Peter Malmqvists analys

Malmqvist: Därför har börsen stigit efter nyår

Under tre månader föll de amerikanska och den svenska börsen med cirka 20 procent. Fplus börskrönikör Peter Malmqvist frågar sig om botten är nådd och berättar varför den svenska börsen stigit efter nyår.

De amerikanska börserna, mätt med utvecklingen i Standard & Poors aktieindex (S&P), toppade den 3 oktober förra året. Sedan gick det utför. På tre månader gick index ner 20 procent. Det är mycket. Senast vi hade ett liknande ras i USA var under finanskraschen 2008. Dessförinnan får vi gå tillbaka till sommaren 2002, då rykten om ett förestående Irakkrig skapade samma dramatik. Dessutom var höstens nedgång kaotisk. Under åtta dagar, kring julen, föll börsen varje dag. Senast det hände under lika lång tid var under finanskraschen 2008.

Snabb vändning

Bottenläget nåddes på julafton. Annandag jul gick index nämligen upp kraftigt, 5 procent på en dag. Även det är mycket. Granskar vi börsutvecklingen de senaste 40 åren kan konstateras att en dagsuppgång fem procent bara hänt vid 17 tillfällen. Med tanke på att det finns 9881 börsdagar sedan dess var Annandagens uppgång väldigt kraftig. Från botten har det nu gått upp drygt 10 procent, så frågan är om krisen ligger bakom oss. Svaret är nog ”ja”. Turbulenta börsperioder vänder nästan alltid med kraftiga ryck. Det är som att placerarna kollektivt säger ”nu får det vara nog” och kastar sig på köpknappen. Dessvärre brukar vändningar sällan gå spikrakt upp, utan i normalfallet får vi en utveckling som ser ut som ett dubbel-v. Därför kan det mycket väl komma en tillbakagång, men det viktiga är då att kurserna inte faller under julaftons nivå. Då kan det fortsätta neråt.

Hur mäts en undervärdering?

Den viktigaste faktorn för börsens långsiktiga värdering är kopplingen till vinsten. Jämför vi utvecklingen av S&P index, med vinstutvecklingen för samma bolag kan konstateras att det finns en bra långsiktig koppling, men inte en exakt följsamhet. Börsvärdet är dock alltid högre än vinsten. S&P-bolagen är lågt värderade om börsvärdet understiger 12 gånger bolagens vinst och högt värderade om relationen överstiger 16 gånger. Däremellan är värderingen ”normal”. Intervallet kan tyckas väl brett, men noggrannare än så blir inte modellerna. Det är emellertid ovanligt att värderingen understiger 12 gånger vinsten, vilket bara har hänt under tio procent av de uppmätta börsdagarna. Vanligare är att börsvärderingen ligger över relationen på 16. Perioden 1995-2001, alltså under IT-bubblan, låg relationen mycket högt, liksom perioden från 2016 och fram till oktober förra året.

Normalvärderat

När toppen nåddes i början av oktober låg värderingen på 18 gånger årsvinsten, men på Julafton var värderingen nere i drygt 13. Efter januari månads uppgång ligger värderingen på drygt 14 gånger, vilket medför att det finns en bra bit k var med kursuppgång för att nå det övre värderingsintervallet på 16 gånger. Det bör påpekas att måttstocken är analytikernas vinstprognoser för det kommande året. Om något händer, som ändrar vinstförutsättningarna, då gäller nya förutsättningar. Det är här konjunkturen kommer in i bilden.

Och Stockholm..?

USA i all ära, men de flesta placerar ju på Stockholmsbörsen – hur ser nyckeltalen ut där? De är faktiskt nästan identiska. När fallet började i oktober, var även Stockholmsbörsen högt värderad. Kursfallet var dessutom nästan identiskt, även om vår långa svenska julledighet gav lite annorlunda utslag på dagsbasis. Och när kurserna nu vänt upp, gäller detsamma i Stockholm. Det finns emellertid en faktor som är mer positiv för svenska placerare, än amerikanska – räntan. I USA är räntan är drygt 2 procent högre än i Sverige, även om Riksbanken höjde styrräntan med 0,25 procent i december. Svenska sparare har därför fortsatt stora problem att hitta vettig riskfri avkastning på sina placeringar. Därför gynnas det svenska börsen av ett mer stressat beteende när väl kurserna vänder upp. Alla kastar sig på tåget. Det gör att potentialen i Stockholm är något bättre än på börserna i USA.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer