Den akuta elkrisen

Larmet: Då släcker elkrisen ned Sverige

Elbristen fortsätter att skapa krisrubriker. Miljardprojekt stoppas och företag som vill växa tvärnitar. Under måndagen presenteras utredningen som enligt Anders Ygeman har alla svaren. Men experter i utredningen berättar för fPlus att det som kommer att presenteras är en dyster läsning. ”Den akuta situation vi har idag kommer att fortsätta”, säger en av experterna till fPlus.

Det är den akuta kapacitetsbristen i elnäten som är den svenska elförsörjningens akilleshäl just nu. Otillräckliga stamnät gör att el inte kan transporteras till de växande tillväxtregionerna där man skriker efter nätkapacitet.

Nätföretaget Ellevio varnade till exempel nyligen för att man inte kommer att kunna frigöra kapacitet för en rad stora infrastrukturprojekt i Stockholm de kommande tio åren och redan till hösten uppger företaget att de måste börja tacka nej till nyanslutningar.

I förra veckan fick också det Malmöbaserade brödföretaget Pågen med 800 anställda ett chockbesked. Energiföretaget Eon avslog företagets ansökan om mer kapacitet för att kunna expandera verksamheten. ”Strömbrist är något man hör talas om i u-länder”, sa Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till SvD i en kommentar.

Det pågår också en intensiv debatt om hur det framtida effektbehovet ska garanteras när efterfrågan ökar kraftigt samtidigt som planerbar kärnkraft fasas ut för att ersättas med oplanerbar vindkraft.

Det finns förslag för hur man delvis ska kunna runda detta genom att utnyttja elsystemet smartare och mer flexibelt. Men för att riktigt komma till rätta med problemet måste Svenska Kraftnät bygga nya stamnät. Kruxet är att det idag tar mellan 10–12 år från beslut till att ett stamnät är på plats på grund av miljö- och äganderättsliga processer och andra prövningar.

Förra året tillsatte därför regeringen en nätkoncessionsutredning i syfte att se över koncessionerna och komma med förslag på hur de kan effektiviseras.

När fPlus nyligen intervjuade Anders Ygeman konstaterade han att ledtiderna är ”helt orimligt långa” och att utredningens förslag skulle komma till rätta med detta. ”Tanken är att den ska leda till förslag som kan korta de här ledtiderna”, uppgav han.

Utredningens förslag inte tillräckliga

Men när utredningen under måndagen (9 juni) presenterar sina förslag sågar de branschexperter som suttit med i den förslagen. De kommer inte att räcka eftersom direktiven inte innefattat hur de rättsliga processerna ska kortas, menar de. Tvärtom ser branschen att elkaoset fortsätter.

– Vi står inför en akut situation och de förslag som utredningen presenterar kommer inte att räcka för att kapa de långa ledtiderna nämnvärt. Det handlar om kanske 1–2 år och inte de 6–7 år som skulle behövas, säger Bengt Johansson, ansvarig för Ellevios elnät.

Bengt Johansson, Ellevio

– Tittar vi på Stockholm så är min bedömning att det kommer att finnas extrakapacitet i stamnätet runt 2027. Det betyder att den akuta situation som vi idag har och framöver kommer att fortsätta, konstaterar han.

Han får medhåll från Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen och en av utredningens branschexperter.

– Utredningen har många bra förslag som kommer att göra koncessionssystemet mer effektivt och spara tid men den kommer inte att lösa problemet med de långa ledtiderna.

– För att förkorta dem krävs det ett större grepp som kanske skulle innebära att man plockar bort vissa prövningar eller där dessa mål ges förtur i domstolsförhandlingarna. Det betyder att aktörerna måste försöka hitta andra lösningar för att komma åt kapacitetsbrists problematiken som lokal produktion, menar Ronald Liljegren.

I det sammanhanget är den skatt på fossila bränslen som kraftvärmebolagen ålagts från och med den 1 augusti ett dråpslag eftersom bolagen meddelat att elproduktion i och med det inte blir konkurrenskraftig.

– Vi har varit beroende av den lokala elproduktionen som alternativ till stamnätets kapacitet och när den elen nu försvinner så ser vi inte riktigt hur vi ska få ihop det, sa Henrik Bergström, samhällspolitiskt ansvarig på Ellevio, till fPlus nyligen.

Inte realistiskt att bortse från miljökonsekvenser

Elisabeth Falemo är generaldirektör vid Elsäkerhetsverket och har lett utredningen. Hon uppger att de presenterade förslagen ligger inom direktiven, men att när det kommer till de stora stamnäten så påverkar de samhällsekonomin, miljön och många andra intressen som helt enkelt inte kan bortses ifrån.

Elisabeth Falemo, Elsäkerhetsverket

– Vi har ett antal förslag som kommer att snabba på processen, frigöra resurser och ta bort onödiga regler. Här är det självklart en begränsning i att man även måste balansera detta gentemot andra intressen, som olika miljöhänsyn eller markägarintressen.

– Det är viktigt att ta fram förslag till lagändringar som har möjlighet att accepteras av riksdagen, och då är det inte realistiskt att bortse från miljöhänsyn och markägarperspektivet.

Hon menar också att en detaljstyrning av olika domstolar och myndigheter inte är rätt väg att gå, men att det kanske finns framtida möjligheter att göra prioriteringar i rättsprocessen som snabbar upp dem.

– Både myndigheter och företag behöver se över möjligheterna att snabba på alla delar av processen. Alla aktörer kommer att behöva tillsätta resurser för att jobba med de här frågorna, fortsätter hon.

Hon riktar samtidigt en viss kritik till att den här analysen inte har gjorts tidigare med tanke på att storstäderna växt så snabbt de senaste 20 åren.

– Elnäten byggdes fram till 1980-talet och sen har det inte skett så stora investeringar, men nu måste man titta framåt för att möta de stora behov som finns och det är absolut en utmaning.

Effektutredning efterlyses

Pia Pehrsson, delägare och advokat på juristfirman Foyen, arbetar mot industri, gruv- och skogsnäringen med dessa frågor. Hon tycker att kraven i miljökonsekvensbedömningarna har blivit strängare de senaste åren. Från och med den 1 januari finns det till exempel en ny lagstiftning kring vatten som kommer att förlänga handläggningstiderna vid Mark- och miljödomstolarna.

– Det är väldigt mycket nytt som har kommit som leder till tuffare krav i tillståndsprövningarna enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att man i och med det har väldigt många prövningar på gång, och redan idag har vi väldigt långa handläggningstider, men det kommer att bli ännu värre.

Ett sätt för att komma runt de långa handläggningstiderna som också gäller stamnäten är att göra en inledande ramprövning av ett ärende, menar hon.

– Man skulle kunna dra upp de stora ramarna för en verksamhet för att få dem godkända. Här ska man såklart även ta hänsyn till olika miljöintressen, men det ska inte vara en detaljprövning. Nästa steg blir att ta i tu med detaljerna, och då lägga in tidsfrister för prövningen.

I det akuta läge som uppstått på flera olika ställen höjs nu röster för att en särskild myndighet eller organisation, som till exempel Svenska Kraftnät, ska ges ett övergripande ansvar.

– Vi anser att det behövs ett helhetsgrepp kring de här frågorna där en myndighet känner en helhetsansvar. jag tror också att vi skulle behöva en effektutredning där man tittar på alla de här delarna. Bland annat hur man ska anpassa dagens lagstiftning till de framtida behoven, säger Ronald Liljegren.

Toppnyheter

Trumps rådgivare Pam Bondi talar i senaten. TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Trumps försvarsteam tonar ner John Bolton-uppgifter

President Donald Trumps juridiska team försökte tona ner uppgifterna från den tidigare säkerhetsrådgivaren John Bolton när riksrättsprocessen fortsatte i senaten i dag.

I boken hävdar Bolton att Trump ville frysa biståndet till Ukraina till dess att landet hjälpt till att utreda Joe Biden och sonen Hunter Biden. Uppgifterna har slagit ner som en bomb eftersom de undergräver det Trump och hans juridiska rådgivare hävdar i den pågående processen: Att det inte finns ett enda vittne som styrker det åklagarsidan hävdar.

– Vi ägnar oss åt bevisning som finns i utredningarna. Vi ägnar oss åt offentligt tillgänglig information. Vi ägnar oss inte åt spekulationer och anklagelser som inte möter kraven på bevisning, sa Trumps personlige advokat Jay Sekulow.

Igår 22:16
Mitt Romney, John Bolton och Susan Collins. TT
undefined

Romney vill höra Bolton: ”Lär bli fler republikaner”

Flera republikanska senatorer öppnar nu för att låta president Donald Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton vittna i riksrätten, rapporterar flera amerikanska medier. Susan Collins säger till New York Times att hon är öppen för att höra Bolton och att flera andra republikaner diskuterar saken.

Mitt Romney säger att det är alltmer uppenbart att det är viktigt att Bolton får vittna.

– Det är väldig troligt att fler republikaner ansluter till oss som vill höra Bolton, säger han till reportrar utanför Kapitolium.

Röster om Boltons vittnesmål har höjts efter att delar av hans kommande bok läckt till media.

Igår 17:25
Adam Schiff. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Varför i hela friden puttades Schiff fram i tät?

Riksrättsåtalet blir allt mer dramatiskt efter att John Bolton anklagat president Donald Trump för att ha krävt en utredning av Joe Biden i utbyte mot bistånd till Ukraina, skriver Paul LeBlanc och Zachary B Wolf i CNN. Det gör frågan om att kalla vittnen till rättegången i senaten allt mer aktuell när åtalet nu fortsätter.

”Kom ihåg: Demokraterna behöver fyra republikaner som röstar med dem om att kalla vittnen eller att samla in nya bevis”, skriver duon, och listar några mer moderata namn som skulle kunna tänkas bryta partilinjen.

Fox News kommentator Liz Peek fokuserar också på riksrättsåtalet. Varför i hela friden gjorde Demokraterna Adam Schiff till Demokraternas ansikte utåt för riksrätten? undrar Peek, som tycker att hans fientlighet mot presidenten ofta skiner igenom. Demokraterna borde i stället fokusera på att ta fram en kandidat som kan besegra Trump i presidentvalet i november.

”Men det är såklart deras problem. Hittills har ingen kandidat klivit fram”, skriver hon.

Igår 13:44
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Mark Schiefelbein / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Volvo sätter medarbetare i Sverige i karantän

Industrijättar som AB Volvo, Volvo Cars, SKF och Geely sätter medarbetare som varit i Kina nyligen i karantän, skriver GP.

Utbrottet av coronaviruset i Kina fortsätter få konsekvenser, även i Sverige. Under måndagen föll Stockholmsbörsen, likt flera asiatiska och europeiska handelsplatser.

AB Volvo, Volvo Cars, SKF och Geely tar nu till karantänåtgärder mot anställda. För medarbetare som nyligen varit i Kina innebär hemkomsten karantän och jobb hemifrån, uppger industribolagen.

– Är man nyligen hemkommen då har jobbar man hemifrån under en tvåveckorsperiod. Vilket helt enkelt beror på att om man bär på något är detta ett sätt att begränsa spridningsrisken, säger AB Volvos presstalesperson Claes Eliasson, till GP.

Igår 17:18
Resenärer från Peking som landat på flygplatsen Charles de Gaulle i Paris. Kamil Zihnioglu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tyskland och Frankrike: Vi flyger hem dem som är fast

Både Tyskland och Frankrike kommer att flyga hem medborgare som fastnat i Wuhans karantän. Transporter till och från staden har stoppats och tiotals miljoner människor sitter fast, inklusive tusentals utländska medborgare.

Frankrikes hälsominister Agnès Buzyn säger till AFP att hemflygningen från Wuhan kommer att ske med Kinas tillåtelse och övervakas av medicinska experter, rapporterar AFP.

Även Tysklands regering vill flyga hem sina medborgare, enligt källor till Der Spiegel.

Igår 20:12
Arkivbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Myndigheten: Liten risk för svensk virusspridning

Enligt Folkhälsomyndigheten är risken för att drabbas av det nya coronaviruset liten för dem som inte besökt de drabbade områdena i Kina, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Vanlig säsongsinfluensa smittar betydligt fler. Det är en omfattande smittspridning varje år, säger Karin Tegmark-Wisell vid Folkhälsomyndigheten, till Ekot.

Tegmark-Wisell påpekar också att det krävs närmare kontakt och högre smittdos för att smittas av coronaviruset jämfört med vanlig influensa.

Igår 17:19
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Hasse Holmberg
Glesbygdens utmaningar

Forskare: Låt landsbygden slippa vägskatt – storstäderna bör betala

Den som kör på landsbygden bör slippa vägskatt medan skatten i storstäder bör bli extra hög, skriver sju forskare på DN Debatt.

Fossila drivmedel fasas ut och allt fler bilar blir helt eller delvis eldrivna. Därför behövs en ny trafikbeskattning där körsträckan i stället för drivmedlet beskattas, menar bland andra Magnus Hennlock från IVL Svenska miljöinstitutet och Frances Sprei, Chalmers tekniska högskola.

Forskarna skriver att de som kör bil i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad. Att gå från att beskatta drivmedel till att beskatta bilarnas körning har fördelar men det kommer ta tid. Därför behöver utredningsarbetet starta genast.

Forskarna presenterar slutsatserna i ett forskningsprojekt, finansierat av Energimyndigheten, som redovisas på tisdagen i rapporten ”Vägskatt för personbilar”.

Igår 20:19
Grøtt, Vegard / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Glesbygden vill inte ha allmosor utan ersättning för de produkter vi levererar”

Rika storstadskommuner ska ge av sitt överskott till fattiga landsbygdskommuner. Det är tanken bakom skatteutjämningssystemet. Men det är numera urholkat till glesbygdens nackdel. Det skriver Ingvar Persson, ordförande i Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och –regioner i ett debattinlägg i ÖstersundsPosten.

”I dag är till exempel de sju skogslänens skattesats 1,90 kr per hundralapp högre än övriga landets genomsnitt. Jämför vi skogslänen med Stockholms läns skattesats så skattar dessa sju län 3,29 kronor mer per hundralapp. För en medelinkomsttagare med 300 000 kronor betyder det en skillnad på 9 970 kronor per år. Den högst beskattade kommunen i landet (norrländsk) har en skattesats på 23,85 medan den lägsta (Stockholmskommun) har 17,12 kronor. Det betyder att norrlänningen med en inkomst på 300 000 betalar nästan 20 000 mer i skatt än stockholmaren”, skriver Ingvar Persson.

7 okt 2019
Läs mer om Glesbygdens utmaningar
Rosengren. Lind. Arkivbilder. TT
Bråket mellan TV4 och Com Hem

Rosengren utmanar Lind på tv-debatt om tv-bråket

Björn Rosengren anser att det är oacceptabelt Telia ”i praktiken gör TV4 till en statligt ägd betalkanal”, skriver den tidigare näringsministern på DI Debatt.

Rosengren, som öppnade Telia för privat ägande under sin tid i regeringen, betonar problemet med att staten ska äga både public service och TV4. ”Än värre blir det om staten samtidigt ser till att huvuddelen av medborgarna endast har tillgång till det ena av de båda statliga tv-bolagen”, skriver han.

Enligt Björn Rosengren har kulturminister Amanda Lind flera gånger duckat frågan. Han vill veta om hon och staten anser att Telia bör låsa in TV4 för de egna kunderna?

Nu utmanar han Amanda Lind (MP) på en direktsänd tv-debatt ”och helst då i en kanal som är öppen för alla”, skriver han.

Igår 21:30
Gina Dirawi under Idol-finalen 2018. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nytt bud i TV4-bråket: Com Hem anmäler Telia till EU

Tele2-ägda Com Hem anmäler Telia till EU-kommissionens så kallade Monitoring Trustee. Ett krav för att godkänna köpet av TV4 var att Telia auktionerade ut TV4-rättigheter till andra aktörer. Men när auktionen nu inletts visar det sig att det villkoret används som ett ”verktyg för att begränsa konkurrensen och tillgången till TV4 ytterligare”, skriver Com Hem.

– Man skapar Sveriges första statliga betalkanal, på bekostnad av TV4:s räckvidd, svensk mediemångfald och svensk medieproduktion, säger Tele2-vd:n Anders Nilsson i ett pressmeddelande.

Com Hem pekar på att att auktionen är utformad så att bara en enda aktör förutom Telia ska kunna erbjuda sina kunder fullständiga rättigheter att streama TV4-kanalerna till valfri skärm.

Igår 11:04
Läs mer om Bråket mellan TV4 och Com Hem
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Så lätt kan Skatteverket sänka dig – och göra dig ansvarig

Skatteverkets gräddfil har tvingat fram en rad konkurser och personliga tragedier. ”Tidigare i år dömdes till exempel en sjuk änka i 70-årsåldern med låg pension som enda inkomst att betala nästan 900 000 kronor för det företag som hennes make drev”, säger skatteexperten Patrick Krassén till fPlus. Det har gått så långt att kompetenta personer inte längre vågar ta styrelseuppdrag. Men nu kan det hända saker.

19 dec 2019
Toby Talbot / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skattehöjning slår hårt mot snöproduktion

Snötillverkare jobbar ofta på marginalerna, inte minst då varmare väder kan få tuffa konsekvenser. Nu har branschen, som mestadels består av småaktörer, även drabbats av skattehöjning. Det har skett utan vidare förvarning, skriver centerpartisterna Per Åsling, Lisa Östman, Sören Görgård och Hans Jonsson på Hela Hälsingland.

Den reducerade skatten på el för snötillverkning, som sedan decennier varit praxis, ska nu tas bort. Då syftet med snöproduktion är skidåkning, menar Skatteverket att det inte är att betrakta som så kallad industriell verksamhet.

Organisationerna uppmanas därför att flytta själva produktionen av snö till ett annat företag, för att på så vis fortsatt kunna nyttja den reducerade skatten. Det skulle dock bara vara möjligt för de största företagen, menar debattörerna och poängterar att branschen domineras av småföretag och ideella föreningar.

”Att som nu skett plötsligt förändra möjligheterna för många att överhuvudtaget fortsätta bedriva sin verksamhet riskerar man därför också vidare konsekvenser än för organisationen själv. Det kan få konsekvenser för en hel ort” skriver debattörerna.

23 jan
Läs mer om Skatteverket vs företagen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer