Jan-Erik Andelin

Krönikan: Finland har ingen Annie Lööf

Den borgerliga regeringen i Finland avgick när flaggskeppet sjönk en månad före valet. Det var en planerad jätteomläggning av finländsk vård och omsorg.

Regeringskonseljerna i Finland saknar det mesta av kungligt prål. När den finländska regeringen avgick häromveckan möttes statsministern och presidenten formellt i den senares skandinaviskt minimalistiska tjänstebostad Talludden.

Ceremonin sägs med typisk finsk karghet ha omfattat bara omkring tjugo ord.

Statsminister Juha Sipilä från den finländska Centern bad om avsked och president Sauli Niinistö beviljade honom det på stående fot. Presidenten bad Sipilä jobba vidare som expeditionsminister tillsvidare. Den 70-årige presidenten hade dessutom, på sin stående fot, ont efter en höftoperation och gick på kryckor.

Fram till riksdagsvalet den 14 april har Finland nu redan före sitt val en liknande övergångsregering som Sverige efter septembervalet i höstas.

Paradoxalt nog deppade inte centertopparna i Helsingfors över läget. Det blev tvärtom stora kosläppet: Centerns profiler gav sig direkt ut till köpgallerior och torg för valarbete. Finskt  valsystem är mera persondrivet än det svenska, så varje minister och kandidatnuna behövs i gatubilden.

Men katastrofen kring den finländska regeringens avgång är massiv. Regeringens huvudpartier, Centern och högermoderata Samlingspartiet, såg en jättereform av det finländska social- och hälsovårdssystemet kapsejsa och sjunka inför allas ögon som regalskeppet Wasa.

Riksdagens talman Paula Risikko meddelade att både sote – så förkortades reformen i Finland – och en stor landskapsreform är död och inte längre behandlas i plenum.

Finland behöver som andra nordiska välfärdsländer akut bygga om och smörja sitt välfärdsmaskineri inför framtiden. Ålderspyramiden blir tyngre upptill och de som ska pumpa till skattemedlen blir färre.

Det var meningen att Finland skulle gå Sveriges väg. De finländska kommunerna har hittills haft ansvaret för vård och omsorg, ofta administrerat i samordnade sjukvårdsdistrikt. Nu skulle Finland få en motsvarighet till de svenska landstingen –  ett nät av 18 landskap.

Landskapen har hittills mest ansvarat för övergripande samhällsplanering men skulle nu uppgraderas för att ta hand om social omsorg och sjukvård plus allt från arbetsförmedling till räddningstjänst.

De nya landskapen var Centerns heta dröm i regeringsprogrammet. Partiet tappar terräng när den finska landsbygden snabbt töms på folk och någon Annie Lööf med en dynamisk stab har det finländska broderpartiet inte haft. Den nya demokratiska mellannivån i Finland skulle bli det finländska C:s nya fäste, som i Sverige skulle landskapsfullmäktigen väljas i ett helt eget val.

Det valet sköts upp hela fyra gånger. Det skulle ursprungligen ha hållits i januari 2018 och det sista budet var att det skulle hållas i höst. Med regeringens avgång myllades alltsammans ner i jorden i fullständig ovisshet.

I regeringssamarbetet skulle det finländska M, Samlingspartiet få det fria vårdvalet. Det skulle likna Sveriges och de privata vårdkoncernerna såg grönt gräs överallt.

I riksdagen stötte varje utkast till vårdreformen på patrull i riksdagens grundlagsutskott som under ledning av riksdagsledamoten och vänsterjuristen Annika Lapintie gång på gång påpekade att planerna inte garanterar jämlik vård för alla finländare.

Vårdkoncernernas kapital och investeringar i vård och omsorg flyter smidigt mellan Finland och Sverige.

Våren 2018 sålde de svenska Tritonfonderna ut Finlands största vårdbolag Mehiläinen till den finländska försäkringssektorn. Ungefär samtidigt sålde svenskstyrda EQT ut sin del av branschtvåan Terveystalo (Hälsohuset). Attendo är trea bland vårdbolagen i Finland och femman Pihlajalinna är registrerat på Stockholmsbörsen.

Trots osäkerheten kring det vårdvalet gör tre av fyra finländska vårdbolag plusresultat. Fyrtio bolag omsatte i fjol 44 miljarder kronor. Årstillväxten var 19 procent, visar affärstidskriften Talouselämä.

Flera kommuner har redan klivit in i framtiden. Bortom Haparanda, på den finska sidan om gränsen har tretton kommuner i Havs-Lappland redan valt vårdkoncernen Mehiläinen att driva all sjukvård i regionen med ett 15-årigt avtal värt 12 miljarder kronor.

Om fem veckor är rösterna är räknade i det finländska riksdagsvalet. Troligaste statsministerkandidat är socialdemokraten Antti Rinne – som ända tills nyligen låg på intensiven efter en allvarlig feldiagnos under en semesterresa.

Antti Rinne är, som Stefan Löfven, ingen verbal och karismatisk vandrande lyskraft precis, men tycks ha en appeal på finländarna i alla fall – i synnerhet när pendeln har svängt så häftigt mot den utgående nationalkonservativa regeringen.

Finländarnas sote har hittills kostat över två miljarder kronor och direkt sysselsatt omkring tusen personer. Ministrarna har kommit och gått under regeringsperioden, reformens projektchef likaså. Den första, Tuomas Pöysti är numera justitiekansler i Finland. Den nuvarande, Päivi Nerg kommer från inrikesministeriet där hon var tjänstemannakårens trötta ansikte under flyktingkrisen 2015.

Alla sote-utredningar kommer ändå knappast att gå förlorade. Nu spekuleras det i en mindre reform. Också finländska S lovar en ytterligare förbättrad vårdgaranti som kommer att innebära större upphandlingar av privata koncernerna även om Finland får en mera vänsterdriven regering.

Sote-reformens första bokstavsled skulle stå för att socialväsendet i Finland också skulle läggas om. Men där hände mer eller mindre ingenting på fyra år. Det mesta man grälade om var sjukvården.

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för finländska Hufvudstadsbladet.

Toppnyheter

Trump och Turkiets president Erdogan under Natomöte förra sommaren. Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

USA inför sanktioner och höjer ståltullar mot Turkiet

USA avbryter handelssamtalen med Turkiet efter Syrienoffensiven, meddelar president Donald Trump via Twitter. USA:s handelsdepartement kommer ”omedelbart” att avsluta förhandlingarna om handelsavtalet som är värt 100 miljarder dollar.

Dessutom höjs tullarna på turkiskt stål återigen till de 50 procent som de var innan tarifferna sänktes i maj, heter det i uttalandet.

Inom kort ska Donald Trump också utfärda en presidentorder om sanktioner mot ”nuvarande och tidigare medlemmar av den turkiska regeringen” och personer som bidrar till att destabilisera norra Syrien.

Presidentordern kommer att göra det möjligt för USA att införa ytterligare kraftfulla sanktioner mot dem som är involverade i brott mot mänskliga rättigheter. Bland annat kan det bli tal om finansiella sanktioner, frysning av tillgångar och inreseförbud till USA, heter det i uttalandet.

”Jag är fullt beredd att snabbt krossa Turkiets ekonomi om turkiska ledare fortsätter den här farliga och destruktiva linjen”, skriver Trump.

37 min
CHP-supportrar i Istanbul tidigare i år. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Karaveli: ”S bör stödja den turkiska oppositionen”

Turkietkännaren Halil Karaveli anser att Socialdemokraterna i Sverige och andra delar av världen bör stödja den turkiska oppositionen. Det skriver han på DN Debatt med anledning av den turkiska offensiven i norra Syrien.

”Nu krävs en idépolitisk mobilisering för att bemöta och på sikt besegra den turkiska högernationalism som blivit ett gränsöverskridande hot”, anser han.

Karaveli menar att de turkiska socialdemokratiska partierna CHP och HDP behöver ”vägledning och ideologisk uppmuntran” från socialdemokrater.

Han skriver att den nyliberala ordningen i Turkiet de senaste fyrtio åren har gjort att ”det socialdemokratiska tänkandet förtvinat”. Enligt Karaveli kan dock S hjälpa Turkiet att bryta ”med sina konservativa, auktoritära arv”.

1 tim
Turkiska miltitärfordon i Syrien. AREF TAMMAWI / AFP
undefined

”Värsta scenariot är strider mellan reguljära arméer”

Syriska trupper säger sig ha nått den strategiskt viktiga staden Manbij i norra Syrien, en stad som är ett mål även för den turkiska offensiven.

– De kommande timmarna får visa om det blir en direkt konfrontation mellan den syriska armén och den turkiska armén, säger Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé i Expressen TV.

Den norska Mellanösternexpertern Jo Jakobsen säger till Dagbladet att han inte tror att någon sida är intresserad av en konfrontation, som riskerar att bli mycket blodig, särkilt inte den syriska.

– Syrien är beroende av Ryssland som vill ha minsta möjliga bråk, säger han.

Tidningen har också pratat med Turkietexperten Siri Nestet som ser tre vägar framåt: att Turkiet backar, att Ryssland förhandlar fram ett avtal mellan parterna eller en direkt konfrontation, varav det sista är det farligaste.

– Då pratar vi inte milis mot milis eller Turkiet mot milis utan strider mellan två reguljära arméer, krigshandlingar mellan nationer, säger hon.

2 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Elizabeth Warren. Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Warrens stöd fortsatt störst inför sista debatten

Elizabeth Warren är fortsatt den demokratiska presidentkandidat som har det högsta väljarstödet, visar en ny opinionsmätning från Quinnipiac University.

Warren får 30 procent av stödet, en ökning med en procentenhet jämfört med en undersökning från förra veckan. Där bakom ligger Joe Biden på 27 procent. Även han ökar en procentenhet.

På tredje plats ligger Bernie Sanders som som får 11 procent, ett ras med fem procentenheter. Sanders ålder och hälsa har ifrågasatts sedan han nyligen fick en hjärtinfarkt.

Undersökningen kommer dagen före nästa stora debatt mellan kandidaterna som hålls på tisdagskvällen.

1 tim
Det demokratiska startfältet i den förra debatten, som ägde rum den 12 september i Houston. David J. Phillip / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Största debatten i politiska historien väntar i morgon

Tolv demokrater gör i morgon upp i den största debatten i amerikansk politisk historia, skriver Time. Aldrig tidigare har så många kandidater stått på samma scen.

Sedan debatten i september har två politiker tillkommit: Tulsi Gabbard och Tom Steyer. För att kvalificera sig krävdes att kandidaterna samlat in donationer från minst 130 000 personer och att de fått över två procents väljarstöd i minst fyra mätningar mellan 28 juni och 1 oktober, något som både Gabbard och Steyer nu har klarat, enligt Vox.

Men frågan är om Gabbard ställer upp. Hon har hotat att bojkotta tillställningen för att ”medier försöker kapa hela valprocessen” genom att hålla debatter som är ”menade att underhålla, inte upplysa”.

Idag 04:56
Bernie Sanders och Elizabeth Warren. TT
undefined

Sanders: Hon är kapitalist in i märgen – det är inte jag

Den demokratiska presidentaspiranten Bernie Sanders avfärdar uppfattningen om att han och rivalen Elizabeth Warren i princip har identiska positioner, i en intervju med ABC News. Sanders menar att han är den enda som vill ta krafttag mot ”den styrande klassen” i USA.

– Elizabeth ser sig själv – om jag förstod citatet rätt – som kapitalist ända in i märgen. Det gör inte jag. Och skälet är att jag inte för en sekund kommer att tolerera den typ av girighet, korruption och ojämlikhet i inkomst och rikedom och allt lidande som pågår i det här landet, säger Sanders.

Han fick också frågor om sin hälsa, efter att han drabbats av en hjärtinfarkt tidigare i höst. ”Väldigt bra”, svarade Sanders när reportern frågade hur han mådde.

Både Sanders och Warren tillhör favoriterna i det demokratiska startfältet.

Idag 04:39
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Tomas Hilmo. Arkivbilder. Pressbild, TT
Krisen i sjukvården

Leverans väntas på onsdag – vd:n beklagar situationen

Leverantören Apotekstjänst hotas av både vite, skadestånd och avbrutet kontakt med anledning av den rådande bristen på sjukhusmaterial i flera regioner, skriver TT.

Företagets vd Tomas Hilmo beklagar den uppkomna situationen.

”Vi arbetar dygnet runt för att lösa leveranserna snarast möjligt. Vi beräknar just nu att alla leveranser ska vara igång i normal omfattning på onsdag”, skriver han i ett pressmeddelande som SVT och TT tagit del av.

På grund av materialbristen har planerade operationer ställts in i Uppsala under tisdagen och onsdagen. Andra regioner har gått in i stabsläge.

2 tim
Sjukvårdsmaterial. Arkivbild. Erik Nylander/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fortsatt stabsläge i Dalarna på grund av materialbrist

Stabsläget fortsätter i Dalarna med anledning av bristen på sjukvårdsmaterial, rapporterar SVT Dalarna. Regiondirektör Karin Stikå Mjöberg säger dock att inga planerade operationer har behövts ställas in hittills, men att det är nödvändigt att förråden kontinuerligt fylls på.

– Vissa delar klarar vi en vecka men andra delar bara några dagar, säger hon.

Stikå Mjöberg säger att man nu hoppas på att leverantören Apotekstjänst AB snart ska få sina leveranser att fungera.

Akademiska sjukhuset i Uppsala förlängde i dag operationsstoppet till onsdag på grund av brist på sjukvårdsmaterial.

5 tim
Arkivbilder  TT
undefined

Operationer i Uppsala ställs in på tisdag och onsdag

Problemen med materialbrist på Akademiska sjukhuset i Uppsala fortsätter. All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in även under tisdagen och onsdagen, meddelar sjukhuset i ett pressmeddelande.

Sjukhuset har fått in vissa leveranser med sjukvårdsmaterial under helgen, men man är ännu inte uppe i de nivåer som krävs för att kunna bedriva en normal verksamhet och samtidigt ha beredskap för akuta händelser.

Materialbristen i Uppsala och fyra andra regioner har uppstått i samband med att man bytte distributör. Socialstyrelsen har på grund av detta kallat de berörda regionerna till ett extramöte, rapporterar SVT Uppsala.

Idag 11:33
Läs mer om Krisen i sjukvården
Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nobelpriset

”Äntligen premierar riksbanken forskning som leder världen rätt”

Riksbanken har länge mött kritik för att endast premiera marknadsvänlig forskning. Med årets pristagare kan de stilla de kritiker som vill avveckla priset, skriver Tomas Bjöersdorff, Ekonom och tidigare VD för Erikshjälpen, på SVT debatt.

Världen idag är i stort behov av den typ av ekonomisk och praktisk forskning som årets pristagare bidragit till, skriver debattören. Han menar att vi måste lyssna till de ekonomer och forskare som förstår värdet av att väga in faktorer som befolkningens välmående, livskvalitet, kunskap och engagemang.

”En händelse som ser ut som en tanke är att det prestigefyllda Ekonomipriset som i år firar 50 år jubilerar med att ge världen hopp och uppmuntran genom att premiera forskning som kan svara på hur vi kommer tillrätta med några av vår tids största risker såsom ekologiskt sammanbrott, social och ekonomisk ojämlikhet”, skriver Tomas Bjöersdorff.

1 tim
Michael Kremer, Esther Duflo och Abhijit Banerjee. Wikipedia/Harvard University/MIT
undefined

Ekonomipriset till Nobels minne tilldelas trio

Den franska fattigdomsforskaren Esther Duflo delar Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne med amerikanerna Abhijit Banerjee och Michael Kremer.

”Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

I mitten av 90-talet gjorde Kremer fältexperiment och testade åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya, något som Banerjee och Duflo fortsatt med i andra länder, ofta tillsammans med Kremer.

”Deras metoder är i dag dominerande bland utvecklingsekonomer”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien.

Idag 09:50
JONATHAN NACKSTRAND / AFP
undefined

Här är vinnarna av priset – två är ett gift par

Årets tre vinnare av Riksbankens pris till Nobels minne får utmärkelsen för deras ”experimentella ansats mot att minska den globala fattigdomen”.

Esther Duflo och Abhijit Banerjee är ett gift par som bland annat tillsammans med den tredje pristagaren Michael Kremer studerat så kallad mikroekonomi i utvecklingsländer, till exempel hur hushåll beter sig och effekten av utbildning. Metoden har ofta varit fältexperiment där målet har varit att fastslå kausala samband inom ekonomin.

– Vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför, säger Duflo i Vetenskapsakademins intervju direkt efter tillkännagivandet.

Idag 10:14
Läs mer om Nobelpriset

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Mikael Damberg (S). Arkivbilder. TT
Polisens framtid

Damberg om hoten mot polisfamiljer: Fegt angrepp

Inrikesminister Mikael Damberg (S) är ”förbannad” över Polisförbundets rapport som visar att inte bara poliser utsätts för våld, hot och trakasserier, utan även deras familjemedlemmar. Det skriver han i ett inlägg på Facebook.

”Det är fegt och det är ett angrepp mot dem som valt att genom sitt yrke göra en insats för hela samhället”, skriver S-ministern.

Damberg tar upp att attacker mot polisen gör regeringen mer beslutsam att ge polisen de verktyg och resurser som behövs för att pressa kriminella. Han lyfter att straffet för angrepp på blåljuspersonal höjs vid årsskiftet och att polisens arbete för att stärka medarbetarskyddet skärps.

Samtidigt ser regeringen över regler om polisens ID-handlingar, om det eventuellt kan bli möjligt att polisers personuppgifter anonymiseras.

2 tim
Johan Forssell.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M vill göra det svårare att ta reda på polisers identitet

Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell reagerar på att nästan var tionde polis uppger att deras familjemedlemmar utsatts för hot, våld eller trakasserier.

På Twitter skriver han:

”Befarar att detta kan bli ännu vanligare framöver. Vi bör göra det svårare för kriminella att ta reda på en polisanställds identitet”.

För att minska risken för trakasserier vill Polisförbundet att polisernas fullständiga namn och personnummer tas bort från tjänstekorten. Regeringen har tidigare uttryckt sig positivt till förslaget och utreder nu frågan.

Advokatsamfundets förre ordförande Anne Ramberg menar dock att man måste vara försiktig eftersom förändringar kan leda till en minskad transparens i polisens arbete.

Idag 07:24
Läs mer om Polisens framtid