Det svenska skattetrycket

Låginkomsttagare allt mer skeptiska till skatter: ”En amerikanisering av Sverige”

I takt med att dolda skatter synas allt mer sprider sig missnöjet till nya inkomstgrupper, menar ekonomer som fPlus har pratat med. Nu vittnar de om en ny trend där låginkomsttagare blir allt mer skeptiska mot höga skatter.

Denna ”trend” i inställning till skatter kallar Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas Förening, för en ”amerikanisering” av Sverige.

– Vi ser en början av en ”amerikanisering” av det svenska politiska landskapet som liknar hur rika på öst- och västkusten, som har ”råd” med högre skatter, röstar på Demokraterna medan de fattigare i centrala USA röstar på Republikanerna, berättar han.

Allt fler får upp ögonen

Historiskt har svenskar över lag haft en relativt tolerant inställning till skatter. Det beror enligt Christian Ekström på att många skatter har varit och är dolda. Nu börjar dock allt fler människor få upp ögonen för vad de betalar i skatt, särskilt när information sprids via sociala medier. Bensinupproret är ett exempel på det.

– Nu när bensinpriset är högt, och två tredjedelar av det utgörs av skatt, blir folk förbannade. Samma sak med elskatten. Många börjar fundera på ”vad får jag för pengarna?”, säger Christian Ekström och fortsätter:

– Ilskan växer i takt med att man har små marginaler som äts upp av skatten och samtidigt ser att grundläggande offentlig service fallerar. Man är utlämnad på ett annat sätt som låginkomsttagare.

Enligt den nya rapporten ”Vad styr svenskarnas attityder till skatter?”, skriven av forskarna Spencer Bastani och Daniel Waldenström och publicerad i Ekonomisk Debatt, finns det en korrelation mellan universitetsutbildning och stödet för skatter. Christian Ekström har också noterat den trenden men vill nyansera bilden.

– Många välutbildade är offentliganställda som har råd att signalera. Däremot är de ofta emot höga marginalskatter – har man en hög inkomst så slår höga marginaler direkt, säger han och fortsätter:

– Högutbildade är mer inställsamma mot kommunalskatter för att de anser att ”alla ska bära sin del av bördan”. Men jag hade studsat till om de hade velat ha högre marginalskatter.

Få vet vad de betalar

Precis som Christian Ekström nämner Bastani och Waldenström i sin rapport att en anledning till att högutbildade stöttar skatter i högre utsträckning kan vara för att de oftare är offentliganställda och därför beroende av skattefinansiering. En annan teori som författarna för fram är att det också kan vara så att högutbildade är mer medvetna om vad skattepengarna används till. Den förklaringen är dock Christian Ekström mer skeptisk till. Han säger i stället att kunskapen om skatter generellt sett är låg i Sverige.

– Skälet till att jag inte tror att det är så är för att det är få som vet hur mycket de betalar i skatt, oavsett vad de har för utbildningsbakgrund. Svenskt Näringsliv gjorde en undersökning för inte så länge sedan som visade att tre av fyra underskattar hur mycket skatt de betalar.

– Många vet inte heller helt vad skattepengarna går till. Hur många är det som känner till att 90 till 135 miljarder kronor varje år slösas bort på grund av dåliga offentliga upphandlingar? Det offentliga tar ut ungefär 2 000 miljarder i skatter så det är nästan en tjugondel som slösas.

”Bästa sättet att förstå är att driva företag”

Något annat som sticker ut i rapporten är att de höginkomsttagare som tillhör den översta tiondelen av inkomstfördelningen är den grupp som är mest emot alla typer av skatter.

– De som tjänar allra mest är medvetna om hur mycket skatt de betalar, säger Christian Ekström.

– Jag gissar att många av höginkomsttagarna är företagare och det bästa sättet att förstå hur mycket man betalar i skatt är att driva företag.

Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas Förening.

”Betalar mest där servicen är svagast”

Charlotta Mellander, nationalekonom på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på regionala frågor, har i forskarbloggen ”Vertikals” uppmärksammat det faktum att kommunalskatten ofta är högre i kommuner där bland annat utbildningsnivån hos arbetskraften i genomsnitt är lägre, befolkningen minskande och ohälsotalen högre.

– Kommunalskatten är kanske den starkaste signalen utåt om hur det går för en kommun, berättar hon och fortsätter:

– Överlag så betalar man mycket mer i skatt på platser där kanske den offentliga servicen är som svagast. Det där är ju själva dilemmat i det hela. Att man kanske känner att man betalar ganska mycket men får ganska lite tillbaka.

Hög kommunalskatt kan verka avskräckande

Charlotta Mellander säger att om grundläggande service inom välfärden — som vården, skolan och även statliga polisen – inte lyckas tillgodose kommuninvånares behov finns det en risk för missnöje med situationen. Detta gäller för såväl låginkomsttagare som höginkomsttagare.

För personer med många valmöjligheter kan dock kanske en hög kommunalskatt verka avskräckande om man samtidigt känner att utvecklingen på platsen går svagt, menar Charlotta Mellander.

– Migrationsstudier visar att i allmänhet så är de som har högre utbildning mer benägna att flytta eftersom deras arbetsmarknad ofta är större och man kan ha mer att tjäna på att byta bostadsort, säger hon.

Samtidigt tillägger hon att faktorer som ålder, utbildningsmöjligheter och löneutveckling är mer avgörande för utflyttning än att undkomma höga kommunalskatter.

Betyder det att det går att höja kommunalskatterna hur mycket som helst?

– Det finns säkert en smärtgräns. Men jag tror att det i hög grad handlar om just balansen mellan känslan av hur mycket man får för det man betalar in. Den största problematiken uppstår när det blir en obalans mellan dem två.

Charlotta Mellander, nationalekonom på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

Toppnyheter

Centerpartiets chefsekonom och arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl har utarbetat reformförslaget. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Arbetsförmedlingens framtid

S-källor: Centern avgör januariavtalets öde

Det är bara Centerpartiet som kan förhindra en regeringskris. Det menar flera tunga S-företrädare som Expressen har pratat med. Men den omfattande reformen av Arbetsförmedlingen som lett till den politiska situationen, där arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) riskerar att avsättas, var också centralt för att släppa fram Stefan Löfven för knappt ett år sedan.

Partiet måste med andra ord backa från förslaget om att den nya modellen bygger på lagen om valfrihet, LOV, annars väntar regeringskris, enligt S-företrädarna som Expressen har pratat med.

– Då återstår att gå till talmannen eller utlysa nyval, säger en av S-källorna.

Igår 21:23
Stefan Löfven (S). Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Opinionsläget ett skäl till att S inte vill ha nyval”

Genom att stödja Vänsterpartiets misstroendehot, men samtidigt ställa två krav på regeringen försöker Ebba Busch Thor (KD) och Ulf Kristersson (M) att ta initiativet från Jonas Sjöstedt. Det menar Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg i en analys.

Den här metoden för att påverka i en politisk sakfråga är enligt honom också ovanlig. I vanliga fall försöker man gå ihop i riksdagen för att rösta igenom en förändring i sakfrågan, men nu tycker man det skulle ta för lång tid. I stället vill man att regeringen drar tillbaka förslaget om lagen om valfrihet – och som motprestation får man behålla sin arbetsmarknadsminister, menar Ramberg.

Ewa Stenberg på DN menar att hotet om ett extraval skulle kunna läggas fram de närmaste dagarna, men att det också finns flera faktorer som talar emot det – bland annat Socialdemokraternas opinionssiffror.

I stället tror hon att ”regeringens mästerförhandlare” kommer få ta plats på scenen över helgen.

Igår 17:06
Nyamko Sabuni (L). Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberalerna kan tänka sig att gå med på kraven

Liberalerna kan tänka sig att ändra på tidsplanen för reformeringen av Arbetsförmedlingen, samt ta bort kravet om att lagen om valfrihet, LOV, ska gälla vid reformeringen. Det säger partiledaren Nyamko Sabuni till TT.

– Vi tycker och tror att det kan behövas längre tid, så på det sättet hörsammar vi väldigt gärna det som M och KD lägger fram, säger hon.

Även Liberalerna är villiga att samtala med de andra januaripartierna för att komma fram till en lösning.

Igår 16:31
Läs mer om Arbetsförmedlingens framtid
Brittiska underhuset/montage.  TT
Valet i Storbritannien

Flera medier vägrar välja sida: ”Vi förtjänar bättre”

Flera tunga brittiska medier har publicerat sin politiska linje inför nyvalet om en vecka. Men det är inte med entusiasm som de går till valurnorna.

”Storbritanniens mardröm före jul”, skriver The Economist och noterar att Boris Johnsons regering är den mest impopulära i historien samtidigt som Jeremy Corbyn är den mest impopulära oppositionsledaren någonsin. Tidningen ställer sig bakom Liberaldemokraterna, men gör det utan förhoppningar.

”De kommer inte vinna. Så varför stötta dem? Det praktiska skälet är att de kan lägga band på den som hamnar på Downing Street.”

Financial Times skriver att alla alternativ är dåliga och väljer att inte stödja något parti.

”De konservativa och Labour har koloniserats av populister och lämnat mitten”, skriver man.

Magasinet New Statesman väljer också att inte stödja något parti men uppmanar väljarna att rösta taktiskt emot Torypartiet för att motarbeta Johnsons brexitlinje.

Igår 20:18
Jeremy Corbyn håller tal vid en Robin Hood-staty i Nottingham. Joe Giddens / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Visselblåsare larmar inifrån Labour – Corbyn pekas ut för elva fall av antisemitism

Larmen om antisemitism inom det brittiska partiet Labour ökar i styrka, skriver brittiska medier. Totalt 70 nuvarande och tidigare Labour-politiker har uttalat sig om saken i den pågående utredningen mot partiet, enligt The Times.

Partiledaren Jeremy Corbyn anklagas själv för elva fall av antisemitiska händelser, skriver Daily Telegraph. Corbyn ska regelbundet ha ”haft samröre, sympatiserat och engagerat sig i antisemitism”. Han ska bland annat ha gett sitt stöd till en Förintelseförnekare och skrivit förordet till en bok som argumenterar för att banker och medier kontrolleras av judar.

Det är organisationen The Jewish Labour Movement, som har haft en nära relation med moderpartiet i 100 år, som står bakom det senaste larmet. I akten anklagas partiet för att försvara förövare och för att mörklägga de problem som finns.

Igår 11:00
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
FAYEZ NURELDINE / AFP
Dagens börs

Saudi Aramco blir tidernas största börsnotering

Den statliga saudiska oljejätten Saudi Aramco bekräftar på torsdagskvällen att teckningskursen blir 32 riyal, motsvarande 81 kronor, vilket är i topp av det intervall som tidigare har presenterats. Det rapporterar Reuters.

Prissättningen innebär att listningen av 1,5-procent av bolaget blir världens genom tiderna största börsnotering. 25,6 miljarder dollar kommer att tas in. Den hittills största börsnoteringen var Alibabas som uppgick till 25 miljarder dollar.

Kursen ger samtidigt Aramco ett marknadsvärde på 1 700 miljarder dollar vilket gör bolaget till världens överlägset högst värderade.

Aktien börjar handlas på inhemska börsen Tadawul senare i december.

Igår 19:39
TT NYHETSBYRÅN
undefined

Wall Street klättrade svagt – Signet lyfte på rapport

Wall Streets huvudindex rörde sig försiktigt kring nollan under torsdagen och hade vid stängning klättrat till grönt:
• S&P 500: +0,2%
• Nasdaq: +0,1%
• Dow Jones: +0,1%
På bolagsfronten har bland andra Tiffany & Co rapporterat delår. Bolagets resultat kom in lägre än väntat och aktien sjönk något.

Konkurrenten Signet slog däremot analytikernas förväntningar och juvelbutikskedjans aktie lyfte över 7 procent.

Slack, som rapporterade i går efter börsens stängning, slog analytikernas förväntningar – förlusten per aktie blev betydligt lägre än väntat och aktien tappade initialt men vände upp och stängde 5 procent högre.

Samtidigt är det nu bara tio dagar kvar tills Trumps nästa tullsalva sätts in mot Kina. Parterna jobbar nu mot klockan för att nå ett partiellt handelsavtal (fas ett-avtalet) innan den 15 december.

På makrofronten visar färska siffror att antalet nyanmälda arbetslösa sjönk med 10 000 personer förra veckan.

Färsk data visar även att USA:s handelsunderskott minskade mer än väntat i november. Analytiker hade räknat med ett underskott på 48,6 miljarder dollar men det landad på 47,2 miljarder dollar.

Igår 15:32
undefined

Börsen vände ner: SAS rasade – Systemair rusade

Stockholmsbörsen sjönk till minus efter gårdagens kraftiga uppgångar som gjorde onsdagen till den starkaste börsdagen på en månad.

Vid stängning visade ledande index:
• OMXS30 −0,1%
• OMXSPI +-0%
SAS aktie rasade över 15 procent och bolaget noterade sin sämsta börsdag på 10 år. Detta efter att ha rapporterat ett starkt fjärde kvartal men ett ”otillfredsställande” helår, enligt vd Rickard Gustafson.

Systemair rapporterade däremot bättre än väntat över hela linjen. Vinsten ökade med 50 procent i bolagets andra kvartal. Aktien steg runt 6 procent.

SSAB:s aktie stiger efter att marknaden smält informationen från gårdagens kapitalmarknadsdag som pekade mot goda utsikter.

Bland aktierekommendationer fick Bilia en köprekommendation av Nordea. Aktien lyfte runt 9 procent. Byggbolaget Peab steg 4,6 procent på en höjd rekommendation från SEB.

Texten uppdateras.

Igår 08:06
Läs mer om Dagens börs