Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

Länge sedan Sverige var en blandekonomi på riktigt

När jag gick i skolan för sisådär 25 år sedan fick jag lära mig att Sverige var en blandekonomi – ett slags mellanting av plan- och marknadsekonomi. Det här var under 1990-talet och egentligen hade nog min samhällskunskapsbok passerat bäst-före-datumet. Beskrivningen som gavs stämde bättre in med hur det hade sett ut under föregående decennier.

På den tiden var staten inne och styrde i ekonomin på ett betydligt mer aktivt sätt än idag. Det fanns en stark tilltro till keynesiansk stabiliseringspolitik och, får man nog konstatera, en övertro på politikers förmåga att styra över konjunkturen.

Vi hade också mängder av regleringar. Kredit- och valutaregleringar till exempel. Det sistnämnda innebar att det inte gick att föra ut kontanter hur som helst ur landet. Som en del säkert kommer ihåg var valutasmuggling i ett knäckebrödspaket ett centralt tema i 80-talsklassikern Sällskapsresan. Vid den tiden funkade en sådan intrig, men dagens yngre generation har säkert svårt att se det brottsliga i att ta med sig sina egna pengar på flygresan. Dessutom hade vi en massa produktmarknader som inte var fria: telemarknaden, TV, posten, energimarknaden och så vidare.

Att Sverige hade långt till det marknadsekonomiska idealet kan också uttryckas i siffror. Den kanadensiska tankesmedjan, Fraser Institute, mäter varje år graden av ekonomisk frihet bland världens länder. Bedömningen sammanfattas, från låg till hög, på en tiogradig skala. 1975 fick Sverige värdet 5,3 medan USA fick 7,9.

Som bekant var dock den låga graden av marknadsekonomi inte hållbar i längden. Perioden 1970-1995 var fylld med svårigheter som i stor utsträckning hade sin rot i den förda politiken. Resultatet blev att BNP-tillväxten gick ned och att vi blev omkörda av en rad länder. Mellan 1970 och 1994 backade vi från att ha varit OECD:s fjärde rikaste land till en trettonde plats.

1990-talskrisen som blev kulmen på alla dessa problem innebar tre år av krympande BNP och över en halv miljon förlorade jobb. Å andra sidan gjorde krisen att det reformarbete som hade inletts redan i slutet av 1980-talet fortsatte och ganska snabbt började svensk ekonomi att ändra skepnad. Mycket av det gamla regleringstänket försvann. Riksbanken fick ett inflationsmål och blev mer självständig. Skattesystemet förändrades så att drivkrafterna till arbete stärktes. Lönebildningen började fungera bättre. Förvånansvärt fort förvandlades Sverige till ett land som återigen börjande inse vikten av såväl inhemsk som internationell konkurrens. Vi rörde oss snabbt uppåt på Frasers frihetsskala. Man kan säga att vi delvis återgick till de rättesnören som hade gjort Sverige så framgångsrikt under de föregående hundra åren, 1870–1970.

Jag påstår inte att vi idag är lika marknadsliberala som USA, men väl att vi ligger väsentligt närmare dem. 2016 fick vi 7,4 på frihetsindexet vilket bara är 0,6 enheter under USA. Denna omvandling av svensk ekonomi, som många gånger genomfördes i samförstånd över blockgränsen, är viktig att påminna oss själva om för att undvika att se alltför nostalgiskt på vår nära dåtid och undvika att göra om samma misstag igen. Blandekonomin som den såg ut under 1970- och 80-talen fungerade inte och bör därför inte heller upphöjas till ideal.

Denna lärdom gäller för övrigt inte bara Sverige. Häromdagen läste jag en rapport från den amerikanska presidentens ekonomiska råd, CEA, som var inne på samma spår. Rapporten var egentligen en uppgörelse med socialismen, eller i alla fall en redogörelse för dess kostnader. Som rapportförfattarna noterade framhålls ibland Sverige och våra nordiska grannar fortfarande som föredömen av amerikanska vänsterdebattörer. Frågan är bara vilket Sverige dessa debattörer har i åtanke. Är det dåtidens hårt reglerade blandekonomi eller nutidens relativt väl fungerande marknadsekonomi? Enligt rapportförfattarna tycks det ofta röra sig om den gamla modellen. Om så verkligen är fallet finns det anledning för fler amerikaner att uppdatera sin Sverigebild. Det var nämligen väldigt längesen vi drog slutsatsen att den typen av blandekonomi blev alltför kostsam. Sisådär 25 år sedan.

För övrigt…

CEA uppskattar att om USA skulle införa en politik likt den som bedrevs i Norden under 70-talet skulle BNP minska med åtminstone 19 procent långsiktigt. Räknar man om det enligt dagens växelkurs motsvarar det cirka 34 000 miljarder kronor. Det skulle krävas ganska många knäckebrödspaket för att föra ut så mycket rikedom ur landet…

Toppnyheter

Bild från debatten. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Toppkandidaterna rök ihop om klimatet och miljön: ”Det är faktiskt bråttom”

I slutet av Aftonbladets debatt diskuterade partiernas toppkandidater klimat och miljö. Väljarna fick själva rangordna vilka frågor som skulle debatteras under kvällen och klimatet hamnade då i topp.

– Det är glädjande att den här frågan står överst på agendan, sa Alice Bah Kuhnke (MP).

Moderaternas Tomas Tobé menade att de flesta partier för en bra klimatpolitik, men att en viktig del saknas hos S, MP och C – nämligen en satsning på kärnkraft.

– Ni börjar bli dinosaurier i de här frågorna, sa Tobé.

Han fick mothugg av Bah Kuhnke som menade att det är en nationell angelägenhet. Socialdemokraternas Heléne Fritzon sa att vissa partier lyfter kärnkraften inför EU-valet för att de saknar andra lösningar.

– Det är faktiskt bråttom nu, sa hon.

SD:s Peter Lundgren vill också ha mer kärnkraft, men höll med om att det inte är en EU-fråga. Han vill i stället rikta blickarna mot Kina, som släpper ut mer än EU-länderna.

Fredrick Federley (C) menade att klimatfrågan knappast kommer att lösas under kvällen och ville därför sänka debattens heta tonläge. Han sa att han vill låta kärnkraftverken ”puttra” men inte bygga ut den.

Igår 19:18
Tomas Tobé och Karin Karlsbro. TT
EU-valet 2019

Tobé röt ifrån när L sa ja till euron: ”Ni har tappat det”

Liberalerna vill som enda parti införa euron i Sverige. Partiets förstanamn Karin Karlsbro var den enda som räckte upp handen när toppkandidaterna fick frågan under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Vi menar att det vore tryggare för svenska företag och svenska konsumenter. Det skulle skapa mer långsiktig säkerhet för vårt land, sa Karlsbro.

Det fick Moderaternas Tomas Tobé att höja på ögonbrynen.

– Jag har stor respekt för Liberalernas engagemang för Europafrågan, men under den här valrörelsen har ni helt tappat det. Det finns inga gränser, sa han.

Igår 19:51
Arkivbild på Lars Adaktusson och V-politiken Malin Björk under kvällens debatt. TT
EU-valet 2019

Malin Björk: ”Jag har fajtats med Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år”

Just nu drabbar partiernas toppkandidater samman i Aftonbladets EU-valsdebatt. KD-toppen Lars Adaktussons inställning till abort hamnade i fokus i början av debatten.

Tidigare i veckan avslöjade DN att Adaktusson vid 22 tillfällen röstat nej i parlamentet i abortfrågor. KD-toppen Sara Skyttedal säger att hon hade röstat annorlunda vid ett antal tillfällen, men säger att hon inte är förvånad över att frågan har hamnat i fokus.

– Det är uppenbart att många partier är livrädda, för på söndag så får väljarna sin första chans att markera mot det svek som många borgerliga gjorde efter valet, säger Skyttedal.

Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk säger att hon har fajtats med ”Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år” kring abortfrågan.

– Och vi har tryckt tillbaka de här krafterna. De ska inte få ta en tum av våra liv och våra kroppar, säger Björk.

De flesta partierna håller med V-toppen om frågans vikt.

– Det är självklart att varenda kvinna i världen har rätt till sin kropp, säger Liberalernas Karin Karlsbro.

Politikerna ska diskutera tre ämnen i kväll: klimat och miljö, flyktingar och invandring samt terror och brottsbekämpning.

Igår 17:52
Läs mer om EU-valet 2019
HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Ledaren i underhuset avgår i protest mot Theresa May

Det brittiska underhusets ledare Andrea Leadsom lämnar regeringen, meddelar hon på Twitter. Som skäl anger hon bland annat att det förslag till utträdesavtal premiärminister Theresa May lade fram under tisdagen inte kommer leda till ett ”verkligt självständigt Storbritannien”.

”Jag tror inte längre att vårt tillvägagångssätt kommer att leverera resultatet i folkomröstningen”, skriver Leadsom bland annat.

ITV:s politiska redaktör Robert Peston beskriver brevet som ”förödande” för May.

”Gud vet hur hon hanterar denna uppsjö av kritik”, skriver han på Twitter.

Igår 18:59
HANDOUT / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Analyser: Torypartiet har slitit sig självt i stycken

Det var en ensam Theresa May som intog parlamentet för en frågestund under onsdagen. Långa förhandlingar med oppositionen om vad och hur brexit ska bli har resulterat i tio löften – vilka har fått inte bara brexitörerna i det egna partiet utan även hennes egna ministrar att sparka bakut.

Stödet för hennes ledarskap och utträdesavtal har rasat, skriver Sky News politiska reporter Kate McCann. För Labourpartiet var det bara att luta sig tillbaka.

”Labours ledamöter satt tysta och betraktade ett parti, som vanligen är skickliga på att hålla sina konflikter bakom lykta dörrar, slita sig självt i stycken”, skriver hon.

På fredag, efter torsdagens EU-val, ska May presentera det reviderade utträdesavtalet. Då står hon inte bara utan de ministrar hon räknat med utan har i princip ett helt parlament emot sig, skriver The Guardians Peter Walker.

Återstoden av hennes ledarskap kan nu räknas i dagar, kanske till och med i timmar, menar han.

Igår 21:12
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Peter Lundgren inför kvällens debatt. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Lundgren: Välkomnar att det blir en rättslig prövning

SD-toppen Peter Lundgren välkomnar att en förundersökning har inletts mot honom. Det sa han under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Som det är nu så agerar både ni och media åklagare, domare och bödel – så jag välkomnar att det blir en rättslig prövning av det här, sa Lundgren till de andra politikerna under debatten, enligt Ekot.

Förundersökningen gäller misstänkta sexuella trakasserier sedan han erkänt att han har tagit en partikollega på brösten. Tidigare under onsdagen polisanmälde han förra partikollegan Kristina Winberg för förtal.

Igår 20:21
Kristina Winberg. Arkivbild. FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

SD-toppen Lundgren anmäler Winberg för förtal

SD-toppen Peter Lundgren polisanmäler den tidigare SD-politikern Kristina Winberg för förtal efter att han anklagats för att ha tafsat på en kvinnlig partikollega.

– Det sättet hon hänger ut mig på i varenda intervju, det känns inte okej, säger han till Aftonbladet.

SD:s partiledare Jimmie Åkesson anklagar Winberg för att försöka smutskasta partiet och påstår att det är hon som läckt uppgifterna om tafsandet. I söndags meddelade partiet att Winberg sparkas.

Lundgren har medgett att han tagit på en partikollegas bröst, trots att hon inte ville det. Men enligt partiet har de båda lagt händelsen bakom sig.

– Jag vet att jag la handen på hennes bröst, men inte med avsikt att det skulle hända någonting, säger han till Expressen.

Igår 17:21
Jimmie Åkesson och Kristina Winberg. TT
Turbulensen i SD

Åkesson: Osannolikt att en random spanjor spridit film

Kristina Winberg försöker smutskasta Sverigedemokraterna. Det säger partiledaren Jimmie Åkesson till Aftonbladet, och anklagar EU-parlamentarikern för att ha spridit en inspelning där en SD-kvinna pratat om hur hon utsatts för ett sexuellt ofredande av SD-toppen Peter Lundgren.

– Hon hävdar att hennes telefon blev stulen i Spanien för ett år sedan, sedan ska någon random spanjor ha hittat den och sedan har inspelningen på något sätt hamnat hos Expressen. Det är naturligtvis helt osannolikt, säger han till tidningen.

Tidigare i dag inleddes en förundersökning gällande sexuellt ofredande mot Peter Lundgren.

Igår 16:00
Läs mer om Turbulensen i SD
Rolf Hamilton / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Därför hade Palme haft fel i klimatfrågan”

”Olof Palme sade att politik handlar om att vilja. Men också i det här fallet hade han fel. Politik handlar om att göra. Faktum är att Sverige gör mest i EU och EU gör mest i världen”, skriver Europaparlamentarikern Christofer Fjellner i Liberal Debatt.

Sverige och EU ska fortsätta att leda vägen och göra ännu mer, skriver Fjellner men efterfrågar perspektiv på frågan: ”Sverige står för en promille av världens utsläpp och EU för mindre än tio procent”.

Fjellner propagerar även för kärnkraftens roll för klimatet:

”Klimathotet är på allvar och just därför förtjänar det smarta lösningar som gör skillnad på riktigt, inte symboliska utfästelser. En satsning på kärnkraft, som under överskådlig tid är det enda realistiska alternativet till kol- och gaskraft, är en sådan lösning”.

Igår 19:42
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Klimatbudgeten slösas bort på värdelösa åtgärder”

Sverige har gått från att vara en förebild till att bli ett avskräckande exempel i klimatpolitiken. Skattepengar slösas på symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Det skriver Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, i en debattartikel i SvD.

I en rapport slår Slöseriombudsmannen fast att trots att anslagen för miljö och klimat mer än fördubblats på tre år har utsläppsminskningarna i princip upphört.

”Den viktigaste anledningen är utan tvekan att effektiva åtgärder under flera år har fått stå tillbaka för satsningar som till och med fått underkänt av regeringens egna expertmyndigheter”, skriver Johan Gustafsson.

Han pekar bland annat ut satsningen ”Klimatklivet, stödet till solel och klimatbonusen till miljöbilar.

Igår 12:11
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande. Fredrik Hjerling
Klimathotet

Naturskyddsföreningen kritisk till utsläppssystem

Flera svenska företag som fått rätt att öka sina utsläpp kan göra det utan att behöva betala en krona, på grund av EU:s utsläppsrättssystem, rapporterar SVT. Naturskyddsföreningen är kritisk:

– Det finns jättemånga olika kryphål och då tappar systemet sin trovärdighet och fulla funktion, säger ordförande Johanna Sandahl som menar att problemen måste åtgärdas.

43 procent av utsläppsrätterna i handelssystemet delas ut gratis till industrier som riskerar att flytta sin verksamhet från Europa om det blir för dyrt att vara kvar.

Igår 09:00
Läs mer om Klimathotet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
DAVID KARP / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Varningen: Detta kan skapa nästa finanskris

Cyberhot eller klimatförändringar. Något av detta kan leda till nästa stora finanskris enligt Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.

”Ett cyberangrepp mot en aktör kan få spridningseffekter och allvarliga konsekvenser för hela det finansiella systemet, till exempel virus som sprider sig mellan olika system", skriver Riksbanken.

Även klimatrelaterade risker kan slå negativt mot det finansiella systemet.

"Om det inte finns tillräcklig motståndskraft mot dessa risker kan det få konsekvenser för finansiell stabilitet. Det är därför viktigt att inkludera klimatrelaterade risker i tillsyn av finansiella institut och övervakning av finansiell stabilitet", skriver Riksbanken.

Igår 16:06
Per Larsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Brittisk stålkollaps nära – 25 000 jobb hotas

Brittiska ståltillverkaren British Steel är ytterst illa ute och 25 000 arbetstillfällen hotas. Detta om inte regeringen under dagen beviljar ett nödlån på 30 miljoner pund (motsvarande drygt 368 miljoner kronor), enligt källor till Reuters.

British Steel som är landets näst största stålproducent har 5 000 anställda, de flesta vid stålverket i Scunthorpe. Ytterligare 20 000 medarbetare är dock knutna till företaget genom olika underleverantörer och riskerar nu att drabbas.

Företaget har tidigare efterfrågat ett lån på 75 miljoner pund, en summa som därefter har reducerats till 30 miljoner tack vare att ägarna, investmentfirman Greybull, varit beredda att skjuta till mera pengar.

21 maj
Läs mer om Den globala konjunkturen