Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

Länge sedan Sverige var en blandekonomi på riktigt

När jag gick i skolan för sisådär 25 år sedan fick jag lära mig att Sverige var en blandekonomi – ett slags mellanting av plan- och marknadsekonomi. Det här var under 1990-talet och egentligen hade nog min samhällskunskapsbok passerat bäst-före-datumet. Beskrivningen som gavs stämde bättre in med hur det hade sett ut under föregående decennier.

På den tiden var staten inne och styrde i ekonomin på ett betydligt mer aktivt sätt än idag. Det fanns en stark tilltro till keynesiansk stabiliseringspolitik och, får man nog konstatera, en övertro på politikers förmåga att styra över konjunkturen.

Vi hade också mängder av regleringar. Kredit- och valutaregleringar till exempel. Det sistnämnda innebar att det inte gick att föra ut kontanter hur som helst ur landet. Som en del säkert kommer ihåg var valutasmuggling i ett knäckebrödspaket ett centralt tema i 80-talsklassikern Sällskapsresan. Vid den tiden funkade en sådan intrig, men dagens yngre generation har säkert svårt att se det brottsliga i att ta med sig sina egna pengar på flygresan. Dessutom hade vi en massa produktmarknader som inte var fria: telemarknaden, TV, posten, energimarknaden och så vidare.

Att Sverige hade långt till det marknadsekonomiska idealet kan också uttryckas i siffror. Den kanadensiska tankesmedjan, Fraser Institute, mäter varje år graden av ekonomisk frihet bland världens länder. Bedömningen sammanfattas, från låg till hög, på en tiogradig skala. 1975 fick Sverige värdet 5,3 medan USA fick 7,9.

Som bekant var dock den låga graden av marknadsekonomi inte hållbar i längden. Perioden 1970-1995 var fylld med svårigheter som i stor utsträckning hade sin rot i den förda politiken. Resultatet blev att BNP-tillväxten gick ned och att vi blev omkörda av en rad länder. Mellan 1970 och 1994 backade vi från att ha varit OECD:s fjärde rikaste land till en trettonde plats.

1990-talskrisen som blev kulmen på alla dessa problem innebar tre år av krympande BNP och över en halv miljon förlorade jobb. Å andra sidan gjorde krisen att det reformarbete som hade inletts redan i slutet av 1980-talet fortsatte och ganska snabbt började svensk ekonomi att ändra skepnad. Mycket av det gamla regleringstänket försvann. Riksbanken fick ett inflationsmål och blev mer självständig. Skattesystemet förändrades så att drivkrafterna till arbete stärktes. Lönebildningen började fungera bättre. Förvånansvärt fort förvandlades Sverige till ett land som återigen börjande inse vikten av såväl inhemsk som internationell konkurrens. Vi rörde oss snabbt uppåt på Frasers frihetsskala. Man kan säga att vi delvis återgick till de rättesnören som hade gjort Sverige så framgångsrikt under de föregående hundra åren, 1870–1970.

Jag påstår inte att vi idag är lika marknadsliberala som USA, men väl att vi ligger väsentligt närmare dem. 2016 fick vi 7,4 på frihetsindexet vilket bara är 0,6 enheter under USA. Denna omvandling av svensk ekonomi, som många gånger genomfördes i samförstånd över blockgränsen, är viktig att påminna oss själva om för att undvika att se alltför nostalgiskt på vår nära dåtid och undvika att göra om samma misstag igen. Blandekonomin som den såg ut under 1970- och 80-talen fungerade inte och bör därför inte heller upphöjas till ideal.

Denna lärdom gäller för övrigt inte bara Sverige. Häromdagen läste jag en rapport från den amerikanska presidentens ekonomiska råd, CEA, som var inne på samma spår. Rapporten var egentligen en uppgörelse med socialismen, eller i alla fall en redogörelse för dess kostnader. Som rapportförfattarna noterade framhålls ibland Sverige och våra nordiska grannar fortfarande som föredömen av amerikanska vänsterdebattörer. Frågan är bara vilket Sverige dessa debattörer har i åtanke. Är det dåtidens hårt reglerade blandekonomi eller nutidens relativt väl fungerande marknadsekonomi? Enligt rapportförfattarna tycks det ofta röra sig om den gamla modellen. Om så verkligen är fallet finns det anledning för fler amerikaner att uppdatera sin Sverigebild. Det var nämligen väldigt längesen vi drog slutsatsen att den typen av blandekonomi blev alltför kostsam. Sisådär 25 år sedan.

För övrigt…

CEA uppskattar att om USA skulle införa en politik likt den som bedrevs i Norden under 70-talet skulle BNP minska med åtminstone 19 procent långsiktigt. Räknar man om det enligt dagens växelkurs motsvarar det cirka 34 000 miljarder kronor. Det skulle krävas ganska många knäckebrödspaket för att föra ut så mycket rikedom ur landet…

Toppnyheter

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire. Benoit Tessier / TT NYHETSBYRÅN
Trumps nya tullar

Franske ministern: USA:s tullar en ”fientlig handling”

USA:s nya tullar mot EU är en ”fientlig handling” mot allierade. Det sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till reportrar i samband det IMF:s och Världsbankens pågående årsmöte i Washington, rapporterar AFP.

– Det här fientliga handlingarna är inte välkomna, fortsatte han.

Under natten till fredagen införde USA rekordhöga tullar bland annat mot flygplanstillverkaren Airbus och på flera EU-varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar, motsvarande 72,5 miljarder kronor.

2 tim
Sofia Tanaka/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU: Måste vidta åtgärder efter USA:s höjda tullar

EU är nu tvungna att svara på USA:s höjda tullar mot unionen. Det säger handelskommissionär Cecilia Malmström.

– Vi beklagar USA:s val att gå fram med tariffer, säger Malmström i ett uttalande under fredagen.

– Det här lämnar oss utan något annat alternativ än att fortsätta på den inslagna vägen med tariffer i fallet med Boeing, där USA har brutit mot WTO:s regler.

Det var under natten till i dag som rekordhöga tullar mot EU-varor för 7,5 miljarder trädde i kraft.

Tullarna är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus som är i en långdragen konflikt med amerikanska Boeing samt europeiska livsmedelsvaror som ost, vin och whisky.

5 tim
Regis Duvignau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA-tullar mot EU:s Airbus och whisky trädda i kraft

Natten till fredagen trädde USA:s tullar mot EU i kraft. Tullarna gäller varor värda totalt 7,5 miljarder dollar. De är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus samt europeiskt vin och whisky.

Flygplanen från Airbus kommer att kosta ytterligare 10 procent när de importeras till USA. Vin från Frankrike, Spanien och Tyskland beläggs med 25-procentiga tullar.

Frankrikes finansminister Bruno Le Marie har sagt att EU kommer att svara USA inom ramarna för handelsorganisationen WTO:s regler. Han säger samtidigt att det är ansvarsfullt att undvika konflikter i samband med den ekonomiska avmattningen.

– Dessa beslut kan ha väldigt negativa konsekvenser både från ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv.

Tullarna mot Airbus träder i kraft bara en dag efter att USA fått grönt ljus från WTO.

Idag 05:24
Läs mer om Trumps nya tullar
Morgan Johansson (S)/Syriska flyktingar. TT
Kriget i Syrien

”Vi ska inte tillbaka till flyktingsituationen 2015”

Striderna i norra Syrien har drivit över 300 000 människor på flykt – en utveckling som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kallar ”oroande”, rapporterar Expressen. Samtidigt menar han att det i dag är svårare för människor att ta sig genom Europa och att Sverige har en annan lagstiftning än under flyktingvågen 2015.

”Det gör att risken för en ny flyktingkris i Sverige, likt 2015, är avsevärt mindre. Migrationsverket har en beredskapsplan och regeringen har en nära dialog med Migrationsverket. Vi ska inte tillbaka till den situationen vi hade 2015”, skriver han i ett mejl till tidningen.

2 tim
Erdogan i Istanbul i dag. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erdogan kallar Trumps brev ”över gränsen”, lovar svar

Donald Trumps omtalade brev till sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var över gränsen för vad som är acceptabelt i diplomatiska kontakter. Det säger Erdogan i sin första kommentar om brevet, enligt Bloomberg.

I det ovanliga brevet varnade Trump Erdogan för att gå för hårt fram i sin invasion av norra Syrien.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” skrev den amerikanske presidenten.

Erdogan säger att ett svar på brevet inte är högst på agendan just nu.

– Men när tiden är den rätta, så kommer nödvändiga åtgärder att vidtas.

2 tim
Skadad man behandlas på sjukhuset i Tal Tamr i Syrien nära den turkiska gränsen. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Amnesty anklagar Turkiet: ”Allvarliga krigsbrott”

Kurdiska röda halvmånen uppger att minst sex personer vårdas för brännskador som de fått av okända vapen, skriver The Guardian.

FN kommer att samla information om krigsföringen i nordöstra Syrien och uppgifterna om att kemiska vapen används av de turkiska styrkona.

Samtidigt anklagar nu Amnesty Turkiet för krigsbrott skriver flera medier. Organisationen menar att Turkiet gjort sig skyldiga till ”allvarliga överträdelser och krigsbrott” sedan offensiven i nordöstra Syrien inleddes 9 oktober.

5 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Akademiska sjukhus/Björn Kadell. TT
Krisen i sjukvården

Materielkrisen riskerar att fortsätta i flera månader

Läget i Region Uppsala är fortsatt instabilt och det finns en överhängande risk för att materielkrisen i vården kommer att fortsätta en lång tid framöver.

– Det kan mycket väl röra sig om flera månader, säger Björn Kardell, logistikchef vid Region Uppsala, på en presskonferens.

80 procent av all planerad kirurgi genomförs nu och alla nödvändiga och så kallade tidskritiska operationer genomförs.

Verksamheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att rulla på, men medicinska prioriteringar kommer behöva göras för vilka patienter som kan få vård på grund av materielbristen.

4 tim
Erik Weiman, till höger, vid en tidigare pressträff.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledningen i krismöte: ”Vi vill att det ska bli rätt”

Under fredagsförmiddagen höll alla ordföranden i de drabbade regionerna ett krismöte, skriver flera medier. Enligt Monica Johansson från region Södermanland (S) har de målat med de ”breda penseldragen” i diskussionerna om hur materielbristen kunnat uppstå.

Erik Weiman (M) från Region Uppsala vill inte svara på om man kommer att försöka avbryta kontraktet med leverantören i förtid.

– Först ska vi lösa den akuta krisen. Vi vill att det ska bli rätt, och vill inte förhasta oss, säger han till TT.

Senare under fredagen väntas en pressträff där regionerna ska berätta hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Arkivbild.  isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skåne erbjuder regionerna hjälp under materielkrisen

Region Skåne har erbjudit hjälp till de regioner som tvingats ställa in operationer på grund av materielbristen, rapporterar Ekot. Skåne har frågat regionerna om de kan hjälpa till med utrustning, och de ser nu över vilken hjälp som behövs.

– Jag tycker vi har ett ansvar att vara solidariska mot varandra inom regionerna när vi hamnar i den här typen av mycket besvärliga situationer, säger Gilbert Tribo (L), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Skåne.

Under fredagen höll alla drabbade regioner ett krismöte. I till exempel Uppsala finns ännu inget besked om hur det blir med nästa veckas operationer.

6 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild/Ulf Kristersson TT
De ensamkommande flyktingarna

M: ”Var det här vi varnade för med gymnasielagen”

På punkt efter punkt har farhågorna med den så kallade gymnasielagen besannats, larmade SKL i går.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson instämmer i kritiken.

– Det var det här vi varnade för. Men det finns ingen bättre lösning än att tillämpa lagen och då ska de som inte uppfyller kraven för att få stanna i Sverige också lämna Sverige, säger han till TT.

En del av kritiken från SKL går ut på att lärare hamnar i kläm när betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd.

Kristersson säger att han lider med lärare som tvingas uppfatta sig som domare, men att deras uppgift i grund och botten är att säga om personer studerar och vilka resultat de når.

– Men jag förstår att de tycker att det är en otroligt obehaglig situation och det var en av våra kritikpunkter från början.

4 tim
Manifestation för ensamkommande unga i Stockholm, 2018. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Gymnasielagens risker besannas på varje punkt”

Gymnasielagen som gav ensamkommande unga rätt att stanna i Sverige är svårtolkad och måste ses över, skriver SKL:s ordförande Anders Knape i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Lagen trädde i kraft i juli förra året och omfattar 7 800 ungdomar. På punkt efter punkt har farhågorna kring lagen besannats, enligt Knape. Efter 15 månader ska de unga nu ansöka om förlängt uppehållstillstånd med stor ovisshet som följd, skriver han.

Knape nämner bland annat att skolpersonal står utan vägledning, att utbildningsplatserna är för få och kostsamma och att många unga drabbas av psykisk ohälsa. Han varnar också för ett växande parallellsamhälle när unga som omfattats av lagen får avslag på ansökningar om förlängning.

Igår 07:56
Läs mer om De ensamkommande flyktingarna