Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska vindkraftsutbyggnaden

Larmet: Hälften av alla vindkraftsprojekt stoppas

De närmsta åren ska vindkraften byggas ut i rekordfart men tillståndsprocesserna förlamar branschen. Nu springer även den snabba teknikutvecklingen om de långdragna processerna. ”De tillstånden kallas för ”zombiprojekt”, uppger en analytiker. Samtidigt hotas de äldre verken av konkurs när marknaden för elcertifikat kollapsar.

Just nu pågår det en kraftig vindkraftsutbyggnad i Sverige. Förra året var ett rekordår både sett till vindkraftskapacitet som för investeringar och den snabba utvecklingen spås fortsätta.

Enligt Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på teknikkonsultföretaget Sweco, handlar det om en fördubbling av utbyggnaden från 2019 års nivå på 20 TWh fram till cirka 40 TWh 2023.

Tillståndsprocesserna hot mot utbyggnaden

Men nu hissar den tunga branschorganisationen Svensk Vindenergi varningsflagg. Det blir allt svårare att hitta bra platser att bygga på där det också finns en rimlig chans att få tillstånd. Samtidigt har antalet samråd för nya vindkraftsprojekt halverats mellan 2014 och 2018 och detsamma gäller antalet avgjorda ärenden.

– Det är inte ovanligt att det tar 10 år att få ett godkännande från det att processen påbörjas. Konsekvensen blir att projektutvecklarna känner en stor osäkerhet. Det är det som visar sig i statistiken, säger Tomas Hallberg, ansvarig för medlemskontakter och tillstånd på Svensk Vindenergi.

”De kallas för Zombieverk”

De långa tillståndsprocesserna innebär också att förutsättningarna för vindkraftsproduktionen hinner ändras med tiden. För bara några år sedan var det kutym att söka tillstånd för vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter. Idag är det verk på mellan 200 och 250 meter som gäller. Framförallt av ekonomiska skäl.

Christian Holtz

– Vi kan idag se att väldigt många tillstånd givits för att bygga vindkraftverk med en föråldrad teknik och på max totalhöjd 150 meter vilket idag i många fall är otillräckligt eftersom det inte finns någon ekonomi i det. De tillstånden kallas för ”zombieprojekt” i branschen, säger Christian Holtz.

Det betyder i sin tur att de vindkraftsprojektörer som fått klartecken att bygga verk för 150 meter då måste påbörja en ny krävande tillståndsansökan.

– Det är lite som att för 10 år sedan tvingas ange vilken typ av mobiltelefon vi ska köpa idag. Det är en helt ny teknik som gäller idag. Det är mycket tid och pengar som går förlorade här, konstaterar Tomas Hallberg.

Simon Landqvist är chef för projektutvecklingen på vindkraftsbolaget Eolus. Han håller med Tomas Hallberg om att teknikutvecklingen gått extremt snabbt de senaste åren. Resultatet blir att vindkraftsbolagen hamnar i avvägningslägen om man ska gå vidare med vissa projekt eller inte.

– Eftersom tillståndsgivningsprocessen blivit mer komplicerad, tidskrävande och oförutsägbar får man jobba parallellt med det man har vilket för vissa projekt har varit tillstånden för 150 meters vindkraftverk. I vissa fall går det relativt smidigt att göra ändringstillstånd som tillåter en högre höjd, men i andra fall gör det inte det. Det blir därför en avvägningsprocess om man kan bygga på det tillstånd man har eller söka ett nytt. Finns möjlighet är en högre höjd som möjliggör den senaste och mest effektiva tekniken att föredra, men det kan fortfarande finnas en affär i vissa av projekten med 150-metersverk.

Kommunalt veto skapar osäkerhet

När alla faktorer läggs samman är inte förutsättningarna för den ambitiösa vindkraftsutbyggnaden de bästa, menar Tomas Hallberg. Dels lyder nästan 50 procent av Sveriges areal under försvarsmaktens restriktioner dels får närmare 50 procent av alla projektansökningar avslag i den första prövning som görs av kommunerna, uppger han. Det är också ett beslut som inte kan överklagas. Först därefter kan den själva miljöprövningen av Länsstyrelsen påbörjas.

– Kommunernas veto handlar om lokaliseringen, men vår erfarenhet är att de också i många fall föregriper miljöprövningen, som är Länsstyrelsens bord. Sen kan kommunerna ändra sig under processens gång. Lägger man ihop de delarna skapar det en stor oförutsägbarhet som gör att projektörerna är väldigt försiktiga.

Simon Landqvist på Eolus menar att särskilt det kommunala vetot skapar osäkerhet.

– Vi står inför en fortsatt stor expansion av vindkraften och i det sammanhanget finns det för de nya tillstånd som krävs för denna expansion en  stor osäkerhet kopplat till det kommunala vetot. Kommuner kan vara positivt inställda till en utbyggnad från början, men sen när som helst ändra sig under tillståndsprocessens gång. Att bolag som projekterar och ägnar mycket tid och kraft på att utveckla får ett nej som inte behöver motiveras eller kan överklagas när processen har pågått en tid är så klart frustrerande och skapar osäkerhet.

Därför efterlyser Tomas Hallberg att regeringen agerar.

– Det är helt enkelt en stor risk att en projektör som kanske investerar tio miljoner får nej någonstans och vi menar att regeringen dels borde utfärda nya uppdaterade instruktioner till myndigheterna som är kopplade till klimatlagen dels justera det kommunala vetot så att det bara handlar om själva lokaliseringen, samt att en kommun inte kan ändra sig långt in i en processesen. Klarar man det så skulle det bli avsevärt bättre, menar

Sjunkande elpriser sänker investeringar

Samtidigt som vindkraften måste kämpa med tillståndsprocesserna spår Christian Holtz att den kraftiga utbyggnads- och investeringsvågen i vindkraft kommer att avta efter 2023 på grund av att marknaden förväntar sig lägre priser.

– Vi tror att liggande planer kommer att genomföras trots rekordlågt elpris och en urvattnad certifikatmarknad. Det beror främst på att investerare idag kräver att det finns ett fastprisavtal med i kalkylen som garanterar ett pris 10–15 år framåt vilket garanterar ett säkert kassaflöde.

– Däremot tror vi inte att det kommer att fattas nya investeringsbeslut i samma utsträckning den närmsta tiden, vilket innebär att utbyggnaden riskerar att mattas av efter 2023 och det beror på att de framtida elpriserna förväntas sjunka vilket främst beror på fallande priser på fossilt bränsle, samt att priset på utsläppsrätter förväntas sjunka vilket smittar av sig till den nordiska marknaden, fortsätter Christian Holtz.

”Hotas av konkurser inom kort”

De utmaningar som de moderna vindkraftsprojektörerna står inför är dock ingenting mot den verklighet som de äldre vindkraftsverken befinner sig i. Det extremlåga elpriset och priskollapsen inom elcertifikatsystemet har resulterat i att de nu står inför ett akut konkurshot.

Det menar Carl-Arne Pedersen, vice-ordförande på branschorganisationen Svensk Vindkraftsförening. Han pekar på den varma vintern, låg elkonsumtion, stora vattenflöden och hög vindkraftsproduktion gett ett stort överskott av elcertifikat.

 Carl-Arne Pedersen

– Investeringskostnaden i ett vindkraftverk för tio -tolv år sedan var dubbelt så höga som idag. De tidiga investerarna är helt beroende att vi får upp marknadsvärdet på elcertifikaten. Dagens nya större mer energieffektiva vindkraftverk som ger tre till fyra gånger större elproduktion klarar sig på marknadens villkor utan ett marknadsbaserat stödsystem som elcertifikat. Men läget är ett rejält hot mot äldre vindkraftverk som byggdes för 10–12 sen och många av de tidiga investerarna hotas nu av konkurs.

Nu har regeringen gått med på att stänga ned elcertifikatsystemet efter 2021. Carl-Arne Pedersen är positiv till beskedet men anser att utfasningen skulle kunna ha gjorts annorlunda.

– Svensk Vindkraftförening föreslår i sitt remissvar att regeringen nu bör lägga huvuddelen av den överblivna kvoten för åren 2036-2045 till åren 2022-2027 för att få upp priset på certifikaten, vilket kommer gynna de som tidigt vågade investera i vindkraft även av ideella skäl, annars kommer dessa inom kort hotas av konkurser.

fPlus har sökt energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman för en kommentar men han har inte återkommit.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer