SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON
Alliansens framtid

Maud Olofsson talar ut om bråken inom Alliansen

Maud Olofsson berättar i en öppenhjärtig fPlus-intervju om bråket som kunde ha stjälpt hela Alliansregeringen. ”Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden”, säger hon. Hon menar också att Finansdepartementet och Anders Borg blev en hämsko för företagarpolitiken.

Mycket har hänt sedan 2004 när Alliansen, eller Allians för Sverige, som den först hette, bildades. Då var det glada miner hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Hela den svenska mediekåren var på plats och fyra partiledare var laddade för ett maktskifte. Något som också lyckades ett par år senare.

– Poängen var att vi var fyra partier som respekterade varandra, där alla skulle vinna på samarbetet och där alla skulle bidra. Vi arbetade oss samman i den här fyrgruppen och skapade tillit och ett enormt förtroende för varandra. Det hade vi stor nytta av sedan när vi satt i regeringen, säger Maud Olofsson, Centerpartiets dåvarande partiledare.  

Men då var då och nu är nu. I valets efterspel har allianssamarbetet knakat rejält i fogarna och sprickan blev definitiv när Centerpartiet och Liberalerna nobbade Ulf Kristersson i en statsministeromröstning. Samtidigt har Alliansens moder Maud Olofsson tvingats sitta på läktaren och se på när hennes bygge fallit isär.

– Jag tycker att det är jättetråkigt, säger hon. 

– När vi bildade Alliansen sa jag att det är först när Socialdemokraterna blir ett normalt parti som det går att ha fungerande samarbeten över blockgränserna. Med normalt menar jag att de på samma respektfulla sätt som alla andra kan samarbeta med kollegor. Att Socialdemokraterna har varit ett maktparti under så lång tid har gjort dem självgoda. De tycker fortfarande att de är solen som allt kretsar runt. Det är ingen bra grund för samarbeten, men vi får se om de har ändrats nu när de samarbetar i en ny konstellation, fortsätter hon.    

Inte smärtfritt

Därmed inte sagt att Alliansen alltid fungerade smärtfritt under hennes år vid makten. Det pågick en hel del spel och konflikter bakom kulisserna, berättar hon. 

– När fyra partier ska samarbeta kommer du inte ifrån att det kommer att finnas spänningar. Men vi visste i grunden att vi tyckte om varandra och hade respekt för varandra, säger hon.  

Hon radar upp frågor och områden som ledde till hårda konflikter. Några sticker ut, bland annat frågan om infrastrukturen. 

– Fredrik Reinfeldt tyckte att jag bara försvarade min hembygd. Ja, sa jag, du försvarar ju din hembygd. Det var väldigt tuffa diskussioner, säger hon. 

Ett annat område var energipolitiken. När alliansen bildades var det en av de frågor som fortfarande var olösta. Partierna stod så långt ifrån varandra att ingen ville ta i frågan, berättar Maud Olofsson. Framför allt Folkpartiet och Centerpartiet gick i klinch. Samtidigt insåg hon att Centerpartiet inte skulle kunna gå in i ett regeringssamarbete en gång till med energipolitiken som konfliktfråga. 

Kärnkraftsfrågan desarmerad

Under 2006 gjorde alliansen en överenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle frysas under kommande mandatperiod, det vill säga att inga reaktorer skulle stängas men det skulle heller inte byggas nytt. Frågan var tillfälligt desarmerad. 

– För mig var det viktigaste att vi kunde behålla koldioxidskatten och elcertifikaten. Koldioxidskatten för att jag tyckte att det var ett marknadsmässigt styrmedel som skulle minska utsläppen. Elcertifikaten är också ett marknadsmässigt system som är till för att bygga ut det förnyelsebara. Jag ville ha ett tredje ben i energipolitiken för att minska sårbarheten, inte bara kärnkraft och vattenkraft utan också vind, sol och biobränsle, säger hon.  

Men energipolitiken är en fråga som kräver långsiktiga lösningar, helst över blockgränserna, konstaterar Maud Olofsson. Så striderna inom Alliansen kom att fortsätta. Jan Björklund ville inte ha några samtal med oppositionen, men det ville Maud Olofsson. Frågan var såklart känslig för alla alliansledarna, men det var tydligt vilka som var huvudkombattanterna, berättar hon.   

Jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden

– Jag minns att jag skrev i min dagbok att jag bråkade med Folkpartiet och Jan Björklund hela tiden. Så fort det står energi på ett papper så stoppar han processen. EU:s energi och klimatpaket som vi var överens om, till exempel, ville han omförhandla. Som tur var hade han lite skolfrågor som jag blockerade samtidigt, säger hon.  

– Jag tyckte att det var förlamande för Sverige att vi hela tiden bråkade om ett enda energislag, nämligen kärnkraften. Och vårt parti var ju lika fastlåst i positioner som alla andra partier, säger hon. 

 Alliansen då det begav sig. Socialminister Göran Hägglund (KD), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), näringsminister Maud Olofsson (C) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) berättar om miljardsatsning på lärarreform i  i Värmdö gymnasium. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN

Rök ihop ordentligt

En kväll år 2008 satt de fyra partiledarna hos Fredrik Reinfeldt i Sagerska huset och diskuterade vad som skulle vara möjligt i en ny energiöverenskommelse. Maud Olofsson och Jan Björklund rök ihop ordentligt, mer än vanligt. På ena sidan en envis miljökämpe och på den andra en uppretad major. Vid sidan av satt Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund besvärat och beskådade spektaklet. 

– När man sitter i sådana förhandlingar, alltså tankarna bara snurrar i huvudet. Vad ska jag säga nu, hur ska jag positionera mig, vad kan jag gå med på? I de lägena sitter du helt ensam och måste kunna gå upp i helikopter och titta på helheten. Jag visste ju att den här energi- och klimatuppgörelsen skulle bli väldigt känslig för vårt parti. Skulle jag gå med på något kring kärnkraften, då var jag tvungen att få mycket betalt när det gällde förnyelsebara bränslen och energi, energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp, ja alla de där miljödelarna, säger Maud Olofsson. 

Till slut, under 2009, nådde Alliansen en energiöverenskommelse, som innebar att Sverige fick en energi- och klimatpolitik och som hade tonvikt på förnyelsebar omställning. Samtidigt innebar den att gamla utslitna reaktorer skulle kunna bytas ut mot nya. 

 Den dåvarande borgerliga alliansen håller presskonferens hemma hos centerpartiledaren Maud Olofsson i Högfors . SOFIE WIKLUND / TT NYHETSBYRÅN

– Jag ville ha mer förnyelsebart och Jan Björklund ville ha mer kärnkraft. Jag fick det jag ville ha, men fick acceptera att man kunde bygga ut kärnkraft, men utan statliga subventioner. En mogen teknologi ska kunna stå på egna ben och bära sina egna kostnader, det var viktigt för mig, säger hon. 

Funderade på att avgå

Maud Olofsson förstod att uppgörelsen skulle skapa reaktioner, inte minst i det egna partiet. 

– Jag förstod direkt vilket liv det skulle bli, för alla skulle läsa att nu byggs kärnkraften ut, och missa allt det andra. Det här var faktiskt den enda gången som jag på allvar funderade på om jag skulle avgå, eller framför allt om jag skulle bli avsatt, säger hon. 

Men i vissa lägen är det viktigt att vara beredd på att kunna bli avsatt, menar hon. Och det här var ett sådant tillfälle.

– Idag i politiken tycker jag att det finns en räddhågsenhet i ledarskapet, där opinionsmätningar och känningar i valmanskåren hindrar politiker från att faktiskt ta det långsiktiga ledarskapet. Det här var inte det mest populära i vårt parti, men jag trodde så starkt på uppgörelsen och var stolt över den, säger hon. 

Strax efter att uppgörelsen blev offentlig var hon på kommundagarna i Visby för att hålla tal. Folk kom inte fram och hälsade som de brukade. Stämningen var iskall och hon förstod att hon var tvungen att hålla sitt livs tal för att få över partimedlemmarna på sin sida igen. 

– De var verkligen jättesura, så jag sa till mig själv att det här är ditt viktigaste tal. Men om det inte duger, om jag inte kan förklara det här för mina medlemmar, ja, då får de avsätta mig, säger hon. 

Nervös och taggad gick hon upp i talarstolen. 

– Jag har aldrig hållit ett bättre tal. Det var på riktigt och det var en enorm känsla. Du står där och vet att allt hänger på dig, du måste ta fram din allra starkaste argumentationsförmåga. Det var en häftig känsla när applåderna kom och de ställde sig upp. Det går knappt att beskriva, säger hon. 

– Alla ledare borde vara beredda att offra sitt ledarskap. Ibland undrar jag vad dagens politiker är beredda att gå genom eld och vatten för att åstadkomma. 

Är det en förklaring till varför regeringsbildningen gick så trögt?

– Några är väldigt övertygade, vilket jag kan uppskatta. Det står ju rätt mycket på spel i världen i dag, inte minst de liberala värderingarna som vi har, och som vi har tagit för givna. De är ju hotade och många gånger på ett subtilt sätt. De är väldigt viktiga att försvara, för ger man fingret så kan hela handen ryka, säger hon.

– Jag tror dock att Alliansen under de fyra år som gått inte tillräckligt har vårdat samarbetet och tilliten och var inte tillräckligt förberedda inför valresultatet. Detta förklarar mycket av händelseutvecklingen efter valet.

Mer än så vill hon inte säga om regeringsbildningen.

Däremot har hon mer att säga om konflikterna under ytan under sin tid som politiker. Under åren vid makten var hon drivande i arbetet med att minska regelbördan. Men hon stötte på motstånd, inte minst från finansdepartementet. 

– De tyckte inte att de behövde bistå i regelförenklingsarbetet, det var deras grundhållning. Deras inställning var att finansdepartementets regler var så mycket viktigare än alla andras regler, och så ser det ut fortfarande, säger hon. 

Sverige halkade efter

Nyligen larmade OECD för att Sverige halkar efter andra länder i förenklingsarbetet och Tillväxtverkets siffror vittnar om samma sak. Ingen i regeringen bryr sig längre om regelbördan, hävdar Maud Olofsson. 

– Det är jätteallvarligt. Vi har helt tappat ambitionen när det gäller regelförenklingsarbetet i Sverige. Man har i princip lagt ned arbetet och det i en tid när vi vill att människor ska starta och driva företag. Det är ytterst anmärkningsvärt, säger hon. 

Under tiden som näringsminister satte hon upp ambitiösa mål. Regelbördan skulle minskas med 25 procent mellan åren 2006 och 2010. 7,3 procent blev resultatet och som ansvarig minister blev hon hårt ansatt av medierna. 

– De jagade livet ur mig eftersom jag hade varit kaxig och satt upp tuffa mål. Men jag kan konstatera att jag är den enda minister som någonsin har lyckats minska regelbördan. Ingen före mig och ingen efter mig har lyckats med det, säger hon. 

– Jag måste säga att Mikael Damberg (som nyligen var näringsminister, numera inrikesminister) kom otroligt lindrigt undan när det gäller regelförenklingsarbetet. Han har inte gjort ett dyft under alla dessa år. Tvärtom, han har släppt iväg det. Och det går ju inte, man måste driva på hela tiden, säger hon. 

– Men nu har vi en ny näringsminister i Ibrahim Baylan. Han visade en tuff hållning när han talade inför Svenskt Näringslivs styrelse men det återstår att se hur mycket han vill och orkar med. Han får gärna slå mitt rekord i minskad regelbörda då det vore bra för företagen. Vi från besöksnäringen har stora förväntningar nu, fortsätter hon.

Sommarfika med regeringen, dåvarande näringsminister Maud Olofsson och dåvarande finansminister Anders Borg. Maja Suslin / TT / TT NYHETSBYRÅN

Ansträngt förhållande med Borg

Förhållandet mellan näringsdepartementet och finansdepartementet som leddes av Anders Borg var många gånger ansträngt. Enligt Maud Olofsson saknade finansdepartementet förståelse för vad entreprenörerna och småföretagen behövde för att kunna anställa. Det var bara makroperspektivet och hur människor skulle kunna bli anställningsbara som räknades, menar hon.

– Jag brukar säga att vi lever kvar i industrisamhället. Konsten nu är att stimulera entreprenörssverige och det växande tjänstesamhället. Vi måste justera våra system så att vi stimulerar de som vill investera och de som vill anställa människor i en tid när så många går utan arbete. Vi måste hylla jobbskaparna, säger hon.

Institutioner, a-kassan, socialförsäkringen och inte minst skattesystemet är uppbyggda efter industrisamhället och storföretagen, menar hon. På finansdepartementet saknas förståelse för de mindre företagens behov, anser Maud Olofsson.  

– Det kunde man märka tydligt när man kom till regeringen, det fanns inga upparbetade relationer mellan finansdepartementet och näringsdepartementet. Jag fick tillsätta företagsanalytiker som förstod sig på mikroekonomi, det vill säga företagens drivkrafter och förutsättningar, då ingen annan brydde sig om det perspektivet, säger hon. 

– Det Anders Borg och hans tjänstemän inte ville ta fram, det tog de inte fram, till exempel underlag för sänkningen av egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna. Åtgärder som var riktade mot de mindre företagen och tjänstesektorn. Det var ju det som gjorde att vi var tvungna att bygga upp mer kompetens på vårt departement. Vi var tvungna att ha människor som kunde ta fram underlag och matcha finansen i olika frågor, säger hon. 

Ständiga uppföljningar

Enligt Maud Olofsson gällde det att ständigt ligga på och följa upp det som de olika partierna hade kommit överens om. För annars kunde beslut och uppgörelser försvinna från slutprodukten. 

– Anders Borg var medveten om rätt mycket av detta spel, men inte alla gånger. En del tjänstemän var sura när vi fick igenom saker och ting och då var sista hoppet att vi inte skulle märka om de tog bort något. Det var ingen lekstuga man befann sig i, säger hon. 

– Det låter kanske som att jag är sur på Finansdepartementet, men jag berättar det här för det speglar ett synsätt. De är fantastiskt duktiga på alla sätt och vis, men vi hade olika ingångar i synen på vad som behövde göras. Det är viktigt att människor är anställningsbara men det är lika viktigt att det finns företag som vill och kan anställa.

Maud Olofssons strategi blev att vara påläst, förberedd och ihärdig. Det ställdes enormt höga krav på underlag, bakgrundsmaterial och siffror för att få igenom saker och ting, berättar hon.

– Så det vi fick igenom var verkligen genomarbetat, säger hon.  

Spänningar saknades alltså inte. 

– Men det är också det som är tjusningen med regeringskansliet och regeringen, att få ihop det här på ett bra sätt. Och det var vi extremt duktiga på i Alliansen, säger hon.  

Gick bra ihop med Reinfeldt

Det berodde mycket på de starka band som byggdes i starten. Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt insåg tidigt när de träffades att de gick bra ihop. De var FN-delegater och gick upp och ned på Manhattans gator och pratade om hur en allians skulle kunna fungera. 

– Vi hade båda fått ett stort förändringsmandat från våra partier och var överens om att vi var tvungna att samarbeta för att få ett maktskifte, säger hon. 

Efter Högforsmötet 2004 byggdes det upp förväntningar, både från partiledarna själva och från omgivningen. Nu var de tvungna att leverera. 

– Vid Högforsmötet var vi osäkra på om det vi presenterade skulle räcka. Men vi insåg också när vi hade tillsatt de här arbetsgrupperna att vi var tvungna att leverera och förbereda oss hela vägen fram till 2006 om vi skulle få förtroendet att leda Sverige. Jag tror faktiskt att det var hemligheten bakom maktskiftet. Vi tvingades att samarbeta, lösa konflikter och kompromissa och lita på varandra, säger hon. 

Toppnyheter

Centerpartiets chefsekonom och arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl har utarbetat reformförslaget. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Arbetsförmedlingens framtid

S-källor: Centern avgör januariavtalets öde

Det är bara Centerpartiet som kan förhindra en regeringskris. Det menar flera tunga S-företrädare som Expressen har pratat med. Men den omfattande reformen av Arbetsförmedlingen som lett till den politiska situationen, där arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) riskerar att avsättas, var också centralt för att släppa fram Stefan Löfven för knappt ett år sedan.

Partiet måste med andra ord backa från förslaget om att den nya modellen bygger på lagen om valfrihet, LOV, annars väntar regeringskris, enligt S-företrädarna som Expressen har pratat med.

– Då återstår att gå till talmannen eller utlysa nyval, säger en av S-källorna.

1 tim
Stefan Löfven (S). Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Opinionsläget ett skäl till att S inte vill ha nyval”

Genom att stödja Vänsterpartiets misstroendehot, men samtidigt ställa två krav på regeringen försöker Ebba Busch Thor (KD) och Ulf Kristersson (M) att ta initiativet från Jonas Sjöstedt. Det menar Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg i en analys.

Den här metoden för att påverka i en politisk sakfråga är enligt honom också ovanlig. I vanliga fall försöker man gå ihop i riksdagen för att rösta igenom en förändring i sakfrågan, men nu tycker man det skulle ta för lång tid. I stället vill man att regeringen drar tillbaka förslaget om lagen om valfrihet – och som motprestation får man behålla sin arbetsmarknadsminister, menar Ramberg.

Ewa Stenberg på DN menar att hotet om ett extraval skulle kunna läggas fram de närmaste dagarna, men att det också finns flera faktorer som talar emot det – bland annat Socialdemokraternas opinionssiffror.

I stället tror hon att ”regeringens mästerförhandlare” kommer få ta plats på scenen över helgen.

5 tim
Nyamko Sabuni (L). Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberalerna kan tänka sig att gå med på kraven

Liberalerna kan tänka sig att ändra på tidsplanen för reformeringen av Arbetsförmedlingen, samt ta bort kravet om att lagen om valfrihet, LOV, ska gälla vid reformeringen. Det säger partiledaren Nyamko Sabuni till TT.

– Vi tycker och tror att det kan behövas längre tid, så på det sättet hörsammar vi väldigt gärna det som M och KD lägger fram, säger hon.

Även Liberalerna är villiga att samtala med de andra januaripartierna för att komma fram till en lösning.

6 tim
Läs mer om Arbetsförmedlingens framtid
Brittiska underhuset/montage.  TT
Valet i Storbritannien

Flera medier vägrar välja sida: ”Vi förtjänar bättre”

Flera tunga brittiska medier har publicerat sin politiska linje inför nyvalet om en vecka. Men det är inte med entusiasm som de går till valurnorna.

”Storbritanniens mardröm före jul”, skriver The Economist och noterar att Boris Johnsons regering är den mest impopulära i historien samtidigt som Jeremy Corbyn är den mest impopulära oppositionsledaren någonsin. Tidningen ställer sig bakom Liberaldemokraterna, men gör det utan förhoppningar.

”De kommer inte vinna. Så varför stötta dem? Det praktiska skälet är att de kan lägga band på den som hamnar på Downing Street.”

Financial Times skriver att det något bra att välja på och väljer att inte stötta något parti alls.

”De konservativa och Labour har koloniserats av populister och lämnat mitten”, skriver man.

Magasinet New Statesman väljer också att inte stödja något parti men uppmanar väljarna att rösta taktiskt emot Torypartiet för att motarbeta Johnsons brexitlinje.

2 tim
Jeremy Corbyn håller tal vid en Robin Hood-staty i Nottingham. Joe Giddens / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Visselblåsare larmar inifrån Labour – Corbyn pekas ut för elva fall av antisemitism

Larmen om antisemitism inom det brittiska partiet Labour ökar i styrka, skriver brittiska medier. Totalt 70 nuvarande och tidigare Labour-politiker har uttalat sig om saken i den pågående utredningen mot partiet, enligt The Times.

Partiledaren Jeremy Corbyn anklagas själv för elva fall av antisemitiska händelser, skriver Daily Telegraph. Corbyn ska regelbundet ha ”haft samröre, sympatiserat och engagerat sig i antisemitism”. Han ska bland annat ha gett sitt stöd till en Förintelseförnekare och skrivit förordet till en bok som argumenterar för att banker och medier kontrolleras av judar.

Det är organisationen The Jewish Labour Movement, som har haft en nära relation med moderpartiet i 100 år, som står bakom det senaste larmet. I akten anklagas partiet för att försvara förövare och för att mörklägga de problem som finns.

Idag 11:00
Läs mer om Valet i Storbritannien
FAYEZ NURELDINE / AFP
Dagens börs

Saudi Aramco blir tidernas största börsnotering

Den statliga saudiska oljejätten Saudi Aramco bekräftar på torsdagskvällen att teckningskursen blir 32 riyal, motsvarande 81 kronor, vilket är i topp av det intervall som tidigare har presenterats. Det rapporterar Reuters.

Prissättningen innebär att listningen av 1,5-procent av bolaget blir världens genom tidernas största börsnoteringen. 25,6 miljarder dollar kommer att tas in. Den hittills största börsnoteringen var Alibabas som uppgick till 25 miljarder dollar.

Kursen ger samtidigt Aramco ett marknadsvärde på 1 700 miljarder dollar vilket gör bolaget till världens överlägset högst värderade.

Aktien börjar handlas på inhemska börsen Tadawul senare i december.

3 tim
TT NYHETSBYRÅN
undefined

Wall Street klättrade svagt – Signet lyfte på rapport

Wall Streets huvudindex rörde sig försiktigt kring nollan under torsdagen och hade vid stängning klättrat till grönt:
• S&P 500: +0,2%
• Nasdaq: +0,1%
• Dow Jones: +0,1%
På bolagsfronten har bland andra Tiffany & Co rapporterat delår. Bolagets resultat kom in lägre än väntat och aktien sjönk något.

Konkurrenten Signet slog däremot analytikernas förväntningar och juvelbutikskedjans aktie lyfte över 7 procent.

Slack, som rapporterade i går efter börsens stängning, slog analytikernas förväntningar – förlusten per aktie blev betydligt lägre än väntat och aktien tappade initialt men vände upp och stängde 5 procent högre.

Samtidigt är det nu bara tio dagar kvar tills Trumps nästa tullsalva sätts in mot Kina. Parterna jobbar nu mot klockan för att nå ett partiellt handelsavtal (fas ett-avtalet) innan den 15 december.

På makrofronten visar färska siffror att antalet nyanmälda arbetslösa sjönk med 10 000 personer förra veckan.

Färsk data visar även att USA:s handelsunderskott minskade mer än väntat i november. Analytiker hade räknat med ett underskott på 48,6 miljarder dollar men det landad på 47,2 miljarder dollar.

Idag 15:32
undefined

Börsen vände ner: SAS rasade – Systemair rusade

Stockholmsbörsen sjönk till minus efter gårdagens kraftiga uppgångar som gjorde onsdagen till den starkaste börsdagen på en månad.

Vid stängning visade ledande index:
• OMXS30 −0,1%
• OMXSPI +-0%
SAS aktie rasade över 15 procent och bolaget noterade sin sämsta börsdag på 10 år. Detta efter att ha rapporterat ett starkt fjärde kvartal men ett ”otillfredsställande” helår, enligt vd Rickard Gustafson.

Systemair rapporterade däremot bättre än väntat över hela linjen. Vinsten ökade med 50 procent i bolagets andra kvartal. Aktien steg runt 6 procent.

SSAB:s aktie stiger efter att marknaden smält informationen från gårdagens kapitalmarknadsdag som pekade mot goda utsikter.

Bland aktierekommendationer fick Bilia en köprekommendation av Nordea. Aktien lyfte runt 9 procent. Byggbolaget Peab steg 4,6 procent på en höjd rekommendation från SEB.

Texten uppdateras.

Idag 08:06
Läs mer om Dagens börs
Kinas ambassadör Gui Congyou TT NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Stormakten Kina

Kinas ambassadör: Vi begränsar handeln med Sverige

Den diplomatiska krisen mellan Kina och Sverige trappas upp. Nu ska Kina begränsa handelsutbytet med Sverige som en reaktion på regeringens hantering av Gui Minhai, säger ambassadör Gui Congyou till Göteborgsposten.

– Den svenska regeringens kulturutbyte med Kina kommer förstås att påverkas. Våra ekonomiska relationer och handelsrelationer kommer också att påverkas, säger han.

När och i vilken omfattning det kommer att gälla vill ambassadören inte specificera.

Idag 15:41
Ulf Kristersson / Sala Jimboai med sin son håller upp en bild på sin make som fängslats i läger i Kina. Arkivbild. TT
undefined

Kristersson: ”Krävs att EU och USA agerar mot Kina”

M-ledaren Ulf Kristersson är starkt kritiskt till uppgifterna om att Kina hjärntvättar den muslimska minoriteten i interneringsläger som journalistnätverket ICIJ publicerat under söndagen. Till SVT säger Kristersson att han tycker att USA:s hårdare ton mot Kina är rimligare än EU:s inställning.

– Resten av världen kan inte acceptera detta. Det som nu krävs är att Europa och USA gemensamt agerar gentemot Kina, säger partiledaren till SVT.

24 nov
Läs mer om Stormakten Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ledarsvepet

”Hur var det nu med löftet, Kristersson?”

På onsdagen meddelade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att han samtalat med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Mötet har väckt starka reaktioner på landets ledarsidor.

Mikael Hermansson på Borås Tidnings ledarsida skriver att beskedet inte är förvånande, under en lång tid har de två partierna både velat och verkat närma sig varandra, skriver han.

”Men det har varit många indignerade röster som försökt hävda motsatsen och som gladeligen avfärdat ”det konservativa blocket”. Vad hjälper det när de inblandade själva inte längre ens orkar låtsas om motsatsen?” skriver Mikael Hermansson.

Vad hände med löftet till förintelseöverlevaren Héidi Fried om att inte samarbeta med Sverigedemokraterna? Det frågar sig Sofia Mirjamsdotter på Nerikes Allehandas ledarsida. Hon menar att löftet också gavs till väljarna med anledning av att SD har målat ut liberalismen som den största fienden, en politik de står för än idag.

”Moderaterna däremot har i och med dagens möte tagit ett jättekliv bort från grundläggande principer, och betydligt närmare en politik och en ordning de för inte alls länge sedan tog starkt avstånd ifrån” skriver Sofia Mirjamsdotter.

Jakob Sidenvall på Smålands-postens ledarsida skriver att partier alltid måste jobba för att få igenom sin politik. Samma typ av logik sågs när Centerpartiet och Liberalerna blev stödpartier till regeringen.

”Om partiet kan få igenom sin politik via riksdagsomröstningar kommer man att ha tydliga segrar att visa för väljarna inför nästa val. Den delikata uppgiften är att lyckas formulera förslagen så att man faktiskt får med sig en majoritet av riksdagsledamöterna” skriver Jakob Sidenvall.

5 tim
Läs mer om Ledarsvepet