Johan Norberg, Från min horisont

Krönika: Därför är kollektivismen den lates paradis

När det varken finns kapitalistiska drivkrafter eller statssocialistiskt tvång, så återstår bara social kontroll. Trots goda förutsättningar blev kibbutzen till slut en avskräckande erfarenhet, skriver krönikören Johan Norberg.

Om Labour vinner det brittiska valet 12 december ska en våg av ”demokratisering” svepa över näringsliv och civilsamhälle. Staten ska ta över allt större delar av ekonomin och fackligt kontrollerade fonder ska få ett avgörande inflytande över stora företag.

Har sådana socialistiska principer någonsin fungerat någonstans? undrar många, 30 år efter kommunismens kollaps. Men en av Labours chefsideologer, Jon Lansman, grundare av kampanjorganisationen Momentum, har ett oväntat svar: Jodå, i Israels kibbutzer. Lansman bodde under en tid i sin ungdom i ett av dessa kollektiv där flera hundra personer levde och arbetade tillsammans, som en enda stor familj, utan individuella löner och egendomar.

Lansman beundrade gemenskapen och menar att erfarenheten formade honom politiskt.

Kibbutzen en avskräckande erfarenhet

Det inspirerade mig att titta närmare på kibbutzernas historia och tala med människor som har levt där. Trots goda förutsättningar – stark idealism vid tiden för staten Israels födelse, högt socialt anseende och generösa statssubventioner – blev kibbutzen till slut en avskräckande erfarenhet.

Problemet med principen om ”från var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”, är nämligen att den snabbt får människor att dölja sina förmågor och i stället ständigt prata högljutt om sina behov.

En kibbutzforskare medger: ”Såna som jag, som började som socialister, insåg snart att man kan jobba hårt utan att få något för det, medan andra inte jobbar hårt. Det är så orättvist.”

På 1970-talet fick många kibbutzer problem med att de arbetande bara gjorde ett absolut minimum och snart inte ens det. Många med talang och ambition flyttade någon annanstans, där de fick ersättning för sitt arbete.

Samtidigt drog konsumtionen snabbt iväg när det saknades prislappar. Folk slösade med vattnet, lämnade ljuset på dygnet runt och började utfodra tillfälliga bekantskaper och till och med husdjur med gratis mat från den gemensamma matsalen.

Ett paradis för parasiter

En kibbutzveteran menar att kollektiven blev “ett paradis för parasiter.”

Hur håller man ihop ett kollektiv när det varken finns kapitalistiska drivkrafter eller statssocialistiskt tvång? Då återstår bara social kontroll. ”Aldrig förr har jag upplevt så rigida hierarkier”, berättar en kibbutznik. Gruppmötena togs snabbt över av en liten klick, som genom sin sociala position kunde styra hur de andra levde sina liv, vilka som fick göra en resa och till och med hur de klädde sig. Tänk dig bostadsrättsföreningens styrelsemöte – om de också styrde över allt du gör i din egen lägenhet. Trots retoriken blev kibbutzerna som ”förläningar styrda enligt individuellt godtycke”.

En ung volontär på en fattig kibbutz i södra Israel tyckte att den högstämda retoriken skorrade allt mer falskt. Till slut hittade han en förklaring till vad som gått fel när han hittade en roman av Ayn Rand från 1957, Och världen skälvde.

Där finns en beskrivning av en motorfabrik som styrs enligt principer som påminde om kibbutzens. En arbetare i romanen berättar att retoriken om solidaritet dolde en brutal exploatering. ”Älska din nästa? Det var då vi för första gången i livet lärde oss att hata vår nästa”, utbrister han. För varje skjorta och varje utflykt som gavs till någon ”togs från oss, det betalades med vårt slit, våra försakelser, vår hunger.” Och romanen beskriver obarmhärtigt hur arbetarna började spionera på grannarna för att kunna beslå dem med någon liten lögn så att deras andel av den gemensamma kakan kunde skäras ned vid nästa stormöte.  

Rands marknadsliberala budskap strider mot allting vi tror på

Volontären på kibbutzen blev alldeles tagen av dessa romankaraktärer. ”Jag hade aldrig läst en så träffande beskrivning av problemen på kibbutzen.”

Den lokale rabbin ogillade hans läsning. Rands marknadsliberala budskap strider mot allting vi tror på, förklarade han, och bad honom att vara fast i tron. Men bara två år senare hade kibbutzen liksom de flesta andra delat upp egendomarna, infört marknadspriser och lön efter prestation.

Till slut var det bara en sak som kunde rädda kibbutzerna från undergång: Privatisering.

Toppnyheter

Illustration.  Mikael Fritzon/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

150 prover analyserade – nu får fler labb virustesta

Ytterligare åtta laboratorium i Sverige ska få analysera prover vid misstanke om viruset covid-19, meddelar Folkhälsomyndigheten enligt TT. Tidigare har alla prover skickats till myndighetens laboratorium i Solna.

Det rör sig om laboratorier i Umeå, Uppsala, Örebro, Skövde, Halmstad, Lund, Stockholm och Göteborg. Om några prover visar sig vara positiva ska de skickas till Folkhälsomyndigheten för bekräftelse.

Än så länge har myndigheten analyserat 150 prover. Ett av dessa har varit positivt.

1 tim
Maratonlöpare. Inför Tokyo maraton har organisatörerna stängt ute allmänheten för att minska risken för smittspridning.  TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Enorm risk för Japan om corona fortgår till OS”

Om inte coronaviruset är under kontroll till sommaren – då OS i Tokyo går av stapeln – riskerar de ekonomiska skadorna bli enorma för Japan. Det säger analytikern Taro Saito enligt Reuters.

Viruset adderar till en redan nedåtgående spiral i Japan. I sista kvartalet 2019 sjönk Japans ekonomi 6,3 procent på årsbasis. Bland skälen nämner Reuters en kraftig momshöjning som bromsat konsumtionen, men också en ovanligt varm vinter som minskat försäljningen av vinterkläder. BNP-fallet är den snabbaste minskningen på sex år i landet.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning
Magdalena Andersson.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hoten mot Januariavtalet

Andersson ger inga löften: ”Den svåraste uppgiften”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vågar inte lova att den skattereform som avtalades i januariavtalet hinner ros i hamn innan valet 2022. Det säger hon till Expressen, trots att SSU sagt att januariavtalet i princip är brutet om så inte sker.

Andersson säger att det troligtvist är ”den svåraste uppgiften” hon haft på sitt bord som minister, och att reformen bygger på motstridigheter mellan partierna. Liberalerna har sagt nej till att beskatta tillgångar och höga inkomster, men Andersson tror inte att sänkt skatt på jobb och företagande minskar några klyftor. Hon kallar det för ”tönterier”.

– För det har vi provat med 140 miljarder och det minskar inte klyftorna, utan ökar dem.

16 min
SSU:s Philip Botström.  Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SSU: Vi kräver skattesvar – januariavtalet kan brytas

Det växer misstankar inom Socialdemokraterna om att man kanske inte hinner få till den skattereform som avtalades med Centern och Liberalerna i januariavtalet, skriver Expressen. En av dem som tvivlar på att reformen blir av är SSU:s ordförande Philip Botström, som menar att C och L sätter sig på tvären.

Han säger att reformen var en förutsättning för att avtalet skulle accepteras av SSU, och ser det som närmast brutet om reformen inte ros i hamn. Och för att reformen ska kunna utredas och lagstiftas under denna mandatperiod måste finansminister Magdalena Andersson (S) ha saken färdigförhandlad senast i höst, säger han.

– Min utgångspunkt är inte att avtalet ska brytas, men det finns ingen poäng med att hålla kvar vid ett 73-punktsprogram om inte samtliga parter behöver genomföra det som är avtalat.

32 min
Läs mer om Hoten mot Januariavtalet
Arkivbild.  Robin Haldert / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Krönikor: Rånoffren väljs ut som av cirklande hyenor

Den senaste tidens uppmärksammade barnrån, i flera fall med grovt förnedrande inslag, begränsar unga pojkar till den grad att de måste vara på helspänn så fort de rör sig på allmän plats. Det skriver Kvartals Jörgen Huitfeldt i en krönika.

Han kallar rånen, där offren i vissa fall blivit kissade, på för ”exceptionellt fega” och menar att det finns vissa likheter med hur djur agerar.

”Likt hyenornas cirklande runt den sårade antilopen väljs ett offer ut.”

Expressens Fredrik Sjöshult har gått igenom ett hundratal domar om ungdomsrån. Han ser ingen särskild röd tråd, mer än att det rör sig om ”helt avskyvärda maktdemonstrationer” där förnedringen stärks när filmer sprids i sociala medier. Han nämner bland annat flera rån där offren tvingats kyssa rånarnas fötter.

Aftonbladets Oisín Cantwell menar att utvecklingen måste vändas, men menar att viktiga nyanser går förlorade då många i debatten drabbats av en sorts masspsykos.

”När sådant sker är det nämligen bara en fråga om tid innan politikerna kommer springande med mindre begåvade lösningar.”

2 tim
Jacob Fraiman. TT/SVT
undefined

Exkriminell: Förnedrande inslagen har funnits länge

Förnedrande inslag i stil med det som flera unga rånoffer utsatts för har länge funnits mellan kriminella. Det säger Jacob Fraiman från organisationen Kris i SVT:s Agenda. Han tror att sociala medier spelar en stor roll i att frågan uppmärksammas mer och mer.

Med i Agenda fanns även kriminologen Felipe Estrada Dörner och den förre polisen Mustafa Panshiri. Estrada Dörner menar att rånen mellan ungdomar antagligen är bra många fler än vad som syns i statistiken, eftersom många inte vågar anmäla.

Panshiri ser en dystopisk framtid där svenskar startar medborgargarden om inte utvecklingen bryts snart, säger han.

Igår 20:46
Läs mer om Ungdomskriminaliteten
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

14 goda råd – så trimmar du din privatekonomi

Att oroa sig för sin ekonomi är aldrig kul. På sajten Företagande.se ger Olle Gordh, grundare och VD på Likvidum, sina bästa råd som gör att du får mer pengar över till annat:

1. Betala dina fakturor i god tid

2. Bygg upp en buffert

”Som en ekonomisk livlina”, så beskriver Olle Gordh en buffert som är något att falla tillbaka på om man plötsligt får oväntade utgifter.

3. Handla inte på avbetalning

”Men man ska komma ihåg att köp på avbetalning alltid är ett lån. Och precis som alla lån ska pengar betalas tillbaka, med ränta”, skriver Olle Gordh.

4. Undvika dyra krediter som snabblån

5. Se över dina lån

Ha i åtanke att kostnaden för lån kan variera avsevärt.

6. Välj rörlig ränta på lånet

”Utslaget över lånets löptid blir det i princip alltid billigare med rörlig ränta än med fast eftersom bankerna sätter sina fasta räntor med viss marginal i sin favör”, skriver Olle Gordh.

7. Håll igen på nätshopping

”Sätt en budget som slår fast hur mycket du får spendera på spontanköp varje månad, oavsett om köpet sker på nätet eller i butik”.

8. Storhandla smart

9. Använd kreditkortet smart

10. Skär ner på onödiga abonnemang

Se över vilka olika abonnemang du har och avsluta de som du faktiskt inte behöver.

11. Nej till onödiga försäkringar

12. Amortera på dina lån

”Det kan vara lockande att välja en lång återbetalningstid när du lånar pengar. Månadskostnaden blir lägre och du får mer pengar över. Men ju mindre och långsammare du betalar tillbaka på lånet desto mer kommer den totala kostnaden bli”, skriver Olle Gordh.

13. Sälj prylar du inte använder

14. Se över ditt elavtal

Priserna kan skilja sig väldigt mellan olika elavtal, se över vilket du har och om du kan få ett bättre elavtal någon annanstans.

2 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarnas villkor

Så hårt slår vab-reglerna mot föräldrar som är företagare

Reglerna för vård av sjukt barn slår hårt mot den som är förälder och driver eget företag. Utebliven produktion, kostnader för vikarier och därpå sänkt SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) innebär en dubbelbestraffning, skriver organisationen Företagarna i en artikeln på sin hemsida.

– Förra året vabbade jag 50 dagar. Jag gick back 50 000 kronor, bara på att ta in vikarier. Att produktionen dessutom stod stilla var bara att tugga i sig, säger trebarnsmamman och företagaren Linda Isaksson, som driver en glashytta med butik i Piteå.

För enskilda företagare beräknas ersättningen utifrån ens SGI, som bestäms utifrån en förväntad inkomst av näringsverksamheten. Här kan man lätt hamna i en ond spiral, menar Linda Isaksson.

– Vabbar jag mycket under några år, som man ju gör när man har små barn, påverkar det företagets omsättning rejält. Det gör att min SGI sänks. Och så får jag ut ännu mindre i tillfällig föräldrapenning därefter, säger Linda Isaksson, som känner sig dubbelbestraffad eftersom hon både betalar skatt på sin vab-ersättning och för vikarien, men ändå sänk SGI.

– Det här drabbar hundratusentals företagare. Idag tvingas många företagande föräldrar att välja mellan sitt företag och sitt föräldraskap. Det är naturligtvis inte rimligt, säger Erik Ageberg, socialförsäkringsexpert på Företagarna.

Idag 09:52
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Slarv av regeringen – nu hotas privata investeringar

Det är hög tid att regeringen arbetar för en förlängning av godkännandet av investeraravdraget. Annars finns det en risk att investeringar inte berättigas avdrag, skriver Företagarna.

År 2013 infördes investeraravdraget som ger privatpersoner möjligheten att göra avdrag av investeringar i mindre företag.

Men avdraget kräver ett godkännande från EU-kommissionen, något som gällde framtill 31 december 2019. I höstas lämnade regeringen ett underlag för förlängning, men det godkändes inte av kommissionen. I mitten av december skickades därför en promemoria ut för remiss, men tiden är extrem knapp skriver Företagarna och listar två huvudsakliga negativa effekter av regeringens senfärdighet.

1. Det kan innebära flera begränsningar

I remissen föreslogs att investeraravdraget, vid ett uteblivet godkännande, ska föras över till den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Det riskerar begränsa vilka företags som omfattas, samtidigt som kontrolluppgiftsskyldigheten skulle utökas. Det skulle göra systemet krångligare.

2. Tidiga investeringar med avdrag blir formellt sett olagligt stöd

Det gäller för investeringar under perioden 1 januari till 31 juli, för vilka avdrag yrkas. Kring detta är informationen bristfällig.

Det här är beklagligt ur näringspolitiskt perspektiv, menar Företagarna som nu har lämnat in ett remissyttrande om den utsända promemorian.

–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning, säger Patrick Krassén, skattepolitiskt expert på Företagarna, till Företagarna.

21 jan
Hasse Holmberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Privatisering av apoteken en lyckad hälsoreform”

Nu har det gått tio år sedan privatiseringen av apoteken vilket har lett till förbättrad service och ökad tilgänglighet, skriver representanter för Apoteket Hjärtat på DI Debatt.

Men branschen är inte utan dess utmaningar och för de kommande tio åren behövs nya åtgärder för att säkra den svenska vårdkedjan.

Det första är att regeringen säkrar utbildningsplatser så att framtidens farmaceuter kan ta över de som kommer att gå i pension de kommande åren.

För det andra behövs ökad tillgänglighet runtom i landet för att såväl städer som glesbygd ska ha god och tillgänglig service.

Vidare behövs också förbättrade kunskaper och förutsättningar inom e-hälsa. Digitaliseringen kan bidra till att frigöra välfärdsresurser, öka förståelsen för människors hälsobehov och skapa mer likvärdighet i hela landet.

Det behövs också större ansvar för ett mer hållbart samhälle. Förutom att se efter sina egna verksamheter behöver vi även ställer högre krav på läkemedelsföretagen.

Slutligen måste myndigheterna och läkemedelsindustrin ta större ansvar för att säkra att utbudet av mediciner möter efterfrågan, vilket i sin tur gör att alla mediciner finns på plats hos apoteken.

"Apoteken möter många människor i olika skeende i livet. Med detta följer ett stort ansvar. Apoteksbranschen är redo att fortsatt ta ansvar för att öka hälsan och välbefinnandet i hela landet", avslutar de.

11 feb
Läs mer om Företagarnas villkor