SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON
Alliansens framtid

Maud Olofsson talar ut om bråken inom Alliansen

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Mycket har hänt sedan 2004 när Alliansen, eller Allians för Sverige, som den först hette, bildades. Då var det glada miner hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Hela den svenska mediekåren var på plats och fyra partiledare var laddade för ett maktskifte. Något som också lyckades ett par år senare.

– Poängen var att vi var fyra partier som respekterade varandra, där alla skulle vinna på samarbetet och där alla skulle bidra. Vi arbetade oss samman i den här fyrgruppen och skapade tillit och ett enormt förtroende för varandra. Det hade vi stor nytta av sedan när vi satt i regeringen, säger Maud Olofsson, Centerpartiets dåvarande partiledare.  

Men då var då och nu är nu. I valets efterspel har allianssamarbetet knakat rejält i fogarna och sprickan blev definitiv när Centerpartiet och Liberalerna nobbade Ulf Kristersson i en statsministeromröstning. Samtidigt har Alliansens moder Maud Olofsson tvingats sitta på läktaren och se på när hennes bygge fallit isär.

– Jag tycker att det är jättetråkigt, säger hon. 

– När vi bildade Alliansen sa jag att det är först när Socialdemokraterna blir ett normalt parti som det går att ha fungerande samarbeten över blockgränserna. Med normalt menar jag att de på samma respektfulla sätt som alla andra kan samarbeta med kollegor. Att Socialdemokraterna har varit ett maktparti under så lång tid har gjort dem självgoda. De tycker fortfarande att de är solen som allt kretsar runt. Det är ingen bra grund för samarbeten, men vi får se om de har ändrats nu när de samarbetar i en ny konstellation, fortsätter hon.    

Inte smärtfritt

Därmed inte sagt att Alliansen alltid fungerade smärtfritt under hennes år vid makten. Det pågick en hel del spel och konflikter bakom kulisserna, berättar hon. 

– När fyra partier ska samarbeta kommer du inte ifrån att det kommer att finnas spänningar. Men vi visste i grunden att vi tyckte om varandra och hade respekt för varandra, säger hon.  

Hon radar upp frågor och områden som ledde till hårda konflikter. Några sticker ut, bland annat frågan om infrastrukturen. 

– Fredrik Reinfeldt tyckte att jag bara försvarade min hembygd. Ja, sa jag, du försvarar ju din hembygd. Det var väldigt tuffa diskussioner, säger hon. 

Ett annat område var energipolitiken. När alliansen bildades var det en av de frågor som fortfarande var olösta. Partierna stod så långt ifrån varandra att ingen ville ta i frågan, berättar Maud Olofsson. Framför allt Folkpartiet och Centerpartiet gick i klinch. Samtidigt insåg hon att Centerpartiet inte skulle kunna gå in i ett regeringssamarbete en gång till med energipolitiken som konfliktfråga. 

Kärnkraftsfrågan desarmerad

Under 2006 gjorde alliansen en överenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle frysas under kommande mandatperiod, det vill säga att inga reaktorer skulle stängas men det skulle heller inte byggas nytt. Frågan var tillfälligt desarmerad. 

– För mig var det viktigaste att vi kunde behålla koldioxidskatten och elcertifikaten. Koldioxidskatten för att jag tyckte att det var ett marknadsmässigt styrmedel som skulle minska utsläppen. Elcertifikaten är också ett marknadsmässigt system som är till för att bygga ut det förnyelsebara. Jag ville ha ett tredje ben i energipolitiken för att minska sårbarheten, inte bara kärnkraft och vattenkraft utan också vind, sol och biobränsle, säger hon.  

Men energipolitiken är en fråga som kräver långsiktiga lösningar, helst över blockgränserna, konstaterar Maud Olofsson. Så striderna inom Alliansen kom att fortsätta. Jan Björklund ville inte ha några samtal med oppositionen, men det ville Maud Olofsson. Frågan var såklart känslig för alla alliansledarna, men det var tydligt vilka som var huvudkombattanterna, berättar hon.   

Jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden

– Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden. Så fort det står energi på ett papper så stoppar han processen. EU:s energi och klimatpaket som vi var överens om, till exempel, ville han omförhandla. Som tur var hade han lite skolfrågor som jag blockerade samtidigt, säger hon.  

– Jag tyckte att det var förlamande för Sverige att vi hela tiden bråkade om ett enda energislag, nämligen kärnkraften. Och vårt parti var ju lika fastlåst i positioner som alla andra partier, säger hon. 

 Alliansen då det begav sig. Socialminister Göran Hägglund (KD), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), näringsminister Maud Olofsson (C) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) berättar om miljardsatsning på lärarreform i  i Värmdö gymnasium. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN

Rök ihop ordentligt

En kväll år 2008 satt de fyra partiledarna hos Fredrik Reinfeldt i Sagerska huset och diskuterade vad som skulle vara möjligt i en ny energiöverenskommelse. Maud Olofsson och Jan Björklund rök ihop ordentligt, mer än vanligt. På ena sidan en envis miljökämpe och på den andra en uppretad major. Vid sidan av satt Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund besvärat och beskådade spektaklet. 

– När man sitter i sådana förhandlingar, alltså tankarna bara snurrar i huvudet. Vad ska jag säga nu, hur ska jag positionera mig, vad kan jag gå med på? I de lägena sitter du helt ensam och måste kunna gå upp i helikopter och titta på helheten. Jag visste ju att den här energi- och klimatuppgörelsen skulle bli väldigt känslig för vårt parti. Skulle jag gå med på något kring kärnkraften, då var jag tvungen att få mycket betalt när det gällde förnyelsebara bränslen och energi, energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp, ja alla de där miljödelarna, säger Maud Olofsson. 

Till slut, under 2009, nådde Alliansen en energiöverenskommelse, som innebar att Sverige fick en energi- och klimatpolitik och som hade tonvikt på förnyelsebar omställning. Samtidigt innebar den att gamla utslitna reaktorer skulle kunna bytas ut mot nya. 

 Den dåvarande borgerliga alliansen håller presskonferens hemma hos centerpartiledaren Maud Olofsson i Högfors . SOFIE WIKLUND / TT NYHETSBYRÅN

– Jag ville ha mer förnyelsebart och Jan Björklund ville ha mer kärnkraft. Jag fick det jag ville ha, men fick acceptera att man kunde bygga ut kärnkraft, men utan statliga subventioner. En mogen teknologi ska kunna stå på egna ben och bära sina egna kostnader, det var viktigt för mig, säger hon. 

Funderade på att avgå

Maud Olofsson förstod att uppgörelsen skulle skapa reaktioner, inte minst i det egna partiet. 

– Jag förstod direkt vilket liv det skulle bli, för alla skulle läsa att nu byggs kärnkraften ut, och missa allt det andra. Det här var faktiskt den enda gången som jag på allvar funderade på om jag skulle avgå, eller framför allt om jag skulle bli avsatt, säger hon. 

Men i vissa lägen är det viktigt att vara beredd på att kunna bli avsatt, menar hon. Och det här var ett sådant tillfälle.

– Idag i politiken tycker jag att det finns en räddhågsenhet i ledarskapet, där opinionsmätningar och känningar i valmanskåren hindrar politiker från att faktiskt ta det långsiktiga ledarskapet. Det här var inte det mest populära i vårt parti, men jag trodde så starkt på uppgörelsen och var stolt över den, säger hon. 

Strax efter att uppgörelsen blev offentlig var hon på kommundagarna i Visby för att hålla tal. Folk kom inte fram och hälsade som de brukade. Stämningen var iskall och hon förstod att hon var tvungen att hålla sitt livs tal för att få över partimedlemmarna på sin sida igen. 

– De var verkligen jättesura, så jag sa till mig själv att det här är ditt viktigaste tal. Men om det inte duger, om jag inte kan förklara det här för mina medlemmar, ja, då får de avsätta mig, säger hon. 

Nervös och taggad gick hon upp i talarstolen. 

– Jag har aldrig hållit ett bättre tal. Det var på riktigt och det var en enorm känsla. Du står där och vet att allt hänger på dig, du måste ta fram din allra starkaste argumentationsförmåga. Det var en häftig känsla när applåderna kom och de ställde sig upp. Det går knappt att beskriva, säger hon. 

– Alla ledare borde vara beredda att offra sitt ledarskap. Ibland undrar jag vad dagens politiker är beredda att gå genom eld och vatten för att åstadkomma. 

Är det en förklaring till varför regeringsbildningen gick så trögt?

– Några är väldigt övertygade, vilket jag kan uppskatta. Det står ju rätt mycket på spel i världen i dag, inte minst de liberala värderingarna som vi har, och som vi har tagit för givna. De är ju hotade och många gånger på ett subtilt sätt. De är väldigt viktiga att försvara, för ger man fingret så kan hela handen ryka, säger hon.

– Jag tror dock att Alliansen under de fyra år som gått inte tillräckligt har vårdat samarbetet och tilliten och var inte tillräckligt förberedda inför valresultatet. Detta förklarar mycket av händelseutvecklingen efter valet.

Mer än så vill hon inte säga om regeringsbildningen.

Däremot har hon mer att säga om konflikterna under ytan under sin tid som politiker. Under åren vid makten var hon drivande i arbetet med att minska regelbördan. Men hon stötte på motstånd, inte minst från finansdepartementet. 

– De tyckte inte att de behövde bistå i regelförenklingsarbetet, det var deras grundhållning. Deras inställning var att finansdepartementets regler var så mycket viktigare än alla andras regler, och så ser det ut fortfarande, säger hon. 

Sverige halkade efter

Nyligen larmade OECD för att Sverige halkar efter andra länder i förenklingsarbetet och Tillväxtverkets siffror vittnar om samma sak. Ingen i regeringen bryr sig längre om regelbördan, hävdar Maud Olofsson. 

– Det är jätteallvarligt. Vi har helt tappat ambitionen när det gäller regelförenklingsarbetet i Sverige. Man har i princip lagt ned arbetet och det i en tid när vi vill att människor ska starta och driva företag. Det är ytterst anmärkningsvärt, säger hon. 

Under tiden som näringsminister satte hon upp ambitiösa mål. Regelbördan skulle minskas med 25 procent mellan åren 2006 och 2010. 7,3 procent blev resultatet och som ansvarig minister blev hon hårt ansatt av medierna. 

– De jagade livet ur mig eftersom jag hade varit kaxig och satt upp tuffa mål. Men jag kan konstatera att jag är den enda minister som någonsin har lyckats minska regelbördan. Ingen före mig och ingen efter mig har lyckats med det, säger hon. 

– Jag måste säga att Mikael Damberg (som nyligen var näringsminister, numera inrikesminister) kom otroligt lindrigt undan när det gäller regelförenklingsarbetet. Han har inte gjort ett dyft under alla dessa år. Tvärtom, han har släppt iväg det. Och det går ju inte, man måste driva på hela tiden, säger hon. 

– Men nu har vi en ny näringsminister i Ibrahim Baylan. Han visade en tuff hållning när han talade inför Svenskt Näringslivs styrelse men det återstår att se hur mycket han vill och orkar med. Han får gärna slå mitt rekord i minskad regelbörda då det vore bra för företagen. Vi från besöksnäringen har stora förväntningar nu, fortsätter hon.

Sommarfika med regeringen, dåvarande näringsminister Maud Olofsson och dåvarande finansminister Anders Borg. Maja Suslin / TT / TT NYHETSBYRÅN

Ansträngt förhållande med Borg

Förhållandet mellan näringsdepartementet och finansdepartementet som leddes av Anders Borg var många gånger ansträngt. Enligt Maud Olofsson saknade finansdepartementet förståelse för vad entreprenörerna och småföretagen behövde för att kunna anställa. Det var bara makroperspektivet och hur människor skulle kunna bli anställningsbara som räknades, menar hon.

– Jag brukar säga att vi lever kvar i industrisamhället. Konsten nu är att stimulera entreprenörssverige och det växande tjänstesamhället. Vi måste justera våra system så att vi stimulerar de som vill investera och de som vill anställa människor i en tid när så många går utan arbete. Vi måste hylla jobbskaparna, säger hon.

Institutioner, a-kassan, socialförsäkringen och inte minst skattesystemet är uppbyggda efter industrisamhället och storföretagen, menar hon. På finansdepartementet saknas förståelse för de mindre företagens behov, anser Maud Olofsson.  

– Det kunde man märka tydligt när man kom till regeringen, det fanns inga upparbetade relationer mellan finansdepartementet och näringsdepartementet. Jag fick tillsätta företagsanalytiker som förstod sig på mikroekonomi, det vill säga företagens drivkrafter och förutsättningar, då ingen annan brydde sig om det perspektivet, säger hon. 

– Det Anders Borg och hans tjänstemän inte ville ta fram, det tog de inte fram, till exempel underlag för sänkningen av egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna. Åtgärder som var riktade mot de mindre företagen och tjänstesektorn. Det var ju det som gjorde att vi var tvungna att bygga upp mer kompetens på vårt departement. Vi var tvungna att ha människor som kunde ta fram underlag och matcha finansen i olika frågor, säger hon. 

Ständiga uppföljningar

Enligt Maud Olofsson gällde det att ständigt ligga på och följa upp det som de olika partierna hade kommit överens om. För annars kunde beslut och uppgörelser försvinna från slutprodukten. 

– Anders Borg var medveten om rätt mycket av detta spel, men inte alla gånger. En del tjänstemän var sura när vi fick igenom saker och ting och då var sista hoppet att vi inte skulle märka om de tog bort något. Det var ingen lekstuga man befann sig i, säger hon. 

– Det låter kanske som att jag är sur på Finansdepartementet, men jag berättar det här för det speglar ett synsätt. De är fantastiskt duktiga på alla sätt och vis, men vi hade olika ingångar i synen på vad som behövde göras. Det är viktigt att människor är anställningsbara men det är lika viktigt att det finns företag som vill och kan anställa.

Maud Olofssons strategi blev att vara påläst, förberedd och ihärdig. Det ställdes enormt höga krav på underlag, bakgrundsmaterial och siffror för att få igenom saker och ting, berättar hon.

– Så det vi fick igenom var verkligen genomarbetat, säger hon.  

Spänningar saknades alltså inte. 

– Men det är också det som är tjusningen med regeringskansliet och regeringen, att få ihop det här på ett bra sätt. Och det var vi extremt duktiga på i Alliansen, säger hon.  

Gick bra ihop med Reinfeldt

Det berodde mycket på de starka band som byggdes i starten. Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt insåg tidigt när de träffades att de gick bra ihop. De var FN-delegater och gick upp och ned på Manhattans gator och pratade om hur en allians skulle kunna fungera. 

– Vi hade båda fått ett stort förändringsmandat från våra partier och var överens om att vi var tvungna att samarbeta för att få ett maktskifte, säger hon. 

Efter Högforsmötet 2004 byggdes det upp förväntningar, både från partiledarna själva och från omgivningen. Nu var de tvungna att leverera. 

– Vid Högforsmötet var vi osäkra på om det vi presenterade skulle räcka. Men vi insåg också när vi hade tillsatt de här arbetsgrupperna att vi var tvungna att leverera och förbereda oss hela vägen fram till 2006 om vi skulle få förtroendet att leda Sverige. Jag tror faktiskt att det var hemligheten bakom maktskiftet. Vi tvingades att samarbeta, lösa konflikter och kompromissa och lita på varandra, säger hon. 

Toppnyheter

Ebba Busch Thor. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
KD:s nya inriktning

Nära hälften positiva till KD:s öppning mot SD

En ny opinionsundersökning från Expressen/Demoskop visar att 48 procent av väljarna är positiva till Kristdemokraternas besked om att de kan samtala med samtliga riksdagspartier, inklusive Sverigedemokraterna. Av de 1 055 tillfrågade svarade 40 procent att de tyckte att det var dåligt.

Demoskops opinionschef Peter Santesson säger till Expressen att M och SD bör se upp.

– Det finns en rätt stor väljargrupp som ligger i gränslandet mellan M, SD och KD. Man har väntat på det här beslutet rätt länge, är mitt intryck.

Av KD:s egna väljare svarar 92 procent att det är ett bra beslut och bland M-väljarna är det 87 procent.

22 mar
Foto:  Henrik Montgomery/TT
KD:s nya inriktning

”Kristdemokraternas beslut är klokt”

”Även om den förväntade reaktionen från förväntat håll är att kristdemokrater nu öppnar helvetets portar, är beslutet klokt, såtillvida partiet orkar med den transparens som måste följa ett sådant beslut”, skriver Tove Lifvendahl i en ledare i SVD, om KD:s besked om att öppna för samtal med SD.

Den underliggande farhågan är vad som följer av att samtala och i vissa frågor samarbeta med partiet Sverigedemokraterna. Därför har Kristdemokraterna ett intresse av att öppet redovisa hur de har resonerat i de enskilda frågorna, skriver hon vidare.

Tove Lifvendah påpekar att om KD lyckas göra det på rätt sätt ”kan det förhoppningsvis bereda väg för en ny standard, som låter medborgarna bättre förstå hur politik fungerar”. Med det menar hon att alla partier vid olika tillfällen har lutat sig mot SD för att få igenom sin politik – även S.

”Bristen på samstämmighet mellan vad partier utåt säger och i utskotten gör, har varit djupt ohederlig gentemot väljarna”, skriver hon i ledaren.

21 mar
Läs mer om KD:s nya inriktning
Norska sjödramat

Dramatisk natt – fartyget var nära att gå på grund

Det har varit en dramatisk natt för passagerarna ombord på kryssningsfartyget Viking Sky utanför Norges kust. I videoklipp som sprids på Twitter kan man se hur bord och stolar far fram över golvet när kryssningsfartyget kränger i de hårda vindarna.

Under lördagen, när inga av Viking Skys motorer fungerade, ska fartyget ha varit 100 meter från att gå på grund, uppger lotsar i Møre och Trøndelag, enligt TT. Besättningen kämpade i mer än en halvtimme med att förankra fartyget, och när de till slut lyckades var de farligt nära land.

– De var väldigt nära grundstötning. Det var nog ingen rolig upplevelse att vara ombord på fartyget då, säger Emil Heggelund, driftsansvarlig för lotsarna, till Bergens Tidene.

Det blåser fortsatt kuling på platsen, men läget ombord har förbättrats något i och med att tre av motorerna nu åter är i drift. Evakueringen har pågått hela natten och beräknas fortsätta i många timmar till.

2 tim
Fartyget på väg mot land igen, samt passagerare ombord på båten. AP/TT
Norska sjödramat

Fartyget har fått i gång motorer – på väg mot land

Kryssningsfartyget Viking Sky har fått igång tre av fartygets fyra motorer igen och är på väg mot staden Molde, rapporterar flera norska medier.

– Motorerna fungerar bra och läget är stabilt ombord. När det åter blir dagsljus ska en lots gå ombord för att föra fartyget till Molde, säger Eirik Walle vid räddningscentralen HRS, till VG vid tvåtiden på morgonen.

Fartyget drabbades i går av ett motorhaveri utanför Hustadvika på norska västkusten och evakueringen av passagerarna ombord pågår fortfarande.

Hittills har 371 av de 1 373 personerna ombord evakuerats, skriver TT. På grund av de höga vågorna har flera räddningsbåtar tvingats vända.

Tre av passagerarna som tagits från fartyget är allvarligt skadade, och är förda till sjukhus tillsammans med ytterligare 14 personer.

4 tim
Fartyget Viking Sky Svein Ove Ekornesvåg / TT NYHETSBYRÅN
Norska sjödramat

Evakuerad: ”Aldrig upplevt något så skrämmande”

Evakueringen av det norska fartyget Viking Sky väntas pågå hela natten. Helikoptrar evakuerar passagerarna en efter en och fortfarande väntar cirka 1 200 personer på att få lämna kryssningsbåten.

Janet Jacob är en av de passagerare som har evakuerats och säger att hon bad för alla ombord på båten.

– Jag blev rädd. Jag har aldrig upplevt något så skrämmande, säger hon till NRK.

Runt 130 av 1 300 personer har evakuerats hittills.

Igår 22:14
Läs mer om Norska sjödramat
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Arkivbild. TT
Kompetenskrisen

S vill göra det möjligt att få CSN-lån för yrkeskörkort

Socialdemokraterna vill göra det möjligt för den som vill ta yrkeskörkort för att köra lastbil eller buss att få studiemedel under tiden. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Jag tror att det är en viktig reform. De ungdomar som skaffar sig den typen av körkort är väldigt eftertraktade på arbetsmarknaden. Så det blir också ett sätt för unga människor att snabbt komma i jobb, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) under den pågående S-kongressen i Örebro i helgen.

Sedan drygt ett halvår är det möjligt att få CSN-lån för att ta körkort för personbil.

4 tim
Mostphotos
Kompetenskrisen

Transportnäringen: Tillåt CSN-lån för lastbilskort

Sedan snart ett år tillbaka kan man bli beviljad CSN-lån för vanligt körkort. Men det gäller inte lastbilskort. Nu vill transportnäringen utöka möjligheterna för att komma tillrätta med problemen i en bransch med svår kompetensbrist.

– Att utöka möjligheten till CSN-lån för att ta körkort även för tyngre fordon vore en oerhört enkel och effektiv ågärd för en krisdrabbad transportnäring, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen, till Arbetsmarknadsnytt.

Ylva Johansson säger till Arbetsmarknadsnytt att det ännu är för tidigt att utvärdera möjligheterna. Hon är dock försiktigt positiv.

– Jag utesluter det inte, men jag är inte heller beredd att säga ja, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till Arbetsmarknadsnytt.

13 mar
Läs mer om Kompetenskrisen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer