TT
Riksbankens räntepolitik

Kronan i fritt fall – här är företagen som riskerar att gå under

Riksbanken har stirrat sig blind på inflationen och ignorerat sidoeffekter, menar ekonomen Kerstin Hallsten, som själv har jobbat 26 år på Riksbanken. Företag som inte har gjort hemläxan ligger illa till.

Den svenska kronan har försvagats kraftigt i år och i jämförelser med andra valutor har den tappat nästan mest av alla. I princip är det bara den isländska valutan som har utvecklats sämre, visar en sammanställning av Privata affärer. Och efter nya inflationssiffror i dag från SCB rasade kronan ytterligare, en euro har blivit 13 öre dyrare och dollarn 14 dyrare.

”Medvetet beslut även för växelkursen”

Att den svenska kronan har varit svag under lång tid beror i mångt och mycket på Riksbanken och dess val av penningpolitik, menar Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten, som har 26 års erfarenhet av att arbeta på just Riksbanken.

– Det är klart att de har en viktig del i detta. De har ju velat ha en svag växelkurs för att få upp inflationen. Att Riksbanken har legat så lågt med räntan är såklart ett medvetet beslut även för växelkursen, säger hon.

– Syftet har varit att stimulera svensk ekonomi. Vi vill ju ha större efterfrågan i vårt land och det är klart att det blir billigare för utlänningar att vara i Sverige om kronan är svag. Samtidigt blir det förstås dyrare för oss att åka utomlands. Den som sitter och tycker att den har ett säkert jobb kan säkert bli irriterad, fortsätter hon.

Att kronan försvagats kan bero på flera orsaker, menar Bo Enegren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

– En är att den senaste tidens makrostatistik för Sverige varit betydligt svagare än väntat. Ett exempel på detta är den oväntat svaga detaljhandelsförsäljningen som publicerades i slutet av januari. Mindre valutor som kronan har också en allmän tendens att försvagas när konjunkturen viker nedåt, säger han.

Konstgjord andning

På kort sikt kan en svag svensk krona gynna exporten, eftersom de exporterande företagen får en ”krockkudde”. Men det finns också flera negativa aspekter, utöver dyra utlandssemestrar, enligt Kerstin Hallsten. I ett läge där företagen utvecklas starkt på grund av den ”dopade” växelkursen kan det bli svårare att argumentera för att hålla emot olika typer av kostnader, varnar hon.

– Men vi är mitt inne i en omvandling med globalisering, digitalisering och kraftigt ökad internationell konkurrens. Och nu har vi fått konstgjord andning ett tag med den svaga växelkursen. Risken är att företagen inte har utnyttjat tillfället till att anpassa sig till den nya globala världsordningen. Och nu kommer avmattningen och det finns ovanligt mycket nedåtrisker, inte minst i form av geopolitisk oro, säger hon.

Om företagen inte gör nödvändiga anpassningar till den nya tuffare internationella konkurrensen kan det snart vara för sent. Omvandlingstrycket är enormt, även om svenska exportföretag inte riktigt har känt av det under senare tid, menar hon.

”De som inte gjort hemläxan får en chock”

– Skulle vi hamna i en lågkonjunktur är risken att många inte har tillräcklig motståndskraft. Vi har klarat oss tillfälligt av att växelkursen har varit svag, men kanske inte skurit i våra kostnader som vi behöver. När växelkursen normaliseras får de som inte har gjort hemläxan en chock, säger hon.

Bo Enegren håller med om att den svaga kronan bidrar till att hålla tillbaka omvandlingstrycket.

– Företag som egentligen kanske borde slås ut, överlever tack var den svaga kronan som ett slags ”zombieföretag”och bromsar en nödvändig strukturomvandling. Kronans försvagning innebär också att Sverige som nation blir fattigare, säger han.

Stirrar sig blinda på inflationen

Riksbanken har ett tydligt ansvar för att de stirrat sig blinda på inflationen istället för att höja räntan när ekonomin stärktes och inflationsförväntningarna stabiliserades, menar Kerstin Hallsten. Och nu när konjunkturen viker och hushållens skulder är rekordhöga kan det vara svårt att rätta till situationen, resonerar hon. Riksbanken har sagt att de vill höja räntan i september, men har samtidigt lagt in flera förbehåll.

– Riksbanken har fortfarande bilden av ett högt resursutnyttjande i ekonomin. Om det stämmer, och vi inte får en djupare nedgång, så tycker jag personligen att man ändå borde kunna höja räntan, säger Kerstin Hallsten.

Hennes resonemang bygger bland annat på att en minusränta och en svag krona sänder fel signaler till människor och företag i ekonomin. Inte minst när det gäller belåningsgrader och behov av anpassning till globala spelregler.

Men vore det inte bra för svenska exportföretag med en svag svensk krona?

– Jo, men företagen blir inte längre lika gynnande av en svag växelkurs som tidigare på grund av de nya globala värdekedjorna. Det gäller speciellt företag med mycket insatsvaror. Basindustrin som jag jobbar för får fortfarande en skjuts. Även Riksbanken själva kom nyligen ut med en ekonomisk kommentar som visar på just denna utveckling, säger hon.

Kerstin Hallsten anser att Riksbanken har stirrat sig blinda på inflationsmålet, och medvetet valt att prioritera ned andra problem i ekonomin.

– Riksbanken har ett prisstabiliseringsmål enligt lag och de ska samtidigt bidra till den allmänna ekonomiska utvecklingen och hög sysselsättning. De har själva valt att ha ett inflationsmål på två procent, det är ju inte i lagen. Inflationsmålet fyllde helt klart en funktion när det infördes, vi fick ned inflationen och förväntningarna stabiliserades, säger hon.

– Men nu är vi i en annan situation med ökad internationell konkurrens, globalisering och digitalisering samtidigt som skuldsättning har ökat under lång tid. Då kan målet snarast få en destabiliserande effekt på ekonomin, snarare än en stabiliserande. Inflationsmålet har dessutom ingen roll för industriföretagen som är pristagare på världsmarknaden, fortsätter hon.

Svaga kronan på tillfälligt eller permanent besök?

Även om Riksbanken, som en av få centralbanker i Europa, skulle höja räntan så kan det ta tid för kronan att normaliseras. Den kan påverkas av en rad faktorer. Frågan är om den svaga kronan är på tillfälligt eller permanent besök?

– Många bedömare tycker nog att kronan är undervärderad på nuvarande nivåer. Riksbanken räknar till exempel med en förstärkning av kronan med 4-5 procent på lite sikt. I förhållande till euron innebär det att kursen går från cirka 10,45 idag till strax under 10 kronor, sa Bo Enegren innan dagens kronfall.

– Det är ju rimligt att kronan ska stärkas, men ju längre tiden går med en svag växelkurs så blir riskerna större, och då minskar omvandlingstrycket ännu mer. Det absolut viktigaste för företagen är långsiktighet och stabila spelregler, säger Kerstin Hallsten.

Förmodligen får vi leva med dyra utlandssemestrar ett tag till, tror Kerstin Hallsten. Och valutorna i Sydafrika, Brasilien och Indonesien har ökat mest i förhållande till kronan. Så Kapstaden eller Rio kanske får bytas mot hemester i sommar?

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Göteborgs Energi
Det svenska skattetrycket

Ny kritik mot miljöskatterna – ger mer utsläpp än innan

Från och med augusti vill regeringen införa en ny skatt på fossila bränslen i kraftvärmenät. Men förslaget får kritik, inte minst från Göteborgs Energi.

Alf Engqvist, vd för Göteborg Energi, menar att lagen får motsatt effekt mot vad lagstiftaren vill. Det rapporterar Göteborgs-Posten.

– Vi kommer att behöva dra ned produktionen i Rya kraftvärmeverk och produktionen kommer att flyttas från kraftvärme till hetvattenproduktion – vilket betyder minskad elproduktion från oss. Och nettoeffekten av det blir i sin tur att elen som konsumeras produceras i länder med kolkraft i stället, säger han till tidningen.

Enligt deras remissvar kommer den sammanlagda effekten år 2020 av lagförslaget bli att koldioxidutsläppen i atmosfären istället ökar med 42 000 ton och dessutom blir det 100 miljoner kronor dyrare.

Finansminister Magdalena Anderssons pressekreterare säger till GP att de just nu inte kommer att ge några kommentarer.

Igår 15:54
Ruud, Vidar / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Kritiken: Kemikalieskatten stoppar återvinning

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.

21 mar
Det svenska skattetrycket

Krångel för datahallar kan skrämma bort etableringar

Det är viktigt att Sverige kan erbjuda attraktiva och förutsägbara villkor för att attrahera investerare i den internationella datahallsbranschen, menar Energiföretagen, Node Pole och Svenskt Näringsliv.

De har i en hemställan krävt ändringar som ska undvika negativa och kostsamma administrativa konsekvenser av Skatteverkets ställningstagande.

”I hemställan begärs att ansökan om avdrag av energiskatt ska göras av ägaren till eller den som opererar över datahallen och att denne anses vara stödmottagare”, skriver de.

Jättar som Amazon, Google och Facebook lockas till Sverige med löften om billig el till serverhallar, konstaterar Edvard Hollertz i en ledare i NT, och menar att det inte är oproblematiskt.

Under 2017 sänktes energiskatten för datacenter, och de likställdes i princip med tillverkningsindustrin. Men en ny tolkning av Skatteverket innebär att alla datahallar inte kan dra nytta av reduktionen.

”Bara de företag som även äger utrustningen i hallar får ta del av skattesänkningen. Det innebär att de globala jättarna – som Facebook och Amazon – fortsatt gynnas, samtidigt som många lokala aktörer åker på en skattesmäll”, skriver han.

”Regering och riksdag måste skyndsamt tydliggöra lagstiftningen, så att Sverige inte förlorar viktiga investeringar och nya jobb”, skriver företrädare för Energiföretagen, Node Pole och Svenskt Näringsliv, i Computer Sweden.

21 mar
Läs mer om Det svenska skattetrycket