Den akuta elkrisen

Larmet: Då släcker elkrisen ned Sverige

Elbristen fortsätter att skapa krisrubriker. Miljardprojekt stoppas och företag som vill växa tvärnitar. Under måndagen presenteras utredningen som enligt Anders Ygeman har alla svaren. Men experter i utredningen berättar för fPlus att det som kommer att presenteras är en dyster läsning. ”Den akuta situation vi har idag kommer att fortsätta”, säger en av experterna till fPlus.

Det är den akuta kapacitetsbristen i elnäten som är den svenska elförsörjningens akilleshäl just nu. Otillräckliga stamnät gör att el inte kan transporteras till de växande tillväxtregionerna där man skriker efter nätkapacitet.

Nätföretaget Ellevio varnade till exempel nyligen för att man inte kommer att kunna frigöra kapacitet för en rad stora infrastrukturprojekt i Stockholm de kommande tio åren och redan till hösten uppger företaget att de måste börja tacka nej till nyanslutningar.

I förra veckan fick också det Malmöbaserade brödföretaget Pågen med 800 anställda ett chockbesked. Energiföretaget Eon avslog företagets ansökan om mer kapacitet för att kunna expandera verksamheten. ”Strömbrist är något man hör talas om i u-länder”, sa Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till SvD i en kommentar.

Det pågår också en intensiv debatt om hur det framtida effektbehovet ska garanteras när efterfrågan ökar kraftigt samtidigt som planerbar kärnkraft fasas ut för att ersättas med oplanerbar vindkraft.

Det finns förslag för hur man delvis ska kunna runda detta genom att utnyttja elsystemet smartare och mer flexibelt. Men för att riktigt komma till rätta med problemet måste Svenska Kraftnät bygga nya stamnät. Kruxet är att det idag tar mellan 10–12 år från beslut till att ett stamnät är på plats på grund av miljö- och äganderättsliga processer och andra prövningar.

Förra året tillsatte därför regeringen en nätkoncessionsutredning i syfte att se över koncessionerna och komma med förslag på hur de kan effektiviseras.

När fPlus nyligen intervjuade Anders Ygeman konstaterade han att ledtiderna är ”helt orimligt långa” och att utredningens förslag skulle komma till rätta med detta. ”Tanken är att den ska leda till förslag som kan korta de här ledtiderna”, uppgav han.

Utredningens förslag inte tillräckliga

Men när utredningen under måndagen (9 juni) presenterar sina förslag sågar de branschexperter som suttit med i den förslagen. De kommer inte att räcka eftersom direktiven inte innefattat hur de rättsliga processerna ska kortas, menar de. Tvärtom ser branschen att elkaoset fortsätter.

– Vi står inför en akut situation och de förslag som utredningen presenterar kommer inte att räcka för att kapa de långa ledtiderna nämnvärt. Det handlar om kanske 1–2 år och inte de 6–7 år som skulle behövas, säger Bengt Johansson, ansvarig för Ellevios elnät.

Bengt Johansson, Ellevio

– Tittar vi på Stockholm så är min bedömning att det kommer att finnas extrakapacitet i stamnätet runt 2027. Det betyder att den akuta situation som vi idag har och framöver kommer att fortsätta, konstaterar han.

Han får medhåll från Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen och en av utredningens branschexperter.

– Utredningen har många bra förslag som kommer att göra koncessionssystemet mer effektivt och spara tid men den kommer inte att lösa problemet med de långa ledtiderna.

– För att förkorta dem krävs det ett större grepp som kanske skulle innebära att man plockar bort vissa prövningar eller där dessa mål ges förtur i domstolsförhandlingarna. Det betyder att aktörerna måste försöka hitta andra lösningar för att komma åt kapacitetsbrists problematiken som lokal produktion, menar Ronald Liljegren.

I det sammanhanget är den skatt på fossila bränslen som kraftvärmebolagen ålagts från och med den 1 augusti ett dråpslag eftersom bolagen meddelat att elproduktion i och med det inte blir konkurrenskraftig.

– Vi har varit beroende av den lokala elproduktionen som alternativ till stamnätets kapacitet och när den elen nu försvinner så ser vi inte riktigt hur vi ska få ihop det, sa Henrik Bergström, samhällspolitiskt ansvarig på Ellevio, till fPlus nyligen.

Inte realistiskt att bortse från miljökonsekvenser

Elisabeth Falemo är generaldirektör vid Elsäkerhetsverket och har lett utredningen. Hon uppger att de presenterade förslagen ligger inom direktiven, men att när det kommer till de stora stamnäten så påverkar de samhällsekonomin, miljön och många andra intressen som helt enkelt inte kan bortses ifrån.

Elisabeth Falemo, Elsäkerhetsverket

– Vi har ett antal förslag som kommer att snabba på processen, frigöra resurser och ta bort onödiga regler. Här är det självklart en begränsning i att man även måste balansera detta gentemot andra intressen, som olika miljöhänsyn eller markägarintressen.

– Det är viktigt att ta fram förslag till lagändringar som har möjlighet att accepteras av riksdagen, och då är det inte realistiskt att bortse från miljöhänsyn och markägarperspektivet.

Hon menar också att en detaljstyrning av olika domstolar och myndigheter inte är rätt väg att gå, men att det kanske finns framtida möjligheter att göra prioriteringar i rättsprocessen som snabbar upp dem.

– Både myndigheter och företag behöver se över möjligheterna att snabba på alla delar av processen. Alla aktörer kommer att behöva tillsätta resurser för att jobba med de här frågorna, fortsätter hon.

Hon riktar samtidigt en viss kritik till att den här analysen inte har gjorts tidigare med tanke på att storstäderna växt så snabbt de senaste 20 åren.

– Elnäten byggdes fram till 1980-talet och sen har det inte skett så stora investeringar, men nu måste man titta framåt för att möta de stora behov som finns och det är absolut en utmaning.

Effektutredning efterlyses

Pia Pehrsson, delägare och advokat på juristfirman Foyen, arbetar mot industri, gruv- och skogsnäringen med dessa frågor. Hon tycker att kraven i miljökonsekvensbedömningarna har blivit strängare de senaste åren. Från och med den 1 januari finns det till exempel en ny lagstiftning kring vatten som kommer att förlänga handläggningstiderna vid Mark- och miljödomstolarna.

– Det är väldigt mycket nytt som har kommit som leder till tuffare krav i tillståndsprövningarna enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att man i och med det har väldigt många prövningar på gång, och redan idag har vi väldigt långa handläggningstider, men det kommer att bli ännu värre.

Ett sätt för att komma runt de långa handläggningstiderna som också gäller stamnäten är att göra en inledande ramprövning av ett ärende, menar hon.

– Man skulle kunna dra upp de stora ramarna för en verksamhet för att få dem godkända. Här ska man såklart även ta hänsyn till olika miljöintressen, men det ska inte vara en detaljprövning. Nästa steg blir att ta i tu med detaljerna, och då lägga in tidsfrister för prövningen.

I det akuta läge som uppstått på flera olika ställen höjs nu röster för att en särskild myndighet eller organisation, som till exempel Svenska Kraftnät, ska ges ett övergripande ansvar.

– Vi anser att det behövs ett helhetsgrepp kring de här frågorna där en myndighet känner en helhetsansvar. jag tror också att vi skulle behöva en effektutredning där man tittar på alla de här delarna. Bland annat hur man ska anpassa dagens lagstiftning till de framtida behoven, säger Ronald Liljegren.

Toppnyheter

Donald Trump Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Högsta domstolen: Trump måste lämna ut deklaration

USA:s president Donald Trump måste lämna ut sin deklaration till åklagarmyndigheten i New York enligt ett beslut i högsta domstolen, uppger amerikanska medier. Kongressen får däremot inte ut uppgifterna.

Manhattans distriktsåklagare Cyrus R Vance Jr undersöker bland annat om Trumps organisation har försökt att dölja pengatransaktioner för att tysta två kvinnor, varav den ena är porrstjärnan Stephanie Clifford också känd som Stormy Daniels.

Trumps politiska motståndare har efterfrågat uppgifterna i flera år men Trump har vägrat lämna ut dem vilket har lett till spekulationer om att det där skulle finnas eventuella ekonomiska oegentligheter.

1 tim
Bilder från Central Park. Christian Cooper/TT
undefined

Hotade fågelskådaren vill inte medverka i utredning

Fågelskådaren Christian Cooper som blev hotad med polisanmälan av en kvinna när han bad henne koppla sin hund vill inte medverka i rättegången mot henne, rapporterar New York Times.

– Hon har redan betalat ett högt pris, säger Christian Cooper till CNN.

Händelsen inträffade tidigare i maj i Central Park och på filmen Christian Cooper filmat hörs hur kvinnan ringer ett telefonsamtal och säger ”en afroamerikansk man hotar mig och min hund” i luren. Hon kommer att åtalas tidigare i veckan för falsk angivelse.

3 tim
Läs mer om Trumps Amerika
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Rapport: 124 000 jobb hotade på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos att antalet sysselsatta minskar med mellan 40 000 och 124 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det konstaterar myndigheten i en ny rapport där effekterna av elbristen studerats.

De studerade regionerna är Östra Mellansverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län), Skåne län samt Västra Götalands län.

–Näringslivets investeringar är nödvändiga för klimatomställning och samhällsutveckling. Tilltron till elsystemet är avgörande. För mig är det självklart att Sveriges regering, i en tid av pandemikris med behov av ökade investeringar och ökad sysselsättning, inte kan ignorera de varningssignaler som elsystemet skickar ut. Vi ska självklart inte förlora jobb på grund av elsystemet. Ett stabilt, fossilfritt och konkurrenskraftigt elsystem ska istället bidra till att det skapas många fler jobb, säger Lina Håkansdotter, chef avdelningen hållbarhet infrastruktur på Svenskt Näringsliv till fPlus.

I Skåne är bedömningen att antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 - 19 000.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar även att en framtida elkris skulle kunna slå mot ”den samlade kedjan inom den exportintensiva skogs- och träindustrin” i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Här visar rapporten på att mellan 5 000 och 1 700 arbeten inte skulle skapas i skogs- och träindustrin år 2040 som en följd av elbristen.

4 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Elhaveriet är ett hot mot klimatmålen”

Regeringens nonchalanta attityd till landets elförsörjningsproblem är inte försvarbar – nu krävs krafttag för att undvika kollaps i elnätet, skriver Lina Håkansdotter i en debattartikel på Altinget.

Med dagens förutsättningar minskar incitamenten för företag att investera sig in i ökat elberoende, och långsiktigt får detta konsekvenser för klimatmålen. Länge har energipolitiken subventionerat in vindkraft som inte efterfrågats och nu befinner vi oss i en kris som är svår att lösa, menar debattören.

”Sätt ett mål för leveranssäkerhet, trygga den elförsörjning vi redan har på plats och ge Svenska kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna inom landet”, skriver Lina Håkansdotter.

Idag 08:20
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tusentals jobb i södra Sverige hotas på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos för Skåne antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 till 19 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det skriver Sydsvenska Handelskammaren som analyserat rapporten.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt. Vi vill betona vikten av en ordentlig upprustning och expandering av elnäten, men också belysa vikten av regional elproduktion. Det är centralt för vår förmåga att generera välstånd, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Igår 18:04
Läs mer om Den akuta elkrisen
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson / Folkliv på uteservering.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Kängan till de yngre som inte följer råden: ”Vi måste skydda varandra”

Trots att de svenska siffrorna går i positiv riktning är det inte läge att slappna av än, framhåller Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Han säger att han får många mejl om att yngre inte respekterar råden och poängterar att socialdistansering och att stanna hemma vid symtom gäller alla, inte bara de i riskgrupper.

– Vi har en spridning som till stor del finns bland yngre människor, icke riskgrupper. Det är en orimlig situation att man ska kunna leva som vanligt om man inte är i en riskgrupp medan andra ska hålla sig borta. Det åligger var och en av oss att skydda varandra, säger Carlson.

3 tim
ERIK G SVENSSON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Långtidssjuka i covid-19 ska undersökas i ny studie

Socialstyrelsen ska nu rikta särkskilt fokus på de coronapatienter som är sjuka under mycket lång tid, flera veckor eller månader, rapporterar SVT Nyheter. Tillsammans med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska Socialstyrelsen sammanställa den forskning som finns kring de långtidssjuka patienterna för att ta reda på hur de bäst ska behandlas.

– Vi vet inte hur många patienter det rör sig om eller om det finns bakomliggande hälsoproblem som ger den här typen av besvär, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

En första delrapport ska presenteras i augusti.

16 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Gränsen på gamla Svinesundsbron, Strömstad. Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norge kan välkomna svenskar från tre regioner

Tre svenska regioner kan komma att godkännas för resor till och från Norge, rapporterar VG. Enligt tidningens genomgång av smittan i Sverige uppfyller Blekinge, Kronoberg och Skåne norska Folkhälsoinstitutets krav på smittspridning och testresultat.

I morgon vid lunchtid kommer myndigheten att komma med nya reseråd om resor till och från Norge inom EU och Schengen-området. Myndigheten uppger för VG att man kommer att uppdatera restriktionerna för de nordiska länderna.

3 tim
Protester under tisdagen.  Marko Drobnjakovic / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter protesterna – ingen nedstängning i Belgrad

Efter de stora protesterna i den serbiska huvudstaden Belgrad de senaste dagarna skrotar nu regeringen planerna på en ny nedstängning under helgen. Det säger premiärminister Ana Brnabic enligt Reuters.

Demonstranter försökte storma parlamentet på tisdagskvällen och under onsdagen fortsatte våldsamma protester mot att regeringen ville införa nedstängning i staden för att hindra coronasmittan.

Men i stället införs nu ett förbud om sammankomster med fler än tio personer och kaféer och restauranger får stängningstid klockan 21.00.

1 tim
Illustrationsbild. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ogifta par kämpar mot förbud – vill återförenas

Med budskap som ”Kärlek är inte turism” försöker ogifta par driva frågan om att även de som inte är gifta ska få undantag från inreseförbudet till EU och kunna återförenas med sina respektive, skriver New York Times.

EU-kommissionen har uppmanat medlemstater att göra undantag även för ogifta men än så länge är det bara Danmark och Sverige som delvis tillämpar rekommendationen.

Ylva Johansson, som är EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, har gjort uttalanden där hon stöttar kampanjen men säger samtidigt att det är upp till medlemsländerna att avgöra.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer