Jan-Erik Andelin

Krönikan: Finland har ingen Annie Lööf

Den borgerliga regeringen i Finland avgick när flaggskeppet sjönk en månad före valet. Det var en planerad jätteomläggning av finländsk vård och omsorg.

Regeringskonseljerna i Finland saknar det mesta av kungligt prål. När den finländska regeringen avgick häromveckan möttes statsministern och presidenten formellt i den senares skandinaviskt minimalistiska tjänstebostad Talludden.

Ceremonin sägs med typisk finsk karghet ha omfattat bara omkring tjugo ord.

Statsminister Juha Sipilä från den finländska Centern bad om avsked och president Sauli Niinistö beviljade honom det på stående fot. Presidenten bad Sipilä jobba vidare som expeditionsminister tillsvidare. Den 70-årige presidenten hade dessutom, på sin stående fot, ont efter en höftoperation och gick på kryckor.

Fram till riksdagsvalet den 14 april har Finland nu redan före sitt val en liknande övergångsregering som Sverige efter septembervalet i höstas.

Paradoxalt nog deppade inte centertopparna i Helsingfors över läget. Det blev tvärtom stora kosläppet: Centerns profiler gav sig direkt ut till köpgallerior och torg för valarbete. Finskt  valsystem är mera persondrivet än det svenska, så varje minister och kandidatnuna behövs i gatubilden.

Men katastrofen kring den finländska regeringens avgång är massiv. Regeringens huvudpartier, Centern och högermoderata Samlingspartiet, såg en jättereform av det finländska social- och hälsovårdssystemet kapsejsa och sjunka inför allas ögon som regalskeppet Wasa.

Riksdagens talman Paula Risikko meddelade att både sote – så förkortades reformen i Finland – och en stor landskapsreform är död och inte längre behandlas i plenum.

Finland behöver som andra nordiska välfärdsländer akut bygga om och smörja sitt välfärdsmaskineri inför framtiden. Ålderspyramiden blir tyngre upptill och de som ska pumpa till skattemedlen blir färre.

Det var meningen att Finland skulle gå Sveriges väg. De finländska kommunerna har hittills haft ansvaret för vård och omsorg, ofta administrerat i samordnade sjukvårdsdistrikt. Nu skulle Finland få en motsvarighet till de svenska landstingen –  ett nät av 18 landskap.

Landskapen har hittills mest ansvarat för övergripande samhällsplanering men skulle nu uppgraderas för att ta hand om social omsorg och sjukvård plus allt från arbetsförmedling till räddningstjänst.

De nya landskapen var Centerns heta dröm i regeringsprogrammet. Partiet tappar terräng när den finska landsbygden snabbt töms på folk och någon Annie Lööf med en dynamisk stab har det finländska broderpartiet inte haft. Den nya demokratiska mellannivån i Finland skulle bli det finländska C:s nya fäste, som i Sverige skulle landskapsfullmäktigen väljas i ett helt eget val.

Det valet sköts upp hela fyra gånger. Det skulle ursprungligen ha hållits i januari 2018 och det sista budet var att det skulle hållas i höst. Med regeringens avgång myllades alltsammans ner i jorden i fullständig ovisshet.

I regeringssamarbetet skulle det finländska M, Samlingspartiet få det fria vårdvalet. Det skulle likna Sveriges och de privata vårdkoncernerna såg grönt gräs överallt.

I riksdagen stötte varje utkast till vårdreformen på patrull i riksdagens grundlagsutskott som under ledning av riksdagsledamoten och vänsterjuristen Annika Lapintie gång på gång påpekade att planerna inte garanterar jämlik vård för alla finländare.

Vårdkoncernernas kapital och investeringar i vård och omsorg flyter smidigt mellan Finland och Sverige.

Våren 2018 sålde de svenska Tritonfonderna ut Finlands största vårdbolag Mehiläinen till den finländska försäkringssektorn. Ungefär samtidigt sålde svenskstyrda EQT ut sin del av branschtvåan Terveystalo (Hälsohuset). Attendo är trea bland vårdbolagen i Finland och femman Pihlajalinna är registrerat på Stockholmsbörsen.

Trots osäkerheten kring det vårdvalet gör tre av fyra finländska vårdbolag plusresultat. Fyrtio bolag omsatte i fjol 44 miljarder kronor. Årstillväxten var 19 procent, visar affärstidskriften Talouselämä.

Flera kommuner har redan klivit in i framtiden. Bortom Haparanda, på den finska sidan om gränsen har tretton kommuner i Havs-Lappland redan valt vårdkoncernen Mehiläinen att driva all sjukvård i regionen med ett 15-årigt avtal värt 12 miljarder kronor.

Om fem veckor är rösterna är räknade i det finländska riksdagsvalet. Troligaste statsministerkandidat är socialdemokraten Antti Rinne – som ända tills nyligen låg på intensiven efter en allvarlig feldiagnos under en semesterresa.

Antti Rinne är, som Stefan Löfven, ingen verbal och karismatisk vandrande lyskraft precis, men tycks ha en appeal på finländarna i alla fall – i synnerhet när pendeln har svängt så häftigt mot den utgående nationalkonservativa regeringen.

Finländarnas sote har hittills kostat över två miljarder kronor och direkt sysselsatt omkring tusen personer. Ministrarna har kommit och gått under regeringsperioden, reformens projektchef likaså. Den första, Tuomas Pöysti är numera justitiekansler i Finland. Den nuvarande, Päivi Nerg kommer från inrikesministeriet där hon var tjänstemannakårens trötta ansikte under flyktingkrisen 2015.

Alla sote-utredningar kommer ändå knappast att gå förlorade. Nu spekuleras det i en mindre reform. Också finländska S lovar en ytterligare förbättrad vårdgaranti som kommer att innebära större upphandlingar av privata koncernerna även om Finland får en mera vänsterdriven regering.

Sote-reformens första bokstavsled skulle stå för att socialväsendet i Finland också skulle läggas om. Men där hände mer eller mindre ingenting på fyra år. Det mesta man grälade om var sjukvården.

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för finländska Hufvudstadsbladet.

Toppnyheter

TT
Den svenska kriminalpolitiken

Ledare: Politikerförakt att vänta om inte kriminalitet tas på allvar

Veckans partiledardebatt i riksdagen väckte frågor om gängkriminaliteten, inte minst med anledning av de senaste dygnen i Malmö. ”Sveriges tredje största stad ligger för långt från riksdagen” skriver Sydsvenskans huvudledare som menar att statsministern borde lägga ett större fokus på frågan. ”Om regeringen inte tar gängkriminaliteten på större allvar riskerar de politikerföraktet och känslan av avstånd till de folkvalda i huvudstaden att växa ytterligare” skriver Sydsvenskan.

Petter Birgersson på Blekinge Läns Tidnings ledarsida önskar också att frågan om kriminalitet hade fått ett större utrymme i debatten. Där med anledning av veckans flera explosioner, något som har skapat en rädsla hos många invånare i närområdena. ”Den som ser bilderna efter sprängningen vid hyreshuset förstår att oron inte är obefogad” skriver Birgersson och menar att den svenska grundtryggheten är skadad. Han får medhåll från Mathias Persson på Smålands-Postens ledarsida. ”När sprängningarna läggs ihop med skjutningarna och den höga frekvensen av andra våldsbrott framträder en bild av ett samhälle i snabbt förfall” skriver Persson, som menar att frågan om kriminaliteten är ett riksintresse som kräver blocköverskridande samarbeten.

Löfven framförde i riksdagsdebatten att han är stolt över det socialdemokratiska arvet men ”Vem kan ha ställt till det så här med det gamla folkhemmet?” frågar sig Birgersson på Blekinge Läns tidnings ledarsida.

Igår 21:55

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer