Peter Malmqvists analys

Malmqvist: Därför har börsen stigit efter nyår

Under tre månader föll de amerikanska och den svenska börsen med cirka 20 procent. Fplus börskrönikör Peter Malmqvist frågar sig om botten är nådd och berättar varför den svenska börsen stigit efter nyår.

De amerikanska börserna, mätt med utvecklingen i Standard & Poors aktieindex (S&P), toppade den 3 oktober förra året. Sedan gick det utför. På tre månader gick index ner 20 procent. Det är mycket. Senast vi hade ett liknande ras i USA var under finanskraschen 2008. Dessförinnan får vi gå tillbaka till sommaren 2002, då rykten om ett förestående Irakkrig skapade samma dramatik. Dessutom var höstens nedgång kaotisk. Under åtta dagar, kring julen, föll börsen varje dag. Senast det hände under lika lång tid var under finanskraschen 2008.

Snabb vändning

Bottenläget nåddes på julafton. Annandag jul gick index nämligen upp kraftigt, 5 procent på en dag. Även det är mycket. Granskar vi börsutvecklingen de senaste 40 åren kan konstateras att en dagsuppgång fem procent bara hänt vid 17 tillfällen. Med tanke på att det finns 9881 börsdagar sedan dess var Annandagens uppgång väldigt kraftig. Från botten har det nu gått upp drygt 10 procent, så frågan är om krisen ligger bakom oss. Svaret är nog ”ja”. Turbulenta börsperioder vänder nästan alltid med kraftiga ryck. Det är som att placerarna kollektivt säger ”nu får det vara nog” och kastar sig på köpknappen. Dessvärre brukar vändningar sällan gå spikrakt upp, utan i normalfallet får vi en utveckling som ser ut som ett dubbel-v. Därför kan det mycket väl komma en tillbakagång, men det viktiga är då att kurserna inte faller under julaftons nivå. Då kan det fortsätta neråt.

Hur mäts en undervärdering?

Den viktigaste faktorn för börsens långsiktiga värdering är kopplingen till vinsten. Jämför vi utvecklingen av S&P index, med vinstutvecklingen för samma bolag kan konstateras att det finns en bra långsiktig koppling, men inte en exakt följsamhet. Börsvärdet är dock alltid högre än vinsten. S&P-bolagen är lågt värderade om börsvärdet understiger 12 gånger bolagens vinst och högt värderade om relationen överstiger 16 gånger. Däremellan är värderingen ”normal”. Intervallet kan tyckas väl brett, men noggrannare än så blir inte modellerna. Det är emellertid ovanligt att värderingen understiger 12 gånger vinsten, vilket bara har hänt under tio procent av de uppmätta börsdagarna. Vanligare är att börsvärderingen ligger över relationen på 16. Perioden 1995-2001, alltså under IT-bubblan, låg relationen mycket högt, liksom perioden från 2016 och fram till oktober förra året.

Normalvärderat

När toppen nåddes i början av oktober låg värderingen på 18 gånger årsvinsten, men på Julafton var värderingen nere i drygt 13. Efter januari månads uppgång ligger värderingen på drygt 14 gånger, vilket medför att det finns en bra bit k var med kursuppgång för att nå det övre värderingsintervallet på 16 gånger. Det bör påpekas att måttstocken är analytikernas vinstprognoser för det kommande året. Om något händer, som ändrar vinstförutsättningarna, då gäller nya förutsättningar. Det är här konjunkturen kommer in i bilden.

Och Stockholm..?

USA i all ära, men de flesta placerar ju på Stockholmsbörsen – hur ser nyckeltalen ut där? De är faktiskt nästan identiska. När fallet började i oktober, var även Stockholmsbörsen högt värderad. Kursfallet var dessutom nästan identiskt, även om vår långa svenska julledighet gav lite annorlunda utslag på dagsbasis. Och när kurserna nu vänt upp, gäller detsamma i Stockholm. Det finns emellertid en faktor som är mer positiv för svenska placerare, än amerikanska – räntan. I USA är räntan är drygt 2 procent högre än i Sverige, även om Riksbanken höjde styrräntan med 0,25 procent i december. Svenska sparare har därför fortsatt stora problem att hitta vettig riskfri avkastning på sina placeringar. Därför gynnas det svenska börsen av ett mer stressat beteende när väl kurserna vänder upp. Alla kastar sig på tåget. Det gör att potentialen i Stockholm är något bättre än på börserna i USA.

Toppnyheter

IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

13 min
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Idag 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

1 tim
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

2 tim
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

5 tim
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

1 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild: Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

M-ledaren: Kan inte lösa allt med skattereformen

Ulf Kristersson (M) anser att det finns bra saker i januariavtalets 73-punktsprogram, men menar att prioriteringarna är märkliga.

– Men all respekt, både värnskatt och strandskydd är viktigt, men det är klart att gängskjutningarna, integrationsproblemen, kriminaliteten är vår tids riktigt stora saker, säger han i en intervju med SvD.

Om Moderaterna ska vara med på en stor skattereform måste det finnas en helhet de kan ställa sig bakom, säger M-ledaren till tidningen. Men regeringens skattereform tillsammans med L och C försöker lösa alla problem samtidigt, menar Kristersson. Och det tror han inte är möjligt.

2 tim
Irene Svenonius (M). Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Svenonius (M): Stockholm är inte landets bankomat

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) måste sluta se Region Stockholm som regeringens egen bankomat, skriver Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, i en debattartikel på Aftonbladet.

Svenonius menar att det är orimligt av Shekarabi att återuppväcka förslaget från skatteutjämningsutredningen som hon menar skulle kosta Stockholmsregionen 1,6 miljarder kronor. Pengar som hon menar behövs till sjukvård, kollektivtrafik och att möta tillväxten.

Hon anser att ansvaret för att kommuner och regioner som behöver stöd får det ska ligga på staten. ”Det ansvaret kan inte ligga på skattebetalarna i Stockholmsregionen.”

3 tim
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Löfven vill se kapitalskatt för att minska klyftorna

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Idag 13:30
Läs mer om Det svenska skattetrycket