Det svenska skattetrycket

Låginkomsttagare allt mer skeptiska till skatter: ”En amerikanisering av Sverige”

I takt med att dolda skatter synas allt mer sprider sig missnöjet till nya inkomstgrupper, menar ekonomer som fPlus har pratat med. Nu vittnar de om en ny trend där låginkomsttagare blir allt mer skeptiska mot höga skatter.

Denna ”trend” i inställning till skatter kallar Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas Förening, för en ”amerikanisering” av Sverige.

– Vi ser en början av en ”amerikanisering” av det svenska politiska landskapet som liknar hur rika på öst- och västkusten, som har ”råd” med högre skatter, röstar på Demokraterna medan de fattigare i centrala USA röstar på Republikanerna, berättar han.

Allt fler får upp ögonen

Historiskt har svenskar över lag haft en relativt tolerant inställning till skatter. Det beror enligt Christian Ekström på att många skatter har varit och är dolda. Nu börjar dock allt fler människor få upp ögonen för vad de betalar i skatt, särskilt när information sprids via sociala medier. Bensinupproret är ett exempel på det.

– Nu när bensinpriset är högt, och två tredjedelar av det utgörs av skatt, blir folk förbannade. Samma sak med elskatten. Många börjar fundera på ”vad får jag för pengarna?”, säger Christian Ekström och fortsätter:

– Ilskan växer i takt med att man har små marginaler som äts upp av skatten och samtidigt ser att grundläggande offentlig service fallerar. Man är utlämnad på ett annat sätt som låginkomsttagare.

Enligt den nya rapporten ”Vad styr svenskarnas attityder till skatter?”, skriven av forskarna Spencer Bastani och Daniel Waldenström och publicerad i Ekonomisk Debatt, finns det en korrelation mellan universitetsutbildning och stödet för skatter. Christian Ekström har också noterat den trenden men vill nyansera bilden.

– Många välutbildade är offentliganställda som har råd att signalera. Däremot är de ofta emot höga marginalskatter – har man en hög inkomst så slår höga marginaler direkt, säger han och fortsätter:

– Högutbildade är mer inställsamma mot kommunalskatter för att de anser att ”alla ska bära sin del av bördan”. Men jag hade studsat till om de hade velat ha högre marginalskatter.

Få vet vad de betalar

Precis som Christian Ekström nämner Bastani och Waldenström i sin rapport att en anledning till att högutbildade stöttar skatter i högre utsträckning kan vara för att de oftare är offentliganställda och därför beroende av skattefinansiering. En annan teori som författarna för fram är att det också kan vara så att högutbildade är mer medvetna om vad skattepengarna används till. Den förklaringen är dock Christian Ekström mer skeptisk till. Han säger i stället att kunskapen om skatter generellt sett är låg i Sverige.

– Skälet till att jag inte tror att det är så är för att det är få som vet hur mycket de betalar i skatt, oavsett vad de har för utbildningsbakgrund. Svenskt Näringsliv gjorde en undersökning för inte så länge sedan som visade att tre av fyra underskattar hur mycket skatt de betalar.

– Många vet inte heller helt vad skattepengarna går till. Hur många är det som känner till att 90 till 135 miljarder kronor varje år slösas bort på grund av dåliga offentliga upphandlingar? Det offentliga tar ut ungefär 2 000 miljarder i skatter så det är nästan en tjugondel som slösas.

”Bästa sättet att förstå är att driva företag”

Något annat som sticker ut i rapporten är att de höginkomsttagare som tillhör den översta tiondelen av inkomstfördelningen är den grupp som är mest emot alla typer av skatter.

– De som tjänar allra mest är medvetna om hur mycket skatt de betalar, säger Christian Ekström.

– Jag gissar att många av höginkomsttagarna är företagare och det bästa sättet att förstå hur mycket man betalar i skatt är att driva företag.

Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas Förening.

”Betalar mest där servicen är svagast”

Charlotta Mellander, nationalekonom på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på regionala frågor, har i forskarbloggen ”Vertikals” uppmärksammat det faktum att kommunalskatten ofta är högre i kommuner där bland annat utbildningsnivån hos arbetskraften i genomsnitt är lägre, befolkningen minskande och ohälsotalen högre.

– Kommunalskatten är kanske den starkaste signalen utåt om hur det går för en kommun, berättar hon och fortsätter:

– Överlag så betalar man mycket mer i skatt på platser där kanske den offentliga servicen är som svagast. Det där är ju själva dilemmat i det hela. Att man kanske känner att man betalar ganska mycket men får ganska lite tillbaka.

Hög kommunalskatt kan verka avskräckande

Charlotta Mellander säger att om grundläggande service inom välfärden — som vården, skolan och även statliga polisen – inte lyckas tillgodose kommuninvånares behov finns det en risk för missnöje med situationen. Detta gäller för såväl låginkomsttagare som höginkomsttagare.

För personer med många valmöjligheter kan dock kanske en hög kommunalskatt verka avskräckande om man samtidigt känner att utvecklingen på platsen går svagt, menar Charlotta Mellander.

– Migrationsstudier visar att i allmänhet så är de som har högre utbildning mer benägna att flytta eftersom deras arbetsmarknad ofta är större och man kan ha mer att tjäna på att byta bostadsort, säger hon.

Samtidigt tillägger hon att faktorer som ålder, utbildningsmöjligheter och löneutveckling är mer avgörande för utflyttning än att undkomma höga kommunalskatter.

Betyder det att det går att höja kommunalskatterna hur mycket som helst?

– Det finns säkert en smärtgräns. Men jag tror att det i hög grad handlar om just balansen mellan känslan av hur mycket man får för det man betalar in. Den största problematiken uppstår när det blir en obalans mellan dem två.

Charlotta Mellander, nationalekonom på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

Toppnyheter

Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sommarvädret

Rekordprognosen: Kan bli 37 grader i Hudiksvall

I Hudiksvall kan temperaturen visa hela 37 grader på tisdag, skriver Aftonbladet. Det skulle i så fall tangera det tidigare värmerekordet i landet på 38 grader.

– Sedan om det blir 37 är osäkert, men som det ser ut just nu i prognosen kan det bli så varmt i det området, säger Moa Hallberg, meteorolog på SMHI, till tidningen.

Väderinstitutet går nu ut med ett så kallat meddelande om högra temperaturer i länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Gävleborg, Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och delar av Västra Götaland.

1 tim
Arkivbild Grøtt, Vegard Wivestad / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Värmen slår till – SMHI flaggar för klass 1-varning

Vi kan ha sommarens hittills varmaste vecka framför oss, skriver Expressen . Temperaturerna väntas stiga i hela landet under onsdagen och i helgen drar den ”spanska hettan” in över landet med förväntade temperaturer runt 30 grader.

I morgon kommer SMHI troligtvis utfärda en klass 1-varning för höga temperaturer i Västsverige. Det uppger väderinstitutet för P4 Väst. Det är i de inre delarna av Västra Götaland som temperaturerna väntas bli så höga att de kan ge problem för riskgrupper.

2 tim
Läs mer om Sommarvädret
Boris Johnson  TT
Storbritanniens framtid

Analys: ”Ingen i Europa är rädd för clownen BoJo”

Efter att Europa har skrattat åt Boris Johnson i åratal kan Toryledaren snart upptäcka att han byggt en politisk persona som gör det svårt för honom att tas på allvar , skriver Politicos Matthew Karnitschnig.

”Från Bryssel till Berlin verkar alla ha en ”Best of Boris”-lista” skriver Karnitschnig och påminner om hur Johnson, tidigare journalist, exempelvis fick sparken från the Times för att hittat på – något Johnson har ertappats med flera gånger.

”Över hela kontinenten har synen på Storbritanniens högsta ledare varit starkt förknippad med galghumor”, skriver han och jämför med Trump. Människor skrattar åt USA:s Donald Trump, men de är också rädda för den makt han har, menar Karnitschnig. ”Oavsett om man gillar det eller inte har Trump makt över Europa, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Men ingen är rädd för Johnson”.

BBC: Laura Kuenssberg pekar också på en annan faktor som skiljer Johnson från Trump: ”Det finns inget mandat från folket – kom ihåg att Johnson bara har röstats fram av sitt partis medlemmar”.

44 min
Boris Johnson. Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

”Johnson kan bli kortast sittande premiärministern”

Boris Johnson må ha segrat med över 60 procent av Tory-medlemmarnas röster för att bli Storbritanniens premiärminister – men hans löfte om att leverera brexit oavsett vilket den 31 oktober riskerar att göra hans tid som ledare till den kortaste i landets historia, menar DN:s Erik de la Reguera. Boris Johnson har bland annat gjort sig avskydd i den liberala och EU-vänliga falangen, vilket enligt de la Reguera kommer göra det svårt för honom att hålla ihop partiet i frågan om brexit. Oppositionen kommer också göra allt för att stoppa Johnsons planer.

Charlotta Buxton på SvD är inne på samma spår – och menar att det långa och utdragna bråket om brexit gjort Storbritannien ”närmast omöjligt att styra”. Torypartiets minimala majoritet i parlamentet har också krympt. Trettio av de konservativa parlamentarikerna säger sig vara redo att fälla regeringen för att stoppa en avtalslös brexit och ytterligare sex stycken har hotat med att byta parti – allt på grund av Boris Johnsons inställning till att vilja krascha ur EU.

Nu har Boris Johnson 60 dagar på sig att ena parlamentet – och på torsdag går alla dessutom på sommarledighet i drygt en månad.

Igår 20:56
Boris Johnson och demonstranter på tisdagen. Illustrationsbild: Ikea i Croydon, söder om centrala London.
undefined

”80 000 svenska bolag drabbas vid en hård brexit”

Att Boris Johnson blir ny premiärminister ökar risken för en brexit utan avtal – vilket kan få stora konsekvenser för svenska företag. Det menar branschorganisationen Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg, rapporterar SR.

Han säger att runt 15 procent av svenska företag handlar med Storbritannien, vilket blir uppemot 80 000 företag – och dessa påverkas direkt av en hård brexit.

– Men även leverantörer och underleverantörer till dessa företag kommer att drabbas, säger han till SR.

Igår 17:24
Läs mer om Storbritanniens framtid
Jeremy Hunt och Boris Johnson. STEFAN ROUSSEAU / POOL
Maktstriden efter May

Boris Johnsons rivaler kan få ministerposter

Efter att Boris Johnson segrat med nästan 20 procentenheter över utrikesminister Jeremy Hunt och nu blir Storbritanniens nästa premiärminister funderar Johnson på vad han ska göra med sin rival.

Enligt The Guardian uppger Hunts medarbetare att han inte kommer att gå med på någon degradering. Enligt BBC pågår samtal mellan de båda om Hunts framtid.

Även andra personer som ställde upp mot Boris Johnson kan komma att ingå i hans kabinett. Hälsominister Matt Hancock spekuleras vara hoppfull om att bli belönad för att han hoppade av och ställde sig bakom Boris Johnson. Även inrikesminister Sajid Javid, som var en av Johnsons motståndare, finns med bland spekulationerna.

Finansminister Philip Hammond, justitieminister David Guake och Rory Stewart, minister för internationell utveckling, har sagt att de inte kommer fortsätta under Boris Johnson.

1 tim
undefined

Brittisk press: Välkommen till brexits mörkaste timme

”Hey Dude”, ”Håll i hatten, här kommer Boris”, och ”Få inte panik!” är några av budskapen på de brittiska tidningarna – klädda av Boris Johnson – efter att Storbritannien fått sin nästa premiärminister.

”Det är verkligen inte roligt längre” skriver Daily Mirror och trycker upp fyra bilder på Johnson i roliga situationer. De flesta tidningar har valt en bild på Boris Johnson där han gör honnör med högerhanden och tummen upp med vänster.

The Independent pryder sin första sida med en undertext om att det är bara 99 dagar kvar till en brexit utan avtal och huvudrubriken: ”Välkommen till brexits mörkaste timme”.

4 tim
Boris Johnson. TT
undefined

”Morden i Midsomer-England röstade på BoJo”

Utrikespolitiken står i fokus på dagens ledarsidor efter att Boris Johnson i går valdes till det brittiska Torypartiets ledare och därmed landets premiärminister.

UNT varnar landet för en hård brexit, som de menar skulle orsaka dramatiska konsekvenser för landet. Dala-Demokratens Robert Sundberg anser att Johnson har skymt sin politik med sin karaktäristiska frisyr. Det är ”Morden i Midsomer-England som röstat fram Johnson som partiledare” skriver han och syftar framförallt på landsbygden.

DN lyfter blicken mot krisen i Hormuzsundet där de menar att EU behöver visa en stark, enad front för att stabilisera läget. Detta försvåras av valet av Johnson eftersom han vill att ”Storbritannien ska kasta loss från Europa”. Expressen skriver att vägen till en väpnad konflikt ligger öppen om spänningarna inte löser sig.

3 tim
Läs mer om Maktstriden efter May
Stena Bulk  HO / IRIB
Konflikten i Hormuzsundet

Rederi når fångad personal: ”Stor psykisk press”

Det svenska rederiet Stena Bulk, vars fartyg Stena Impero beslagtagits av Iran, har nu fått kontakt med besättningen, rapporterar flera medier.

– Vi fick ett kort samtal med kaptenen under gårdagskvällen. Han säger att de har behandlats väl och är vid god fysisk hälsa, men samtidigt att det är jobbigt för dem och en stor psykisk press, säger Stena Bulks vd Erik Hånell till DN.

Hånell hoppas snart också få träffa personalen, uppger han för Sveriges Radio, som först rapporterade om nyheten.

Stena Impero verkar under brittisk flagg och fartyget beslagtogs i Hormuzsundet efter att Storbritannien beslagtagit ett iranskt fartyg utanför Gibraltar. Det iranska fartyget misstänktes bryta mot EU:s sanktioner genom att leverera olja till Syrien.

2 tim
Reuters TV / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stena vädjar till Iran om kontakt med besättningen

Rederiet Stena Bulk har framfört en begäran till Iran om att få komma ombord på beslagtagna Stena Impero för att träffa de 23 besättningsmedlemmarna.

– Det vi har begärt av de iranska myndigheterna i Teheran är att själva kunna få komma till besättningen, inte bara få andra- och tredjehandsinformation, utan skaffa egen information, säger vd Erik Hånell till TT och lägger till att man ännu inte fått något svar.

Stena Impero beslagtogs i fredags i Hormuzsundet, passagen mellan Persiska viken och Omanbukten, när det var på väg till Saudiarabien.

21 jul
Ett av iranska revolutionsgardets båtar siktar mot den brittiskflaggade svenska fartyget.  Morteza Akhoondi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert: Sverige kan delta i flotta i Hormuzsundet

Sverige kommer sannolikt tillfrågas om att delta i den skyddsflotta som Storbritannien vill se i Hormuzsundet säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till SVT.

– Det skulle kunna vara ett patrullfartyg, en bordningsstyrka från amfibiekåren, kanske ett havsövervakningsflygplan. Jag kan tänka mig stabsofficerare och underrättelsetjänst, säger han om Sveriges eventuella bidrag.

Storbritannien har bland annat tillfrågat Danmark men på måndagskvällen hade svenska utrikesdepartementet inga uppgifter om någon brittisk förfrågan.

Igår 05:02
Läs mer om Konflikten i Hormuzsundet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer