Den akuta elkrisen

Miljardprojekten som stoppas av nya elkrisen – här är listan

Nu larmar elnätsföretaget Ellevio för att en ny skatt förvärrar en redan allvarlig elkris. I ett internt dokument som fPlus har tagit del av konstaterar företaget att ett flertal samhällsnyttiga miljardprojekt inte kommer att kunna driftsättas på grund av effektbrist.

Stockholm växer kraftigt och staden står inför flera stora infrastruktursatsningar de kommande tio åren. Men nu uppger nätföretaget Ellevio att nätkapacitetsbristen nått samhällskritiska dimensioner.

Från att Ellevio tidigare såg en risk för att behöva börja neka företag och infrastruktursatsningar tillgång till näten först om några år är läget nu att man måste börja tacka nej redan i höst.

Spiken i kistan var den skatt som lades på kraftvärmebolagens produktion i och med vårbudgeten och som resulterade i att kraftvärmebolaget Stockholm Exergi beslutade att minska sin lokala elproduktion.

– Vi var beroende av den lokala elproduktionen som alternativ till stamnätets kapacitet och när den elen nu försvinner så ser vi inte riktigt hur vi ska få ihop det, säger Henrik Bergström, samhällspolitiskt ansvarig på Ellevio.

Henrik Bergström, samhällspolitiskt ansvarig Ellevio

– Vi, och flera andra, har ju varnat för den här frågan ett bra tag nu men för oss finns det inte något annat sätt än att markera tydligt att vi behöver ett politiskt ledarskap för att lösa effektbristen, fortsätter han.

Kö till näten redan i höst

Det är egentligen inte tillgången på el som är problemet utan att kapacitetsbristen i näten gör att elen inte kan transporteras dit den bäst behövs.

– Vi ser idag en ökning av det effektbehovet på cirka 30 procent i Stockholm och i andra tillväxtregioner, säger Henrik Bergström.

Men redan idag har det uppstått kösystem på olika håll i landet för att kunna få tillgång till de överfulla elnäten.

– Det är inte min roll att recensera den skattelagstiftning som nu gör att Stockholm Exergi meddelat att man inte tänker producera el, men det minskar Stockholms möjlighet att få effekt för att säkerställa behovet för våra befintliga kunder.

– Och det betyder att vi kan vara tvungna att tacka nej till nya kunder redan i höst och även införa ett kösystem här i Stockholm, konstaterar Henrik Bergström.

Akut läge för stora infrastruktursatsningar

  • I ett internt dokument från Ellevio som fPlus tagit del av konstaterar nätföretaget att de 11 nya tunnelbanestationer som planeras mellan Nacka, Barkarby och Arenastaden riskerar att inte kunna driftsättas på grund av effektbristen.
  • Det handlar också om den planerade fördubblingen av Henriksdals reningsverk för att möta den snabbt växande befolkningen. Det är meningen att det ska byggas mellan 2020 och 2029 och det kräver stora effektuttag. Det riskerar nu att inte kunna tas i drift, konstaterar Ellevio.
  • Även för Förbifart Stockholm, som är ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt med trafikstart 2026, kommer det att krävas höga eleffekter till bland annat ventilationssystemen. ”Frågan är om ventilationssystemen kan drivas, om eleffekten inte räcker”, skriver Ellevio i dokumentet.
  • Stockholms Stad har också en ambition att sätta upp ytterligare 4 000 laddstolpar för elpersonbilar fram till 2022, samt att investera i 1 500 elbussar. Även den satsningen ligger i farozonen.
  • I flera hamnar planeras stora projekt där kryssningsfartyg och stora båtar ska kopplas upp på el istället för som idag mot stora dieselaggregat Det handlar om en eleffekt som uppgår till en mindre svensk småstad, uppger Ellevio.

– Det finns vissa möjligheter att minska effektuttaget från företag och hushåll genom flexibilitet där man skjuter på elförbrukning och på så sätt frigör effekt. Men det räcker inte. Vi måste ha mer elproduktion och säkerställa investeringar i stam-, region- och lokalnäten för att lyckas med de här stora projekten, säger Henrik Bergström.

Ledtiderna kortas inte tillräckligt

Det här problemet hade som sagt inte existerat om det fanns tillräckligt med kapacitet i de stora stamnäten. Men det är eftersatt och gammalt och flera branschföreträdare menar att man inte gjort tillräckligt med investeringar.

Samma utmaning finns i region- och lokalnäten där cirka 35 procent av elnäten är äldre än 40 år och behöver förnyas och förstärkas, menar Henrik Bergström.

Det tar också drygt tio år från ett beslut om att bygga ett nytt stamnät och vissa regionnät tills dess att det är klart och av den tiden är det endast tio procent som är ren byggtid. Resten av tiden går åt till processande i olika domstolar främst för olika miljötvister.

För att snabba på den tiden, som Energi- och Digitaliseringsminister Anders Ygeman nyligen i en intervju med fPlus kallade för helt orimlig, tillsatte regeringen nätkoncessionsutredningen förra året som ska presentera förslag på hur ledtiderna kan kapas.

Men nu larmar Bengt Johansson, ansvarig för Ellevios elnät och med en plats i utredningens expertgrupp, om att de direktiv som utredningen har för att formulera sina förslag inte kommer att räcka för att kunna kapa tiderna tillräckligt.

– Vi som Expertgrupp från branschen ser att det finns förslag som kommer att leda till vissa förbättringar, men det kommer inte att leda till några väsentliga tidsvinster för att kapa ledtiderna för de stora stamnäten, säger Bengt Johansson.

– Om det idag tar 10–12 år att bygga ett stamnät och regionnät skulle vi behöva korta ned ledtiderna rejält, men som vi bedömer det utifrån utredningens förutsättningar så kan ledtiderna kapas med enstaka år och det räcker inte, fortsätter han.

Anna König Jerlmyr, finansborgarråd i Stockholm Malin Hoelstad/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Anna König Jerlmyr (M) är finansborgarråd i Stockholm.

– Det finns absolut ett hot mot elkapaciteten och elförsörjningen i våra storstäder. De kraftiga skatteökningar på kraftvärme som nu införts av regeringen ökar risken för lokal effektbrist.

– Vi behöver ta ett helhetsgrepp på den pågående energiomställningen, både ur ett hållbarhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är nödvändigt att minimera samhällets kostnader för den lokala fjärrvärmen för att säkra såväl klimatomställningen som eleffekten, fortsätter hon.

Även på Energimarknadsinspektionen är man medveten om situationen. Myndigheten betonar att det är viktigt att arbeta med andra åtgärder i väntan på ytterligare elnätskapacitet, men man har inga konkreta förslag på hur situationen ska lösas.

– Det börjar bli fullt i elnäten i framförallt våra storstadsregioner i Sverige och det är viktigt att elnätsföretagen vidtar olika alternativa åtgärder för att överbrygga kapacitetsbristen, så att inte samhällsutvecklingen bromsas på grund av elnäten, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer