Till vänster på bild: Ana Cristina Hernández. Till höger: Berlinmuren. Foto: Maja Cronstetd/AP/TT
1989

Krönika: Frihet är den bästa muren

Det samhälle som vill ha kvar sina invånare borde lära sig den simpla historiska läxan som kommunistiska stater vägrar göra: Det är inte murar, övervakning och hot om straff som gör att människor stannar kvar. Det är snarare något helt annat, skriver fPlus-reportern Ana Cristina Hernández.

Det kan ha varit det mest lyckosamma misstaget någonsin, när Günter Schabowski, Östtysklands politbyrås medieansvarig, på en presskonferens råkade säga att möjligheterna för invånarna i den östtyska sidan att besöka Västtyskland skulle börja gälla ”omedelbart”.

Egentligen var meningen, vilket Schabowski ännu inte hade hunnit läsa sig in på, att medborgarna skulle bli tvungna att söka om tillstånd. Men ödet var envist och natten slutade med ett yrande Berlin och gränsvakter som förvirrat såg på när folket klättrade över det som för bara några minuter sedan hade hindrat friheten från att tränga in till Öst.

Många minns natten i fråga – den 9 november 1989 – som nu fyller 30. Berlinmurens fall ingår i kategorin ”historiska event där alla vet vad de gjorde den dagen”. Men vem minns egentligen huvudanledningen till varför muren uppfördes? Att Östtyskland inte ville att dess invånare skulle fly till Väst är det rätta men kortfattade svaret. För att få en mer detaljerad bild krävs det dock en närmare titt på situationen i efterkrigstidens DDR.

Efter andra världskriget delades Europa, Tyskland och Berlin i en östlig kommunistisk del och en demokratisk i Väst. När det började gå upp för människorna bakom järnridån att deras framtid hotades av ytterligare en omgång despotiska regimer valde många att fly. Mellan åren 1949 och 1961, innan muren uppfördes, flydde runt tre miljoner östtyskar till den västra sidan. Sommaren 1961 lämnade ungefär 1 000 personer per dag. Landets exodus var så problematisk att ledningen i DDR redan år 1953 begärde att få bygga en mur men utan att få gehör från Sovjetunionen.

Men de länder som implementerar kommunism får förr eller senare hantera samma demografiska problem: de första som lämnar är de yngsta, de med störst frihetslängtan och störst förhoppning om framtiden. Så var det även i Östtyskland, Sovjetunionen och resten av de kommunistiska satellitstaterna. De flesta av de som flydde, även efter att muren uppfördes, var välutbildade personer i 25-årsåldern. Detta, tillsammans med den tidigare förlusten av unga förmågor under kriget, ledde till en ”brain drain” utan dess like. Situationen blev ohållbar för DDR och den 13 augusti 1961 var gränsen nådd – den fysiska separationen av Öst och Väst inleddes.

Utbildade personer i arbetsför ålder är den mest produktiva samhällsgruppen. Andra grupper spelade mindre roll för DDR. Faktum är att i början av 60-talet infördes det lättnader som innebar att bland annat pensionärer fick resa till Väst – något som inte andra fick göra utan synnerligen starka skäl. Därför är det paradoxalt att ett kommunistiskt system, som påstår sig vara arbetarens paradis, som skryter om sina solidariska, vitala, och hårt uppoffrande invånare, och vars syfte är att bevisa för världen att ideologisk renlärighet är ett större incitament än marknadsekonomi, förlorade den ena produktiva personen efter den andra.

Det är värt att notera att det inte var främst, eller åtminstone inte bara, ekonomisk misär som östtyskarna flydde ifrån. Intellektuell frihet, yttrandefrihet och friheten att förkovra sig i sin passion var viktiga dragningskrafter hos Väst. Alla de som har levt i ett kommunistiskt samhälle känner till tristessen av att inte finnas till för sin egen skull utan för statens, känslan av när ens personliga ambitioner betraktas som en samhällsfara snarare än en förmåga att ta tillvara. Känslor som leder till att det utforskande sinnet och den inre mänskliga kapaciteten tynar bort.

Men få hinder stoppar den som suktar efter frihet. Runt 150 personer dog när de försökte ta sig över, eller under, Berlinmuren. Men ofattbart nog lyckades runt 5 000 människor att fly. Detta trots att muren långtifrån bara var en mur, utan en hårt övervakad dubbelmur med minfält, vakttorn, vakthundar, diken och maskingevär. Det samhälle som vill ha kvar sina invånare borde därför lära sig den simpla historiska läxan som kommunistiska stater vägrar göra: Det är inte murar, övervakning och hot om straff som gör att människor stannar kvar. Det är rörelsefrihet, yttrandefrihet, ägandefrihet och möjligheten att utvecklas som gör att människor frivilligt stannar kvar. Då behövs ingen mur.

Toppnyheter

Illustrationsbild.  Mark Humphrey / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

”Tecken på att stabilisering av arbetsmarknaden”

Svensk ekonomi ger ifrån sig många positiva signaler just nu. Att konkursvågen har lagt sig, aktiviteten i industrin ökar och att försäljningen i både detalj- och bilhandeln ökar tyder på att återhämtning råder.

Undantaget är möjligen arbetslösheten som steg till 9,3 procent i juni och som lär fortsätta stiga eftersom arbetsmarknaden släpar efter konjunkturen, skriver TT.

– Vi tycker att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden. Anställningsplanerna i Konjunkturinstitutets barometer förra veckan var bättre och den täcker ju hela arbetsmarknaden, inte bara industrin, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till nyhetsbyrån.

Mycket tyder med andra ord på att Sveriges ekonomi gått från kris till återhämtning. Men det kan vända snabbt.

– Vi är utlämnade till hur pandemin utvecklas i Sverige och vår omvärld. Vi ser en viss oro där, särskilt för vad som händer i USA, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till TT.

Även Torbjörn Isaksson ser risker.

– Det är oroande med en andra våg i många länder i Europa, Australien som stänger ned, USA som inte har läget under kontroll, och Latinamerika är väldigt utsatt. Också i Asien, i Indien, sprider sig viruset snabbt. Kina har förvisso läget under kontroll, men även där poppar det upp nya fall för första gången på ett bra tag, säger han till TT.

3 tim
isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökningen av nya företag fortsätter

Antalet nystartade företag i juli i år var högre än samma månad i fjol, även om ökningen inte var lika explosiv som i juni.

– Det handlar mycket om tjänsteföretag, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma.

Enligt it-företaget Vismas undersökning ökade antalet nystartade företag i Sverige under juli med nio procent jämfört med juli förra året.

Ökningen innebär en avmattning jämfört med juni, då hela 35 procent fler företag startades än i juni 2019.

– De som startar nu har nog bestämt sig under våren, tänkt till lite och avvaktat det bästa tillfället att starta, säger Boo Gunnarson.

Enligt ny statistik från Bolagsverket som Visma har sammanställt har nyföretagandet totalt sett ökat med åtta procent i år jämfört med fjolåret. I stor utsträckning rör det sig om tjänsteföretag.

– Exempelvis ser vi på Gotland att enskilda näringsyrken ökar med 29 procent. Det kan bero på att anställda på större turist- och besöksföretag provar att köra sin egen grej när de drar ned på personal.

Gunnarson tror att trenden kommer att fortsätta.

– Vi vet att var tredje person i Sverige drömmer om ett eget företag. Det dyker upp många nya idéer under en väldigt jobbig period, som den vi gått igenom, säger han.

5 tim
Anders Borg.  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Borg: Arbetslinje avgörande i ekonomins återhämtning

På onsdag är det Sveriges tur att bekänna BNP-färg för det pandemipräglade andra kvartalet. Och trots att vi kan vänta oss en historisk nedgång tror förra moderata finansministern Anders Borg att Sverige klarat sig bättre än andra länder. Det uppger han för SvD Näringsliv.

Bland annat eftersom många svenskar haft möjlighet att arbeta hemifrån och att samhället varit mer öppet vilket gjort att konsumtionen hållits i gång.

Dock tror han att det kan behövas ekonomiska stimulanser och satsningar på infrastrukturen ända till 2022. Avgörande enligt Borg är diskussionerna mellan S, L och C om arbetslinjen.

– Jag menar att arbetslinjen är helt avgörande när ekonomin återhämtar sig under 2021, säger han till tidningen.

Idag 06:10
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Elbilstillverkning Kina. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Global industrikonjunktur lyfter på bred front

Färsk makrostatistik från USA, Kina och eurozonen visar att industrikonjukturen är starkt på väg upp.

– Produktionen ökar med den högsta takten på över två år, drivet av ett uppmuntrande lyft för efterfrågan, säger Chris Williamsson, IHS Markits chefsekonom, enligt TT.

I USA visade flera makrosiffror från eftermiddagen bland annat att USA:s industri-PMI steg till 54,2 jämfört med 52,6 i juni. Det var något högre än Trading Economics konsensusprognos. Även inköpschefsindex steg över 50.

I Kina lyfte inköpschefsindex från Caixin och Markit till 52,8 i juli från 51,2 i juni, vilket var tredje månaden på raken som indexet ökar och det största indexlyftet på över nio år, skriver TT.

I Tyskland och Storbritannien pekar det också uppåt. Enligt index för industrin från IHS Markit för juli steg index till 51,0, vilket var första gången på 19 månader som tysk industriaktietet ökar. I Storbritannien steg inköpschefsindex för juli till 53,3.

4 tim
Omer Kuscu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dollarn tappar i värde: ”Väntar på goda nyheter”

I takt med att antalet nya coronafall i USA ökar går den amerikanska dollarn i motsatt riktning och tappar i värde. Värdet på dollarn har minskat med hela 10 procent sedan toppen i mars, skriver Bloomberg.

Stor del av avyttringen har skett under handelstiden på Wall Street vilket tyder på att inhemska investerare stänger sina positioner.

– Människor väntar mest på goda nyheter om viruskontroll, säger Stephen Jen, vd på Eurizon Capital.

Tidigt under pandemin steg dollarn snabbt efter att investerare sökt säkerhet i amerikanska tillgångar samtidigt som viruset spred sig i Europa.

Vid lunchtid på måndagen motsvarade 1 dollar cirka 8,80 kronor, vilket går att jämföra med 10,50 kronor i mars.

Idag 10:05
Läs mer om Den globala konjunkturen
Arkivbild: En elev i Bryssel spritar händerna inför skoldagen.  Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

KI-forskare: Tygmunskydd kan minska virusspridning

En studie av 25 artiklar om de filtrerande egenskaperna hos tygmunskydd visar att användning kan minska spridningen av virus. Det har en forskargrupp från Karolinska institutet i Stockholm och McMaster University i Kanada kommit fram till, rapporterar TT.

Forskargruppen har inte direkta bevis på att munskydden minskar överföringen av det nya coronaviruset, eftersom det skulle kräva oetiska kliniska tester. Men, säger Juan Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid KI: den litteratur som de funnit visar tydligt att munskydd kan minska spridningen av virus och skydda bärarna.

– Dessa bevis bör vara mer än tillräckliga för att rekommendera användningen av munskydd, säger han i ett pressmeddelande.

1 tim
Anders Tegnell pratar med journalister förra veckan. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tyska Focus: Sverige körde solo – strategin tycks funka

Den svenska virusstrategin verkar fungera, skriver tyska Focus i ett reportage. Tidningen noterar att många länder nu räds en andra våg när antalet coronafall börjar öka, medan svenskarna ser en minskning.

”Först överraskande, sedan hårt kritiserat – men solokörningen verkar fungera”, skriver sajten.

Reproduktionstalet, R-talet, är nere på 0,6 och trycket på vården har minskat. Samtidigt noterar Focus att Sverige har haft många sjuka och döda under våren, till och med fler än hårt drabbade USA i relation till invånarantalet.

Avslutningsvis noterar sajten att många beundrar Anders Tegnell för hans ”lugna och avslappnade stil”.

Idag 08:20
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
En läkare på en covidavdelning i Italien. Luca Bruno / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Studie: Depression och ångest hos covidpatienter

Fler än hälften av de patienter som har vårdats på sjukhus för covid-19 har fått psykiatriska men som posttraumatisk stress, ångest, sömnsvårigheter och depression, enligt en studie som gjorts av sjukhuset San Raffaele i Milano rapporterar Reuters.

Av de 402 patienter som har följts efter att ha behandlats för viruset har 55 procent fått minst en psykiatrisk störning, enligt undersökningen som publicerades på måndagen i Brain, Behaviour and Immunity.

Forskarna säger att psykiatriska störningar kan utlösas av immunförsvaret på grund av viruset eller av psykologiska stressfaktorer som isolering, att ha haft en ny, allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom, oro för att infektera andra och stigma.

11 min
Hälsodirektören Bjørn Guldvog, Hälsoministern Bent Høie och avdelningsdirektör för norska folkhälsoinstitutet Line Vold. Lise Åserud / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge ger kryssningsfartyg ”time out”: Tilliten sviken

Kryssningstrafiken stramas åt i Norge, meddelar norska regeringen på en pressträff klockan 16.00. Skepp med fler än 100 personer ombord kommer inte att få gå i land i norska hamnar, meddelar hälsominister Bent Høie.

Han säger att det kommer att införas en tillfällig ”time-out” för alla kryssningsfartyg med fler än 100 passagerare i 14 dagar och att det sedan kommer att göras en ny bedömning av situationen med kryssningsfartygen. Dessutom kommer alla besättningsmedlemmar vara tvungna att genomgå en period av karantän innan de börjar arbeta.

Høie säger också att tilliten till Hurtigruten är sviken efter att 39 personer smittats på ett av Hurtigrutens fartyg. 34 av dessa är besättningsmedlemmar och fem är passagerare.

5 tim
Donald Trump. Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: Går mycket bättre för oss än för andra länder

USA:s president Donald Trump vill att landets skolor öppnar, skriver han på Twitter. Han är nöjd med landets hantering av pandemin.

”Med undantag för New York och några andra ställen har vi gjort MYCKET bättre ifrån oss än de flesta andra länderna i världen”, skriver Trump.

Han menar att ökningen av fall förklaras med att testningen ökar. Det stämmer inte, visade en analys från New York Times nyligen. Under samma period som antalet tester ökade med 80 procent ökade antalet fall med hela 215 procent, medan en bredare testning rimligtvis borde resultera i en högre andel negativa provsvar.

Tidningens statistik visar att USA har redovisat flest virusfall i hela världen, både totalt och den senaste veckan. Justerat för befolkningsmängd har dock USA några länder framför sig. Sett till antalet dödsfall per 100 000 invånare ligger USA först på plats tio, två platser efter Sverige.

Trumps uttalanden går på tvärs med uttalanden som gjordes av Deborah Birx, som styr Vita husets coronagrupp, under helgen. Hon varnar för att pandemin har gått in i en ny fas och att viruset är ”utomordentligt utbrett”.

Idag 12:34
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert sågar förslag om modeskatt

Coronakrisen har slagit hårt mot kläd- och skohandeln. Enligt Svensk Handels Stilindiex har klädhandeln tappat närmare tjugo procent i juni i år jämfört med samma månad 2019.

I april presenterades ett förslag på kemikalieskatt för alla kläder och skor, med möjlighet till 95 procent avdrag om produkten inte innehåller de skadliga kemikalier som specificeras.

Men att mitt under krisen införa en ny skatt är helt fel väg att gå, enligt Företagsrnas hållbarhetsexpert Philip Thunborg.

− Det är orimligt att företagare ska bli skattskyldiga oavsett om produkterna de saluför innehåller skadliga kemikalier eller inte. Utredningen om denna skatt på mode bedömer att ungefär 84 procent av alla kläder och skor som omfattas av lagen inte innehåller kemikalierna som skatten ämnar reglera bort, säger han till Företagarnas sajt.

Han fortsätter:

− De antaganden som utredningen presenterat gjordes före coronakrisen. Nu är risken stor att det blir betydligt fler arbetstillfällen och butiker som försvinner.

28 jul
Läs mer om Det svenska skattetrycket

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer