Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/T / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Leif Johansson om elkrisen: ”Det är riktigt allvarligt”

AstraZenecas ordförande Leif Johansson reagerar starkt på att den akuta elkrisen leder till att stora industriprojekt stoppas. ”Om vi verkligen börjar begränsa svensk industriell utveckling beroende på att vi inte har effekt i Sverige då har vi gjort något som är riktigt allvarligt”, säger han.

Leif Johansson har gjort en lång resa inom det svenska näringslivet, från 70-talets industrisatsningar till dagens toppmoderna AstraZeneca. Han har kallats både nestor och en av Sveriges största industriledare. Under många år var han vd på Electrolux och Volvo för att sedan axla ordförandeskapet i Ericsson och AstraZeneca.

Det var som vd för Electrolux som Leif Johansson på allvar fick upp ögonen för miljöfrågorna, en tid då forskningen hade gjort klart att freoner skadade det känsliga ozon-lagret och det skapades ett enormt tryck på företagare och politiker att rädda jordklotet.

En dag i början av 90-talet kom Greenpeace på besök till Electrolux huvudkontor på Lilla Essingen i Stockholm. Electrolux var redan då ett av världens största vitvaruföretag, och fick se hur den tidens stora väckarklockor inom miljörörelsen dumpade 400 freonbaserade kylskåp utanför portarna.

– Vi blev tagna på sängen. Vi visste inte vad den frågeställningen handlade om. Och Greenpeace hade helt rätt, det var en bra aktivitet från dem som väckte oss ordentligt. Men om man tittar på vad lösningen blev så var lösningen djupt teknisk, nämligen hur gör vi för att bli av med freoner i kylskåp och vad ersätter vi dem med. Det kostade mycket pengar, inte fasansfulla siffror, men de som löste det var ett gäng duktiga ingenjörer, säger Leif Johansson.

Dessutom blev de nya miljöskåpen en kommersiell succé. Följden av Greenpeace aktion hade blivit att det blev lättare för en grupp miljömedvetna chefer på Electrolux att få fler i företaget att ta miljöfrågorna på allvar.

Kan bidra med annat

Greenpeace aktion, som väckte Electrolux, för tankarna till Greta Thunbergs korståg för att minska koldioxidutsläppen.

– Ja, Greta har lyckats att få frågorna på dagordningen – jag är glad och stolt när hon tar för sig. Men det jag kan bidra med är inte ytterligare protester utan att satsa på forskning och utveckling, säger Leif Johansson.

JIM URQUHART / TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt finns det i Greta Thunbergs entourage debattörer och klimataktivister som talar om mer genomgripande förändringar av samhället än att bara minska utsläppen. I vissa sammanhang har det till och med blivit legitimt att kritisera marknadsekonomi och tillväxt. Det är lösningar som inte alls tilltalar Leif Johansson.

Som ung reste han mycket bakom järnridån och noterade vad de kommunistiska planekonomierna lyckades åstadkomma med sin miljö, till exempel floder som var starkt förorenade.

För Leif Johansson ligger lösningen i en reglerad marknadsekonomi. Han säger att en effektiv klimatpolitik kräver hållbar tillväxt, helt enkelt för att det ger oss mer resurser att göra något åt problemen.

– Om man ska ge sig på de stora miljöfrågorna så ska man visa på bra regleringar från myndigheter på olika nivåer och sedan utnyttja kraften i ett näringsliv som anpassar sig till dem eller till och med ligger före. Många av de mest framgångsrika företagen har lyckats förutse var regleringar och miljöproblem kommer. Och göra de förutsägelserna till kommersiell framtid, säger han.

Regeringen måste reagera nu

Leif Johansson tror starkt på elektrifieringen som en del av lösningen på klimatproblemen. Det är en flexibel teknik som både gör det möjligt att ”mata in” vilken energi som helst i systemet, till exempel vattenkraft eller kärnkraft. Samtidigt är det lätt att hitta nya tillämpningar ”downstreams”, alltså olika sätt att använda elen på.

Elektrifieringen öppnar för entreprenörer som hittar nya tillämpningar som ytterligare kan sänka utsläppen eller andra smarta lösningar. Leif Johansson exemplifierar med den enorma ”batterikapacitet” som kommer att skapas när elbilen finns i var mans garage.

– Det skapar enorma möjligheter. Till exempel skulle elbilar kunna backa tillbaka el in i nätet. Det skulle vara en konstruktiv teknisk lösning, säger han.

Men frågan är om Sverige hinner att bygga ut elinfrastrukturen i den takt som krävs för att möta framtidens behov. fPlus har i flera reportage berättat om att flera stora projekt – inte minst industriprojekt – hotas när det inte går att garantera eltillförseln. Det talas redan nu om en elkris. Det här är mycket allvarligt, menar Leif Johansson.

– Om vi verkligen börjar begränsa svensk industriell utveckling beroende på att vi inte har effekt i Sverige då har vi gjort något som är riktigt allvarligt. När företagen börjar tänka – jag kan inte expandera min verksamhet – då har vi en besvärlig situation.

För att garantera elförsörjningen behövs vad Leif Johansson kallar kloka regleringar. Regeringen måste också gå in med de investeringar som krävs, och det måste ske nu.

– Med investeringar kan vi dock se till att bygga ut en robust och stryktålig infrastruktur för el. Jag ser inga alternativ till storskalig distribution av energi som är i närheten av den potentialen, säger han.

Etanolprojektet ett fiasko

Samtidigt är det här med regleringar en svår sak, menar Leif Johansson. Han vill inte ha för mycket detaljregleringar, och han är visserligen inte emot att Sverige ”går före andra länder”, men det måste ske med viss varsamhet. Dessutom finns det alltid en risk att politikerna försöker plocka fram en vinnare bland olika teknologier, vilket i värsta fall fel leder till att de satsar på fel kort.

Exempel på bra regleringar är kemikalielagstiftningen Reach, enligt Leif Johansson, eller koldioxidskatten inom klimatområdet. Dåliga regleringar är flygskatten eller försöket att stimulera fram fler etanolbilar för tio år sedan.

– När det gäller etanolbilarna blev det ju inte lyckat, men det var en lite speciell situation. För inte nog med att man designade om bränsleinfrastrukturen, man var till och med inne och designade om bilmotorer. När vi å andra sidan pratar om elinfrastruktur pratar vi om ett brett sätt att distribuera energi. Där har du inte ”pick the winner”-problemet, säger Leif Johansson.

Ett exempel på en lyckad satsning då Sverige gick före var när Sverige elektrifierades.

– Sverige är ett avlångt land med unika förutsättningar, med vattenkraften i norr och förbrukningen i söder. Därför var vi beroende av att väldigt snabbt kunna bygga nät för högspänd likström över stora delar av Sverige. Där gick vi före och det visade sig sedan vara något som stora delar av världen efterfrågade och som vi byggde en världsindustri uppe i Ludvika kring (dagens ABB red anm). Jag är inte allergisk mot ”gå före-resonemanget”, men man ska veta vad man gör.

Kärnkraften behövs

Leif Johansson är också tydlig med vad han tycker om kärnkraft.

– Jag har lite svårt för att man gör som i Tyskland och stänger ned kärnkraften. Och därmed ökar koldioxidutsläppen. Att lösa kärnkraftproblemet samtidigt som vi under 20 år ska lösa klimatproblemet blir mycket på en gång. Jag skulle gärna se att vi kan åstadkomma en fortsatt körning av säker kärnkraft, säger han.

Leif Johansson är trots allt optimist. Han tror på Sveriges möjligheter och menar att de politiska ledare han möter är kloka. De är medvetna om de målkonflikter som uppstår när de ska hantera klimatproblemet.

– Jag reser mycket. Och när jag kommer hem till Sverige blir jag glad och stolt. Vi har en tendens att bli lite lätt masochistiska i Sverige, vi tror att vi inte klarar någonting. Men i en internationell jämförelse så tycker jag att vi har klarat väldigt mycket.

Phil Noble / TT NYHETSBYRÅN

Han berättar om AstraZeneca som för tillfället bygger en forskningsanläggning i Cambridge. När projektet presenterades för bolagets styrelse fick ledamöterna information om att detta var ett hus som snålade på el, men styrelsen kunde snabbt se att energiförbrukningen innebar dubbelt så hög förbrukning per kvadratmeter jämfört med vilket nybyggt hus som helst i Sverige. Alltså, tänk om tänk rätt, blev beskedet.

Nu när huset byggs görs det med bästa möjliga miljötänk i fokus. Byggnaden kommer att bli en av Englands bästa ur energisynpunkt, menar Leif Johansson.

”Jag är ingenjör och jag vill lösa problem”

Han är alltså optimist, men betonar att det gäller att hitta lösningar som är attraktiva för det svenska folket.

– Det enklaste sättet att få ned koldioxidutsläppen i transportsektorn är att släcka ljusen norr om Gävle. Men det är ju helt orimligt. Och när konsekvensen av förslag som kommer uppfattas som orimliga av medborgarna så tappar man snabbt den politiska supporten. Den politiska utmaningen blir att balansera, att ligga i framkant, men på ett sätt som gör att vi får med oss befolkningen.

Någonstans kokar allt ned till konkreta problem som måste lösas. Och då kliver ingenjör Leif Johansson in.

– Jag är ingenjör och jag vill lösa problem. Om det till exempel saknas elkraft i Skåne, vad behöver då Svenska Kraftnät för att lösa den problematiken. (paus) Kanske är det den konkreta inställningen som gjort att jag inte skulle vara en bra politisk ledare.

Toppnyheter

Stefan Löfven.  Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Palmeutredningen

Löfven hoppas på svar: Vi behöver inte mer gissningar

Statsminister Stefan Löfven (S) välkomnar uppgifterna om att ett slutgiltigt svar kring Palmemordet kan vara på gång.

– Jag hoppas att det är så, vi behöver inte mer teorier eller gissningar. Alla vill ha ett svar, säger Löfven till TT om uppgifterna att åklagaren i fallet troligtvis fattar beslut i åtalsfrågan under första halvåret i år.

Han vill själv inte spekulera kring vilka nya uppgifter utredningen kan komma att presentera och säger att han själv inte har fått någon förhandsinformation.

25 min
Olof Palmes grav. NORA LOREK / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Efter 34 år blir det något slags avslut”

Chefsåklagare Krister Petersson var ett intressant val av ny Palmeåklagare för tre år sedan och med honom som styrman för utredningen har risken för nya irrfärder varit minimal. Det skriver Fredrik Sjöshult på Expressen.

Enligt honom pekar allt mot att förundersökningen läggs ned med motiveringen ”misstänkt avliden” – annars skulle personen varit gripen, anhållen och häktad, menar Sjöshult.

Han tror inte att en kedja av indicier skulle vara tillräckligt för åklagarens beslut, utan menar att det måste röra sig om nya starka bevis. Har vapnet hittats? Eller har nya DNA-tester med ny teknik lyckats hitta spår som missats förut?

Lena Mellin på Aftonbladet vet inte vad som händer efter chefsåklagare Krister Peterssons ”sensationella uttalande”, mer än att det till slut kommer att bli ett slags avslut.

”Efter 34 år kommer vi få åklagarens, väl styrkta får vi hoppas, berättelse om vad som hände. Det känns mycket bra”, skriver hon.

Igår 22:48
Läs mer om Palmeutredningen
Statsminister Stefan Löfven (S) intervjuas efter EU-nämndens sammanträde om EU-budget på onsdagen Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

EU-källa: Sverige kan bara driva ett eller två krav

Sverige måste prioritera ett eller två krav i de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det säger en EU-källa till Direkt.

– Annars får de inget.

En av de stora striderna väntas stå mellan nettobetalare och nettomottagare. Storbetalaren Storbritannien har ju lämnat unionen och Sverige har, tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike krävt att få fortsatta rabatter på EU-avgifterna.

30 min
Neil Hall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige får betala mer till EU efter brexit

Det blir ett stort hål i EU:s budget när Storbritannien lämnar unionen. Det innebär att Sveriges medlemsavgift riskerar att höjas kraftigt, säger Ekots korrespondent i Bryssel, Andreas Liljeheden i SR.

Sveriges regeringen har redan varnat för att vår avgift kan öka väldigt mycket och jobbar därför för att hålla nivån på budgeten nere.

– Sverige hör till en mindre grupp länder som vill hålla nere nivån på budgeten. Dit hör också Danmark, Nederländerna och Österrike, säger Andreas Liljeheden.

Hur stor Sveriges medlemsavgift i slutändan blir hänger på rabatterna. Det finns förslag om att man successivt ska fasa ut Sveriges och andra länders rabatt.

– Gör man det så tror regeringen att Sveriges avgift kan öka med 14-15 miljarder kronor per år. Det skulle bli en årlig avgift på ungefär 55 miljarder kronor istället för dagens 40 miljarder, säger Andreas Liljeheden.

6 tim
Läs mer om EU:s framtid
Aly Song / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

S&P 500 uppe på nya rekordnivåer på Wall Street

De ledande indexen på Wall Street öppnade uppåt på onsdagen. S&P 500 handlas på nya rekordnivåer och på väg att utmana 3 400-nivån. Vid 16.15-tiden stod indexen som följer:
• S&P 500: +0,4%
• Nasdaq: +0,8%
• Dow Jones: +0,3%

Piper Sandler har höjt sin riktkurs för elbilsaktien Tesla som är upp drygt 8 procent och handlas över 930 dollar en timme in på onsdagens handel.

Boeing, som ska ha hittat vad som beskrivs som främmande föremål i bränsletankarna i flera av de 737 Max-plan som står parkerade i väntan på leverans, handlas ner cirka 0,5 procent.

26 min
Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Breda uppgångar i Asien: ”Hoppas på centralbankerna”

Det var mestadels muntra tongångar på Asiens börser under onsdagsmorgonen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,9 %
• Shanghai: –0,3 %
• Shenzhen: +0,6 %
• Hang Seng: +0,5 %
• Kospi: +0,1 %
Investerare kommer att följa utvecklingen när allt fler företag startar upp verksamheten i Kina igen, efter coronavirusets utbrott, skriver CNBC.

Det finns hopp om mer stimulanser i Kina för att stötta ekonomin i virusets fotspår, enligt Reuters.

– Investerares oro för hur viruset kommer att slå mot den globala efterfrågan kommer att kompenseras av förväntningar om att globala centralbanker ska komma till undsättning, säger CMC Markets chefsstrateg Michael McCarthy.

Det har också släppts färska makrosiffror i Japan som visar att exporten i januari föll med 2,6 procent jämfört med samma månad förra året.

Idag 04:30
Läs mer om Dagens börs
Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vägen mot etableringsjobb

Carola Lemne: Politiken gör enkla jobb svåra

Varför går integrationen så långsamt när lösningarna faktiskt finns? Det undrar Carola Lemne i en krönika på Arbetsmarknadsnytt. Hon anar en viss ovilja hos partierna att komma till skott med problemet.

Bland det viktigaste för att lösa integrationen är att få folk i arbete. Men utöver att nyanlända har svårt att komma in på arbetsmarknaden, väntas även deras barn ha det svårare än barn med föräldrar födda i Sverige, menar Carola Lemne.

”Att lösa problemet med integrationen handlar alltså inte bara om att göra något som ska funka de närmaste åren – det handlar om att rädda generationer från utanförskap”, skriver hon.

När många pekar på mer utbildning, anser Carola Lemne att svaret ligger i etableringsjobben. Höga lägstalöner har drivit bort många enkla jobb från marknaden. Genom etableringsjobb, som innebär lägre kostnader för arbetsgivare och anpassad utbildning i svenska, skulle dessa jobb kunna komma tillbaka.

Överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO stod klar i december 2017 och trots att reformen finns med i Januariavtalet har lite hänt, menar krönikören.

”Det är väl bättre med en okej reform som blir av – och blir av i tid – än med en perfekt reform som aldrig händer”, avslutar Carola Lemne.

1 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lagförslaget om etableringsjobb kommer i mars

Ett lagförslag om etableringsjobben kommer att presenteras senast i mitten av mars, skriver Arbetet.

Tidningen har gått igenom regeringens schema för vårens planerade propositioner där uppgiften finns. Regeringens deadline för att lämna över en proposition om etableringsjobb till riksdagen är satt till den 17 mars.

En principöverenskommelse om etableringsjobb slöts hösten 2017 mellan Svenskt Näringsliv, Unionen och de flesta LO-förbunden. Men fortfarande väntar man alltså på besked från regeringen eftersom staten, enligt förslaget, ska stå för en stor del av lönekostnaderna, skriver Arbetet.

Enligt januariavtalet mellan regeringen, C och L, ska etableringsjobben utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag.

16 jan
Läs mer om Vägen mot etableringsjobb
Annika Andersson, Vilhelminas kommunalråd. Vilhelmina kommun/TT
De krisande kommunerna

Kommunen tvingas låna miljoner för att betala löner

Vilhelminas ekonomi är i botten och nu vill kommunstyrelsen låna cirka 60 miljoner för att klara årets löpande utgifter, som till exempel att betala ut anställdas löner, skriver Dagens Samhälle.

Det är en mycket stor summa i en liten kommun med endast 6 700 invånare.

– Det är fruktansvärt. Jag trodde aldrig att vi någonsin skulle hamna i en sådan situation, säger kommunalrådet Annika Andersson (C) till Dagens Samhälle.

Efter flera goda år, bland annat tack vare bidrag från staten för flyktingmottagning, rasade kommunens ekonomi 2018. Några av Vilhelminas stora kostnader finns inom utbildningsnämnden och inför nästa kommunfullmäktige föreslås att flera skolor läggas ner.

6 tim
undefined

Rekordstora skulder i landets kommuner

Kommunernas skulder ökar i snabb takt i alla delar av landet och har nu nått rekordnivåer. Det ökar riskerna i den kommunala ekonomin framöver, visar en regional konjunkturrapport från Nordea.

– Kommunernas skulder har aldrig varit så här stora. De senaste tre åren har skulderna ökat snabbast i Västsverige, Östra Mellansverige och Stockholm medan skulden per invånare är högst i Mellersta Norrland, säger Nordeas senioranalytiker Susanne Spector.

På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren.

Samtidigt balanseras skuldsättningen av att tillgångarna också ökar. Däremot utgör en höjd ränta ett hot mot kommunernas budgetar, enligt Nordea.

– Ett sätt att möta högre räntor kan paradoxalt nog vara att låna mer pengar. Det beror på att utrymmet att finansiera investeringar med egna medel minskar om räntekostnaderna stiger och intäkterna inte ökar i samma takt. Annars väntar skattehöjningar eller så måste framtida regeringar skjuta till mer pengar till kommunerna, säger Susanne Spector.

Igår 13:42
Läs mer om De krisande kommunerna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

Stor ökning av strejkdagar förra året

Förra året förlorades drygt 7500 arbetsdagar i konflikter, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Det är betydligt fler än föregående år, i synnerhet jämfört med 2018 som var rekordfredligt med bara 50 förlorade arbetsdagar.

– Vi hade två ganska svåra konflikter förra året och det är ganska mycket för att inte vara någon stor avtalsrörelse som vi har i år. Det ena rörde piloterna på SAS och det andra vara Hamnarbetarförbundet i konflikt med Sveriges Hamnar, säger myndighetens generaldirektör Irene Wennemo, till Sveriges Radio.

Hon tror att förra årets konflikter kan spilla över på årets avtalsrörelse, i synnerhet efter att piloterna på SAS fick mer i löneökning än vad andra har fått.
– Det avtalet riskerar också ha en negativ effekt på den kommande avtalsrörelsen. Kabinpersonalen som också jobbar på SAS är en del av Unionen och ska också följa märket men det är självklart att det här skapar spänningar inom företaget när vissa grupper har brutit sig ut och andra grupper har svårt att göra det, säger hon till Sveriges Radio.

Idag 08:26
Läs mer om Avtalsrörelsen