Johan Norberg, Från min horisont

”Människa och maskin kompletterar varandra”

Robotiseringen väntas revolutionera arbetsmarknaden. Visst finns yrken som kommer försvinna om den rätta tekniken utvecklas, frågan är bara om det sker tillräckligt snabbt, undrar krönikören Johan Norberg.

Enligt en uppmärksammad rapport kommer 47 procent av alla jobb automatiseras inom 20 år. Nästan hälften! Det är inte konstigt att det skapar ångest och får vissa att längta efter Olof Johansson, som i rollen som personal- och löneminister 1981 föreslog en skatt på datorer, för att “dämpa datoriseringstakten”.

Men just det exemplet visar att vi nog ska lugna oss lite. Sysselsättningen i yrken med högre datoranvändning har nämligen ökat nästan en procent mer än i andra årligen sedan 1981. Datorerna tog inte våra jobb, det var arbetare med datorer som tog jobb från arbetare utan datorer. Typograferna försvann, i stället fick vi grafiska designers.

Människa kompletterar maskin. Delvis för att vi utvecklar, övervakar och underhåller dem (och förklarar dem för perplexa kunder). I flygvapnet tar obemannade drönare jobb från piloter, men att hålla en stor drönare i luften kräver 168 personers arbete på marken. ”Vårt stora bemanningsproblem är att bemanna alla obemannade plattformar”, berättar en amerikansk general. Den svenska gruvindustrin har tekniken för att gräva utan mänsklig närvaro, men de har inte tillräckligt många människor som kan sköta den tekniken.

Robotisering framstår alltid som ödesdiger för att det är så mycket lättare att tänka ut jobb som kan försvinna än nya som kan skapas.

Robotisering framstår alltid som ödesdiger för att det är så mycket lättare att tänka ut jobb som kan försvinna än nya som kan skapas. Men ungefär en tredjedel av alla jobb som har skapats i USA under de senaste 25 åren skapades i yrken som inte ens fanns för 25 år sedan, räknade McKinsey ut för några år sedan.

Dessutom tar maskinen rutinbitarna av jobbet så att vi kan ägna oss mer åt det som (i alla fall under överskådlig framtid) gör oss unika. Kreativitet, fantasi, intuition, omsorg, empati, strategi, omdöme, improvisationsförmåga eller helt enkelt mänskliga möten. Varje gång jag hör någon säga att vi inte behöver människor längre önskar jag dem att tillbringa evigheten i telefonköer. Problemet i vår värld är inte för många människor.

Ungefär 47 procent av mitt eget arbete har automatiserats under de senaste decennierna. Förr gick ungefär halva arbetsdagen åt att gå till biblioteket och beställa riksdagsprotokoll och mikrofilm för att hitta t ex sysselsättningsstatistik eller Olof Johansson-citat. Nu hittar Google sånt åt mig, så jag får mer tid att analysera och presentera materialet.

En OECD-studie som analyserade automatiseringspotentialen i termer av uppgifter snarare än yrkeskategorier kom fram till att det nog bara är 9 procent av yrkena som helt har potential att automatiseras. En av medförfattarna till 47-procentstudien berättade för övrigt nyligen för The Economist att det ”definitivt inte” var någon prognos, utan bara en kategorisering av yrken. 47 procent råkade hamna i högriskkategorin, men ”vi gör inget försök att beräkna hur många jobb som faktiskt kommer automatiseras”.

Frågan är inte hur vi ska kunna fördröja automatiseringen, utan hur vi kan skynda på den.

Frågan är inte hur vi ska kunna fördröja automatiseringen, utan hur vi kan skynda på den. För arbetare med algoritmer kommer slå ut arbetare. Organisationer måste förändra sig, så att de hittar de sätt att arbeta där maskin och människa tillsammans skapar mycket mer. Det förutsätter ett högt konkurrenstryck och en synnerligen flexibel arbetsmarknad.

Visst finns yrken som kommer försvinna om den rätta tekniken utvecklas, frågan är bara om det sker tillräckligt snabbt. I debatten frågas det ibland vad vi ska göra med alla arbetslösa lastbilschaufförer när självkörande lastbilar tar över. Men problemet i dag är motsatsen, en historiskt stor brist på lastbilschaufförer som skadar handeln och hotar konjunkturen. Transportfacket talar om en brist på 4 000 förare per år. Medelåldern stiger. Kommer vi äntligen få fram robotarna innan chaufförerna pensioneras?

Toppnyheter

Anonymous / TT NYHETSBYRÅN
Drönarattacken i Saudiarabien

Största enskilda rusningen någonsin för råoljan: ”Allt som produceras påverkas”

Råoljepriserna rusade över 19 procent i den tidiga handeln i Asien efter helgens drönarattacker mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Enligt Bloomberg är det den största prisökningen under en enskild dag någonsin.

Omkring 5,7 miljoner fat olja gick förlorade i oljeattackerna, skriver nyhetsbyrån. Det går att jämföra med Norges totala oljeproduktion på 1,3 miljoner fat, säger Nordeas norska oljeanalytiker Thina Saltvedt till SvD Näringsliv.

– Oljepriset påverkar allt som produceras och fraktas runt världen, säger hon till tidningen och tillägger att det i slutändan brukar vara konsumenten som betalar.

Rusningen har dämpats något under måndagsmorgonen.

9 min
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
undefined

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

3 tim
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

1 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

2 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

1 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

1 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer