SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON
Alliansens framtid

Maud Olofsson talar ut om bråken inom Alliansen

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Mycket har hänt sedan 2004 när Alliansen, eller Allians för Sverige, som den först hette, bildades. Då var det glada miner hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Hela den svenska mediekåren var på plats och fyra partiledare var laddade för ett maktskifte. Något som också lyckades ett par år senare.

– Poängen var att vi var fyra partier som respekterade varandra, där alla skulle vinna på samarbetet och där alla skulle bidra. Vi arbetade oss samman i den här fyrgruppen och skapade tillit och ett enormt förtroende för varandra. Det hade vi stor nytta av sedan när vi satt i regeringen, säger Maud Olofsson, Centerpartiets dåvarande partiledare.  

Men då var då och nu är nu. I valets efterspel har allianssamarbetet knakat rejält i fogarna och sprickan blev definitiv när Centerpartiet och Liberalerna nobbade Ulf Kristersson i en statsministeromröstning. Samtidigt har Alliansens moder Maud Olofsson tvingats sitta på läktaren och se på när hennes bygge fallit isär.

– Jag tycker att det är jättetråkigt, säger hon. 

– När vi bildade Alliansen sa jag att det är först när Socialdemokraterna blir ett normalt parti som det går att ha fungerande samarbeten över blockgränserna. Med normalt menar jag att de på samma respektfulla sätt som alla andra kan samarbeta med kollegor. Att Socialdemokraterna har varit ett maktparti under så lång tid har gjort dem självgoda. De tycker fortfarande att de är solen som allt kretsar runt. Det är ingen bra grund för samarbeten, men vi får se om de har ändrats nu när de samarbetar i en ny konstellation, fortsätter hon.    

Inte smärtfritt

Därmed inte sagt att Alliansen alltid fungerade smärtfritt under hennes år vid makten. Det pågick en hel del spel och konflikter bakom kulisserna, berättar hon. 

– När fyra partier ska samarbeta kommer du inte ifrån att det kommer att finnas spänningar. Men vi visste i grunden att vi tyckte om varandra och hade respekt för varandra, säger hon.  

Hon radar upp frågor och områden som ledde till hårda konflikter. Några sticker ut, bland annat frågan om infrastrukturen. 

– Fredrik Reinfeldt tyckte att jag bara försvarade min hembygd. Ja, sa jag, du försvarar ju din hembygd. Det var väldigt tuffa diskussioner, säger hon. 

Ett annat område var energipolitiken. När alliansen bildades var det en av de frågor som fortfarande var olösta. Partierna stod så långt ifrån varandra att ingen ville ta i frågan, berättar Maud Olofsson. Framför allt Folkpartiet och Centerpartiet gick i klinch. Samtidigt insåg hon att Centerpartiet inte skulle kunna gå in i ett regeringssamarbete en gång till med energipolitiken som konfliktfråga. 

Kärnkraftsfrågan desarmerad

Under 2006 gjorde alliansen en överenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle frysas under kommande mandatperiod, det vill säga att inga reaktorer skulle stängas men det skulle heller inte byggas nytt. Frågan var tillfälligt desarmerad. 

– För mig var det viktigaste att vi kunde behålla koldioxidskatten och elcertifikaten. Koldioxidskatten för att jag tyckte att det var ett marknadsmässigt styrmedel som skulle minska utsläppen. Elcertifikaten är också ett marknadsmässigt system som är till för att bygga ut det förnyelsebara. Jag ville ha ett tredje ben i energipolitiken för att minska sårbarheten, inte bara kärnkraft och vattenkraft utan också vind, sol och biobränsle, säger hon.  

Men energipolitiken är en fråga som kräver långsiktiga lösningar, helst över blockgränserna, konstaterar Maud Olofsson. Så striderna inom Alliansen kom att fortsätta. Jan Björklund ville inte ha några samtal med oppositionen, men det ville Maud Olofsson. Frågan var såklart känslig för alla alliansledarna, men det var tydligt vilka som var huvudkombattanterna, berättar hon.   

Jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden

– Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden. Så fort det står energi på ett papper så stoppar han processen. EU:s energi och klimatpaket som vi var överens om, till exempel, ville han omförhandla. Som tur var hade han lite skolfrågor som jag blockerade samtidigt, säger hon.  

– Jag tyckte att det var förlamande för Sverige att vi hela tiden bråkade om ett enda energislag, nämligen kärnkraften. Och vårt parti var ju lika fastlåst i positioner som alla andra partier, säger hon. 

 Alliansen då det begav sig. Socialminister Göran Hägglund (KD), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), näringsminister Maud Olofsson (C) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) berättar om miljardsatsning på lärarreform i  i Värmdö gymnasium. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN

Rök ihop ordentligt

En kväll år 2008 satt de fyra partiledarna hos Fredrik Reinfeldt i Sagerska huset och diskuterade vad som skulle vara möjligt i en ny energiöverenskommelse. Maud Olofsson och Jan Björklund rök ihop ordentligt, mer än vanligt. På ena sidan en envis miljökämpe och på den andra en uppretad major. Vid sidan av satt Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund besvärat och beskådade spektaklet. 

– När man sitter i sådana förhandlingar, alltså tankarna bara snurrar i huvudet. Vad ska jag säga nu, hur ska jag positionera mig, vad kan jag gå med på? I de lägena sitter du helt ensam och måste kunna gå upp i helikopter och titta på helheten. Jag visste ju att den här energi- och klimatuppgörelsen skulle bli väldigt känslig för vårt parti. Skulle jag gå med på något kring kärnkraften, då var jag tvungen att få mycket betalt när det gällde förnyelsebara bränslen och energi, energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp, ja alla de där miljödelarna, säger Maud Olofsson. 

Till slut, under 2009, nådde Alliansen en energiöverenskommelse, som innebar att Sverige fick en energi- och klimatpolitik och som hade tonvikt på förnyelsebar omställning. Samtidigt innebar den att gamla utslitna reaktorer skulle kunna bytas ut mot nya. 

 Den dåvarande borgerliga alliansen håller presskonferens hemma hos centerpartiledaren Maud Olofsson i Högfors . SOFIE WIKLUND / TT NYHETSBYRÅN

– Jag ville ha mer förnyelsebart och Jan Björklund ville ha mer kärnkraft. Jag fick det jag ville ha, men fick acceptera att man kunde bygga ut kärnkraft, men utan statliga subventioner. En mogen teknologi ska kunna stå på egna ben och bära sina egna kostnader, det var viktigt för mig, säger hon. 

Funderade på att avgå

Maud Olofsson förstod att uppgörelsen skulle skapa reaktioner, inte minst i det egna partiet. 

– Jag förstod direkt vilket liv det skulle bli, för alla skulle läsa att nu byggs kärnkraften ut, och missa allt det andra. Det här var faktiskt den enda gången som jag på allvar funderade på om jag skulle avgå, eller framför allt om jag skulle bli avsatt, säger hon. 

Men i vissa lägen är det viktigt att vara beredd på att kunna bli avsatt, menar hon. Och det här var ett sådant tillfälle.

– Idag i politiken tycker jag att det finns en räddhågsenhet i ledarskapet, där opinionsmätningar och känningar i valmanskåren hindrar politiker från att faktiskt ta det långsiktiga ledarskapet. Det här var inte det mest populära i vårt parti, men jag trodde så starkt på uppgörelsen och var stolt över den, säger hon. 

Strax efter att uppgörelsen blev offentlig var hon på kommundagarna i Visby för att hålla tal. Folk kom inte fram och hälsade som de brukade. Stämningen var iskall och hon förstod att hon var tvungen att hålla sitt livs tal för att få över partimedlemmarna på sin sida igen. 

– De var verkligen jättesura, så jag sa till mig själv att det här är ditt viktigaste tal. Men om det inte duger, om jag inte kan förklara det här för mina medlemmar, ja, då får de avsätta mig, säger hon. 

Nervös och taggad gick hon upp i talarstolen. 

– Jag har aldrig hållit ett bättre tal. Det var på riktigt och det var en enorm känsla. Du står där och vet att allt hänger på dig, du måste ta fram din allra starkaste argumentationsförmåga. Det var en häftig känsla när applåderna kom och de ställde sig upp. Det går knappt att beskriva, säger hon. 

– Alla ledare borde vara beredda att offra sitt ledarskap. Ibland undrar jag vad dagens politiker är beredda att gå genom eld och vatten för att åstadkomma. 

Är det en förklaring till varför regeringsbildningen gick så trögt?

– Några är väldigt övertygade, vilket jag kan uppskatta. Det står ju rätt mycket på spel i världen i dag, inte minst de liberala värderingarna som vi har, och som vi har tagit för givna. De är ju hotade och många gånger på ett subtilt sätt. De är väldigt viktiga att försvara, för ger man fingret så kan hela handen ryka, säger hon.

– Jag tror dock att Alliansen under de fyra år som gått inte tillräckligt har vårdat samarbetet och tilliten och var inte tillräckligt förberedda inför valresultatet. Detta förklarar mycket av händelseutvecklingen efter valet.

Mer än så vill hon inte säga om regeringsbildningen.

Däremot har hon mer att säga om konflikterna under ytan under sin tid som politiker. Under åren vid makten var hon drivande i arbetet med att minska regelbördan. Men hon stötte på motstånd, inte minst från finansdepartementet. 

– De tyckte inte att de behövde bistå i regelförenklingsarbetet, det var deras grundhållning. Deras inställning var att finansdepartementets regler var så mycket viktigare än alla andras regler, och så ser det ut fortfarande, säger hon. 

Sverige halkade efter

Nyligen larmade OECD för att Sverige halkar efter andra länder i förenklingsarbetet och Tillväxtverkets siffror vittnar om samma sak. Ingen i regeringen bryr sig längre om regelbördan, hävdar Maud Olofsson. 

– Det är jätteallvarligt. Vi har helt tappat ambitionen när det gäller regelförenklingsarbetet i Sverige. Man har i princip lagt ned arbetet och det i en tid när vi vill att människor ska starta och driva företag. Det är ytterst anmärkningsvärt, säger hon. 

Under tiden som näringsminister satte hon upp ambitiösa mål. Regelbördan skulle minskas med 25 procent mellan åren 2006 och 2010. 7,3 procent blev resultatet och som ansvarig minister blev hon hårt ansatt av medierna. 

– De jagade livet ur mig eftersom jag hade varit kaxig och satt upp tuffa mål. Men jag kan konstatera att jag är den enda minister som någonsin har lyckats minska regelbördan. Ingen före mig och ingen efter mig har lyckats med det, säger hon. 

– Jag måste säga att Mikael Damberg (som nyligen var näringsminister, numera inrikesminister) kom otroligt lindrigt undan när det gäller regelförenklingsarbetet. Han har inte gjort ett dyft under alla dessa år. Tvärtom, han har släppt iväg det. Och det går ju inte, man måste driva på hela tiden, säger hon. 

– Men nu har vi en ny näringsminister i Ibrahim Baylan. Han visade en tuff hållning när han talade inför Svenskt Näringslivs styrelse men det återstår att se hur mycket han vill och orkar med. Han får gärna slå mitt rekord i minskad regelbörda då det vore bra för företagen. Vi från besöksnäringen har stora förväntningar nu, fortsätter hon.

Sommarfika med regeringen, dåvarande näringsminister Maud Olofsson och dåvarande finansminister Anders Borg. Maja Suslin / TT / TT NYHETSBYRÅN

Ansträngt förhållande med Borg

Förhållandet mellan näringsdepartementet och finansdepartementet som leddes av Anders Borg var många gånger ansträngt. Enligt Maud Olofsson saknade finansdepartementet förståelse för vad entreprenörerna och småföretagen behövde för att kunna anställa. Det var bara makroperspektivet och hur människor skulle kunna bli anställningsbara som räknades, menar hon.

– Jag brukar säga att vi lever kvar i industrisamhället. Konsten nu är att stimulera entreprenörssverige och det växande tjänstesamhället. Vi måste justera våra system så att vi stimulerar de som vill investera och de som vill anställa människor i en tid när så många går utan arbete. Vi måste hylla jobbskaparna, säger hon.

Institutioner, a-kassan, socialförsäkringen och inte minst skattesystemet är uppbyggda efter industrisamhället och storföretagen, menar hon. På finansdepartementet saknas förståelse för de mindre företagens behov, anser Maud Olofsson.  

– Det kunde man märka tydligt när man kom till regeringen, det fanns inga upparbetade relationer mellan finansdepartementet och näringsdepartementet. Jag fick tillsätta företagsanalytiker som förstod sig på mikroekonomi, det vill säga företagens drivkrafter och förutsättningar, då ingen annan brydde sig om det perspektivet, säger hon. 

– Det Anders Borg och hans tjänstemän inte ville ta fram, det tog de inte fram, till exempel underlag för sänkningen av egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna. Åtgärder som var riktade mot de mindre företagen och tjänstesektorn. Det var ju det som gjorde att vi var tvungna att bygga upp mer kompetens på vårt departement. Vi var tvungna att ha människor som kunde ta fram underlag och matcha finansen i olika frågor, säger hon. 

Ständiga uppföljningar

Enligt Maud Olofsson gällde det att ständigt ligga på och följa upp det som de olika partierna hade kommit överens om. För annars kunde beslut och uppgörelser försvinna från slutprodukten. 

– Anders Borg var medveten om rätt mycket av detta spel, men inte alla gånger. En del tjänstemän var sura när vi fick igenom saker och ting och då var sista hoppet att vi inte skulle märka om de tog bort något. Det var ingen lekstuga man befann sig i, säger hon. 

– Det låter kanske som att jag är sur på Finansdepartementet, men jag berättar det här för det speglar ett synsätt. De är fantastiskt duktiga på alla sätt och vis, men vi hade olika ingångar i synen på vad som behövde göras. Det är viktigt att människor är anställningsbara men det är lika viktigt att det finns företag som vill och kan anställa.

Maud Olofssons strategi blev att vara påläst, förberedd och ihärdig. Det ställdes enormt höga krav på underlag, bakgrundsmaterial och siffror för att få igenom saker och ting, berättar hon.

– Så det vi fick igenom var verkligen genomarbetat, säger hon.  

Spänningar saknades alltså inte. 

– Men det är också det som är tjusningen med regeringskansliet och regeringen, att få ihop det här på ett bra sätt. Och det var vi extremt duktiga på i Alliansen, säger hon.  

Gick bra ihop med Reinfeldt

Det berodde mycket på de starka band som byggdes i starten. Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt insåg tidigt när de träffades att de gick bra ihop. De var FN-delegater och gick upp och ned på Manhattans gator och pratade om hur en allians skulle kunna fungera. 

– Vi hade båda fått ett stort förändringsmandat från våra partier och var överens om att vi var tvungna att samarbeta för att få ett maktskifte, säger hon. 

Efter Högforsmötet 2004 byggdes det upp förväntningar, både från partiledarna själva och från omgivningen. Nu var de tvungna att leverera. 

– Vid Högforsmötet var vi osäkra på om det vi presenterade skulle räcka. Men vi insåg också när vi hade tillsatt de här arbetsgrupperna att vi var tvungna att leverera och förbereda oss hela vägen fram till 2006 om vi skulle få förtroendet att leda Sverige. Jag tror faktiskt att det var hemligheten bakom maktskiftet. Vi tvingades att samarbeta, lösa konflikter och kompromissa och lita på varandra, säger hon. 

Toppnyheter

Annika Wallenskog. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

SKR: Pengarna är välkomna – men inte avgörande

De 2,5 miljarder extra som kommuner och regioner får via dagens beslut i riksdagen spelar i de flesta fall ingen avgörande roll för deras ekonomi. Det säger Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Alla pengar som fyller på är av nytta, men de 2,5 miljarderna är inte avgörande, säger Wallenskog till TT.

Hon menar att bara en handfull av Sveriges kommuner har så akuta problem att de kan få bekymmer med sin likviditeten utan ett extra ekonomiskt tillskott.

16 min
Riksdagen Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Riksdagen har klubbat kommunernas extrapengar

Riksdagen har nu slutligen sagt ja till oppositionens förslag om att skjuta till 2,5 miljarder kronor extra till kommuner och regioner, skriver TT.

Tillsammans med de fem miljarder som regeringen och samarbetspartierna utlovat kommer kommuner och regioner få 7,5 miljarder kronor extra i ändringsbudgeten som presenteras senare i år.

För att finansiera oppositionens extrapengar stryks reformen utvecklingstid, en ny variant av friåret som MP drev igenom under januariförhandlingarna, samt C:s förslag om ingångsavdrag planerad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden.

24 min
Annika Andersson, Vilhelminas kommunalråd. Vilhelmina kommun/TT
undefined

Kommunen tvingas låna miljoner för att betala löner

Vilhelminas ekonomi är i botten och nu vill kommunstyrelsen låna cirka 60 miljoner för att klara årets löpande utgifter, som till exempel att betala ut anställdas löner, skriver Dagens Samhälle.

Det är en mycket stor summa i en liten kommun med endast 6 700 invånare.

– Det är fruktansvärt. Jag trodde aldrig att vi någonsin skulle hamna i en sådan situation, säger kommunalrådet Annika Andersson (C) till Dagens Samhälle.

Efter flera goda år, bland annat tack vare bidrag från staten för flyktingmottagning, rasade kommunens ekonomi 2018. Några av Vilhelminas stora kostnader finns inom utbildningsnämnden och inför nästa kommunfullmäktige föreslås att flera skolor läggas ner.

Idag 09:56
Läs mer om De krisande kommunerna
Stefan Löfven.  Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Palmeutredningen

Löfven hoppas på svar: Vi behöver inte mer gissningar

Statsminister Stefan Löfven (S) välkomnar uppgifterna om att ett slutgiltigt svar kring Palmemordet kan vara på gång.

– Jag hoppas att det är så, vi behöver inte mer teorier eller gissningar. Alla vill ha ett svar, säger Löfven till TT om uppgifterna att åklagaren i fallet troligtvis fattar beslut i åtalsfrågan under första halvåret i år.

Han vill själv inte spekulera kring vilka nya uppgifter utredningen kan komma att presentera och säger att han själv inte har fått någon förhandsinformation.

1 tim
Olof Palmes grav. NORA LOREK / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Efter 34 år blir det något slags avslut”

Chefsåklagare Krister Petersson var ett intressant val av ny Palmeåklagare för tre år sedan och med honom som styrman för utredningen har risken för nya irrfärder varit minimal. Det skriver Fredrik Sjöshult på Expressen.

Enligt honom pekar allt mot att förundersökningen läggs ned med motiveringen ”misstänkt avliden” – annars skulle personen varit gripen, anhållen och häktad, menar Sjöshult.

Han tror inte att en kedja av indicier skulle vara tillräckligt för åklagarens beslut, utan menar att det måste röra sig om nya starka bevis. Har vapnet hittats? Eller har nya DNA-tester med ny teknik lyckats hitta spår som missats förut?

Lena Mellin på Aftonbladet vet inte vad som händer efter chefsåklagare Krister Peterssons ”sensationella uttalande”, mer än att det till slut kommer att bli ett slags avslut.

”Efter 34 år kommer vi få åklagarens, väl styrkta får vi hoppas, berättelse om vad som hände. Det känns mycket bra”, skriver hon.

Igår 22:48
Läs mer om Palmeutredningen
Statsminister Stefan Löfven (S) intervjuas efter EU-nämndens sammanträde om EU-budget på onsdagen Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

EU-källa: Sverige kan bara driva ett eller två krav

Sverige måste prioritera ett eller två krav i de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det säger en EU-källa till Direkt.

– Annars får de inget.

En av de stora striderna väntas stå mellan nettobetalare och nettomottagare. Storbetalaren Storbritannien har ju lämnat unionen och Sverige har, tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike krävt att få fortsatta rabatter på EU-avgifterna.

1 tim
Neil Hall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige får betala mer till EU efter brexit

Det blir ett stort hål i EU:s budget när Storbritannien lämnar unionen. Det innebär att Sveriges medlemsavgift riskerar att höjas kraftigt, säger Ekots korrespondent i Bryssel, Andreas Liljeheden i SR.

Sveriges regeringen har redan varnat för att vår avgift kan öka väldigt mycket och jobbar därför för att hålla nivån på budgeten nere.

– Sverige hör till en mindre grupp länder som vill hålla nere nivån på budgeten. Dit hör också Danmark, Nederländerna och Österrike, säger Andreas Liljeheden.

Hur stor Sveriges medlemsavgift i slutändan blir hänger på rabatterna. Det finns förslag om att man successivt ska fasa ut Sveriges och andra länders rabatt.

– Gör man det så tror regeringen att Sveriges avgift kan öka med 14-15 miljarder kronor per år. Det skulle bli en årlig avgift på ungefär 55 miljarder kronor istället för dagens 40 miljarder, säger Andreas Liljeheden.

Idag 09:49
Läs mer om EU:s framtid
Elon Musk, vd på Tesla. Aly Song / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

S&P 500 uppe på nya rekordnivåer på Wall Street

De ledande indexen på Wall Street öppnade uppåt på onsdagen. S&P 500 handlas på nya rekordnivåer och på väg att utmana 3 400-nivån. Vid 16.15-tiden stod indexen som följer:
• S&P 500: +0,4%
• Nasdaq: +0,8%
• Dow Jones: +0,3%

Piper Sandler har höjt sin riktkurs för elbilsaktien Tesla som är upp drygt 8 procent och handlas över 930 dollar en timme in på onsdagens handel.

Boeing, som ska ha hittat vad som beskrivs som främmande föremål i bränsletankarna i flera av de 737 Max-plan som står parkerade i väntan på leverans, handlas ner cirka 0,5 procent.

1 tim
Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bankerna draglok på rekordbörs – Garo rusade på avtal

Stockholmsbörsen handlades upp över 1 procent och nådde nya rekordnivåer på onsdagen. Storbolagsindexet OMXS30 var för första gången upp över 1 900 punkter. De ledande indexen stängde som följer:
• OMXS30: +1,1 %
• OMXSPI: +1,2 %

Tre av de fyra storbankerna, SEB, Swedbank och Handelsbanken, var tillsammans med SCA draglok på OMXS30-listan efter att KPIF-inflationen i januari kom in på 1,2 procent – klart lägre än väntat.

SEB gick bäst och handlades upp över 3 procent. Sämre gick det för verkstadsbolagen där Alfa Laval och Volvo stängde på minus. Sämst av storbolagen gick Electrolux som gick ner 1,2 procent.

Mid cap-bolaget Garo har tecknat ett ramavtal gällande leverans av laddinfrastruktur för den europeiska marknaden. Aktien rusade på nyheten och stängde upp 10 procent.

Spelbolaget Stillfront har rapporterat ökad omsättning och vinst i det fjärde kvartalet jämfört med samma period föregående år. Detsamma gäller för sektorkollegan Embracer, som också meddelat ett miljardförvärv av ett amerikanskt bolag. Embracer rusade cirka 20 procent och Stillfront vände till plus 3,8 procent efter att aktien fallit inledningsvis.

Förvärvsmaskinen SBB lyfter hyresintäkterna och förvaltningsresultatet i det fjärde kvartalet, enligt färska rapporten. Fastighetsbolaget ska presentera nya tillväxtmål i maj. B-aktien stängde upp 5,5 procent.

Hövding ökar omsättningen i kvartalet och antalet sålda Hövdingar ökade med 50 procent. Förre Trelleborg-vd:n Fredrik Asp föreslås ta över ordförandeklubban. Aktien lyfte närmare 10 procent.

Idag 08:01
Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Breda uppgångar i Asien: ”Hoppas på centralbankerna”

Det var mestadels muntra tongångar på Asiens börser under onsdagsmorgonen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,9 %
• Shanghai: –0,3 %
• Shenzhen: +0,6 %
• Hang Seng: +0,5 %
• Kospi: +0,1 %
Investerare kommer att följa utvecklingen när allt fler företag startar upp verksamheten i Kina igen, efter coronavirusets utbrott, skriver CNBC.

Det finns hopp om mer stimulanser i Kina för att stötta ekonomin i virusets fotspår, enligt Reuters.

– Investerares oro för hur viruset kommer att slå mot den globala efterfrågan kommer att kompenseras av förväntningar om att globala centralbanker ska komma till undsättning, säger CMC Markets chefsstrateg Michael McCarthy.

Det har också släppts färska makrosiffror i Japan som visar att exporten i januari föll med 2,6 procent jämfört med samma månad förra året.

Idag 04:30
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer