Den akuta elbristen

Larmet: Då släcker elkrisen ned Sverige

Elbristen fortsätter att skapa krisrubriker. Miljardprojekt stoppas och företag som vill växa tvärnitar. Under måndagen presenteras utredningen som enligt Anders Ygeman har alla svaren. Men experter i utredningen berättar för fPlus att det som kommer att presenteras är en dyster läsning. ”Den akuta situation vi har idag kommer att fortsätta”, säger en av experterna till fPlus.

Det är den akuta kapacitetsbristen i elnäten som är den svenska elförsörjningens akilleshäl just nu. Otillräckliga stamnät gör att el inte kan transporteras till de växande tillväxtregionerna där man skriker efter nätkapacitet.

Nätföretaget Ellevio varnade till exempel nyligen för att man inte kommer att kunna frigöra kapacitet för en rad stora infrastrukturprojekt i Stockholm de kommande tio åren och redan till hösten uppger företaget att de måste börja tacka nej till nyanslutningar.

I förra veckan fick också det Malmöbaserade brödföretaget Pågen med 800 anställda ett chockbesked. Energiföretaget Eon avslog företagets ansökan om mer kapacitet för att kunna expandera verksamheten. ”Strömbrist är något man hör talas om i u-länder”, sa Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till SvD i en kommentar.

Det pågår också en intensiv debatt om hur det framtida effektbehovet ska garanteras när efterfrågan ökar kraftigt samtidigt som planerbar kärnkraft fasas ut för att ersättas med oplanerbar vindkraft.

Det finns förslag för hur man delvis ska kunna runda detta genom att utnyttja elsystemet smartare och mer flexibelt. Men för att riktigt komma till rätta med problemet måste Svenska Kraftnät bygga nya stamnät. Kruxet är att det idag tar mellan 10–12 år från beslut till att ett stamnät är på plats på grund av miljö- och äganderättsliga processer och andra prövningar.

Förra året tillsatte därför regeringen en nätkoncessionsutredning i syfte att se över koncessionerna och komma med förslag på hur de kan effektiviseras.

När fPlus nyligen intervjuade Anders Ygeman konstaterade han att ledtiderna är ”helt orimligt långa” och att utredningens förslag skulle komma till rätta med detta. ”Tanken är att den ska leda till förslag som kan korta de här ledtiderna”, uppgav han.

Utredningens förslag inte tillräckliga

Men när utredningen under måndagen (9 juni) presenterar sina förslag sågar de branschexperter som suttit med i den förslagen. De kommer inte att räcka eftersom direktiven inte innefattat hur de rättsliga processerna ska kortas, menar de. Tvärtom ser branschen att elkaoset fortsätter.

– Vi står inför en akut situation och de förslag som utredningen presenterar kommer inte att räcka för att kapa de långa ledtiderna nämnvärt. Det handlar om kanske 1–2 år och inte de 6–7 år som skulle behövas, säger Bengt Johansson, ansvarig för Ellevios elnät.

Bengt Johansson, Ellevio

– Tittar vi på Stockholm så är min bedömning att det kommer att finnas extrakapacitet i stamnätet runt 2027. Det betyder att den akuta situation som vi idag har och framöver kommer att fortsätta, konstaterar han.

Han får medhåll från Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen och en av utredningens branschexperter.

– Utredningen har många bra förslag som kommer att göra koncessionssystemet mer effektivt och spara tid men den kommer inte att lösa problemet med de långa ledtiderna.

– För att förkorta dem krävs det ett större grepp som kanske skulle innebära att man plockar bort vissa prövningar eller där dessa mål ges förtur i domstolsförhandlingarna. Det betyder att aktörerna måste försöka hitta andra lösningar för att komma åt kapacitetsbrists problematiken som lokal produktion, menar Ronald Liljegren.

I det sammanhanget är den skatt på fossila bränslen som kraftvärmebolagen ålagts från och med den 1 augusti ett dråpslag eftersom bolagen meddelat att elproduktion i och med det inte blir konkurrenskraftig.

– Vi har varit beroende av den lokala elproduktionen som alternativ till stamnätets kapacitet och när den elen nu försvinner så ser vi inte riktigt hur vi ska få ihop det, sa Henrik Bergström, samhällspolitiskt ansvarig på Ellevio, till fPlus nyligen.

Inte realistiskt att bortse från miljökonsekvenser

Elisabeth Falemo är generaldirektör vid Elsäkerhetsverket och har lett utredningen. Hon uppger att de presenterade förslagen ligger inom direktiven, men att när det kommer till de stora stamnäten så påverkar de samhällsekonomin, miljön och många andra intressen som helt enkelt inte kan bortses ifrån.

Elisabeth Falemo, Elsäkerhetsverket

– Vi har ett antal förslag som kommer att snabba på processen, frigöra resurser och ta bort onödiga regler. Här är det självklart en begränsning i att man även måste balansera detta gentemot andra intressen, som olika miljöhänsyn eller markägarintressen.

– Det är viktigt att ta fram förslag till lagändringar som har möjlighet att accepteras av riksdagen, och då är det inte realistiskt att bortse från miljöhänsyn och markägarperspektivet.

Hon menar också att en detaljstyrning av olika domstolar och myndigheter inte är rätt väg att gå, men att det kanske finns framtida möjligheter att göra prioriteringar i rättsprocessen som snabbar upp dem.

– Både myndigheter och företag behöver se över möjligheterna att snabba på alla delar av processen. Alla aktörer kommer att behöva tillsätta resurser för att jobba med de här frågorna, fortsätter hon.

Hon riktar samtidigt en viss kritik till att den här analysen inte har gjorts tidigare med tanke på att storstäderna växt så snabbt de senaste 20 åren.

– Elnäten byggdes fram till 1980-talet och sen har det inte skett så stora investeringar, men nu måste man titta framåt för att möta de stora behov som finns och det är absolut en utmaning.

Effektutredning efterlyses

Pia Pehrsson, delägare och advokat på juristfirman Foyen, arbetar mot industri, gruv- och skogsnäringen med dessa frågor. Hon tycker att kraven i miljökonsekvensbedömningarna har blivit strängare de senaste åren. Från och med den 1 januari finns det till exempel en ny lagstiftning kring vatten som kommer att förlänga handläggningstiderna vid Mark- och miljödomstolarna.

– Det är väldigt mycket nytt som har kommit som leder till tuffare krav i tillståndsprövningarna enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att man i och med det har väldigt många prövningar på gång, och redan idag har vi väldigt långa handläggningstider, men det kommer att bli ännu värre.

Ett sätt för att komma runt de långa handläggningstiderna som också gäller stamnäten är att göra en inledande ramprövning av ett ärende, menar hon.

– Man skulle kunna dra upp de stora ramarna för en verksamhet för att få dem godkända. Här ska man såklart även ta hänsyn till olika miljöintressen, men det ska inte vara en detaljprövning. Nästa steg blir att ta i tu med detaljerna, och då lägga in tidsfrister för prövningen.

I det akuta läge som uppstått på flera olika ställen höjs nu röster för att en särskild myndighet eller organisation, som till exempel Svenska Kraftnät, ska ges ett övergripande ansvar.

– Vi anser att det behövs ett helhetsgrepp kring de här frågorna där en myndighet känner en helhetsansvar. jag tror också att vi skulle behöva en effektutredning där man tittar på alla de här delarna. Bland annat hur man ska anpassa dagens lagstiftning till de framtida behoven, säger Ronald Liljegren.

Toppnyheter

Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Rekordlåg framtidstro bland svenska hushåll

Den senaste Stockholmsbarometern, som läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll visar på en rekordlåg framtidstro. Barometern faller för andra kvartalet i rad och landar på sin lägsta nivå på fem år, enligt ett pressmeddelande.

Enligt barometern tror 48 procentenheter fler hushåll på en ökad arbetslöshet. En syn som bekräftas av Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– De negativa tankegångarna visar sig vara välgrundade då de sammanfaller med att vi ser en övervikt av företag som drar ner på sina anställningar och att allt fler företag har negativa förväntningar på framtida anställningar, säger Westerberg.

Även om barometern riktar in sig på Stockholm kan det ses som representativt för landet eftersom staden de senaste tio åren har stått för 40 procent av landets BNP.

2 tim
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya rapport: Sverige på väg mot sämre konjunktur

Svensk konjunktur viker och arbetslösheten stiger de närmaste åren, visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport som släpps idag tisdag.

– Samtliga indikatorer i Sverige pekar nedåt. Vi ser en väsentligt svagare konjunkturutveckling och en stigande arbetslöshet, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten väntas tillväxten i år bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Arbetslösheten skjuter i höjden till 7,3 procent 2021.

Den försämrade konjunkturen i omvärlden gör att tillväxten i svensk utrikeshandel minskar. Det påverkar i sin tur investeringar och näringslivets produktion negativt, skriver rapportförfattarna.

Idag 06:01
Annica Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.  Arbetsförmedlingen / TT
undefined

Analyschefen: ”Vi går in i en tydlig avmattning”

Vi ser en tydlig avmattning i den svenska ekonomin och nu stiger arbetslösheten för fjärde månaden i rad, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, till TT.

I oktober var 357 620 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – en ökning med runt 17 000 personer jämfört med i fjol. Det motsvarar en arbetslöshet på 7,1 procent – upp från 6,9 procent i oktober i fjol.

– Arbetsmarknaden är fortfarande god, men vi går in i en tydlig avmattning, säger Sundén till TT.

Idag 05:54
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Polisens tekniker arbetar vid busshållplatsen. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läget mycket kritiskt efter misshandel vid busskur

Läget för den kvinna som misshandlades vid en busshållplats i Malmö är fortsatt kritiskt.

”Den mycket svårt skadade kvinnan vårdas på sjukhus med livshotande skador”, skriver polisen på sin hemsida.

Gärningsmannen gick till angrepp mot kvinnan med en planka, men avbröt misshandeln när vittnen upptäckte vad som pågick. Han har erkänt brottet och ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning.

Enligt Aftonbladet dömdes mannen nyligen till psykiatrisk tvångsvård.

1 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter skjutningarna – fler poliser syns nu i Malmö

Fler poliser patrullerar nu på gatorna i Malmö efter den senaste tidens våldsvåg, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Två tonårspojkar skadades i går i en ny skjutning i Malmö och i helgen sköts två 15-åringar vid en pizzeria, en av dem dog.

Polisens presstalesperson Eva-Gun Westford säger till Ekot att det är svårt att säga just nu om det finns någon koppling mellan de senaste dagarnas skjutningar.

– Vi måste gå djupare in i var och en av utredningarna, men det är klart att allt på något sätt hänger allt ihop, eftersom Malmö är så litet, säger hon.

Malmöpolisen har fått stärkta resurser från nationell nivå och polisen har även utlyst en nationell särskild händelsen som innebär att polisen går upp i stabsläge.

3 tim
Läs mer om Oroligheterna i Malmö

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Telias ordförande Marie Ehrling Bezav Mahmod/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Telias intresse för TV4

Telia: Kommer spara 600 miljoner kronor per år

Telia kommer spara 600 miljoner kronor per år från och med 2022 i synergieffekter, skriver bolaget i ett pressmeddelande efter EU-kommissionens besked.

Den tillförordnade vd:n Christian Luiga beskriver beslutet från EU-kommissionen som ”en milstolpe” och säger att Telia nu blir nordiska pionjärer.

– Genom detta förvärv skapas en stark nordisk aktör som kan konkurrera med de stora internationella bolag som är mycket aktiva i Norden, säger ordföranden Marie Ehrling.

Telia betalar drygt 9 miljarder kronor för köpet.

5 tim
Allison Kirkby, Telias vd.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Miljardköpet godkänns – Telia får köpa upp TV4

Telia får grönt ljus för miljardköpet av TV4-ägaren Bonnier Broadcasting, meddelar EU-kommissionen.

Kommissionen skriver att köpet på ett signifikant sätt kommer att minska marknadskonkurrensen i Sverige och Finland inom vissa områden. Därför sker godkännandet med vissa villkor. Bland annat måste Telia via licens ge tillgång till bolagets gratiskanaler och vissa betalkanaler. Detsamma gäller strömningstjänster. Och konkurrenterna måste få lov att göra reklam i Telias tv-kanaler.

Telias bud på Bonnier Broadcasting värderas till drygt nio miljarder kronor och lades i juli 2018, enligt TT.

6 tim
Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M-politiker: Nu måste staten sälja telia-aktier

Telias miljardköp av Bonnier Broadcasting känns vettigt och priset är rimligt, anser Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold.

”Frågan är vad som händer med statens post i Telia”, skriver han på Twitter.

Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) har sin bild klar:

”Nu måste staten snarast sälja sin andel i Telia om TV4 köpet går igenom”, skriver han.

Svenska staten äger 38,35 procent av Telia, enligt ägardatatjänsten Holdings. De äger 1,6 miljarder aktier i telekombolaget.

5 tim
Läs mer om Telias intresse för TV4