Johan Norberg, Från min horisont

Marknader är inget som eliter tvingar på oss

De senaste åren har marknadsekonomin allt mer presenterats som någon slags eliternas konspiration mot folket.

Både Donald Trump och europeiska vänsterpopulister hävdar att frihandel är något som vi har blivit påtvingade av en liten elit som inte har vårt bästa för ögonen – EU, WTO, Kina eller Davos. Folket vill i alla fall inte ha det, så nu är det dags att begränsa marknadens frihet.

Medan jag läste senaste nytt om de globala handelskrigen återkallade en vän mig till verkligheten. Det var ett meddelande från fritids, som hade problem med barnens medhavda snacks. Problemet var att barnen hade börjat byta frukter och andra matvaror med varandra. Allra värst var riskakorna, för barnen använde dem för att byta till sig andra livsmedel och till och med hjälp och tjänster.

Fritids behövde helt enkelt föräldrarnas hjälp att stävja barnens vildvuxna kapitalism. Marknader uppstår nämligen över allt där det finns människor, därför att det är vår metod att byta till oss det som vi föredrar framför det vi redan har.

Världshandelsorganisationen fanns inte på fritids och barnen hade inte ens någon riksbank, men ändå började de idka byteshandel och utvecklade till och med ett betalningsmedel – riskakor. Dessutom ett som uppfyller lärobokens definition på pengar, att vara standardiserat och att lagra värde (i alla fall bättre än färsk frukt).

Marknader är inte något som eliter, utlänningar eller kapitalister tvingar på oss och det är inte någon märklig institution som har konstruerats i nationalekonomernas elfenbenstorn och sedan hissats ned till mänskligheten. Marknader är något människor gör så fort inte stater eller rövare (eller fritids) hindrar dem från det.

Vi kan se att frihandel uppstår spontant hos våra barn, och vi kan också se det i mänsklighetens barndom.

I Olorgesailie i södra Kenya har arkeologer grävt upp verktyg som är mer än 300 000 år gamla, ungefär jämngamla med människosläktet. Intressant nog är de tillverkade av obsidian, vulkaniskt glas som lätt kan brytas för att skapa sylvassa verktyg och vapen. Det intressanta är att obsidian bara finns på några få platser, och ingen är i närheten av Olorgesailie. Forskarna menar att materialet kom från en källa 88 kilometer bort och att invånarna var en del av ett handelsnätverk där de bytte varor och resurser mot obsidian.

Byteshandel är med andra ord lika gammalt som människan, och på många sätt har det bidragit till att skapa människan. Ett skäl till att förmågan att kommunicera och tänka abstrakt utvecklades så snabbt i vår art, är att vi har tjänat så mycket på att samarbeta med andra och dra nytta av varandras idéer och arbetskraft. 

Både arkeologer och fritidspedagoger dokumenterar att handel inte är något som har tvingats på oss utifrån, utan är något av det mest självklara och mänskliga vi kan ägna oss åt.

Det betyder att när vi talar om marknader så talar vi egentligen om människor, och när stater begränsar marknadens frihet så är det inte någon abstrakt institution vi talar om, utan det är människors rätt att skapa sig en bättre tillvaro som vi angriper.

Att begränsa marknader är att begränsa människan.

Toppnyheter

Socialminister Lena Hallengren. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Uppgifter: Regeringen vill utöka svenska testerna

Regeringen planerar att redan i morgon ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att skyndsamt ta fram en strategi för hur fler svenskar ska kunna testas för det nya coronaviruset, enligt uppgifter till Ekot.

Socialminister Lena Hallengren vill dock inte kommentera uppgifterna i detalj i nuläget, men har meddelat att regeringen verkar för att fler ska kunna testas.

Tidigare i dag gick Moderaterna ut med att de vill se masstester, för att människor som inte är sjuka inte ska behöva vara hemma, bland annat i syfte att minska skadeverkningarna på ekonomin.

2 tim
Virustest. Terje Bendiksby / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nationalekonomer: Testa fler – för ekonomins skull

God tillgång på olika typer av tester är avgörande för att begränsa de ekonomiska effekterna av coronakrisen, skriver en grupp nationalekonomer på SvD:s debattsida.

Genom att testa många kan man snabbt isolera de som är sjuka. Dessutom kan fler tester göra att insatser kan göras mer precisa än i dag. I stället för generella restriktioner kan insatser göras där de verkligen har effekt. Samtidigt kan omfattande tester göra att de som inte har smittats eller redan har varit sjuka kan röra sig friare i samhället.

”Smittan bekämpas samtidigt som samhället och ekonomin hålls igång”, skriver de.

8 min
Illustrationsbild Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

6 500 frivilliga har anmält sig till Stockholmsvården

Drygt 6 500 personer – bland annat läkare, sjuksköterskor och vårdstudenter – har anmält intresse för att hjälpa till i vården i Stockholm. Det rapporterar TT.

– En fantastisk respons och utan det här engagemanget hade vi inte klarat att utöka kapaciteten så mycket som vi har gjort, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukhusdirektör i Region Stockholm.

Regionen har tillfälligt pausat möjligheten att anmäla sig men Eriksson gör bedömningen att ännu fler frivilliga kommer att behövas framöver.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Ryssar håller avståndet. Pavel Golovkin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Moskvaborna uppmanas sätta sig i karantän

Alla Moskvas invånare uppmanas av stadens borgmästare att sätta sig i karantän hemma från och med måndag, enligt AFP. Över helgen har antalet bekräftade fall av smittan passerat 1 000 stycken.

Karantänen kommer gälla invånare av alla åldrar. Moskvaborna kommer endast få lämna hemmet för att exempelvis vård, resor till jobbet och att handla mat.

”Den extremt negativa utvecklingen i större städer i Europa och USA har skapat stor oro för våra invånares liv och hälsa”, skriver r Sergei Sobyanin på sin hemsida.

2 tim
En puma i Chiles huvudstad Santiago. ANDRES PINA / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Det våras för djurlivet i världens isolerade städer

Fyra av tio människor i världen lever i någon form av karantän på grund av den pågående coronapandemin. Detta har fått vilda djur att börja utforska städernas numera folktomma gator, skriver AFP.

Bland annat har det rapporterats om vildsvin i Barcelona i Spanien, hjortar längs öde tågstationer i Japan – och en puma mitt i Chiles huvudstad Santiagos centrala delar.

– Det här var en gång deras hemvist som vi stal från dem, säger Marcel Giagnoni, chef för Chiles jordbruks- och boskapstjänst som hjälpte polisen att fånga kattdjuret.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Johan Rockström. TT
Klimatomställningen

”Vi borde mobilisera på samma sätt för klimatet”

Även om det viktiga för stunden är att bekämpa de akut negativa effekterna av den pågående coronakrisen måste vi också redan nu börja tänka på vilken ekonomi vi vill ha när krisen är över. Det skriver Johan Rockström, professor i miljövetenskap i en krönika i SvD.

Att försöka återgå till hur situationen var tidigare vore förödande för klimatet, skriver Rockström. Istället bör världen ta lärdom över hur coronakrisen hanteras.

”Vi borde vara fullt kapabla att mobilisera oss på samma sätt och lösa den planetära krisen – och vi kan göra det nu”, skriver Rockström.

Alex Schulman väljer i sin krönika i Expressen att hylla vårdpersonalen som arbetar vidare trots larm om brist på skyddsutrustning.

”Det är både mardrömslikt och hjältelikt och hopplöst, för jävligt på en och samma gång”, skriver han.

4 tim
Bild från Arlanda under coronakrisen.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pandemin kan ge tuffare klimatavtal för flyget

De minskade flygutsläpp som coronapandemin har orsakat kan få en positiv effekt på klimatet på längre sikt, rapporterar DN.

Enligt uppgifter som tidningen tagit del av har flyget globalt minskat med cirka 60 procent under virusutbrottet. Det påverkar i sin tur klimatkompensationsprogrammet Corsia som träder i kraft nästa år – som baseras på baslinjen av genomsnittet för utsläppen under 2019 och 2020.

– Utsläpp över det ska kompenseras. Om flygandet hade fortsatt som vanligt i år hade baslinjen legat högre, säger Olle Palmqvist, handläggare på Naturvårdsverket.

Idag 04:25
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer