SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON
Alliansens framtid

Maud Olofsson talar ut om bråken inom Alliansen

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Mycket har hänt sedan 2004 när Alliansen, eller Allians för Sverige, som den först hette, bildades. Då var det glada miner hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Hela den svenska mediekåren var på plats och fyra partiledare var laddade för ett maktskifte. Något som också lyckades ett par år senare.

– Poängen var att vi var fyra partier som respekterade varandra, där alla skulle vinna på samarbetet och där alla skulle bidra. Vi arbetade oss samman i den här fyrgruppen och skapade tillit och ett enormt förtroende för varandra. Det hade vi stor nytta av sedan när vi satt i regeringen, säger Maud Olofsson, Centerpartiets dåvarande partiledare.  

Men då var då och nu är nu. I valets efterspel har allianssamarbetet knakat rejält i fogarna och sprickan blev definitiv när Centerpartiet och Liberalerna nobbade Ulf Kristersson i en statsministeromröstning. Samtidigt har Alliansens moder Maud Olofsson tvingats sitta på läktaren och se på när hennes bygge fallit isär.

– Jag tycker att det är jättetråkigt, säger hon. 

– När vi bildade Alliansen sa jag att det är först när Socialdemokraterna blir ett normalt parti som det går att ha fungerande samarbeten över blockgränserna. Med normalt menar jag att de på samma respektfulla sätt som alla andra kan samarbeta med kollegor. Att Socialdemokraterna har varit ett maktparti under så lång tid har gjort dem självgoda. De tycker fortfarande att de är solen som allt kretsar runt. Det är ingen bra grund för samarbeten, men vi får se om de har ändrats nu när de samarbetar i en ny konstellation, fortsätter hon.    

Inte smärtfritt

Därmed inte sagt att Alliansen alltid fungerade smärtfritt under hennes år vid makten. Det pågick en hel del spel och konflikter bakom kulisserna, berättar hon. 

– När fyra partier ska samarbeta kommer du inte ifrån att det kommer att finnas spänningar. Men vi visste i grunden att vi tyckte om varandra och hade respekt för varandra, säger hon.  

Hon radar upp frågor och områden som ledde till hårda konflikter. Några sticker ut, bland annat frågan om infrastrukturen. 

– Fredrik Reinfeldt tyckte att jag bara försvarade min hembygd. Ja, sa jag, du försvarar ju din hembygd. Det var väldigt tuffa diskussioner, säger hon. 

Ett annat område var energipolitiken. När alliansen bildades var det en av de frågor som fortfarande var olösta. Partierna stod så långt ifrån varandra att ingen ville ta i frågan, berättar Maud Olofsson. Framför allt Folkpartiet och Centerpartiet gick i klinch. Samtidigt insåg hon att Centerpartiet inte skulle kunna gå in i ett regeringssamarbete en gång till med energipolitiken som konfliktfråga. 

Kärnkraftsfrågan desarmerad

Under 2006 gjorde alliansen en överenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle frysas under kommande mandatperiod, det vill säga att inga reaktorer skulle stängas men det skulle heller inte byggas nytt. Frågan var tillfälligt desarmerad. 

– För mig var det viktigaste att vi kunde behålla koldioxidskatten och elcertifikaten. Koldioxidskatten för att jag tyckte att det var ett marknadsmässigt styrmedel som skulle minska utsläppen. Elcertifikaten är också ett marknadsmässigt system som är till för att bygga ut det förnyelsebara. Jag ville ha ett tredje ben i energipolitiken för att minska sårbarheten, inte bara kärnkraft och vattenkraft utan också vind, sol och biobränsle, säger hon.  

Men energipolitiken är en fråga som kräver långsiktiga lösningar, helst över blockgränserna, konstaterar Maud Olofsson. Så striderna inom Alliansen kom att fortsätta. Jan Björklund ville inte ha några samtal med oppositionen, men det ville Maud Olofsson. Frågan var såklart känslig för alla alliansledarna, men det var tydligt vilka som var huvudkombattanterna, berättar hon.   

Jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden

– Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden. Så fort det står energi på ett papper så stoppar han processen. EU:s energi och klimatpaket som vi var överens om, till exempel, ville han omförhandla. Som tur var hade han lite skolfrågor som jag blockerade samtidigt, säger hon.  

– Jag tyckte att det var förlamande för Sverige att vi hela tiden bråkade om ett enda energislag, nämligen kärnkraften. Och vårt parti var ju lika fastlåst i positioner som alla andra partier, säger hon. 

 Alliansen då det begav sig. Socialminister Göran Hägglund (KD), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), näringsminister Maud Olofsson (C) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) berättar om miljardsatsning på lärarreform i  i Värmdö gymnasium. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN

Rök ihop ordentligt

En kväll år 2008 satt de fyra partiledarna hos Fredrik Reinfeldt i Sagerska huset och diskuterade vad som skulle vara möjligt i en ny energiöverenskommelse. Maud Olofsson och Jan Björklund rök ihop ordentligt, mer än vanligt. På ena sidan en envis miljökämpe och på den andra en uppretad major. Vid sidan av satt Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund besvärat och beskådade spektaklet. 

– När man sitter i sådana förhandlingar, alltså tankarna bara snurrar i huvudet. Vad ska jag säga nu, hur ska jag positionera mig, vad kan jag gå med på? I de lägena sitter du helt ensam och måste kunna gå upp i helikopter och titta på helheten. Jag visste ju att den här energi- och klimatuppgörelsen skulle bli väldigt känslig för vårt parti. Skulle jag gå med på något kring kärnkraften, då var jag tvungen att få mycket betalt när det gällde förnyelsebara bränslen och energi, energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp, ja alla de där miljödelarna, säger Maud Olofsson. 

Till slut, under 2009, nådde Alliansen en energiöverenskommelse, som innebar att Sverige fick en energi- och klimatpolitik och som hade tonvikt på förnyelsebar omställning. Samtidigt innebar den att gamla utslitna reaktorer skulle kunna bytas ut mot nya. 

 Den dåvarande borgerliga alliansen håller presskonferens hemma hos centerpartiledaren Maud Olofsson i Högfors . SOFIE WIKLUND / TT NYHETSBYRÅN

– Jag ville ha mer förnyelsebart och Jan Björklund ville ha mer kärnkraft. Jag fick det jag ville ha, men fick acceptera att man kunde bygga ut kärnkraft, men utan statliga subventioner. En mogen teknologi ska kunna stå på egna ben och bära sina egna kostnader, det var viktigt för mig, säger hon. 

Funderade på att avgå

Maud Olofsson förstod att uppgörelsen skulle skapa reaktioner, inte minst i det egna partiet. 

– Jag förstod direkt vilket liv det skulle bli, för alla skulle läsa att nu byggs kärnkraften ut, och missa allt det andra. Det här var faktiskt den enda gången som jag på allvar funderade på om jag skulle avgå, eller framför allt om jag skulle bli avsatt, säger hon. 

Men i vissa lägen är det viktigt att vara beredd på att kunna bli avsatt, menar hon. Och det här var ett sådant tillfälle.

– Idag i politiken tycker jag att det finns en räddhågsenhet i ledarskapet, där opinionsmätningar och känningar i valmanskåren hindrar politiker från att faktiskt ta det långsiktiga ledarskapet. Det här var inte det mest populära i vårt parti, men jag trodde så starkt på uppgörelsen och var stolt över den, säger hon. 

Strax efter att uppgörelsen blev offentlig var hon på kommundagarna i Visby för att hålla tal. Folk kom inte fram och hälsade som de brukade. Stämningen var iskall och hon förstod att hon var tvungen att hålla sitt livs tal för att få över partimedlemmarna på sin sida igen. 

– De var verkligen jättesura, så jag sa till mig själv att det här är ditt viktigaste tal. Men om det inte duger, om jag inte kan förklara det här för mina medlemmar, ja, då får de avsätta mig, säger hon. 

Nervös och taggad gick hon upp i talarstolen. 

– Jag har aldrig hållit ett bättre tal. Det var på riktigt och det var en enorm känsla. Du står där och vet att allt hänger på dig, du måste ta fram din allra starkaste argumentationsförmåga. Det var en häftig känsla när applåderna kom och de ställde sig upp. Det går knappt att beskriva, säger hon. 

– Alla ledare borde vara beredda att offra sitt ledarskap. Ibland undrar jag vad dagens politiker är beredda att gå genom eld och vatten för att åstadkomma. 

Är det en förklaring till varför regeringsbildningen gick så trögt?

– Några är väldigt övertygade, vilket jag kan uppskatta. Det står ju rätt mycket på spel i världen i dag, inte minst de liberala värderingarna som vi har, och som vi har tagit för givna. De är ju hotade och många gånger på ett subtilt sätt. De är väldigt viktiga att försvara, för ger man fingret så kan hela handen ryka, säger hon.

– Jag tror dock att Alliansen under de fyra år som gått inte tillräckligt har vårdat samarbetet och tilliten och var inte tillräckligt förberedda inför valresultatet. Detta förklarar mycket av händelseutvecklingen efter valet.

Mer än så vill hon inte säga om regeringsbildningen.

Däremot har hon mer att säga om konflikterna under ytan under sin tid som politiker. Under åren vid makten var hon drivande i arbetet med att minska regelbördan. Men hon stötte på motstånd, inte minst från finansdepartementet. 

– De tyckte inte att de behövde bistå i regelförenklingsarbetet, det var deras grundhållning. Deras inställning var att finansdepartementets regler var så mycket viktigare än alla andras regler, och så ser det ut fortfarande, säger hon. 

Sverige halkade efter

Nyligen larmade OECD för att Sverige halkar efter andra länder i förenklingsarbetet och Tillväxtverkets siffror vittnar om samma sak. Ingen i regeringen bryr sig längre om regelbördan, hävdar Maud Olofsson. 

– Det är jätteallvarligt. Vi har helt tappat ambitionen när det gäller regelförenklingsarbetet i Sverige. Man har i princip lagt ned arbetet och det i en tid när vi vill att människor ska starta och driva företag. Det är ytterst anmärkningsvärt, säger hon. 

Under tiden som näringsminister satte hon upp ambitiösa mål. Regelbördan skulle minskas med 25 procent mellan åren 2006 och 2010. 7,3 procent blev resultatet och som ansvarig minister blev hon hårt ansatt av medierna. 

– De jagade livet ur mig eftersom jag hade varit kaxig och satt upp tuffa mål. Men jag kan konstatera att jag är den enda minister som någonsin har lyckats minska regelbördan. Ingen före mig och ingen efter mig har lyckats med det, säger hon. 

– Jag måste säga att Mikael Damberg (som nyligen var näringsminister, numera inrikesminister) kom otroligt lindrigt undan när det gäller regelförenklingsarbetet. Han har inte gjort ett dyft under alla dessa år. Tvärtom, han har släppt iväg det. Och det går ju inte, man måste driva på hela tiden, säger hon. 

– Men nu har vi en ny näringsminister i Ibrahim Baylan. Han visade en tuff hållning när han talade inför Svenskt Näringslivs styrelse men det återstår att se hur mycket han vill och orkar med. Han får gärna slå mitt rekord i minskad regelbörda då det vore bra för företagen. Vi från besöksnäringen har stora förväntningar nu, fortsätter hon.

Sommarfika med regeringen, dåvarande näringsminister Maud Olofsson och dåvarande finansminister Anders Borg. Maja Suslin / TT / TT NYHETSBYRÅN

Ansträngt förhållande med Borg

Förhållandet mellan näringsdepartementet och finansdepartementet som leddes av Anders Borg var många gånger ansträngt. Enligt Maud Olofsson saknade finansdepartementet förståelse för vad entreprenörerna och småföretagen behövde för att kunna anställa. Det var bara makroperspektivet och hur människor skulle kunna bli anställningsbara som räknades, menar hon.

– Jag brukar säga att vi lever kvar i industrisamhället. Konsten nu är att stimulera entreprenörssverige och det växande tjänstesamhället. Vi måste justera våra system så att vi stimulerar de som vill investera och de som vill anställa människor i en tid när så många går utan arbete. Vi måste hylla jobbskaparna, säger hon.

Institutioner, a-kassan, socialförsäkringen och inte minst skattesystemet är uppbyggda efter industrisamhället och storföretagen, menar hon. På finansdepartementet saknas förståelse för de mindre företagens behov, anser Maud Olofsson.  

– Det kunde man märka tydligt när man kom till regeringen, det fanns inga upparbetade relationer mellan finansdepartementet och näringsdepartementet. Jag fick tillsätta företagsanalytiker som förstod sig på mikroekonomi, det vill säga företagens drivkrafter och förutsättningar, då ingen annan brydde sig om det perspektivet, säger hon. 

– Det Anders Borg och hans tjänstemän inte ville ta fram, det tog de inte fram, till exempel underlag för sänkningen av egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna. Åtgärder som var riktade mot de mindre företagen och tjänstesektorn. Det var ju det som gjorde att vi var tvungna att bygga upp mer kompetens på vårt departement. Vi var tvungna att ha människor som kunde ta fram underlag och matcha finansen i olika frågor, säger hon. 

Ständiga uppföljningar

Enligt Maud Olofsson gällde det att ständigt ligga på och följa upp det som de olika partierna hade kommit överens om. För annars kunde beslut och uppgörelser försvinna från slutprodukten. 

– Anders Borg var medveten om rätt mycket av detta spel, men inte alla gånger. En del tjänstemän var sura när vi fick igenom saker och ting och då var sista hoppet att vi inte skulle märka om de tog bort något. Det var ingen lekstuga man befann sig i, säger hon. 

– Det låter kanske som att jag är sur på Finansdepartementet, men jag berättar det här för det speglar ett synsätt. De är fantastiskt duktiga på alla sätt och vis, men vi hade olika ingångar i synen på vad som behövde göras. Det är viktigt att människor är anställningsbara men det är lika viktigt att det finns företag som vill och kan anställa.

Maud Olofssons strategi blev att vara påläst, förberedd och ihärdig. Det ställdes enormt höga krav på underlag, bakgrundsmaterial och siffror för att få igenom saker och ting, berättar hon.

– Så det vi fick igenom var verkligen genomarbetat, säger hon.  

Spänningar saknades alltså inte. 

– Men det är också det som är tjusningen med regeringskansliet och regeringen, att få ihop det här på ett bra sätt. Och det var vi extremt duktiga på i Alliansen, säger hon.  

Gick bra ihop med Reinfeldt

Det berodde mycket på de starka band som byggdes i starten. Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt insåg tidigt när de träffades att de gick bra ihop. De var FN-delegater och gick upp och ned på Manhattans gator och pratade om hur en allians skulle kunna fungera. 

– Vi hade båda fått ett stort förändringsmandat från våra partier och var överens om att vi var tvungna att samarbeta för att få ett maktskifte, säger hon. 

Efter Högforsmötet 2004 byggdes det upp förväntningar, både från partiledarna själva och från omgivningen. Nu var de tvungna att leverera. 

– Vid Högforsmötet var vi osäkra på om det vi presenterade skulle räcka. Men vi insåg också när vi hade tillsatt de här arbetsgrupperna att vi var tvungna att leverera och förbereda oss hela vägen fram till 2006 om vi skulle få förtroendet att leda Sverige. Jag tror faktiskt att det var hemligheten bakom maktskiftet. Vi tvingades att samarbeta, lösa konflikter och kompromissa och lita på varandra, säger hon. 

Toppnyheter

Bild från debatten. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Toppkandidaterna rök ihop om klimatet och miljön: ”Det är faktiskt bråttom”

I slutet av Aftonbladets debatt diskuterade partiernas toppkandidater klimat och miljö. Väljarna fick själva rangordna vilka frågor som skulle debatteras under kvällen och klimatet hamnade då i topp.

– Det är glädjande att den här frågan står överst på agendan, sa Alice Bah Kuhnke (MP).

Moderaternas Tomas Tobé menade att de flesta partier för en bra klimatpolitik, men att en viktig del saknas hos S, MP och C – nämligen en satsning på kärnkraft.

– Ni börjar bli dinosaurier i de här frågorna, sa Tobé.

Han fick mothugg av Bah Kuhnke som menade att det är en nationell angelägenhet. Socialdemokraternas Heléne Fritzon sa att vissa partier lyfter kärnkraften inför EU-valet för att de saknar andra lösningar.

– Det är faktiskt bråttom nu, sa hon.

SD:s Peter Lundgren vill också ha mer kärnkraft, men höll med om att det inte är en EU-fråga. Han vill i stället rikta blickarna mot Kina, som släpper ut mer än EU-länderna.

Fredrick Federley (C) menade att klimatfrågan knappast kommer att lösas under kvällen och ville därför sänka debattens heta tonläge. Han sa att han vill låta kärnkraftverken ”puttra” men inte bygga ut den.

Igår 19:18
Tomas Tobé och Karin Karlsbro. TT
EU-valet 2019

Tobé röt ifrån när L sa ja till euron: ”Ni har tappat det”

Liberalerna vill som enda parti införa euron i Sverige. Partiets förstanamn Karin Karlsbro var den enda som räckte upp handen när toppkandidaterna fick frågan under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Vi menar att det vore tryggare för svenska företag och svenska konsumenter. Det skulle skapa mer långsiktig säkerhet för vårt land, sa Karlsbro.

Det fick Moderaternas Tomas Tobé att höja på ögonbrynen.

– Jag har stor respekt för Liberalernas engagemang för Europafrågan, men under den här valrörelsen har ni helt tappat det. Det finns inga gränser, sa han.

Igår 19:51
Arkivbild på Lars Adaktusson och V-politiken Malin Björk under kvällens debatt. TT
EU-valet 2019

Malin Björk: ”Jag har fajtats med Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år”

Just nu drabbar partiernas toppkandidater samman i Aftonbladets EU-valsdebatt. KD-toppen Lars Adaktussons inställning till abort hamnade i fokus i början av debatten.

Tidigare i veckan avslöjade DN att Adaktusson vid 22 tillfällen röstat nej i parlamentet i abortfrågor. KD-toppen Sara Skyttedal säger att hon hade röstat annorlunda vid ett antal tillfällen, men säger att hon inte är förvånad över att frågan har hamnat i fokus.

– Det är uppenbart att många partier är livrädda, för på söndag så får väljarna sin första chans att markera mot det svek som många borgerliga gjorde efter valet, säger Skyttedal.

Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk säger att hon har fajtats med ”Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år” kring abortfrågan.

– Och vi har tryckt tillbaka de här krafterna. De ska inte få ta en tum av våra liv och våra kroppar, säger Björk.

De flesta partierna håller med V-toppen om frågans vikt.

– Det är självklart att varenda kvinna i världen har rätt till sin kropp, säger Liberalernas Karin Karlsbro.

Politikerna ska diskutera tre ämnen i kväll: klimat och miljö, flyktingar och invandring samt terror och brottsbekämpning.

Igår 17:52
Läs mer om EU-valet 2019
HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Ledaren i underhuset avgår i protest mot Theresa May

Det brittiska underhusets ledare Andrea Leadsom lämnar regeringen, meddelar hon på Twitter. Som skäl anger hon bland annat att det förslag till utträdesavtal premiärminister Theresa May lade fram under tisdagen inte kommer leda till ett ”verkligt självständigt Storbritannien”.

”Jag tror inte längre att vårt tillvägagångssätt kommer att leverera resultatet i folkomröstningen”, skriver Leadsom bland annat.

ITV:s politiska redaktör Robert Peston beskriver brevet som ”förödande” för May.

”Gud vet hur hon hanterar denna uppsjö av kritik”, skriver han på Twitter.

Igår 18:59
HANDOUT / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Analyser: Torypartiet har slitit sig självt i stycken

Det var en ensam Theresa May som intog parlamentet för en frågestund under onsdagen. Långa förhandlingar med oppositionen om vad och hur brexit ska bli har resulterat i tio löften – vilka har fått inte bara brexitörerna i det egna partiet utan även hennes egna ministrar att sparka bakut.

Stödet för hennes ledarskap och utträdesavtal har rasat, skriver Sky News politiska reporter Kate McCann. För Labourpartiet var det bara att luta sig tillbaka.

”Labours ledamöter satt tysta och betraktade ett parti, som vanligen är skickliga på att hålla sina konflikter bakom lykta dörrar, slita sig självt i stycken”, skriver hon.

På fredag, efter torsdagens EU-val, ska May presentera det reviderade utträdesavtalet. Då står hon inte bara utan de ministrar hon räknat med utan har i princip ett helt parlament emot sig, skriver The Guardians Peter Walker.

Återstoden av hennes ledarskap kan nu räknas i dagar, kanske till och med i timmar, menar han.

Igår 21:12
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Peter Lundgren inför kvällens debatt. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Lundgren: Välkomnar att det blir en rättslig prövning

SD-toppen Peter Lundgren välkomnar att en förundersökning har inletts mot honom. Det sa han under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Som det är nu så agerar både ni och media åklagare, domare och bödel – så jag välkomnar att det blir en rättslig prövning av det här, sa Lundgren till de andra politikerna under debatten, enligt Ekot.

Förundersökningen gäller misstänkta sexuella trakasserier sedan han erkänt att han har tagit en partikollega på brösten. Tidigare under onsdagen polisanmälde han förra partikollegan Kristina Winberg för förtal.

Igår 20:21
Kristina Winberg. Arkivbild. FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

SD-toppen Lundgren anmäler Winberg för förtal

SD-toppen Peter Lundgren polisanmäler den tidigare SD-politikern Kristina Winberg för förtal efter att han anklagats för att ha tafsat på en kvinnlig partikollega.

– Det sättet hon hänger ut mig på i varenda intervju, det känns inte okej, säger han till Aftonbladet.

SD:s partiledare Jimmie Åkesson anklagar Winberg för att försöka smutskasta partiet och påstår att det är hon som läckt uppgifterna om tafsandet. I söndags meddelade partiet att Winberg sparkas.

Lundgren har medgett att han tagit på en partikollegas bröst, trots att hon inte ville det. Men enligt partiet har de båda lagt händelsen bakom sig.

– Jag vet att jag la handen på hennes bröst, men inte med avsikt att det skulle hända någonting, säger han till Expressen.

Igår 17:21
Jimmie Åkesson och Kristina Winberg. TT
Turbulensen i SD

Åkesson: Osannolikt att en random spanjor spridit film

Kristina Winberg försöker smutskasta Sverigedemokraterna. Det säger partiledaren Jimmie Åkesson till Aftonbladet, och anklagar EU-parlamentarikern för att ha spridit en inspelning där en SD-kvinna pratat om hur hon utsatts för ett sexuellt ofredande av SD-toppen Peter Lundgren.

– Hon hävdar att hennes telefon blev stulen i Spanien för ett år sedan, sedan ska någon random spanjor ha hittat den och sedan har inspelningen på något sätt hamnat hos Expressen. Det är naturligtvis helt osannolikt, säger han till tidningen.

Tidigare i dag inleddes en förundersökning gällande sexuellt ofredande mot Peter Lundgren.

Igår 16:00
Läs mer om Turbulensen i SD
Rolf Hamilton / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Därför hade Palme haft fel i klimatfrågan”

”Olof Palme sade att politik handlar om att vilja. Men också i det här fallet hade han fel. Politik handlar om att göra. Faktum är att Sverige gör mest i EU och EU gör mest i världen”, skriver Europaparlamentarikern Christofer Fjellner i Liberal Debatt.

Sverige och EU ska fortsätta att leda vägen och göra ännu mer, skriver Fjellner men efterfrågar perspektiv på frågan: ”Sverige står för en promille av världens utsläpp och EU för mindre än tio procent”.

Fjellner propagerar även för kärnkraftens roll för klimatet:

”Klimathotet är på allvar och just därför förtjänar det smarta lösningar som gör skillnad på riktigt, inte symboliska utfästelser. En satsning på kärnkraft, som under överskådlig tid är det enda realistiska alternativet till kol- och gaskraft, är en sådan lösning”.

Igår 19:42
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Klimatbudgeten slösas bort på värdelösa åtgärder”

Sverige har gått från att vara en förebild till att bli ett avskräckande exempel i klimatpolitiken. Skattepengar slösas på symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Det skriver Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, i en debattartikel i SvD.

I en rapport slår Slöseriombudsmannen fast att trots att anslagen för miljö och klimat mer än fördubblats på tre år har utsläppsminskningarna i princip upphört.

”Den viktigaste anledningen är utan tvekan att effektiva åtgärder under flera år har fått stå tillbaka för satsningar som till och med fått underkänt av regeringens egna expertmyndigheter”, skriver Johan Gustafsson.

Han pekar bland annat ut satsningen ”Klimatklivet, stödet till solel och klimatbonusen till miljöbilar.

Igår 12:11
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande. Fredrik Hjerling
Klimathotet

Naturskyddsföreningen kritisk till utsläppssystem

Flera svenska företag som fått rätt att öka sina utsläpp kan göra det utan att behöva betala en krona, på grund av EU:s utsläppsrättssystem, rapporterar SVT. Naturskyddsföreningen är kritisk:

– Det finns jättemånga olika kryphål och då tappar systemet sin trovärdighet och fulla funktion, säger ordförande Johanna Sandahl som menar att problemen måste åtgärdas.

43 procent av utsläppsrätterna i handelssystemet delas ut gratis till industrier som riskerar att flytta sin verksamhet från Europa om det blir för dyrt att vara kvar.

Igår 09:00
Läs mer om Klimathotet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
DAVID KARP / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Varningen: Detta kan skapa nästa finanskris

Cyberhot eller klimatförändringar. Något av detta kan leda till nästa stora finanskris enligt Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.

”Ett cyberangrepp mot en aktör kan få spridningseffekter och allvarliga konsekvenser för hela det finansiella systemet, till exempel virus som sprider sig mellan olika system", skriver Riksbanken.

Även klimatrelaterade risker kan slå negativt mot det finansiella systemet.

"Om det inte finns tillräcklig motståndskraft mot dessa risker kan det få konsekvenser för finansiell stabilitet. Det är därför viktigt att inkludera klimatrelaterade risker i tillsyn av finansiella institut och övervakning av finansiell stabilitet", skriver Riksbanken.

Igår 16:06
Per Larsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Brittisk stålkollaps nära – 25 000 jobb hotas

Brittiska ståltillverkaren British Steel är ytterst illa ute och 25 000 arbetstillfällen hotas. Detta om inte regeringen under dagen beviljar ett nödlån på 30 miljoner pund (motsvarande drygt 368 miljoner kronor), enligt källor till Reuters.

British Steel som är landets näst största stålproducent har 5 000 anställda, de flesta vid stålverket i Scunthorpe. Ytterligare 20 000 medarbetare är dock knutna till företaget genom olika underleverantörer och riskerar nu att drabbas.

Företaget har tidigare efterfrågat ett lån på 75 miljoner pund, en summa som därefter har reducerats till 30 miljoner tack vare att ägarna, investmentfirman Greybull, varit beredda att skjuta till mera pengar.

21 maj
Läs mer om Den globala konjunkturen