STOCKHOLM 2020-01-13 Stor förödelse efter en sprängning vid ett flerfamiljshus på Gyllenstiernsgatan på Östermalm natten till måndagen.  TT NYHETSBYRÅN
Den svenska våldsvågen

Larmet: Våldsvågen breder ut sig – myndigheten rycker på axlarna

Säkerhetsbranschen växer kraftigt på grund av den eskalerande våldsutvecklingen i Sverige, visar statistik som fPlus har fått tillgång till. ”Vi har varnat för den här utvecklingen länge”, säger Li Jansson, vice vd på Säkerhetsföretagen. Tunga näringslivsprofiler anser att Sverigebilden nu är allvarligt hotad.

Eurostats senaste statistik visar på en kraftigt uppåtgående kurva för andelen av den svenska befolkningen som rapporterar brott, våld eller vandalism i sitt område, och snittet ligger långt över det i EU och våra grannländer. Sverige befäster sin position som sämst i Europa.

Samtidigt visar statistik från Brottsförebyggande rådet att antalet anmälda brott till Polisen under 2019 landade på 1,54 miljoner, vilket innebär en marginell minskning jämfört med året innan. Till exempel har fickstölder och inbrott minskat. Däremot finns det kategorier som sticker ut och har ökat kraftigt, till exempel skadegörelse, narkotikabrott, rån och sprängdåd. När det gäller sprängdåden har det skett en ökning med 59 procent, jämfört med 2018.

Vi har varnat för den här utvecklingen länge. Kostnaderna för brott som företagen utsätts för ökar lavinartat.

Utvecklingen och Eurostats kurva sammanfaller med Säkerhetsföretagens omsättningsökningar. Säkerhetsföretagens årsrapport för 2019 visade att efterfrågan på säkerhetsföretagens tjänster, som bevakning och larmteknik, har vuxit kontinuerligt under samma period, med en omsättningsökning på 7,6 procent från året innan.

Oroar även om branschen blomstrar

Enligt Li Jansson, branschchef och vice vd på Säkerhetsföretagen, är det en utveckling som oroar även om branschen blomstrar. När polisresurserna inte räcker till för att upprätthålla ordningen är den ökade efterfrågan av väktare och bevakningstjänster ett tecken på en samhällsförändring som kommer att få konsekvenser för alla på sikt. 

– Vi har varnat för den här utvecklingen länge. Kostnaderna för brott som företagen utsätts för ökar lavinartat, framförallt i jämförelse med andra nordiska länder, säger Li Jansson.

Li Jansson, branschchef och vice vd på Säkerhetsföretagen. SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON

Olika branscher drabbas olika. Handeln är kanske den som drabbas hårdast – med ordningsstörningar och systematiska stölder, samt stök och bråk i anslutning till butiker. Den personliga säkerheten hos personalen har blivit ett allt större orosmoln.

– Vi ser omsättningsökningar i alla segment. Det gäller traditionell bevakning, hemlarm, bevakningsteknik med mera. Vi ser även hur fastighetsägare blir alltmer oroliga för de snabbt ökade sprängningarna, säger Li Jansson.

Vår omsättningsökning är ett tecken på att polisresurserna inte räcker till.

Rapporten från Säkerhetsföretagen belyser även hur både regering och opposition aviserar omfattande utbyggnad av polisen, men att denna ambition kan bli svår att införliva.

– Vår omsättningsökning är ett tecken på att polisresurserna inte räcker till. Vi inser att polisen behöver lägga mycket resurser på grov gängkriminalitet och sådant. Vi hjälper gärna till och utför arbetsuppgifter åt polisen som inte kräver polisiär befogenhet, även om det självfallet vore bäst om polisens resurser ökade, säger Li Jansson.

Tunga näringslivsprofiler ryter ifrån

Bilden av ett allt osäkrare Sverige är något som delas av några av näringslivets mest framträdande profiler, som Ericssons vd Börje Ekholm och Volvo Cars vd Håkan Samuelsson. fPlus rapporterade den 24 januari om hur de båda näringslivstopparna oroade sig över att det sprängs bomber i svenska bostadsområden.

Det var i samband med en explosion den 21 januari, nära Ericssons huvudkontor i Kista, som Börje Ekholm uttalade sig.

– Det här tycker jag är en av de största frågorna för regeringen att ta tag i. Ett av de grundläggande kraven man kan ha på en statsmakt, det är ju egentligen att skapa en säker miljö och en säker närmiljö, sa Ericssonchefen då till TT.

Håkan Samuelsson hade en liknande känga att ge regeringen i somras, då han menade att det var svårt att locka utländsk personal till Göteborg, på grund av bland annat den råare kriminaliteten.

– Göteborg måste vara attraktivt och tryggt, ett ställe dit jag vill komma och ta med mina barn, och att det finns bra skolor. Jag ska känna att här är det bra att bo – och det måste någon annan hjälpa oss med, Håkan Samuelsson då.

Alla håller inte med om att Sverigebilden är hotad

Men lika tydlig som bilden av otryggheten är i såväl statistiken, som hos säkerhetsföretagen och hos näringslivstopparna – lika otydlig är den hos den statliga myndigheten Svenska Institutet, som har till uppgift att rapportera om hur bilden av Sverige uppfattas utomlands.

Anna Rudels är kommunikationschef på Svenska Institutet. Hon berättar att myndigheten i huvudsak har två uppdrag – dels att kartlägga vad som skrivs och sägs om Sverige utomlands, dels att verka för att öka intresset att flytta till, eller att investera i Sverige.

I det förstnämnda uppdraget åligger det myndigheten att rapportera om Sverigebilden till UD. Bilden sammanställs både i en årsrapport, som kommer i början på året, samt kvartalsrapporter.

Men att brotts- och våldsutvecklingen skulle vara framträdande i bilden av Sverige har inte myndigheten kunnat notera.

– I den senaste kvartalsrapporten som kom den 10 januari så är det framförallt Greta Thunberg, Julian Assange och Asap Rocky som dominerar diskussionen om Sverige på de digitala plattformarna. På spanska var det bortgången av Marianne Fredriksson och på arabiska handlade det om Sveriges roll i Jemenkonflikten, säger Anna Rudels.

Det som har dominerat det svenska nyhetsflödet det senaste året är det ökade antalet sprängningar och den växande otryggheten. Har det märkts utomlands?

– Vi kan inte se nu att det har påverkat bilden utomlands, även om det är väldigt hett inrikes. Vi har sett några få fall, som ett inslag i BBC som fick stor spridning, där de undrar vad som händer i Sverige. Men skulle det fortsätta så måste vi vara noggranna med det och hur det påverkar viljan till investeringar och att locka hit talanger, säger Anna Rudels.

Kan det finnas en intern konflikt hos SI mellan att rapportera en sanningsenlig bild av Sverige samtidigt som man ska marknadsföra Sverige som ett land för investeringar och inflyttning?

– Sverige är känt som ett väl fungerande land och att det är öppet och säkert. Men om det visar sig att Sverige inte är på det sättet så kommer det att påverka bilden. Det är viktigt för oss att vi är öppna med det.

Det har framförts kritik mot ert sätt att undvika negativ rapportering. Till exempel då en av er anlitad twittrare blockerade tusentals twitterkonton som ansågs vara negativa för sverigebilden, där många var väletablerade journalister och ledarskribenter.

– Ja, vi brast där, att vi lät den listan ligga kvar och att vi inte granskade listan ordentligt. Det är oerhört viktigt att vår rapportering är saklig och säker.

Ytterligare ett tillfälle då ni fick kritik var när TV4 i höstas uppmärksammade att ni i en engelskspråkig faktaruta riktad till asylsökande hade upplyst om att Sverige var ett frikostigt bidragsland.

– Ja, även där brast vi. Dels i att vara målgruppsanpassade och dels i att uppdatera informationen med relevanta uppgifter.

Mot den bakgrunden – förstår ni att det väcker en del misstankar om hur ni hanterar den så kallade Sverigebilden?

– Självklart väcker denna typ av händelser reaktioner och känslor. Men allt sker i en kontext. Vi brast här. Men vi är måna om att vara sakliga och opartiska.

Men hur är det hos den halvstatliga organisationen Business Sweden då och dess avdelning Invest in Sweden? De som har till uppgift att öka investeringsviljan i Sverige i utlandet? De måste väl ändå ha koll på om kriminaliteten och våldsutvecklingen påverkar näringslivet?

Svaret är – njae. Elisabeth Somp, medieansvarig vid Business Sweden hänvisar tillbaka till Svenska Instituet, men säger också att mediebilden av kriminalitet, skjutningar och bomber förmodligen inte har påverkat bilden. Inte ännu i alla fall.

– Bilden av Sverige utomlands förändras långsamt och investeringsprojekt är väldigt långa processer. Min gissning är att det inte har hänt så mycket i dagsläget, men blir det långvarigt så kommer det nog att märkas i framtiden, säger hon.

Toppnyheter

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Rapport: 124 000 jobb hotade på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos att antalet sysselsatta minskar med mellan 40 000 och 124 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det konstaterar myndigheten i en ny rapport där effekterna av elbristen studerats.

De studerade regionerna är Östra Mellansverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län), Skåne län samt Västra Götalands län.

–Näringslivets investeringar är nödvändiga för klimatomställning och samhällsutveckling. Tilltron till elsystemet är avgörande. För mig är det självklart att Sveriges regering, i en tid av pandemikris med behov av ökade investeringar och ökad sysselsättning, inte kan ignorera de varningssignaler som elsystemet skickar ut. Vi ska självklart inte förlora jobb på grund av elsystemet. Ett stabilt, fossilfritt och konkurrenskraftigt elsystem ska istället bidra till att det skapas många fler jobb, säger Lina Håkansdotter, chef avdelningen hållbarhet infrastruktur på Svenskt Näringsliv till fPlus.

I Skåne är bedömningen att antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 - 19 000.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar även att en framtida elkris skulle kunna slå mot ”den samlade kedjan inom den exportintensiva skogs- och träindustrin” i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Här visar rapporten på att mellan 5 000 och 1 700 arbeten inte skulle skapas i skogs- och träindustrin år 2040 som en följd av elbristen.

3 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Elhaveriet är ett hot mot klimatmålen”

Regeringens nonchalanta attityd till landets elförsörjningsproblem är inte försvarbar – nu krävs krafttag för att undvika kollaps i elnätet, skriver Lina Håkansdotter i en debattartikel på Altinget.

Med dagens förutsättningar minskar incitamenten för företag att investera sig in i ökat elberoende, och långsiktigt får detta konsekvenser för klimatmålen. Länge har energipolitiken subventionerat in vindkraft som inte efterfrågats och nu befinner vi oss i en kris som är svår att lösa, menar debattören.

”Sätt ett mål för leveranssäkerhet, trygga den elförsörjning vi redan har på plats och ge Svenska kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna inom landet”, skriver Lina Håkansdotter.

6 tim
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tusentals jobb i södra Sverige hotas på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos för Skåne antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 till 19 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det skriver Sydsvenska Handelskammaren som analyserat rapporten.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt. Vi vill betona vikten av en ordentlig upprustning och expandering av elnäten, men också belysa vikten av regional elproduktion. Det är centralt för vår förmåga att generera välstånd, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Igår 18:04
Läs mer om Den akuta elkrisen
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson / Folkliv på uteservering.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Kängan till de yngre som inte följer råden: ”Vi måste skydda varandra”

Trots att de svenska siffrorna går i positiv riktning är det inte läge att slappna av än, framhåller Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Han säger att han får många mejl om att yngre inte respekterar råden och poängterar att socialdistansering och att stanna hemma vid symtom gäller alla, inte bara de i riskgrupper.

– Vi har en spridning som till stor del finns bland yngre människor, icke riskgrupper. Det är en orimlig situation att man ska kunna leva som vanligt om man inte är i en riskgrupp medan andra ska hålla sig borta. Det åligger var och en av oss att skydda varandra, säger Carlson.

2 tim
Kvinna i munskydd/Agnes Wold.  TT
undefined

Wold avfärdar larm om luftburet virus: ”Larvigt”

WHO har larmat om att man sett tecken på att coronaviruset kan vara luftburet – inte en droppsmitta som man tidigare utgått från. Men Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, avfärdar diskussionen som ”jättelarvig”.

– Hade det varit virusets vanliga spridningssätt hade epidemin sett ut på ett helt annat sätt, säger hon till Aftonbladet.

Hon påpekar att även droppsmitta smittar genom luften, men med lite större droppar än vid luftburen smitta. Frågan är hur långt dropparna kan färdas.

WHO:s utspel riskerar enligt Wold att göra folk förvirrade. Hon tycker inte att organisationen är rätt instans att avgöra vad som är vetenskapligt sant eller falskt.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Gränsen på gamla Svinesundsbron, Strömstad. Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norge kan välkomna svenskar från tre regioner

Tre svenska regioner kan komma att godkännas för resor till och från Norge, rapporterar VG. Enligt tidningens genomgång av smittan i Sverige uppfyller Blekinge, Kronoberg och Skåne norska Folkhälsoinstitutets krav på smittspridning och testresultat.

I morgon vid lunchtid kommer myndigheten att komma med nya reseråd om resor till och från Norge inom EU och Schengen-området. Myndigheten uppger för VG att man kommer att uppdatera restriktionerna för de nordiska länderna.

2 tim
Protester under tisdagen.  Marko Drobnjakovic / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter protesterna – ingen nedstängning i Belgrad

Efter de stora protesterna i den serbiska huvudstaden Belgrad de senaste dagarna skrotar nu regeringen planerna på en ny nedstängning under helgen. Det säger premiärminister Ana Brnabic enligt Reuters.

Demonstranter försökte storma parlamentet på tisdagskvällen och under onsdagen fortsatte våldsamma protester mot att regeringen ville införa nedstängning i staden för att hindra coronasmittan.

Men i stället införs nu ett förbud om sammankomster med fler än tio personer och kaféer och restauranger får stängningstid klockan 21.00.

25 min
Illustrationsbild. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ogifta par kämpar mot förbud – vill återförenas

Med budskap som ”Kärlek är inte turism” försöker ogifta par driva frågan om att även de som inte är gifta ska få undantag från inreseförbudet till EU och kunna återförenas med sina respektive, skriver New York Times.

EU-kommissionen har uppmanat medlemstater att göra undantag även för ogifta men än så länge är det bara Danmark och Sverige som delvis tillämpar rekommendationen.

Ylva Johansson, som är EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, har gjort uttalanden där hon stöttar kampanjen men säger samtidigt att det är upp till medlemsländerna att avgöra.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer