Fredrik Johansson: Från min horisont

Krönikör: Därför diskuteras hellre klyftor än samhällsproblem

Växande klyftor är enklare att prata om än verkliga samhällsproblem. Utjämna är mer attraktivt än tillväxt och reallöneökningar. Men dagens debatt om klyftorna bäddar för hur vi kommer att ligga senare, skriver krönikören Fredrik Johansson.

”Ökade klyftor” är en av de stora utmaningar som regeringen och dess stödpartier listar i inledningen av den så kallade Januariöverenskommelsen. Tillsammans med bland annat gängbrottslighet, rasism och demografi. Det är också ett av målen med den skattereform som aviseras i överenskommelsen. Att ”utjämna dagens växande ekonomiska klyftor”.

Stämmer detta? Är klyftorna en stor utmaning för Sverige? Är ekonomisk ojämlikhet ett lika trängande samhällsproblem som gängbrottslighet?

1981 var Gini-koefficienten i Sverige 0,193. Gini mäter inkomstfördelning – där 0 är fullständig utjämning (att alla har lika mycket) och 1 betyder total ojämlikhet (att en person har alla tillgångar). 0,193 är den lägsta uppmätta Gini i Sverige (Källa: Ekonomifakta).

Sedan dess har Gini-koefficienten ökat. Vilket många debattörer är snabba att påpeka. Vissa med illa dold nostalgi kring det tidiga 1980-talets olika kvaliteter.

Tittar man mer noggrant på vad som hänt sedan 1981 är bilden inte lika entydig.

Inkomstfördelningen har legat still

Under det senaste decenniet har inkomstfördelningen tvärtom legat still. Om man rensar för kapitalinkomster. Den svenska lönestrukturen har efter 2005 till och med bidragit till ökad ekonomisk jämlikhet (enligt beräkningar från regeringen). En förklaring är rimligen utvecklingen på arbetsmarknaden och att fler kommit i arbete. Går man från försörjningsstöd till arbete så tjänar man mer.

I ett internationellt perspektiv förblir den svenska ekonomiska jämlikheten också mycket stor. När OECD listar 39 länders Gini så hamnar Sverige på plats 31 – vi ligger i ett sjok med våra nordiska grannländer. På Världsbankens – förvisso mer osäkra lista – så hamnar vi på plats 148 av 158.

Däremot har alltså kapitalinkomsterna ökat. Vilket också påpekas i debatten. Avkastningen på kapital sägs växa i relation till avkastningen på arbete – som en funktion av automatisering, digitalisering etc. Men också på grund av sänkta skatter.

Den trenden finns, inte minst internationellt, Men ser vi till ökade svenska kapitalinkomster så ligger förklaringen inte främst där, utan på bostadsmarknaden.

Nationalekonomen Andreas Bergh har visat hur en avgörande del av de ökade inkomstklyftorna på grund av kapitalinkomster beror på reavinster på bostadsmarknaden.

Ekonomisk ojämlikhet beror alltså i hög grad på att lågproduktiva personer inte kommer in på arbetsmarknaden och att en illa fungerande bostadsmarknad gör att de som tillhör den svenska medelklassen gör stora kapitalinkomster på pappret (och betalar mycket stora summor i skatt i verkligheten) det år de flyttar.

Så detta borde väl vara lätt avdiskat i samhällsdebatten? Klyftorna är inte problemet.

Det är enklare att prata om annat än om verkliga samhällsproblem

Så kommer det nog inte att bli. Debatten om de ekonomiska klyftorna kommer ta stort utrymme under kommande år. För att det är enklare att prata om annat än det som är verkliga samhällsproblem.  

Att utjämna är helt enkelt politiskt mer attraktivt än att skapa förutsättningar för tillväxt och reallöneökningar. ”Beskatta de rika!” är ett kraftfullare slagord än ”Ett näringsklimat för 2,5 procent reallöneökningar över tid!”

De politiska förslagen kan antingen rikta sig mot de lägsta eller de högsta inkomstskikten. Och när man börjar rota i den politiska verktygslådan erbjuder sig ett antal möjligheter.

Antingen kan man höja den ersättningarna till dem som idag lever på försörjningsstöd – vilket är kopplat till levnadsstandard och inte till inkomstnivå. Det skulle innebära att trösklarna för att ta sig in på arbetsmarknaden höjs och att utanförskapet permanentas ytterligare. Arbetslinjen skulle försvagas. Långsiktigt skulle de verkliga klyftorna fördjupas.

Eller så kan man höja skatterna på kapital och kapitalinkomster. Det vill säga på företagande, investeringar och risktagande. Och möjligen på bostäder.

Stigande kapitalinkomster drivkraft bakom krav på nya löntagarfondsförslag

Och det kan naturligtvis bli värre. Föreställningen om att stigande kapitalinkomster ökar den ekonomiska ojämlikheten är också den viktigaste drivkraften bakom krav på nya och kreativa löntagarfondsförslag – i Sverige, men även i exempelvis Storbritannien.

Det kommer skada näringslivet och de långsiktiga möjligheterna för stigande reallöner. I ett läge där behovet av investeringar och risktagande kommer att öka, inte minska.

Dagens debatt om klyftorna bäddar helt enkelt för hur vi kommer att ligga senare.

Toppnyheter

Britta Björkholm på Folkhälsomyndigheten, smittskyddsläkare Per Follin och chefsläkare Elda Sparrelid på Region Stockholm under dagens presskonferens. Jonas Grönvik/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

Bedömning kvarstår: Ingen allmän spridning i Sverige

Eftersom flera av de bekräftade fallen av coronaviruset i Sverige har vistats i områden där smittan spridit sig bedömer Folkhälsomyndigheten att det fortfarande inte råder risk för allmän spridning i landet. Det säger man på en presskonferens.

– Var noga med symptom. Känner man sig sjuk ska man hålla sig hemma, kontakta vården via telefon och hålla god handhygien, säger Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Två av de nya fallen har också varit i nära kontakt med mannen i Göteborg som kommit hem från en resa i Italien.

Den smittade personen som vistats i Iran kom hem för tre dagar sedan utan symptom och ankom till sjukhus under torsdagen. Vården har identifierat några kontakter som ska följas upp.

2 tim
Illustrationsbild. Mikael Fritzon/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fem nya fall av coronavirus i Sverige – smittade har varit i Tyskland och Iran

Fem nya fall av det nya coronaviruset har bekräftats i Sverige, skriver Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande. Det rör sig om tre personer i Västra Götaland, en person i Region Uppsala och en person i Region Stockholm.

Fallet i Uppsala rör en kvinna som vistats i Tyskland och som uppsökte vård i Sverige efter att hon fått symptom på en luftvägsinfektion.

– Patienten får nu vård i enlighet med de rutiner som gäller. Någon närmare information om hälsotillståndet kan vi i dagsläget inte lämna, säger smittskyddsläkare Johan Nöjd vid Region Uppsala till TT.

Personen i Stockholm har smittats under en resa i Iran.

De två personerna i Västra Götaland har haft nära kontakt med den smittade mannen i Göteborg och upptäcktes via aktiv smittspårning.

3 tim
Södersjukhuset i Stockholm. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Vården i Stockholm är inte redo för ett coronautbrott”

Akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm kollapsade i helgen. En region som inte klarar av att ge vård en vanlig söndag i februari kommer därför inte klara av ett utbrott av coronaviruset i Stockholm, skriver V-politikerna Karin Rågsjö och Jonas Lindberg på DN Debatt.

Vården i regionen är redan nu i kris, där patienter trängs på akutmottagningarna och vårdpersonalen protesterar. Vid en eventuell smittspridning kommer intensivvårdsplatserna att bli hårt belastade. Därför kräver Rågsjö och Lindberg bland annat mer resurser till sjukvården, fler vårdplatser och att sjukhusen står redo för ett större utbrott av det nya coronaviruset.

33 min
Läs mer om Coronavirusets spridning
Stefan Löfven/Annie Lööf TT
Framtidens pensioner

Pensionshöjning hotar att spräcka januariavtalet

Det pågår en konflikt mellan regeringen och C och L om att höja pensionerna, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen vill S och MP höja pensionerna med 600 kronor för de med låg ersättning, något som de borgerliga samarbetspartierna inte har gått med på.

Höjda pensioner är en av punkterna som finns med i januariavtalet.

– Om det inte blir någon pensionshöjning så ser vi inte att det finns något januariavtal. Här går en tydlig gräns för oss, säger Lena Rådström Baastad, partisekreterare (S), till Aftonbladet.

Idag 10:37
Roland Magnusson / Roland Magnusson
undefined

”Pensionsspara, ungdomar – annars är er framtid mörk”

Dagens unga är bättre på spara än äldre generationer. Men de gör det på fel sätt vilket riskerar att tunna ut pensionen i framtiden. Det skriver Karin Pihl på GP:s debattsida.

I stället för att spara på sparkonto, som i dagens lågräntenivå inte ger någon avkastning alls, måste unga bli bättre på att fondspara. Eftersom tidshorisonten är 30-40 år, går det att kosta på sig att ta lite risker med placeringen av pengarna.

Ett annat hinder för unga att bygga en bra pension är det sena inträdet på arbetsmarknaden.

Andra problem är att dagens flexibla arbetsmarknad skapar dåliga villkor för en bra tjänstepension medan bostadsproblematiken leder till att en stor andel av lönen går åt att betala upptrissade andrahandshyror.

Men pensionen kan inte enbart lösas av kloka val från hushållen. Även staten måste vara bättre på att premiera sparande. Dessvärre har staten gjort tvärtom genom att underläta lån genom ränteavdrag och riksbankens penningpolitik, menar hon.

"Samtidigt slopades avdragsrätten för pensionssparande 2016. Det är inte hållbart, vilket framtidens äldre kommer märka av", skriver Pihl.

Idag 12:49
Illustrationsbild/Daniel Suhonen TT
undefined

Suhonen: Skrota slöseriet och höj fattigpensionerna

Sverige behöver en pensionsreform och borde börja med att kraftigt banta Pensionsmyndighetens kommunikationsbudget, skriver Daniel Suhonen på Expressen debatt.

Myndigheten lägger i dag 433 miljoner kronor per år på information och kommunikation, en summa som Suhonen tycker borde gå till fattigpensionärerna i stället.

Han förespråkar att hela systemet görs om och att Socialdemokraterna tar initiativ till att höja pensionerna.

”Det är orimligt att människor som byggt och burit vårt land inte har råd ens om de sparar, att köpa en tågbiljett för ett par hundralappar för att besöka barnbarnen”, resonerar Suhonen.

Idag 12:19
Läs mer om Framtidens pensioner
PHILIPPE LOPEZ / TT NYHETSBYRÅN
Ledarsvepet

Ledare: Viktigt att Sverige markerar mot Kina

Fem år har gått sedan den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai fängslades i Kina. I veckan uppdagades att han döms till tio års fängelse ”för att ha försett utländsk makt med underrättelser”. Kinas förtryck trappas upp, men rättvisan för Gui Minhai går inte att tumma på, menar flera ledarredaktioner.

Mikael Hermansson på Borås Tidnings ledarsida skriver att domen inte är förvånande.

”Det går inte att förvänta sig något annat av den kinesiska staten än att den i alla lägen och avseenden ser till sina egna intressen. I det läget är rättsstatens principer noll och intet värda” skriver Mikael Hermansson.

Han får medhåll av Johan Rudström på UNT:s ledarredaktion som skriver att Kommunistpartiet alltid kommer att vara högsta prioritet för Kina. Men de svenska kraven är inte förhandlingsbara, det måste Kina förr eller senare inse.

”Varje steg i Gui Minhai-affären kan ses mot den bakgrunden, den totala oförståelsen för att Sverige skulle bry sig om en oppositionell halvkinesisk bokhandlare, när man har sådant som Volvo, Ericsson och annan export till en högteknologisk tillväxtmarknad att ta hänsyn till” skriver Johan Rudström.

Sydsvenskans ledarredaktion skriver att anklagelserna är felaktiga och visar på Kinas ständiga vägran till människors fri- och rättigheter. Därför är det av hög vikt att Sverige, tillsammans med andra länder, markerar mot Kina.

”Diktaturens hårdföra tag är långtifrån nya. Men sällan har Kina blottat förtryckaransiktet så tydligt mot Sverige som i fallet med Gui Minhai” skriver Sydsvenskan.

4 tim
Christer Nylander/Arkivbild TT
undefined

L: SD vill ha public service som politiskt redskap

Sverigedemokraternas begäran om att kalla public service-chefer till riksdagen vittnar om partiets vilja att ta kontroll över det offentliga samtalet, skriver Liberalernas riksdagsledamot Christer Nylander på Aftonbladet debatt.

Han menar att SD:s mediepolitik går på tvärs mot idén om fria medier som självständigt väljer vinklar och perspektiv för att spegla samhället.

”Kontrollerad media som följer den politiska maktens önskan bidrar till att göra samhället mer slutet och minska vår möjlighet att tänka nytt”, argumenterar Nylander.

Idag 09:44
Illustrationsbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Mobilförbud är inte svaret på skolans problem

Kinas ekonomiska inflytande i Sverige, mobilförbud i skolan och kusingifte är några av de ämnen som engagerar på torsdagens ledarsidor.

Kinesiska investeringar i svenska företag medför ekonomiska fördelar men innebär också en uppenbar risk för politisk påverkan, skriver GP:s Karin Pihl. Hon efterlyser därför en genomtänkt strategi från Sverige för att kunna parera den politiska makt som de kinesiska företagen skapar sig genom sitt ägande parat med sina kopplingar till Kommunistpartiet.

Mobilförbud är inte tillräckligt för att skapa lugn och ro i skolan, skriver DI:s Lotta Engzell-Larsson med anledning av regeringens beslut att utreda hur ett sådant förbud skulle kunna införas.

”Sverige har sedan decennier ett auktoritetsproblem i skolan där lärarna degraderats till mentorer och stökiga elever ibland tagit makten. Det löser man inte genom att införa ett allmänt mobilförbud”, menar Engzell-Larsson.

Kusingiften är en del av hederskulturen och innebär betydande risker för medfödda missbildningar, påpekar Expressen osignerade ledare. Detta är något som Sverige borde uppmärksamma och införa åtgärder mot, anser man.

”Socialstyrelsen borde omgående ges i uppdrag att ta reda på hur utbrett det är med kusingiften är i Sverige, och genomföra en upplysningskampanj om vilka risker som är förknippade med att äkta sin kusin”.

Idag 07:02
Läs mer om Ledarsvepet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer