Foto: Anna-Lena Ahlström
Mediernas framtid

Medietränaren: Dreven handlar om att ”fälla ett byte”

Mediedreven har ökat i antal de senaste åren men det går att minska riskerna för att hamna i ett sådant – och minimera skadan när det väl har skett. Det säger krishanteraren och medietränaren Jeanette Fors-Andrée som delar med sig av sina bästa tips: ”Jag är brutalt ärlig”.

Jeanette Fors-Andrée har i sitt yrke som krishanterare och medietränare hjälpt företag, ledningsgrupper och offentliga personer att hantera mediekriser i runt 15 års tid. Hon vet hur det är att vara mitt i stridens hetta och berättar att hon ibland får höra att hon är som en försvarsadvokat.

– Jag jämförs ofta med en. Det beror på att jag är öppen och brutalt ärlig och erbjuder ett ”utifrånperspektiv”, säger hon.

Just ärlighet är en viktig egenskap i Jeanette Fors-Andrées yrke. Att få människor att se sin situation på ett nyktert sätt är det första hon måste göra när hon möter en ny klient. Ett av de vanligaste misstagen som många gör är att drabbas av panik och sluta att tänka klart. Det gör att den drabbade personen inte kan hantera sin egen kris.

Enligt Jeanette Fors-Andrée är det vanligt att den berörde går i försvarsställning, belägger dokument med sekretess eller gömmer sig i stället för att bemöta sakfrågorna.

– Reptilhjärnan tar över och kidnappar vårt förnuft. För reptilhjärnan finns inga nyanser – allt är ont eller gott, sant eller falskt, säger hon.

Vad är skillnaden mellan ett drev och en granskning?

– En mediegranskning handlar om att granska en sakfråga och att visa på oegentligheter och orättvisor. Men att utkräva ansvar är en sak och att göra förnedrings- och sensationsjournalistik med offentlig avrättning som affärsidé är något helt annat. Ett drev fungerar som en skampåle där media tar sig friheten att fälla domar i stället för att lämna den rollen till rättssystemet. Många gånger börjar granskningen i sakfrågan men övergår till ett drev där rapporteringen handlar om personens karaktär och om att “fälla ett byte”, säger Jeanette Fors-Andrée och fortsätter:

– Mediedreven har ökat i antal de senaste tre–fyra åren, på en global nivå. Det beror bland annat på att media känner konkurrens från sociala medier.

Vad ska makthavare tåla?

– Makthavare ska granskas, exponeras och utkrävas ansvar. Men de flesta som hamnar i ett mediedrev känner att det är orättvist att ett mänskligt misstag eller ett dumt uttalande kan få oproportionerliga konsekvenser. Många blir av med jobb, karriär, samarbetspartners, sponsorer och har också svårt att få nya jobb.

Så undviks drevet

Jeanette Fors-Andrée säger att det finns en del saker som man kan göra för att minska risken att hamna i ett mediedrev. Först och främst ska man tänka både långsiktigt och kortsiktigt.

– Med långsiktigt menas att man tidigt ska bygga upp en sund företagskultur med transparens. Följ devisen ”säg vad du gör och gör vad du säger”. Gå inte in i affärer som du inte kan berätta öppet om.

Med kortsiktigt menar Jeanette Fors-Andrée hur man ska agera precis i starten av en mediegranskning, när man vet att det är ”något på gång”.

– Då ska man ta ett samlat grepp, inte agera i panik, arbeta systematiskt och ställa sig själv kritiska frågor som ”Vad är det som har hänt? Var har journalisten rätt? Vad ska jag göra?”, säger hon och fortsätter:

– I det skedet ska man göra en grundlig analys. Med rätt analys i handen kan man agera snabbt och handlingskraftigt. Be om ursäkt om det finns något att be om ursäkt för. Många gör misstaget med att vänta.

När man väl blir utsatt för ett drev är det viktigt för den drabbade att snabbt kunna ”äga sin story”. Den äger man bäst genom sina egna kanaler, som i blogginlägg, debattartiklar eller pressmeddelanden. Men att visa tillgänglighet för media är också viktigt.

– Ge intervjuer och förmedla dina bästa budskap och argument.

Är det bättre att vara tyst och avvakta ibland när drevet går?

– Ja, det finns sådana fall: Om drevet enbart handlar om personens ”bristande karaktär” eller om man inte får möjlighet att framföra sina bästa argument, till exempel. Då är det klokt att vänta och möjliggöra en comeback, säger Jeanette Fors-Andrée och fortsätter:

– Swedbanks vd fram till 2016, Michael Wolf, hanterade anklagelsen om påstådd insidertrading bra. När det var som tuffast kritik kring hans person gav han en intervju för att sedan ligga lågt. När han sedan friades från alla misstankar kom han tillbaka i offentligheten.

I en pressad situation är det lätt att be om ursäkt även om man inte har gjort något fel. Är det en bra strategi?

– Nej, att be om ursäkt för något man inte har gjort förvärrar krisen. Då ska man snarare säga att ”det här stämmer inte”. Det är därför det är så viktigt att äga formuleringen. Man ska fråga sig ”Vad är det jag ber om ursäkt för?” och inte bara be om ursäkt.

”Känner sig som pesten”

Transparens är ett av Jeanette Fors-Andrées ledord när det kommer till att hantera ett mediedrev. För politiker ingår transparensen i uppdraget och därför bör de ställa upp på intervjuer. Men det är rimligt att fundera kring hur många intervjuer man vill ge, menar hon. Det finns en risk att man blir ”citerbar” och drevet kan fortsätta.

– Om fokus ska ligga på att ta fram en åtgärdsplan för att hantera den uppkomna situationen, då bör svaret till media vara just det – “vi får återkomma till de här frågorna när vi har åtgärderna på plats”.

Hur vet man om drevet kommer att självdö?

– Det kan man aldrig veta i förväg. Ibland blir det inte mer än en eller två publiceringar. Det gäller att gå till kärnfrågan och utgå från ett ”worst-case-scenario” och förbereda sig för det värsta.

Efter att drevet har lagt sig kommer efterarbetet med att bygga upp förtroendet igen. Det är egentligen då som mycket av det så kallade handlingsplanet ska genomföras. Återigen är ”säg vad du gör och gör vad du säger” en bra tumregel att följa.

– Det är nu man ska tänka att ”Vad var det jag lovade när jag bad om ursäkt?”.

Klarar sig retoriskt begåvade människor bättre igenom en mediekris?

– Det beror på vad personen har gjort och vad det handlar om, säger Jeanette Fors-Andrée och tillägger:

– Egentligen handlar 80 procent om handlingskraften – vad man gör – och bara 20 procent handlar om att berätta om just handlingskraften.

Vilka kan man lita på när drevet går?

– Där finns det inget enkelt svar. Det beror på situationen och vad som har hänt. Ofta startar ju drevet på grund av interna läckor från själva organisationen, säger Jeanette Fors-Andrée och fortsätter:

– De personer jag möter som krishanterare upplever ofta en enorm ensamhet, oavsett om de är det eller inte. De är rädda, oroliga, fyllda av ångest, skam – inte nödvändigtvis skuld, utan skam – och rädslan av att inte längre vara älskade eller att vara en del av gemenskapen. De känner sig som pesten – folk tar avstånd och vänner försvinner.

Jeanette Fors-Andrées fem bästa tips för när mediedrevet går:

1. Ha transparens i både med- och motgång.

2. Ta ett samlat grepp – agera inte i panik eller rädsla.

3. Analysera omständigheterna förutsättningslöst och utan skygglappar.

4. Handlingskraft! Berätta och visa vad du gör och var du står.

5. Om drevet eskalerar eller förväntas göra det – äg din story!

Tre kriterier för en trovärdig ursäkt:

1. Självdefiniera vad du ber om ursäkt för.

2. Ange åtgärden du har vidtagit.

3. Visa empati och förståelse för kritiken.

Jeanette Fors-Andrées exempel på en framgångsrik krishantering ...

Aida Hadzialic. ”Aida Hadzialic, tidigare statsråd och gymnasie- och kunskapslyftsminister, meddelade på en pressträff att hon skulle avgå efter att ha fastnat i en poliskontroll med 0,2 promille i blodet. Aida Hadzialic agerade omdömeslöst när hon satte sig bakom ratten men i brinnande kris agerade hon helt rätt. Hadzialic tvingades inte in i en omöjlig situation där arga röster krävde hennes avgång. I stället bad hon snabbt om ursäkt. Hon uppfattades som uppriktigt ledsen för sitt beteende och för alla hon hade svikit. Hennes krishantering möjliggjorde också en snabb comeback.”

... och på en bristande krishantering ...

Swedbank. ”Att bemöta en gedigen research som Uppdrag granskning gjorde om misstänkta penningtvättsaffärer i Baltikum med taggarna utåt är ingen bra strategi. Ett tydligt exempel på det är kursraset efter Swedbanks bemötande. I stället för att stilla marknadens oro bidrog den bristande krishanteringen till olösta frågetecken och ett skadat förtroende.

Det finns mycket en bank inte kan eller får prata om. Banksekretess måste respekteras. Men det finns också mycket en bank kan prata om och framför allt göra för att förtjäna ett förtroende. Swedbank kunde ha tagit egna initiativ som visar ett genuint intresse för att gräva djupare i den egna baltiska verksamheten och varit ödmjuka inför de faktiska utmaningar som finns. Banken kunde även ha visat en vilja att bli granskad och en öppenhet där inställningen är att reda ut hur det faktiskt ligger till – utan skygglappar och utan att hamna i en destruktiv försvarsställning.”

Toppnyheter

Martin Ådahl. TT
Arbetsförmedlingens framtid

DI: Regeringen skjuter till hundratals miljoner till AF

Regeringen är överens med C och L om att höja anslagen till Arbetsförmedlingen i nästa veckas höstbudget, erfar DI.

Höjningen uppges vara del av ett arbetsmarknadspaket som Centerpartiet ska presentera på måndagen. Enligt DI handlar det bland annat om ett tillskott på 193 miljoner kronor som ska gå till upphandling av jobbmatchning från privata aktörer. Beloppet kommer sedan att öka stegvis till 348 miljoner år 2021 och 427 miljoner år 2022.

–Det rör sig totalt om tiotusentals insatser för de arbetslösa, säger Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

Den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) fick frågan om DI:s uppgifter i Agenda på söndagskvällen, men ville då inte ge någon kommentar.

– Vi återkommer med besked om några dagar, sa hon.

Igår 19:30
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. SVT
undefined

Nordmark: Man kan få hjälp utan fysiska AF-kontor

Ett hundratal av Arbetsförmedlingens lokalkontor ska läggas ner det kommande året, vilket innebär att många kommuner kommer att bli utan kontor. Men kontoren i sig är inte nödvändigtvis det viktiga, enligt nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S).

– Oavsett var man bor i landet ska man få stöd och hjälp om man behöver det. Det behöver inte vara på ett fysiskt kontor, sa hon när hon gästade SVT:s Agenda.

Nordmark har i sin tidigare roll som TCO-ordförande varit kritisk mot delar av den politik hon nu ska föra, som ett resultat av januariöverenskommelsen med C och L. I programmet var hon nu mer försiktig med kritiken och pressades om hon också hade bytt åsikter.

– Jag har varit tydlig i min kritik mot regeringen. Det är självklart så att när man byter roll blir man inte en ny människa över en natt, sa Nordmark.

Igår 19:44
Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Nya Arbetsförmedlingen kan bli en stor framgång”

Det är tråkigt att Arbetsförmedlingen används som ett slagträ i den politiska debatten och inte som ett verktyg. Reformen av AF kan bli en stor framgång, skriver Marcus Strömberg, vd för Academedia, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.

”Vi bevittnar just nu en historisk händelse i Myndighetssverige. Reformeringen av Arbetsförmedlingen är en av de största och viktigaste som en myndighet genomgått i modern tid. Politikerna har gett myndigheten uppdraget att utveckla framtidens modell för matchning av arbetssökande”, framhåller Strömberg.

Han menar att reformen kan bli framgångsrik, men att det är viktigt att man lär av tidigare misstag.

”Låt oss tillsammans utveckla en rörligare arbetsmarknad där fler arbetssökande kommer in, istället för att bli kvar utanför. En förutsättning för det är att Arbetsförmedlingen får klara besked om framtiden”, skriver Strömberg.

9 sep
Läs mer om Arbetsförmedlingens framtid
Kais Saied. MONEEM SAKHRI / AFP
Valet i Tunisien

Oberoende kandidaten Saied leder valet i Tunisien

Den oberoende kandidaten Kais Saied uppges leda presidentvalet i Tunisien med fängslade mediamagnaten Nabil Karoui hack i häl på andraplatsen, rapporterar AP. De båda kandidaterna kommer med andra ord att gå vidare till nästa valomgång.

Landets premiärminister Yussef Chahed ser inte ut att ha hamnat på någon av topplatserna.

Det slutgiltiga valresultatet tros dock inte vara färdigt förrän tidigast på tisdag. Valdeltagandet ser enligt AFP ut att landa på 45 procent, drygt 20 procentenheter mindre än vid förra valet 2014.

Igår 20:22
Presidentkandidaten Abdelfattah Mourou när han la sin röst i dag. Mosa'ab Elshamy / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: 26 vill bli president – samtliga är inkompetenta

Terrorism, en växande polarisering, en kraftfull ekonomisk kris och en låg tilltro till det demokratiska systemet – Tunisien står inför många stora problem trots att vissa demokratiska milstolpar har nåtts sedan den arabiska våren. Det skriver Haythem Guesmi i en analys i Al Jazeera inför dagens presidentval.

Och även om hela 26 kandidater gör upp om posten tycks ingen kompetent och pålitlig nog för att blåsa liv i tilltron till systemet.

”Många av dem satte sin personlighet, snarare än sina politiska och ekonomiska program, i fokus i sina presidentkampanjer”, skriver Guesmi.

Två populister är favoriter till att vinna valet, skriver Tarek Kahlaoui i Washington Post. Han menar att den rådande populistvågen kan skada tilltron till systemet i den relativt nya demokratin. I det stora startfältet ser han bara några kandidater som representerar demokratiska partier.

”Sådana kandidater kan vara det enda hoppet för att bekämpa den tidigare tolererade korruptionen”, skriver han.

Igår 10:50
Tre kvinnor passerar affischer med presidentkandidaterna dagen före presidentvalet. Hassene Dridi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

26 politiker möts i dagens ”demokratitest” i Tunisien

26 kandidater är med i kampen om att bli ny president i Tunisien när landet i dag går till val. Valet betraktas av många som ett test för en av världens yngsta demokratier, skriver BBC.

En kandidat behöver en majoritet av rösterna för att vinna valet. Om ingen lyckas med det i den första rundan går de två toppkandidaterna vidare till en avgörande runda. Valets vinnare blir sedan president i fem år.

Valet är det andra i Tunisien sedan den arabiska våren – och landet har fått beröm för att vara det enda som lyckats etablera en demokrati sedan protesterna år 2011. I valet för fem år sedan vann Beji Caid Essebsi, som behöll stabiliteten i landet fram till hans död i juli. Landet har sedan dess letts av talmannen Mohamed Ennaceur.

Igår 08:20
Läs mer om Valet i Tunisien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Löfven. Lööf. TT
Det svenska skattetrycket

Ekström efterlyser ny skatteslakt

Christian Ekström, Skattebetalarna, och Nima Sanandaji, utredare, anser att regeringen med stödpartier behöver genomföra en mer tillväxtorienterad politik. De efterlyser en rad reformer i en debattartikel i SvD.

”Med en lågkonjunktur som lurar runt hörnet ligger Sverige annars mycket illa till”, skriver de.

Författarna anser att regeringen måste krympa de offentliga utgifterna och sänka marginalskatterna. 

Konkret vill de bland annat att nivån på statlig inkomstskatt sänks från 20 till 10 procent, att kapitalinkomstskatten sänks från 30 till 18 procent och att kommuner och landsting uppmuntras att lära av varandra för att uppnå besparingar.

Igår 17:03
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stockholmarna positiva till att dela med sig – om det går till välfärden

Stockholmare är positiva till kommunal skatteutjämning – om den går till glesbygdskommuner i syfte att upprätthålla välfärdens kärna.

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd.

Det visar en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Det är helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna gärna vill hjälpa glesbygdskommuner och mindre städer. Däremot är man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora städer. Dessvärre är det precis så systemet fungerar i dag, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att 76 procent är att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter.

13 sep
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Mindre i skatt betyder inte att staten "ger"

Sakine Madon skriver i en ledare i UNT om värnskatten. Hon tar bland annat upp att SVT Nyheter i veckan publicerade en artikel om skatten med rubriken "Miljonregn över höginkomsttagare i höstbudgeten".

En skattesänkning betyder inte att staten delar ut gåvor utan att människor får behålla mer av sina pengar, konstaterar hon.

”Sverige har världens högsta marginalskatter och värnskatten var tänkt att vara tillfällig när den infördes efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. När den tas bort kommer fler att ta det där extra ansvaret – och den extra lön som följer med det – på jobbet. Fler arbetade timmar betyder fler kronor i skatt för det gemensamma”, skriver hon.

12 sep
Läs mer om Det svenska skattetrycket