Den akuta elbristen

Larmet: Då släcker elkrisen ned Sverige

Elbristen fortsätter att skapa krisrubriker. Miljardprojekt stoppas och företag som vill växa tvärnitar. Under måndagen presenteras utredningen som enligt Anders Ygeman har alla svaren. Men experter i utredningen berättar för fPlus att det som kommer att presenteras är en dyster läsning. ”Den akuta situation vi har idag kommer att fortsätta”, säger en av experterna till fPlus.

Det är den akuta kapacitetsbristen i elnäten som är den svenska elförsörjningens akilleshäl just nu. Otillräckliga stamnät gör att el inte kan transporteras till de växande tillväxtregionerna där man skriker efter nätkapacitet.

Nätföretaget Ellevio varnade till exempel nyligen för att man inte kommer att kunna frigöra kapacitet för en rad stora infrastrukturprojekt i Stockholm de kommande tio åren och redan till hösten uppger företaget att de måste börja tacka nej till nyanslutningar.

I förra veckan fick också det Malmöbaserade brödföretaget Pågen med 800 anställda ett chockbesked. Energiföretaget Eon avslog företagets ansökan om mer kapacitet för att kunna expandera verksamheten. ”Strömbrist är något man hör talas om i u-länder”, sa Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till SvD i en kommentar.

Det pågår också en intensiv debatt om hur det framtida effektbehovet ska garanteras när efterfrågan ökar kraftigt samtidigt som planerbar kärnkraft fasas ut för att ersättas med oplanerbar vindkraft.

Det finns förslag för hur man delvis ska kunna runda detta genom att utnyttja elsystemet smartare och mer flexibelt. Men för att riktigt komma till rätta med problemet måste Svenska Kraftnät bygga nya stamnät. Kruxet är att det idag tar mellan 10–12 år från beslut till att ett stamnät är på plats på grund av miljö- och äganderättsliga processer och andra prövningar.

Förra året tillsatte därför regeringen en nätkoncessionsutredning i syfte att se över koncessionerna och komma med förslag på hur de kan effektiviseras.

När fPlus nyligen intervjuade Anders Ygeman konstaterade han att ledtiderna är ”helt orimligt långa” och att utredningens förslag skulle komma till rätta med detta. ”Tanken är att den ska leda till förslag som kan korta de här ledtiderna”, uppgav han.

Utredningens förslag inte tillräckliga

Men när utredningen under måndagen (9 juni) presenterar sina förslag sågar de branschexperter som suttit med i den förslagen. De kommer inte att räcka eftersom direktiven inte innefattat hur de rättsliga processerna ska kortas, menar de. Tvärtom ser branschen att elkaoset fortsätter.

– Vi står inför en akut situation och de förslag som utredningen presenterar kommer inte att räcka för att kapa de långa ledtiderna nämnvärt. Det handlar om kanske 1–2 år och inte de 6–7 år som skulle behövas, säger Bengt Johansson, ansvarig för Ellevios elnät.

Bengt Johansson, Ellevio

– Tittar vi på Stockholm så är min bedömning att det kommer att finnas extrakapacitet i stamnätet runt 2027. Det betyder att den akuta situation som vi idag har och framöver kommer att fortsätta, konstaterar han.

Han får medhåll från Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen och en av utredningens branschexperter.

– Utredningen har många bra förslag som kommer att göra koncessionssystemet mer effektivt och spara tid men den kommer inte att lösa problemet med de långa ledtiderna.

– För att förkorta dem krävs det ett större grepp som kanske skulle innebära att man plockar bort vissa prövningar eller där dessa mål ges förtur i domstolsförhandlingarna. Det betyder att aktörerna måste försöka hitta andra lösningar för att komma åt kapacitetsbrists problematiken som lokal produktion, menar Ronald Liljegren.

I det sammanhanget är den skatt på fossila bränslen som kraftvärmebolagen ålagts från och med den 1 augusti ett dråpslag eftersom bolagen meddelat att elproduktion i och med det inte blir konkurrenskraftig.

– Vi har varit beroende av den lokala elproduktionen som alternativ till stamnätets kapacitet och när den elen nu försvinner så ser vi inte riktigt hur vi ska få ihop det, sa Henrik Bergström, samhällspolitiskt ansvarig på Ellevio, till fPlus nyligen.

Inte realistiskt att bortse från miljökonsekvenser

Elisabeth Falemo är generaldirektör vid Elsäkerhetsverket och har lett utredningen. Hon uppger att de presenterade förslagen ligger inom direktiven, men att när det kommer till de stora stamnäten så påverkar de samhällsekonomin, miljön och många andra intressen som helt enkelt inte kan bortses ifrån.

Elisabeth Falemo, Elsäkerhetsverket

– Vi har ett antal förslag som kommer att snabba på processen, frigöra resurser och ta bort onödiga regler. Här är det självklart en begränsning i att man även måste balansera detta gentemot andra intressen, som olika miljöhänsyn eller markägarintressen.

– Det är viktigt att ta fram förslag till lagändringar som har möjlighet att accepteras av riksdagen, och då är det inte realistiskt att bortse från miljöhänsyn och markägarperspektivet.

Hon menar också att en detaljstyrning av olika domstolar och myndigheter inte är rätt väg att gå, men att det kanske finns framtida möjligheter att göra prioriteringar i rättsprocessen som snabbar upp dem.

– Både myndigheter och företag behöver se över möjligheterna att snabba på alla delar av processen. Alla aktörer kommer att behöva tillsätta resurser för att jobba med de här frågorna, fortsätter hon.

Hon riktar samtidigt en viss kritik till att den här analysen inte har gjorts tidigare med tanke på att storstäderna växt så snabbt de senaste 20 åren.

– Elnäten byggdes fram till 1980-talet och sen har det inte skett så stora investeringar, men nu måste man titta framåt för att möta de stora behov som finns och det är absolut en utmaning.

Effektutredning efterlyses

Pia Pehrsson, delägare och advokat på juristfirman Foyen, arbetar mot industri, gruv- och skogsnäringen med dessa frågor. Hon tycker att kraven i miljökonsekvensbedömningarna har blivit strängare de senaste åren. Från och med den 1 januari finns det till exempel en ny lagstiftning kring vatten som kommer att förlänga handläggningstiderna vid Mark- och miljödomstolarna.

– Det är väldigt mycket nytt som har kommit som leder till tuffare krav i tillståndsprövningarna enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att man i och med det har väldigt många prövningar på gång, och redan idag har vi väldigt långa handläggningstider, men det kommer att bli ännu värre.

Ett sätt för att komma runt de långa handläggningstiderna som också gäller stamnäten är att göra en inledande ramprövning av ett ärende, menar hon.

– Man skulle kunna dra upp de stora ramarna för en verksamhet för att få dem godkända. Här ska man såklart även ta hänsyn till olika miljöintressen, men det ska inte vara en detaljprövning. Nästa steg blir att ta i tu med detaljerna, och då lägga in tidsfrister för prövningen.

I det akuta läge som uppstått på flera olika ställen höjs nu röster för att en särskild myndighet eller organisation, som till exempel Svenska Kraftnät, ska ges ett övergripande ansvar.

– Vi anser att det behövs ett helhetsgrepp kring de här frågorna där en myndighet känner en helhetsansvar. jag tror också att vi skulle behöva en effektutredning där man tittar på alla de här delarna. Bland annat hur man ska anpassa dagens lagstiftning till de framtida behoven, säger Ronald Liljegren.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kronan

Analys: Svenska kronan når finanskrisnivå i år

Svenska kronan kommer pressas ytterligare under andra halvåret menar analyshuset Capital Economics. Enligt analyshuset kommer kronan försvagas till 11 kronor mot euron i slutet av året, skriver Dagens Industri.

Senast kronan var så svag var 2009, året efter finanskrisen. Riksbanken har hittills förespråkat oväntat positiva utsikter för den svenska ekonomin, men Capital Economics bedömer att Riksbanken snart kommer få ändra sin ståndpunkt då det nu finns flera tecken på att den inhemska efterfrågan i Sverige försvagas.

Ett viktigt tecken är att hushållskonsumtionen för maj var svag, och sjönk från samma månad i fjol med 1,0, vilket är den största nedgången på ett decennium. Enligt Capital Economics är det helt klart att den svenska ekonomin tappat mycket momentum i mitten av året.

Det kommer att vara svårt för beslutsfattare att fortsätta att blunda för detta, menar analyshuset.

28 min
Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analytiker: Fortsatt svag krona efter inflationsbesvikelse

Senaste svenska inflationssiffror blev en besvikelse vilket sänker förhoppningarna om en kronförstärkning inom en snar framtid.

Det skriver Nordeas Martin Enlund och Andreas Steno Larsen i ett nyhetsbrev på söndagen, skriver Omni Ekonomi.

”Hösten talar för en svagare krona snarare än en starkare krona”, skriver de.

Vidare tror Handelsbankens seniora ekonom Johan Löf att Riksbanken kan komma att behöva slopa sin planerade räntehöjning i vinter och behålla räntan på minus 0,25 fram till och med 2021.

14 jul
Läs mer om Den svenska kronan

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Alan Duncan TOLGA AKMEN / AFP
Maktstriden efter May

Ännu en minister avgår inför röstningen om BoJo

Alan Duncan, biträdande minister vid Storbritanniens utrikesdepartement, meddelar att han avgår inför att Boris Johnson väntas ta över som partiledare för Tories och premiärminister, rapporterar brittiska medier.

I helgen meddelade finansminister Philip Hammond att han avgår om Johnson vinner omröstningen som hålls i eftermiddag klockan 17.00 lokal tid.

Daily Telegraphs politiska redaktör Gordon Rayner skriver på Twitter att omkring tolv brittiska ministrar väntas avgå innan onsdag. Även Sky News skriver att ett antal ministrar väntas avgå i veckan om Boris Johnson vinner dagens omröstning.

3 tim
Boris Johnson/bild från när den amerikanska flaggan placeras på månen. TT
undefined

”Om USA kunde landa på månen kan vi lämna EU”

Om USA kunde landa på månen för femtio år sedan klarar Storbritannien av att lämna EU den 31 oktober, skriver Boris Johnson i The Telegraph. Johnson är favorit till att efterträda Theresa May som brittisk premiärminister i veckan.

”Vad vi behöver nu är viljan och drivet”, skriver han i sin kolumn.

Johnson menar att det finns goda möjligheter att reda ut oenigheten i utträdesavtalet kring gränsen mot Nordirland – det enda som står i vägen för en överenskommelse.

”Det är absurt att vi ens har tillåtit oss att försenas av dessa tekniska problem”, skriver Johnson.

Han föreslår att Irlandsfrågan ska lösas inom ramen för det frihandelsavtal som ska förhandlas fram mellan parterna efter att utträdet har verkställts – för att på så vis göra den omtvistade nödlösningen överflödig.

Igår 21:56
Läs mer om Maktstriden efter May
Bärgning av vrakdelar från flygplanet i den flygolycka där nio personer omkom i söndags. Patrick Trägårdh/TT / TT NYHETSBYRÅN
Flygplansolyckan i Umeå

Haverikommissionen klar på olycksplatsen i Umeå

Statens haverikommissions arbete på platsen där flygolyckan i Umeå inträffade för en vecka sedan är färdigt, rapporterar TT. Nu fortsätter arbetet med utredningen, dels från huvudkontoret i Stockholm och dels i myndighetens lokaler i Strängnäs där flygplansvraket finns.

Faktainsamlingen beräknas ta flera månader och avdelningschef Peter Swaffer på Haverikommissionen vill inte uttala sig om man har gjort några framsteg hittills.

– Jag har ingen kommentar om det just nu. Vi behöver få lite mer tid på oss, säger han till nyhetsbyrån.

3 tim
Bärgning av vrakdelar från flygplanet i flygolyckan i Umeå där nio personer omkom. Patrick Trägårdh/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Australisk expert följer utredning av flygkraschen

På plats för att följa Haverikommissionens utredning av dödskraschen i Umeå finns en representant från Australiens motsvarighet till myndigheten, Australian Transport Safety Bureau, ATSB. Anledningen är att flygplansmodellen, Gipps Aero GA8 Airvan, är Australientillverkat, rapporterar TT.

– För flygsäkerheten har vi berörda personer som kan vara behjälpliga av att få ta del av det vi håller på med, säger avdelningschef Peter Swaffer på Statens haverikommission till TT.

Dessutom utser den australiske representanten en teknisk rådgivare som i det här fallet kommer från Australiens transportmyndighet CASA.

3 tim
Läs mer om Flygplansolyckan i Umeå