Marianne Mörck. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Julfirandet

Krönikor: Mormormysiga Mörck är ett klockrent val

Kvällspostens Maria Brander menar att valet av skådespelaren Marianne Mörck som julvärd i SVT är oväntat men ändå klockrent. Skribenten påpekar att Mörck inte förekommit i förhandsspekulationerna.

”När hon kommer inglidande från flanken, så framstår Mörck plötsligt som helt självklar. Hon känns trygg, erfaren, och är just nu något av det mormormysigaste vi har”, skriver Brander.

Aftonbladets Jan-Olov Andersson skriver att Mörck, som blivit folkkär för sin roll i ”Bonusfamiljen”, utstrålar värme och empati och kommer att sköta uppdraget bra.

”Rimligtvis inget kan gå fel på julafton”, skriver Andersson.

Läs också

Här är alla som hittills varit julvärdar

1959–1971: Bengt Feldreich

1972–2002 Arne Weise (utom 1979, 1988, 1989 och 1990)

2003: Lotta Bromé

2004: Ernst Kirchsteiger

2005: Blossom Tainton

2006: Ingvar Oldsberg

2007: Anne Lundberg

2008: Lasse Kronér

2009: Lisbeth Åkerman

2010: André Pops

2011: Kalle Moraeus

2012: Sarah Dawn Finer

2013: Petra Mede

2014: Henrik Dorsin

2015: Gina Dirawi

2016: Sanna Nielsen

2017: Lotta Lundgren och Erik Haag

2018: Kattis Ahlström

Källa: TT

Toppnyheter

Klimatmötet i Madrid. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
Klimatmötet i Madrid

Klimatmötet över – enades inte om viktigaste frågan

Klimatmötet i Madrid kommer inte överens i mötets nyckelfråga om framtida utsläppshandel, rapporterar DN och SvD. Det beslutet skjuts i stället fram till nästa års klimatmöte i Glasgow i Skottland.

Nu är slutförhandlingarna i Madrid över efter rekordlång övertid. I styrdokumentet finns bland annat den punkt som EU och Sverige har kämpat hårt för – att ländernas klimatlöften (NDC) ska skärpas löpande i stället för att bara förnyas, skriver TT.

11 min
Isabella Lövin (MP) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Behövs ett positivt budskap från Madridmötet

Att man inte har lyckats komma överens om svåra frågor på klimattoppmötet i Madrid visar en bristande tillit mellan länderna.

Det menar klimatminister Isabella Lövin, som samtidigt säger att euforin efter klimattoppmötet i Paris har försvunnit.

När man nu går in i mötets slutfas försöker en liten grupp med utvalda ministrar bryta dödläget och signalerna är försiktigt positiva kring att hitta en kompromiss för utsläppshandeln.

– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.

12 dec
Ursula von der Leyen och Viktor Orbán. TT
undefined

Hård strid om klimatmål: ”De fattiga ska inte betala”

Polen, Ungern och Tjeckien vänder sig emot EU:s mål om att vara en klimatneutral union år 2050, skriver AFP. De östeuropeiska länderna är beroende av kolet och menar att EU borde ta kostnaden för övergången till förnybart.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán menar att länderna måste få finansiella löften och att villkoren bakom dessa måste förhandlas fram, enligt Reuters.

– Vi kan inte tillåta att byråkrater i Bryssel får fattiga människor och fattiga länder att betala kostnaden för klimatförändringarna, säger Orbán.

12 dec
Läs mer om Klimatmötet i Madrid
Arkivbilder: Karolina Ekholm, Lars EO Svensson.  TT
Riksbankens räntepolitik

Ex-riksbankstoppar sågar planerad räntehöjning

De tydliga signalerna från Riksbanken om att styrräntan ska höjas till nollstrecket på torsdag vittnar om en ”irrationell rädsla” för negativa räntor. Det säger professor Lars E O Svensson, vice riksbankschef 2007–2013, till TT.

Även professor Karolina Ekholm, vice riksbankschef 2009–2014, ifrågasätter tajmingen av höjningen och menar att den är ”svårmotiverad”, eftersom det har varit minusränta så länge.

– Om det motiveras med att en negativ ränta leder till oönskade sidoeffekter så blir den naturliga följdfrågan varför vi i så fall har haft en negativ ränta så länge, säger hon till nyhetsbyrån.

3 tim
Annika Creutzer och Claudia Wörmann.  TT
undefined

Höjd boränta väntar: ”Är det kämpigt så bor man fel”

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.

13 dec
Läs mer om Riksbankens räntepolitik

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer