Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

Länge sedan Sverige var en blandekonomi på riktigt

När jag gick i skolan för sisådär 25 år sedan fick jag lära mig att Sverige var en blandekonomi – ett slags mellanting av plan- och marknadsekonomi. Det här var under 1990-talet och egentligen hade nog min samhällskunskapsbok passerat bäst-före-datumet. Beskrivningen som gavs stämde bättre in med hur det hade sett ut under föregående decennier.

På den tiden var staten inne och styrde i ekonomin på ett betydligt mer aktivt sätt än idag. Det fanns en stark tilltro till keynesiansk stabiliseringspolitik och, får man nog konstatera, en övertro på politikers förmåga att styra över konjunkturen.

Vi hade också mängder av regleringar. Kredit- och valutaregleringar till exempel. Det sistnämnda innebar att det inte gick att föra ut kontanter hur som helst ur landet. Som en del säkert kommer ihåg var valutasmuggling i ett knäckebrödspaket ett centralt tema i 80-talsklassikern Sällskapsresan. Vid den tiden funkade en sådan intrig, men dagens yngre generation har säkert svårt att se det brottsliga i att ta med sig sina egna pengar på flygresan. Dessutom hade vi en massa produktmarknader som inte var fria: telemarknaden, TV, posten, energimarknaden och så vidare.

Att Sverige hade långt till det marknadsekonomiska idealet kan också uttryckas i siffror. Den kanadensiska tankesmedjan, Fraser Institute, mäter varje år graden av ekonomisk frihet bland världens länder. Bedömningen sammanfattas, från låg till hög, på en tiogradig skala. 1975 fick Sverige värdet 5,3 medan USA fick 7,9.

Som bekant var dock den låga graden av marknadsekonomi inte hållbar i längden. Perioden 1970-1995 var fylld med svårigheter som i stor utsträckning hade sin rot i den förda politiken. Resultatet blev att BNP-tillväxten gick ned och att vi blev omkörda av en rad länder. Mellan 1970 och 1994 backade vi från att ha varit OECD:s fjärde rikaste land till en trettonde plats.

1990-talskrisen som blev kulmen på alla dessa problem innebar tre år av krympande BNP och över en halv miljon förlorade jobb. Å andra sidan gjorde krisen att det reformarbete som hade inletts redan i slutet av 1980-talet fortsatte och ganska snabbt började svensk ekonomi att ändra skepnad. Mycket av det gamla regleringstänket försvann. Riksbanken fick ett inflationsmål och blev mer självständig. Skattesystemet förändrades så att drivkrafterna till arbete stärktes. Lönebildningen började fungera bättre. Förvånansvärt fort förvandlades Sverige till ett land som återigen börjande inse vikten av såväl inhemsk som internationell konkurrens. Vi rörde oss snabbt uppåt på Frasers frihetsskala. Man kan säga att vi delvis återgick till de rättesnören som hade gjort Sverige så framgångsrikt under de föregående hundra åren, 1870–1970.

Jag påstår inte att vi idag är lika marknadsliberala som USA, men väl att vi ligger väsentligt närmare dem. 2016 fick vi 7,4 på frihetsindexet vilket bara är 0,6 enheter under USA. Denna omvandling av svensk ekonomi, som många gånger genomfördes i samförstånd över blockgränsen, är viktig att påminna oss själva om för att undvika att se alltför nostalgiskt på vår nära dåtid och undvika att göra om samma misstag igen. Blandekonomin som den såg ut under 1970- och 80-talen fungerade inte och bör därför inte heller upphöjas till ideal.

Denna lärdom gäller för övrigt inte bara Sverige. Häromdagen läste jag en rapport från den amerikanska presidentens ekonomiska råd, CEA, som var inne på samma spår. Rapporten var egentligen en uppgörelse med socialismen, eller i alla fall en redogörelse för dess kostnader. Som rapportförfattarna noterade framhålls ibland Sverige och våra nordiska grannar fortfarande som föredömen av amerikanska vänsterdebattörer. Frågan är bara vilket Sverige dessa debattörer har i åtanke. Är det dåtidens hårt reglerade blandekonomi eller nutidens relativt väl fungerande marknadsekonomi? Enligt rapportförfattarna tycks det ofta röra sig om den gamla modellen. Om så verkligen är fallet finns det anledning för fler amerikaner att uppdatera sin Sverigebild. Det var nämligen väldigt längesen vi drog slutsatsen att den typen av blandekonomi blev alltför kostsam. Sisådär 25 år sedan.

För övrigt…

CEA uppskattar att om USA skulle införa en politik likt den som bedrevs i Norden under 70-talet skulle BNP minska med åtminstone 19 procent långsiktigt. Räknar man om det enligt dagens växelkurs motsvarar det cirka 34 000 miljarder kronor. Det skulle krävas ganska många knäckebrödspaket för att föra ut så mycket rikedom ur landet…

Toppnyheter

Framtidens arbetsmarknad

Hatade reformen gör comeback – ”Djupt olyckligt”

Friåret blev ett fiasko när det prövades för ett drygt decennium sedan. Det är alla överens om – från oberoende utvärderingsmyndigheten IFAU till LO och Svenskt Näringsliv. Med ett undantag – Miljöpartiet. Men som en del av Januariavtalet gör nu friåret comeback, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Det är djupt olyckligt. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då har vi inte råd med åtgärder som innebär att färre jobbar och som kostar skattebetalarna fem miljarder kronor årligen, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Friåret, som infördes av regeringen Persson (S) för drygt tio år sedan, gav anställda rätt att få upp till ett års ledighet mot att en arbetslös person fick vikariera under samma tid. Satsningen blev ett misslyckande och togs bort efter regeringsskiftet 2006.

Kritiken mot friåret var massiv då och den är massiv även nu, trots att det nya friåret ställer motkrav om kompetensutveckling. Inte minst får det motstånd från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Ett stort problem är att den kompetensutvecklande verksamheten inte behöver ha någon koppling till den verksamhet där man jobbar. I princip kan en ingenjör gå en drejkurs eller spela gitarr och då kommer det ändå att likna det kritiserade friåret, säger Linus Liljebergs vid IFAU till Arbetsmarknadsnytt.

19 min
Illustrationsbild.  HENRIK MONTGOMERY
undefined

Expert: ”Dystra siffror men ta dem med en nypa salt”

Nordeaekonomen Susanne Spector tror att arbetslösheten kommer fortsätta att stiga i höst. Det säger hon till TT efter att arbetslösheten i juli ökat med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson säger att det är ”riktigt dystra siffror” men påpekar att juli är en sommarmånad.

– Och SCB har redan problem med bortfall, så man ska ta de riktigt dåliga siffrorna med en nya salt. Men det är inte bara juli som är dåligt. Vi har haft fallande sysselsättning hela året, säger han till Direkt.

Danske Banks chefsekonom i Sverige Michael Grahn skriver på Twitter att SCB-siffrorna kommer att bli en ”STOR huvudvärk framöver för svensk ekonomi”.

2 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Högre arbetslöshet än väntat i juli: ”Väldigt svagt”

390 000 personer var arbetslösa i juli, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,9 procent och är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med juli 2018.

Siffrorna är också högre än väntat. Enligt Infronts prognosenkät väntades en arbetslöshet på 5,9 procent i juli medan ekonomernas genomsnittliga förväntningar låg på 6,5 procent, enligt Nordeaekonomen Susanne Spector, skriver TT.

– Väldigt svagt och högre än väntat, säger Spector till TT.

2 tim
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Nyamko Sabuni och Annie Lööf.  TT
Den svenska konjunkturen

Analys: S kommer inte att rikta hot mot liberala krav

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att säga att det inte är en lågkonjunktur utan en normal nedgång som syns i Sveriges ekonomi, tror Sveriges Radios politiska kommentator Fredrik Furtenbach. I eftermiddag presenterar Andersson en prognos för Sveriges ekonomi.

– Jag tror också att hon kommer att säga att det finns ett visst utrymme för reformer, säger han men pekar på att regeringen också kommer att behöva presentera besparingar.

Göran Eriksson skriver i en analys i SvD att Centerns och Liberalernas ”liberala revolutionen” genom krav i januariöverenskommelsen riskerar att sammanfalla med en ekonomisk kris. ”Sedan avtalet skrevs under har flera ekonomiska indikatorer börjat peka i fel riktning”, menar han.

Samtidigt tror han inte regeringen kommer förorda besparingar som hotar C:s och L:s reformer: ”Reformeringen av arbetsrätten, hyresmarknaden, Arbetsförmedlingen och a-kassan – kostar inte några pengar”.

1 tim
Joseph Okanga / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dyster framtidstro hos landets exportföretag

En ny prognos, framtagen av Business Sweden, visar på en dystrare syn på framtiden hos landets exportföretag.

– I prognosen framåt faller vårt exportchefsindex under 50-strecket. Och 50-strecket är ju skiljelinjen mellan optimism och pessimism. Så vi har ju helt klart en dystrare syn bland exportföretagen, säger Lena Sellgren, chefsekonom vid Business Sweden till Sveriges Radio.

Ny teknologi och affärsmodeller samt oro kring handelskonflikten konstaterar Lena Sellgren som tänkbara förklaringsfaktorer till förändringen.

Indexet mäter förväntningar kring exportmarknadens utveckling och baseras på svar från 210 svenska företag. Resultatet från det tredje kvartalet har sjunkit från 52.4 till 47.4 sedan förra kvartalet.

3 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bedömning av Sveriges ekonomi läggs fram

Under eftermiddagen presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens bedömning av det ekonomiska läget från det årliga mötet på Harpsund.

Eftersom den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet, KI, pekade på en snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren väntas även finansministern presentera en dystrare prognos än i april, skriver TT. Samtidigt lär ministern tala om en normal avmattning snarare än en ekonomisk tvärnit, skriver nyhetsbyrån.

Anledningen till de mer dämpade förväntningarna är händelseutvecklingen under sommaren, med ett upptrappat handelskrig och ökad risk för en avtalslös brexit.

5 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Satellitbilder visar bränderna i Amazonas. TT
Miljökatastrofen i Amazonas

”Jordens lungor” brinner – forskare varnar för svåra konsekvenser för klimatet

Tusentals skogsbränder rasar i Amazonas regnskog – och en ny brand uppstår i Brasilien en gång i minuten, skriver New York Magazine.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har utan bevis anklagat ideella organisationer för att bränna ner regnskog i syfte att skada hans regering. ”Surrealistiskt”, säger Øyvind Eggen, generalsekreterare för den norska organisationen Regnskogfondet till Dagbladet.

– Jag kan inte ens förstå hur ett sådant påstående kan uppstå.

Nu fruktar många forskare och organisationer att vi närmar oss en ”brytpunkt” som innebär att klimatförändringarna inte kan stoppas och att jordbruket i Brasilien bryter samman, skriver tidningen.

– Forskning visar mycket tydligt att det finns en punkt där regnskogen tappar sin förmåga att återskapa sig själv. När det händer kommer skogen att försvagas ytterligare, oavsett vad vi gör, säger Eggen.

Mellan torsdag och tisdag förra veckan noterades 9 507 nya bränder, varav merparten i regnskogen, som ofta beskrivs som ”jordens lungor” och som oumbärlig om den globala uppvärmningen ska stoppas.

3 tim
Corpo de Bombeiros de Mato Grosso / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaro skyller bränder i Amazonas på aktivister

Skogsbränderna fortsätter att härja i Amazonas regnskog. Nu beskyller Brasiliens högerpopulistiske president Jair Bolsonaro miljöaktivister för att ligga bakom bränderna. Han hävdar detta utan att lägga fram några bevis som stödjer anklagelsen.

– Det är det kriget vi står inför. Eldsvådorna tändes på strategiska platser. Allt indikerar att de åkte dit för att filma och starta eldsvådorna. Det är så jag ser det, säger Bolsonaro.

Presidenten pekar inte ut någon specifik organisation men bland annat Världsnaturfonden WWF har lagt skulden för de många bränderna dels på jordbrukare som avsiktligt startar dem för att illegalt skövla områden, dels på Bolsonaro för att han upplåtit naturområden till jordbruk och gruvnäring.

I juli ökade avskogningen av Amazonas kraftigt. Samma månad sparkades generaldirektören för landets rymdmyndighet sedan presidenten ifrågasatt myndighetens statistik.

Idag 04:33
Bild från Novo Progresso i Amazonas i dag. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

#prayforAmazonas sprids: ”Om jorden dör, dör vi med”

De många bränderna i Amazonas regnskog har lett till stor uppmärksamhet och oro på sociala medier, skriver AFP. Hashtaggen #prayforAmazonas har twittrats 249 000 gånger under onsdagen och är den mest spridda på Twitter i dag, enligt nyhetsbyrån.

”Om jorden dör, dör vi också”, skriver en Twitteranvändare.

Brasilien har drabbats av 72 843 bränder i år, flertalet i Amazonas. Det är en ökning med 80 procent jämfört med samma period förra året. Rök från bränder i Amazonas har nått ända till Sao Paulo, över 200 mil längre bort, skriver CNN.

Igår 18:02
Läs mer om Miljökatastrofen i Amazonas
Carl Bildt/Donald Trump/Grönland TT
Trumps Amerika

Carl Bildt angriper Trump: Världen skakar på huvudet

Att Donald Trump ställde in sin resa till Danmark när han inte fick igenom sin idé om att det ”kanske vore roligt att köpa delar av territoriet” är inte en historia från den mörka medeltiden utan en del av dagens verklighet. Det skriver den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt i en krönika i Washington Post där han går till hårt angrepp mot presidenten.

”I en modern värld är jag övertygad om att det är ganska unikt att en statsledare villkorar sitt statsbesök med att motparten är beredd att lämna ifrån sig land”, skriver Bildt och fortsätter: ”Var så säker på att människor över hela världen skakar på huvudet.”

Det var i går som Trump ställde in sin resa till Danmark efter att hans idé om att köpa loss Grönland hade avfärdats.

Idag 05:44
Mike Pompeo LUCAS JACKSON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pompeo lovordade danskt samarbete i telefonsamtal – efter bråket om Grönland

USA:s utrikesminister Mike Pompeo har talat i telefon med Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod, skriver Reuters. Samtalet handlade om president Donald Trumps uteblivna besök, bekräftar USA:s utrikesdepartement.

”Ministern uttryckte uppskattning för samarbetet med Danmark, såsom en av USA:s allierade, och för Danmarks bidrag i frågor som rör internationell säkerhet. Ministern och utrikesminister Kofod diskuterade också stärkt samarbete med Danmark – däribland Grönland – i Arktis”, säger talespersonen Morgan Ortagus i ett uttalande.

I går meddelade Trump att han skjuter upp en planerad resa till Danmark på obestämd tid på grund av att hans initiativ att köpa loss Grönland fått kalla handen av Danmark.

Idag 04:28
Mette Frederiksen MADS CLAUS RASMUSSEN / Ritzau Scanpix
undefined

Mette Frederiksen: ”Jag är irriterad och förvånad”

Den danske statsministern Mette Frederiksen kommenterade på onsdagen Donald Trumps besked att på obestämd tid skjuta upp sitt planerade besök i Danmark efter att han fått nobben på planerna att köpa Grönland.

– Jag är naturligtvis både irriterad och förvånad över att USA:s president har avbrutit statsbesöket, säger hon vid en presskonferens.

Hon säger vidare att en försäljning av Grönland har diskuterats och att både hon och den grönländske ledaren Kim Kielsen har avvisat idén.

Igår 13:28
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Stockholmsbörsen öppnar på minus – Kambi rusar

Stockholmsbörsen inleder torsdagens handelssession på minus. Vid 12.30-tiden indexen som följer:
• OMXS30: –0,1 %
• OMXSPI: –0,3 %
Även ute i Europa är det mindre rörelser på de större börserna. På Wall Street stängde indexen på plus i går.

Flera bolag har släppt färska bokslut under morgonen. Elektas resultat i det andra kvartalet var in en aning lägre än analytikernas förväntningar, men orderingången ökar med 32 procent. Aktien steg klart inledningsvis, för att sedan handlas på minus 0,3 procent.

Oscar Properties omsättning halveras och det krisande bolaget vänder till förlust. Aktien backar 1,7 procent, men under måttlig handel. Det krisande byggbolaget vill införa ett nytt aktieslag för att ge till preferensaktieägarna. Preferensaktien stiger 8 procent.

Garo ökar både omsättning och resultatet i omsättningen. Marknaden handlar ner aktien 3,3 procent.

Bland bolagsnyheterna märks bland annat att Sobi säljer en priorteringsrätt inom FDA:s program till Astra Zeneca för över 900 miljoner kronor. Sobi-aktien backar 3,5 procent.

Kambi rusar drygt 17 procent. Bettingbolaget har tecknat ett utökat avtal med med Draftkings i USA och ska nu ska leverera sin sportbok till ytterligare åtta delstater.

SSAB stiger 3,3 procent och toppar OMXS30-indexet. H&M är upp 1,3 procent. I motsatt ände finns Ericsson som backar 2,1 procent.

4 tim
Koji Sasahara / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Asienbörserna åt olika håll

Det var blandade rörelser på Asiens ledande börser under torsdagen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,1 %
• Shanghai: +0,1 %
• Shenzhen: +0,4 %
• Hongkong: –0,8 %
• Kospi: –0,7 %
Marknadsrörelserna har varit måttliga efter att Federal Reserve under gårdagskvällen släppt sitt protokoll från julimötet, skriver CNBC.

– Det viktigaste meddelandet i Fed-protokollet är att räntesänkningen med 25 punkter i juli bara var en kalibrering, [...] inte en början på en ny lättnadscykel, säger Rodrigo Catril, senior räntestrateg vid NAB, till Reuters.

På Wall Street stängde indexen på plus under gårdagen.

Idag 03:43
Arkivbild.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Swedish Match en av vinnarna på grön börs efter Zyn-analys

Stockholmsbörsens index tillbringade onsdagsförmiddagen på grönt territorium. Stängningen visade på stabila uppgångar.
• OMXS30: +0,6 %
• OMXSPI: +0,7 %
Ett av dagens stora nummer var Handelsbankens konjunkturrapport, där banken ser en avmattning i konjunkturen som till stor del beror på global oro för bland annat brexit och handelskrigets utveckling. Riksbanken spås behålla minusräntan oförändrad i flera år framöver för att motverka en alltför kraftig inbromsning.

Tobaksjätten Swedish Match kan komma att sälja 120 miljoner dosor av sitt tobaksfria nikotinsnus Zyn i USA. Det skulle i så fall innebära intäkter på 350 miljoner dollar. Det menar Bank of America Merrill Lynch i en analys av bolaget. Banken återupptar bevakningen av Swedish Matchs aktie med riktkursen 460 kronor och ett köpråd. Aktien såg länge ut att bli vinnaren av storbolagen men fick till slut en mer dämpad uppgång på 1,6 procent.

Under morgonen meddelades också att Astra Zenecas läkemedel Imfinzi för behandling av lungcancer missade målet i en ny studie. Aktien backade men stängde på plus, upp 1,2 procent.

Ljud- och e-boksappen Storytel meddelade under morgonen att man landat ett nytt avtal med Bonnierförlagen. First North-listade Storytel steg omkring 2,8 procent.

I morgonens nyhetsflöde fanns ett antal rapporter. Bland annat visar kycklingbolaget Scandi Standard ett nettoresultat som understeg analytikernas förväntningar för andra kvartalet, medan sämre brittiskt väder sänkte bryggeriet Kopparbergs intäkter för samma period. Hissbolaget Alimak redovisar en lägre omsättning i kombination med högre intäkter för kvartalet.

Scandi Standard steg 7,6 procent, medan Alimak sjönk runt 3,6 procent.

Igår 07:10
Läs mer om Dagens börs