SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON
Alliansens framtid

Maud Olofsson talar ut om bråken inom Alliansen

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Mycket har hänt sedan 2004 när Alliansen, eller Allians för Sverige, som den först hette, bildades. Då var det glada miner hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Hela den svenska mediekåren var på plats och fyra partiledare var laddade för ett maktskifte. Något som också lyckades ett par år senare.

– Poängen var att vi var fyra partier som respekterade varandra, där alla skulle vinna på samarbetet och där alla skulle bidra. Vi arbetade oss samman i den här fyrgruppen och skapade tillit och ett enormt förtroende för varandra. Det hade vi stor nytta av sedan när vi satt i regeringen, säger Maud Olofsson, Centerpartiets dåvarande partiledare.  

Men då var då och nu är nu. I valets efterspel har allianssamarbetet knakat rejält i fogarna och sprickan blev definitiv när Centerpartiet och Liberalerna nobbade Ulf Kristersson i en statsministeromröstning. Samtidigt har Alliansens moder Maud Olofsson tvingats sitta på läktaren och se på när hennes bygge fallit isär.

– Jag tycker att det är jättetråkigt, säger hon. 

– När vi bildade Alliansen sa jag att det är först när Socialdemokraterna blir ett normalt parti som det går att ha fungerande samarbeten över blockgränserna. Med normalt menar jag att de på samma respektfulla sätt som alla andra kan samarbeta med kollegor. Att Socialdemokraterna har varit ett maktparti under så lång tid har gjort dem självgoda. De tycker fortfarande att de är solen som allt kretsar runt. Det är ingen bra grund för samarbeten, men vi får se om de har ändrats nu när de samarbetar i en ny konstellation, fortsätter hon.    

Inte smärtfritt

Därmed inte sagt att Alliansen alltid fungerade smärtfritt under hennes år vid makten. Det pågick en hel del spel och konflikter bakom kulisserna, berättar hon. 

– När fyra partier ska samarbeta kommer du inte ifrån att det kommer att finnas spänningar. Men vi visste i grunden att vi tyckte om varandra och hade respekt för varandra, säger hon.  

Hon radar upp frågor och områden som ledde till hårda konflikter. Några sticker ut, bland annat frågan om infrastrukturen. 

– Fredrik Reinfeldt tyckte att jag bara försvarade min hembygd. Ja, sa jag, du försvarar ju din hembygd. Det var väldigt tuffa diskussioner, säger hon. 

Ett annat område var energipolitiken. När alliansen bildades var det en av de frågor som fortfarande var olösta. Partierna stod så långt ifrån varandra att ingen ville ta i frågan, berättar Maud Olofsson. Framför allt Folkpartiet och Centerpartiet gick i klinch. Samtidigt insåg hon att Centerpartiet inte skulle kunna gå in i ett regeringssamarbete en gång till med energipolitiken som konfliktfråga. 

Kärnkraftsfrågan desarmerad

Under 2006 gjorde alliansen en överenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle frysas under kommande mandatperiod, det vill säga att inga reaktorer skulle stängas men det skulle heller inte byggas nytt. Frågan var tillfälligt desarmerad. 

– För mig var det viktigaste att vi kunde behålla koldioxidskatten och elcertifikaten. Koldioxidskatten för att jag tyckte att det var ett marknadsmässigt styrmedel som skulle minska utsläppen. Elcertifikaten är också ett marknadsmässigt system som är till för att bygga ut det förnyelsebara. Jag ville ha ett tredje ben i energipolitiken för att minska sårbarheten, inte bara kärnkraft och vattenkraft utan också vind, sol och biobränsle, säger hon.  

Men energipolitiken är en fråga som kräver långsiktiga lösningar, helst över blockgränserna, konstaterar Maud Olofsson. Så striderna inom Alliansen kom att fortsätta. Jan Björklund ville inte ha några samtal med oppositionen, men det ville Maud Olofsson. Frågan var såklart känslig för alla alliansledarna, men det var tydligt vilka som var huvudkombattanterna, berättar hon.   

Jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden

– Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden. Så fort det står energi på ett papper så stoppar han processen. EU:s energi och klimatpaket som vi var överens om, till exempel, ville han omförhandla. Som tur var hade han lite skolfrågor som jag blockerade samtidigt, säger hon.  

– Jag tyckte att det var förlamande för Sverige att vi hela tiden bråkade om ett enda energislag, nämligen kärnkraften. Och vårt parti var ju lika fastlåst i positioner som alla andra partier, säger hon. 

 Alliansen då det begav sig. Socialminister Göran Hägglund (KD), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), näringsminister Maud Olofsson (C) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) berättar om miljardsatsning på lärarreform i  i Värmdö gymnasium. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN

Rök ihop ordentligt

En kväll år 2008 satt de fyra partiledarna hos Fredrik Reinfeldt i Sagerska huset och diskuterade vad som skulle vara möjligt i en ny energiöverenskommelse. Maud Olofsson och Jan Björklund rök ihop ordentligt, mer än vanligt. På ena sidan en envis miljökämpe och på den andra en uppretad major. Vid sidan av satt Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund besvärat och beskådade spektaklet. 

– När man sitter i sådana förhandlingar, alltså tankarna bara snurrar i huvudet. Vad ska jag säga nu, hur ska jag positionera mig, vad kan jag gå med på? I de lägena sitter du helt ensam och måste kunna gå upp i helikopter och titta på helheten. Jag visste ju att den här energi- och klimatuppgörelsen skulle bli väldigt känslig för vårt parti. Skulle jag gå med på något kring kärnkraften, då var jag tvungen att få mycket betalt när det gällde förnyelsebara bränslen och energi, energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp, ja alla de där miljödelarna, säger Maud Olofsson. 

Till slut, under 2009, nådde Alliansen en energiöverenskommelse, som innebar att Sverige fick en energi- och klimatpolitik och som hade tonvikt på förnyelsebar omställning. Samtidigt innebar den att gamla utslitna reaktorer skulle kunna bytas ut mot nya. 

 Den dåvarande borgerliga alliansen håller presskonferens hemma hos centerpartiledaren Maud Olofsson i Högfors . SOFIE WIKLUND / TT NYHETSBYRÅN

– Jag ville ha mer förnyelsebart och Jan Björklund ville ha mer kärnkraft. Jag fick det jag ville ha, men fick acceptera att man kunde bygga ut kärnkraft, men utan statliga subventioner. En mogen teknologi ska kunna stå på egna ben och bära sina egna kostnader, det var viktigt för mig, säger hon. 

Funderade på att avgå

Maud Olofsson förstod att uppgörelsen skulle skapa reaktioner, inte minst i det egna partiet. 

– Jag förstod direkt vilket liv det skulle bli, för alla skulle läsa att nu byggs kärnkraften ut, och missa allt det andra. Det här var faktiskt den enda gången som jag på allvar funderade på om jag skulle avgå, eller framför allt om jag skulle bli avsatt, säger hon. 

Men i vissa lägen är det viktigt att vara beredd på att kunna bli avsatt, menar hon. Och det här var ett sådant tillfälle.

– Idag i politiken tycker jag att det finns en räddhågsenhet i ledarskapet, där opinionsmätningar och känningar i valmanskåren hindrar politiker från att faktiskt ta det långsiktiga ledarskapet. Det här var inte det mest populära i vårt parti, men jag trodde så starkt på uppgörelsen och var stolt över den, säger hon. 

Strax efter att uppgörelsen blev offentlig var hon på kommundagarna i Visby för att hålla tal. Folk kom inte fram och hälsade som de brukade. Stämningen var iskall och hon förstod att hon var tvungen att hålla sitt livs tal för att få över partimedlemmarna på sin sida igen. 

– De var verkligen jättesura, så jag sa till mig själv att det här är ditt viktigaste tal. Men om det inte duger, om jag inte kan förklara det här för mina medlemmar, ja, då får de avsätta mig, säger hon. 

Nervös och taggad gick hon upp i talarstolen. 

– Jag har aldrig hållit ett bättre tal. Det var på riktigt och det var en enorm känsla. Du står där och vet att allt hänger på dig, du måste ta fram din allra starkaste argumentationsförmåga. Det var en häftig känsla när applåderna kom och de ställde sig upp. Det går knappt att beskriva, säger hon. 

– Alla ledare borde vara beredda att offra sitt ledarskap. Ibland undrar jag vad dagens politiker är beredda att gå genom eld och vatten för att åstadkomma. 

Är det en förklaring till varför regeringsbildningen gick så trögt?

– Några är väldigt övertygade, vilket jag kan uppskatta. Det står ju rätt mycket på spel i världen i dag, inte minst de liberala värderingarna som vi har, och som vi har tagit för givna. De är ju hotade och många gånger på ett subtilt sätt. De är väldigt viktiga att försvara, för ger man fingret så kan hela handen ryka, säger hon.

– Jag tror dock att Alliansen under de fyra år som gått inte tillräckligt har vårdat samarbetet och tilliten och var inte tillräckligt förberedda inför valresultatet. Detta förklarar mycket av händelseutvecklingen efter valet.

Mer än så vill hon inte säga om regeringsbildningen.

Däremot har hon mer att säga om konflikterna under ytan under sin tid som politiker. Under åren vid makten var hon drivande i arbetet med att minska regelbördan. Men hon stötte på motstånd, inte minst från finansdepartementet. 

– De tyckte inte att de behövde bistå i regelförenklingsarbetet, det var deras grundhållning. Deras inställning var att finansdepartementets regler var så mycket viktigare än alla andras regler, och så ser det ut fortfarande, säger hon. 

Sverige halkade efter

Nyligen larmade OECD för att Sverige halkar efter andra länder i förenklingsarbetet och Tillväxtverkets siffror vittnar om samma sak. Ingen i regeringen bryr sig längre om regelbördan, hävdar Maud Olofsson. 

– Det är jätteallvarligt. Vi har helt tappat ambitionen när det gäller regelförenklingsarbetet i Sverige. Man har i princip lagt ned arbetet och det i en tid när vi vill att människor ska starta och driva företag. Det är ytterst anmärkningsvärt, säger hon. 

Under tiden som näringsminister satte hon upp ambitiösa mål. Regelbördan skulle minskas med 25 procent mellan åren 2006 och 2010. 7,3 procent blev resultatet och som ansvarig minister blev hon hårt ansatt av medierna. 

– De jagade livet ur mig eftersom jag hade varit kaxig och satt upp tuffa mål. Men jag kan konstatera att jag är den enda minister som någonsin har lyckats minska regelbördan. Ingen före mig och ingen efter mig har lyckats med det, säger hon. 

– Jag måste säga att Mikael Damberg (som nyligen var näringsminister, numera inrikesminister) kom otroligt lindrigt undan när det gäller regelförenklingsarbetet. Han har inte gjort ett dyft under alla dessa år. Tvärtom, han har släppt iväg det. Och det går ju inte, man måste driva på hela tiden, säger hon. 

– Men nu har vi en ny näringsminister i Ibrahim Baylan. Han visade en tuff hållning när han talade inför Svenskt Näringslivs styrelse men det återstår att se hur mycket han vill och orkar med. Han får gärna slå mitt rekord i minskad regelbörda då det vore bra för företagen. Vi från besöksnäringen har stora förväntningar nu, fortsätter hon.

Sommarfika med regeringen, dåvarande näringsminister Maud Olofsson och dåvarande finansminister Anders Borg. Maja Suslin / TT / TT NYHETSBYRÅN

Ansträngt förhållande med Borg

Förhållandet mellan näringsdepartementet och finansdepartementet som leddes av Anders Borg var många gånger ansträngt. Enligt Maud Olofsson saknade finansdepartementet förståelse för vad entreprenörerna och småföretagen behövde för att kunna anställa. Det var bara makroperspektivet och hur människor skulle kunna bli anställningsbara som räknades, menar hon.

– Jag brukar säga att vi lever kvar i industrisamhället. Konsten nu är att stimulera entreprenörssverige och det växande tjänstesamhället. Vi måste justera våra system så att vi stimulerar de som vill investera och de som vill anställa människor i en tid när så många går utan arbete. Vi måste hylla jobbskaparna, säger hon.

Institutioner, a-kassan, socialförsäkringen och inte minst skattesystemet är uppbyggda efter industrisamhället och storföretagen, menar hon. På finansdepartementet saknas förståelse för de mindre företagens behov, anser Maud Olofsson.  

– Det kunde man märka tydligt när man kom till regeringen, det fanns inga upparbetade relationer mellan finansdepartementet och näringsdepartementet. Jag fick tillsätta företagsanalytiker som förstod sig på mikroekonomi, det vill säga företagens drivkrafter och förutsättningar, då ingen annan brydde sig om det perspektivet, säger hon. 

– Det Anders Borg och hans tjänstemän inte ville ta fram, det tog de inte fram, till exempel underlag för sänkningen av egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna. Åtgärder som var riktade mot de mindre företagen och tjänstesektorn. Det var ju det som gjorde att vi var tvungna att bygga upp mer kompetens på vårt departement. Vi var tvungna att ha människor som kunde ta fram underlag och matcha finansen i olika frågor, säger hon. 

Ständiga uppföljningar

Enligt Maud Olofsson gällde det att ständigt ligga på och följa upp det som de olika partierna hade kommit överens om. För annars kunde beslut och uppgörelser försvinna från slutprodukten. 

– Anders Borg var medveten om rätt mycket av detta spel, men inte alla gånger. En del tjänstemän var sura när vi fick igenom saker och ting och då var sista hoppet att vi inte skulle märka om de tog bort något. Det var ingen lekstuga man befann sig i, säger hon. 

– Det låter kanske som att jag är sur på Finansdepartementet, men jag berättar det här för det speglar ett synsätt. De är fantastiskt duktiga på alla sätt och vis, men vi hade olika ingångar i synen på vad som behövde göras. Det är viktigt att människor är anställningsbara men det är lika viktigt att det finns företag som vill och kan anställa.

Maud Olofssons strategi blev att vara påläst, förberedd och ihärdig. Det ställdes enormt höga krav på underlag, bakgrundsmaterial och siffror för att få igenom saker och ting, berättar hon.

– Så det vi fick igenom var verkligen genomarbetat, säger hon.  

Spänningar saknades alltså inte. 

– Men det är också det som är tjusningen med regeringskansliet och regeringen, att få ihop det här på ett bra sätt. Och det var vi extremt duktiga på i Alliansen, säger hon.  

Gick bra ihop med Reinfeldt

Det berodde mycket på de starka band som byggdes i starten. Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt insåg tidigt när de träffades att de gick bra ihop. De var FN-delegater och gick upp och ned på Manhattans gator och pratade om hur en allians skulle kunna fungera. 

– Vi hade båda fått ett stort förändringsmandat från våra partier och var överens om att vi var tvungna att samarbeta för att få ett maktskifte, säger hon. 

Efter Högforsmötet 2004 byggdes det upp förväntningar, både från partiledarna själva och från omgivningen. Nu var de tvungna att leverera. 

– Vid Högforsmötet var vi osäkra på om det vi presenterade skulle räcka. Men vi insåg också när vi hade tillsatt de här arbetsgrupperna att vi var tvungna att leverera och förbereda oss hela vägen fram till 2006 om vi skulle få förtroendet att leda Sverige. Jag tror faktiskt att det var hemligheten bakom maktskiftet. Vi tvingades att samarbeta, lösa konflikter och kompromissa och lita på varandra, säger hon. 

Toppnyheter

Framtidens arbetsmarknad

Hatade reformen gör comeback – ”Djupt olyckligt”

Friåret blev ett fiasko när det prövades för ett drygt decennium sedan. Det är alla överens om – från oberoende utvärderingsmyndigheten IFAU till LO och Svenskt Näringsliv. Med ett undantag – Miljöpartiet. Men som en del av Januariavtalet gör nu friåret comeback, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Det är djupt olyckligt. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då har vi inte råd med åtgärder som innebär att färre jobbar och som kostar skattebetalarna fem miljarder kronor årligen, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Friåret, som infördes av regeringen Persson (S) för drygt tio år sedan, gav anställda rätt att få upp till ett års ledighet mot att en arbetslös person fick vikariera under samma tid. Satsningen blev ett misslyckande och togs bort efter regeringsskiftet 2006.

Kritiken mot friåret var massiv då och den är massiv även nu, trots att det nya friåret ställer motkrav om kompetensutveckling. Inte minst får det motstånd från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Ett stort problem är att den kompetensutvecklande verksamheten inte behöver ha någon koppling till den verksamhet där man jobbar. I princip kan en ingenjör gå en drejkurs eller spela gitarr och då kommer det ändå att likna det kritiserade friåret, säger Linus Liljebergs vid IFAU till Arbetsmarknadsnytt.

8 min
Illustrationsbild.  HENRIK MONTGOMERY
undefined

Expert: ”Dystra siffror men ta dem med en nypa salt”

Nordeaekonomen Susanne Spector tror att arbetslösheten kommer fortsätta att stiga i höst. Det säger hon till TT efter att arbetslösheten i juli ökat med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson säger att det är ”riktigt dystra siffror” men påpekar att juli är en sommarmånad.

– Och SCB har redan problem med bortfall, så man ska ta de riktigt dåliga siffrorna med en nya salt. Men det är inte bara juli som är dåligt. Vi har haft fallande sysselsättning hela året, säger han till Direkt.

Danske Banks chefsekonom i Sverige Michael Grahn skriver på Twitter att SCB-siffrorna kommer att bli en ”STOR huvudvärk framöver för svensk ekonomi”.

1 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Högre arbetslöshet än väntat i juli: ”Väldigt svagt”

390 000 personer var arbetslösa i juli, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,9 procent och är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med juli 2018.

Siffrorna är också högre än väntat. Enligt Infronts prognosenkät väntades en arbetslöshet på 5,9 procent i juli medan ekonomernas genomsnittliga förväntningar låg på 6,5 procent, enligt Nordeaekonomen Susanne Spector, skriver TT.

– Väldigt svagt och högre än väntat, säger Spector till TT.

1 tim
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Nyamko Sabuni och Annie Lööf.  TT
Den svenska konjunkturen

Analys: S kommer inte att rikta hot mot liberala krav

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att säga att det inte är en lågkonjunktur utan en normal nedgång som syns i Sveriges ekonomi, tror Sveriges Radios politiska kommentator Fredrik Furtenbach. I eftermiddag presenterar Andersson en prognos för Sveriges ekonomi.

– Jag tror också att hon kommer att säga att det finns ett visst utrymme för reformer, säger han men pekar på att regeringen också kommer att behöva presentera besparingar.

Göran Eriksson skriver i en analys i SvD att Centerns och Liberalernas ”liberala revolutionen” genom krav i januariöverenskommelsen riskerar att sammanfalla med en ekonomisk kris. ”Sedan avtalet skrevs under har flera ekonomiska indikatorer börjat peka i fel riktning”, menar han.

Samtidigt tror han inte regeringen kommer förorda besparingar som hotar C:s och L:s reformer: ”Reformeringen av arbetsrätten, hyresmarknaden, Arbetsförmedlingen och a-kassan – kostar inte några pengar”.

38 min
Joseph Okanga / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dyster framtidstro hos landets exportföretag

En ny prognos, framtagen av Business Sweden, visar på en dystrare syn på framtiden hos landets exportföretag.

– I prognosen framåt faller vårt exportchefsindex under 50-strecket. Och 50-strecket är ju skiljelinjen mellan optimism och pessimism. Så vi har ju helt klart en dystrare syn bland exportföretagen, säger Lena Sellgren, chefsekonom vid Business Sweden till Sveriges Radio.

Ny teknologi och affärsmodeller samt oro kring handelskonflikten konstaterar Lena Sellgren som tänkbara förklaringsfaktorer till förändringen.

Indexet mäter förväntningar kring exportmarknadens utveckling och baseras på svar från 210 svenska företag. Resultatet från det tredje kvartalet har sjunkit från 52.4 till 47.4 sedan förra kvartalet.

3 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bedömning av Sveriges ekonomi läggs fram

Under eftermiddagen presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens bedömning av det ekonomiska läget från det årliga mötet på Harpsund.

Eftersom den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet, KI, pekade på en snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren väntas även finansministern presentera en dystrare prognos än i april, skriver TT. Samtidigt lär ministern tala om en normal avmattning snarare än en ekonomisk tvärnit, skriver nyhetsbyrån.

Anledningen till de mer dämpade förväntningarna är händelseutvecklingen under sommaren, med ett upptrappat handelskrig och ökad risk för en avtalslös brexit.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Satellitbilder visar bränderna i Amazonas. TT
Miljökatastrofen i Amazonas

”Jordens lungor” brinner – forskare varnar för svåra konsekvenser för klimatet

Tusentals skogsbränder rasar i Amazonas regnskog – och en ny brand uppstår i Brasilien en gång i minuten, skriver New York Magazine.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har utan bevis anklagat ideella organisationer för att bränna ner regnskog i syfte att skada hans regering. ”Surrealistiskt”, säger Øyvind Eggen, generalsekreterare för den norska organisationen Regnskogfondet till Dagbladet.

– Jag kan inte ens förstå hur ett sådant påstående kan uppstå.

Nu fruktar många forskare och organisationer att vi närmar oss en ”brytpunkt” som innebär att klimatförändringarna inte kan stoppas och att jordbruket i Brasilien bryter samman, skriver tidningen.

– Forskning visar mycket tydligt att det finns en punkt där regnskogen tappar sin förmåga att återskapa sig själv. När det händer kommer skogen att försvagas ytterligare, oavsett vad vi gör, säger Eggen.

Mellan torsdag och tisdag förra veckan noterades 9 507 nya bränder, varav merparten i regnskogen, som ofta beskrivs som ”jordens lungor” och som oumbärlig om den globala uppvärmningen ska stoppas.

3 tim
Corpo de Bombeiros de Mato Grosso / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaro skyller bränder i Amazonas på aktivister

Skogsbränderna fortsätter att härja i Amazonas regnskog. Nu beskyller Brasiliens högerpopulistiske president Jair Bolsonaro miljöaktivister för att ligga bakom bränderna. Han hävdar detta utan att lägga fram några bevis som stödjer anklagelsen.

– Det är det kriget vi står inför. Eldsvådorna tändes på strategiska platser. Allt indikerar att de åkte dit för att filma och starta eldsvådorna. Det är så jag ser det, säger Bolsonaro.

Presidenten pekar inte ut någon specifik organisation men bland annat Världsnaturfonden WWF har lagt skulden för de många bränderna dels på jordbrukare som avsiktligt startar dem för att illegalt skövla områden, dels på Bolsonaro för att han upplåtit naturområden till jordbruk och gruvnäring.

I juli ökade avskogningen av Amazonas kraftigt. Samma månad sparkades generaldirektören för landets rymdmyndighet sedan presidenten ifrågasatt myndighetens statistik.

Idag 04:33
Bild från Novo Progresso i Amazonas i dag. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

#prayforAmazonas sprids: ”Om jorden dör, dör vi med”

De många bränderna i Amazonas regnskog har lett till stor uppmärksamhet och oro på sociala medier, skriver AFP. Hashtaggen #prayforAmazonas har twittrats 249 000 gånger under onsdagen och är den mest spridda på Twitter i dag, enligt nyhetsbyrån.

”Om jorden dör, dör vi också”, skriver en Twitteranvändare.

Brasilien har drabbats av 72 843 bränder i år, flertalet i Amazonas. Det är en ökning med 80 procent jämfört med samma period förra året. Rök från bränder i Amazonas har nått ända till Sao Paulo, över 200 mil längre bort, skriver CNN.

Igår 18:02
Läs mer om Miljökatastrofen i Amazonas
Carl Bildt/Donald Trump/Grönland TT
Trumps Amerika

Carl Bildt angriper Trump: Världen skakar på huvudet

Att Donald Trump ställde in sin resa till Danmark när han inte fick igenom sin idé om att det ”kanske vore roligt att köpa delar av territoriet” är inte en historia från den mörka medeltiden utan en del av dagens verklighet. Det skriver den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt i en krönika i Washington Post där han går till hårt angrepp mot presidenten.

”I en modern värld är jag övertygad om att det är ganska unikt att en statsledare villkorar sitt statsbesök med att motparten är beredd att lämna ifrån sig land”, skriver Bildt och fortsätter: ”Var så säker på att människor över hela världen skakar på huvudet.”

Det var i går som Trump ställde in sin resa till Danmark efter att hans idé om att köpa loss Grönland hade avfärdats.

6 tim
Mike Pompeo LUCAS JACKSON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pompeo lovordade danskt samarbete i telefonsamtal – efter bråket om Grönland

USA:s utrikesminister Mike Pompeo har talat i telefon med Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod, skriver Reuters. Samtalet handlade om president Donald Trumps uteblivna besök, bekräftar USA:s utrikesdepartement.

”Ministern uttryckte uppskattning för samarbetet med Danmark, såsom en av USA:s allierade, och för Danmarks bidrag i frågor som rör internationell säkerhet. Ministern och utrikesminister Kofod diskuterade också stärkt samarbete med Danmark – däribland Grönland – i Arktis”, säger talespersonen Morgan Ortagus i ett uttalande.

I går meddelade Trump att han skjuter upp en planerad resa till Danmark på obestämd tid på grund av att hans initiativ att köpa loss Grönland fått kalla handen av Danmark.

Idag 04:28
Mette Frederiksen MADS CLAUS RASMUSSEN / Ritzau Scanpix
undefined

Mette Frederiksen: ”Jag är irriterad och förvånad”

Den danske statsministern Mette Frederiksen kommenterade på onsdagen Donald Trumps besked att på obestämd tid skjuta upp sitt planerade besök i Danmark efter att han fått nobben på planerna att köpa Grönland.

– Jag är naturligtvis både irriterad och förvånad över att USA:s president har avbrutit statsbesöket, säger hon vid en presskonferens.

Hon säger vidare att en försäljning av Grönland har diskuterats och att både hon och den grönländske ledaren Kim Kielsen har avvisat idén.

Igår 13:28
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Stockholmsbörsen öppnar på minus – Kambi rusar

Stockholmsbörsen inleder torsdagens handelssession på minus. Vid 12.30-tiden indexen som följer:
• OMXS30: –0,1 %
• OMXSPI: –0,3 %
Även ute i Europa är det mindre rörelser på de större börserna. På Wall Street stängde indexen på plus i går.

Flera bolag har släppt färska bokslut under morgonen. Elektas resultat i det andra kvartalet var in en aning lägre än analytikernas förväntningar, men orderingången ökar med 32 procent. Aktien steg klart inledningsvis, för att sedan handlas på minus 0,3 procent.

Oscar Properties omsättning halveras och det krisande bolaget vänder till förlust. Aktien backar 1,7 procent, men under måttlig handel. Det krisande byggbolaget vill införa ett nytt aktieslag för att ge till preferensaktieägarna. Preferensaktien stiger 8 procent.

Garo ökar både omsättning och resultatet i omsättningen. Marknaden handlar ner aktien 3,3 procent.

Bland bolagsnyheterna märks bland annat att Sobi säljer en priorteringsrätt inom FDA:s program till Astra Zeneca för över 900 miljoner kronor. Sobi-aktien backar 3,5 procent.

Kambi rusar drygt 17 procent. Bettingbolaget har tecknat ett utökat avtal med med Draftkings i USA och ska nu ska leverera sin sportbok till ytterligare åtta delstater.

SSAB stiger 3,3 procent och toppar OMXS30-indexet. H&M är upp 1,3 procent. I motsatt ände finns Ericsson som backar 2,1 procent.

4 tim
Koji Sasahara / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Asienbörserna åt olika håll

Det var blandade rörelser på Asiens ledande börser under torsdagen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,1 %
• Shanghai: +0,1 %
• Shenzhen: +0,4 %
• Hongkong: –0,8 %
• Kospi: –0,7 %
Marknadsrörelserna har varit måttliga efter att Federal Reserve under gårdagskvällen släppt sitt protokoll från julimötet, skriver CNBC.

– Det viktigaste meddelandet i Fed-protokollet är att räntesänkningen med 25 punkter i juli bara var en kalibrering, [...] inte en början på en ny lättnadscykel, säger Rodrigo Catril, senior räntestrateg vid NAB, till Reuters.

På Wall Street stängde indexen på plus under gårdagen.

Idag 03:43
Arkivbild.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Swedish Match en av vinnarna på grön börs efter Zyn-analys

Stockholmsbörsens index tillbringade onsdagsförmiddagen på grönt territorium. Stängningen visade på stabila uppgångar.
• OMXS30: +0,6 %
• OMXSPI: +0,7 %
Ett av dagens stora nummer var Handelsbankens konjunkturrapport, där banken ser en avmattning i konjunkturen som till stor del beror på global oro för bland annat brexit och handelskrigets utveckling. Riksbanken spås behålla minusräntan oförändrad i flera år framöver för att motverka en alltför kraftig inbromsning.

Tobaksjätten Swedish Match kan komma att sälja 120 miljoner dosor av sitt tobaksfria nikotinsnus Zyn i USA. Det skulle i så fall innebära intäkter på 350 miljoner dollar. Det menar Bank of America Merrill Lynch i en analys av bolaget. Banken återupptar bevakningen av Swedish Matchs aktie med riktkursen 460 kronor och ett köpråd. Aktien såg länge ut att bli vinnaren av storbolagen men fick till slut en mer dämpad uppgång på 1,6 procent.

Under morgonen meddelades också att Astra Zenecas läkemedel Imfinzi för behandling av lungcancer missade målet i en ny studie. Aktien backade men stängde på plus, upp 1,2 procent.

Ljud- och e-boksappen Storytel meddelade under morgonen att man landat ett nytt avtal med Bonnierförlagen. First North-listade Storytel steg omkring 2,8 procent.

I morgonens nyhetsflöde fanns ett antal rapporter. Bland annat visar kycklingbolaget Scandi Standard ett nettoresultat som understeg analytikernas förväntningar för andra kvartalet, medan sämre brittiskt väder sänkte bryggeriet Kopparbergs intäkter för samma period. Hissbolaget Alimak redovisar en lägre omsättning i kombination med högre intäkter för kvartalet.

Scandi Standard steg 7,6 procent, medan Alimak sjönk runt 3,6 procent.

Igår 07:10
Läs mer om Dagens börs