Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/T / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Leif Johansson om elkrisen: ”Det är riktigt allvarligt”

AstraZenecas ordförande Leif Johansson reagerar starkt på att den akuta elkrisen leder till att stora industriprojekt stoppas. ”Om vi verkligen börjar begränsa svensk industriell utveckling beroende på att vi inte har effekt i Sverige då har vi gjort något som är riktigt allvarligt”, säger han.

Leif Johansson har gjort en lång resa inom det svenska näringslivet, från 70-talets industrisatsningar till dagens toppmoderna AstraZeneca. Han har kallats både nestor och en av Sveriges största industriledare. Under många år var han vd på Electrolux och Volvo för att sedan axla ordförandeskapet i Ericsson och AstraZeneca.

Det var som vd för Electrolux som Leif Johansson på allvar fick upp ögonen för miljöfrågorna, en tid då forskningen hade gjort klart att freoner skadade det känsliga ozon-lagret och det skapades ett enormt tryck på företagare och politiker att rädda jordklotet.

En dag i början av 90-talet kom Greenpeace på besök till Electrolux huvudkontor på Lilla Essingen i Stockholm. Electrolux var redan då ett av världens största vitvaruföretag, och fick se hur den tidens stora väckarklockor inom miljörörelsen dumpade 400 freonbaserade kylskåp utanför portarna.

– Vi blev tagna på sängen. Vi visste inte vad den frågeställningen handlade om. Och Greenpeace hade helt rätt, det var en bra aktivitet från dem som väckte oss ordentligt. Men om man tittar på vad lösningen blev så var lösningen djupt teknisk, nämligen hur gör vi för att bli av med freoner i kylskåp och vad ersätter vi dem med. Det kostade mycket pengar, inte fasansfulla siffror, men de som löste det var ett gäng duktiga ingenjörer, säger Leif Johansson.

Dessutom blev de nya miljöskåpen en kommersiell succé. Följden av Greenpeace aktion hade blivit att det blev lättare för en grupp miljömedvetna chefer på Electrolux att få fler i företaget att ta miljöfrågorna på allvar.

Kan bidra med annat

Greenpeace aktion, som väckte Electrolux, för tankarna till Greta Thunbergs korståg för att minska koldioxidutsläppen.

– Ja, Greta har lyckats att få frågorna på dagordningen – jag är glad och stolt när hon tar för sig. Men det jag kan bidra med är inte ytterligare protester utan att satsa på forskning och utveckling, säger Leif Johansson.

JIM URQUHART / TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt finns det i Greta Thunbergs entourage debattörer och klimataktivister som talar om mer genomgripande förändringar av samhället än att bara minska utsläppen. I vissa sammanhang har det till och med blivit legitimt att kritisera marknadsekonomi och tillväxt. Det är lösningar som inte alls tilltalar Leif Johansson.

Som ung reste han mycket bakom järnridån och noterade vad de kommunistiska planekonomierna lyckades åstadkomma med sin miljö, till exempel floder som var starkt förorenade.

För Leif Johansson ligger lösningen i en reglerad marknadsekonomi. Han säger att en effektiv klimatpolitik kräver hållbar tillväxt, helt enkelt för att det ger oss mer resurser att göra något åt problemen.

– Om man ska ge sig på de stora miljöfrågorna så ska man visa på bra regleringar från myndigheter på olika nivåer och sedan utnyttja kraften i ett näringsliv som anpassar sig till dem eller till och med ligger före. Många av de mest framgångsrika företagen har lyckats förutse var regleringar och miljöproblem kommer. Och göra de förutsägelserna till kommersiell framtid, säger han.

Regeringen måste reagera nu

Leif Johansson tror starkt på elektrifieringen som en del av lösningen på klimatproblemen. Det är en flexibel teknik som både gör det möjligt att ”mata in” vilken energi som helst i systemet, till exempel vattenkraft eller kärnkraft. Samtidigt är det lätt att hitta nya tillämpningar ”downstreams”, alltså olika sätt att använda elen på.

Elektrifieringen öppnar för entreprenörer som hittar nya tillämpningar som ytterligare kan sänka utsläppen eller andra smarta lösningar. Leif Johansson exemplifierar med den enorma ”batterikapacitet” som kommer att skapas när elbilen finns i var mans garage.

– Det skapar enorma möjligheter. Till exempel skulle elbilar kunna backa tillbaka el in i nätet. Det skulle vara en konstruktiv teknisk lösning, säger han.

Men frågan är om Sverige hinner att bygga ut elinfrastrukturen i den takt som krävs för att möta framtidens behov. fPlus har i flera reportage berättat om att flera stora projekt – inte minst industriprojekt – hotas när det inte går att garantera eltillförseln. Det talas redan nu om en elkris. Det här är mycket allvarligt, menar Leif Johansson.

– Om vi verkligen börjar begränsa svensk industriell utveckling beroende på att vi inte har effekt i Sverige då har vi gjort något som är riktigt allvarligt. När företagen börjar tänka – jag kan inte expandera min verksamhet – då har vi en besvärlig situation.

För att garantera elförsörjningen behövs vad Leif Johansson kallar kloka regleringar. Regeringen måste också gå in med de investeringar som krävs, och det måste ske nu.

– Med investeringar kan vi dock se till att bygga ut en robust och stryktålig infrastruktur för el. Jag ser inga alternativ till storskalig distribution av energi som är i närheten av den potentialen, säger han.

Etanolprojektet ett fiasko

Samtidigt är det här med regleringar en svår sak, menar Leif Johansson. Han vill inte ha för mycket detaljregleringar, och han är visserligen inte emot att Sverige ”går före andra länder”, men det måste ske med viss varsamhet. Dessutom finns det alltid en risk att politikerna försöker plocka fram en vinnare bland olika teknologier, vilket i värsta fall fel leder till att de satsar på fel kort.

Exempel på bra regleringar är kemikalielagstiftningen Reach, enligt Leif Johansson, eller koldioxidskatten inom klimatområdet. Dåliga regleringar är flygskatten eller försöket att stimulera fram fler etanolbilar för tio år sedan.

– När det gäller etanolbilarna blev det ju inte lyckat, men det var en lite speciell situation. För inte nog med att man designade om bränsleinfrastrukturen, man var till och med inne och designade om bilmotorer. När vi å andra sidan pratar om elinfrastruktur pratar vi om ett brett sätt att distribuera energi. Där har du inte ”pick the winner”-problemet, säger Leif Johansson.

Ett exempel på en lyckad satsning då Sverige gick före var när Sverige elektrifierades.

– Sverige är ett avlångt land med unika förutsättningar, med vattenkraften i norr och förbrukningen i söder. Därför var vi beroende av att väldigt snabbt kunna bygga nät för högspänd likström över stora delar av Sverige. Där gick vi före och det visade sig sedan vara något som stora delar av världen efterfrågade och som vi byggde en världsindustri uppe i Ludvika kring (dagens ABB red anm). Jag är inte allergisk mot ”gå före-resonemanget”, men man ska veta vad man gör.

Kärnkraften behövs

Leif Johansson är också tydlig med vad han tycker om kärnkraft.

– Jag har lite svårt för att man gör som i Tyskland och stänger ned kärnkraften. Och därmed ökar koldioxidutsläppen. Att lösa kärnkraftproblemet samtidigt som vi under 20 år ska lösa klimatproblemet blir mycket på en gång. Jag skulle gärna se att vi kan åstadkomma en fortsatt körning av säker kärnkraft, säger han.

Leif Johansson är trots allt optimist. Han tror på Sveriges möjligheter och menar att de politiska ledare han möter är kloka. De är medvetna om de målkonflikter som uppstår när de ska hantera klimatproblemet.

– Jag reser mycket. Och när jag kommer hem till Sverige blir jag glad och stolt. Vi har en tendens att bli lite lätt masochistiska i Sverige, vi tror att vi inte klarar någonting. Men i en internationell jämförelse så tycker jag att vi har klarat väldigt mycket.

Phil Noble / TT NYHETSBYRÅN

Han berättar om AstraZeneca som för tillfället bygger en forskningsanläggning i Cambridge. När projektet presenterades för bolagets styrelse fick ledamöterna information om att detta var ett hus som snålade på el, men styrelsen kunde snabbt se att energiförbrukningen innebar dubbelt så hög förbrukning per kvadratmeter jämfört med vilket nybyggt hus som helst i Sverige. Alltså, tänk om tänk rätt, blev beskedet.

Nu när huset byggs görs det med bästa möjliga miljötänk i fokus. Byggnaden kommer att bli en av Englands bästa ur energisynpunkt, menar Leif Johansson.

”Jag är ingenjör och jag vill lösa problem”

Han är alltså optimist, men betonar att det gäller att hitta lösningar som är attraktiva för det svenska folket.

– Det enklaste sättet att få ned koldioxidutsläppen i transportsektorn är att släcka ljusen norr om Gävle. Men det är ju helt orimligt. Och när konsekvensen av förslag som kommer uppfattas som orimliga av medborgarna så tappar man snabbt den politiska supporten. Den politiska utmaningen blir att balansera, att ligga i framkant, men på ett sätt som gör att vi får med oss befolkningen.

Någonstans kokar allt ned till konkreta problem som måste lösas. Och då kliver ingenjör Leif Johansson in.

– Jag är ingenjör och jag vill lösa problem. Om det till exempel saknas elkraft i Skåne, vad behöver då Svenska Kraftnät för att lösa den problematiken. (paus) Kanske är det den konkreta inställningen som gjort att jag inte skulle vara en bra politisk ledare.

Toppnyheter

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven (S) och partisekreterare Lena Rådström Baastad (S). Filip Erlind/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialdemokraternas framtid

S-källor: Rådström Baastad kritiseras internt – Stefan Löfven uppges sitta säkert

Trots kritik mot Stefan Löfven från andra partier är förtroendet för S-ledaren starkt i de egna leden. Det uppger källor för SvD som istället pekar ut partisekreteraren Lena Rådström Baastad som den som flera socialdemokrater nu ifrågasätter.

– Det finns ett uppdämt behov av att göra något, men det handlar inte om partiordföranden utan i så fall partisekreteraren. Hon lyckas inte nå ut med vilken politik som är vår och vilken som är regeringens, säger en källa till tidningen.

Förra veckan visade Aftonbladet/Demoskop att SD skulle vara större än S om det var val i dag. Samtidigt har S-ledaren fått kritik för att svara undflyende om gängbrottsligheten och migrationen i söndagens Agenda och allt fler pekar på en kris för socialdemokratin.

Igår 19:59
Statsminister Stefan Löfven (S) besöker kommunpoliserna i Klippan på onsdagen Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Svart vecka och svårt sjätte år för Löfven

Det är hård press på statsminister Stefan Löfven och hans regering just nu och S-ledaren förväntas analysera läget och peka ut en riktning. Han misslyckades dock med båda de uppgifterna i söndagens Agenda, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutsson i en analys över ”Statsministerns svarta vecka”.

”Aldrig tidigare har en statsminister fått utstå så förödande kritik efter ett enskilt tv-framträdande”, skriver han.

Kvartals Viktor Barth-Kron drar paralleller till M-ledaren Fredrik Reinfeldts sjätte år som statsminister som han kallar förödande och skriver att framtiden för regeringen vilar på om väljarna uppfattar Löfvens samhällsbygge som något som ger resultat.

”Den här regeringens öde i nästa val vilar inte på något fiffigt bildsättande, något särskilt uselt eftermäle från regeringen Bildt, eller ens på en vinst i den allt mer semantiska debatten om vad som egentligen är hönan och ägget av integrationsproblem och social utsatthet”, skriver Barth-Kron.

Igår 18:47
Läs mer om Socialdemokraternas framtid
Tv-apparater i New York under Sondlands vittnesmål. SPENCER PLATT / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Anklagelserna mot Trump

Analyser: Sondland sköt en torped i Vita husets båt

EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål är en vändpunkt i riksrättsutredningen, skriver BBC:s USA-korrespondent Anthony Zurcher i en analys.

Sondland berättade det som Vita huset hela tiden har förnekat: Att man höll tillbaka det militära biståndet till Ukraina med syftet att få landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen. Donald Trump lär hävda att Sondland hittar på, även om EU-ambassadören sägs ha lämnat in dokument som stödjer hans påståenden.

”Gordon Sondland sköt en torped i Vita husets försvar. Vattnet forsar in, och nu är frågan om de republikanska senatorerna kastar en livboj åt Trump”, skriver han.

Zach Beauchamp skriver i en analys på sajten Vox att Sondlands vittnesmål är ofullständigt och utelämnar en del av hans samtal med Trump. Beauchamp tillägger dock:

”Sondlands vittnesmål har sammanfattat skandalen: Det klargör att USA:s president var hjärnan bakom ett försök att använda amerikansk utrikespolitik som ett verktyg för att stärka sitt eget grepp om makten”.

Igår 18:32
Trump och lappen. TT
undefined

Trumps handskrivna lapp fångades av kamerorna

”Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting”. Så löd anteckningarna som Donald Trump läste högt ur när han bemötte EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål i dag.

Sondland sa att han ställt en rak fråga till Trump om vad han ville ha från Ukraina.

– Jag fick till svar: ’Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting i utbyte. Jag vill att Zelenskyj gör det som är rätt’, sa Sondland i förhöret men tillade att han senare förstod att Vita huset försökte få till en utredning mot Joe Bidens son genom att frysa det militära biståndet.

Trump valde att ta fasta på Sondlands återgivning av deras ordväxling när han mötte pressen.

– Det var vad jag sa: ’Jag vill inte ha någonting’. Jag sa det två gånger, löd Trumps försvar.

Igår 20:30
Donald Trump vid Vita huset i dag. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump om Sondland: ”Han verkar vara en trevlig kille”

President Donald Trump distanserar sig från EU-ambassadör Gordon Sondland, som vittnar i riksrättsutredningen mot honom.

I dagens vittnesmål sa Sondland att det var på Trumps inrådan som det militära biståndet till Ukraina villkorades. Presidenten ska på så sätt ha försökt pressa landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen, enligt Sondland. Detta förnekade presidenten när han mötte reportrar utanför Vita huset under vittnesmålet.

– Jag känner honom inte så bra och har inte pratat med honom så mycket. Det här är inte en man som jag känner väl. Han verkar vara en trevlig kille dock, sa Trump, enligt New York Times-reportern Maggie Haberman.

Igår 17:05
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer