Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De låga pensionerna

Kritiken: Nya pensionen gör det meningslöst att jobba

Höstbudgeten missgynnar pensionen för de som arbetar ett helt liv. Syftet är att hjälpa dem som har låg pension, men får stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, varnar experter, fack och arbetsgivare. ”Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation”, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.

Pensionärer pekas ut som vinnare i regeringens höstbudget. Där listas bland annat en höjning av grundnivån i garantipension med cirka 200 kronor per månad och en höjning av bostadskostnadstaket till 7 000 kronor per månad. Men det är inte alla som jublar.

– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.

Avståndet krymper

Enligt storbanken Swedbanks beräkningar kommer det så kallade ”respektavståndet”, det vill säga avståndet mellan de som har arbetat och de som inte har gjort det, minska i och med de nya förändringarna. Efter årsskiftet kommer det att skilja 1 300 kronor per månad i disponibel inkomst mellan en person som har arbetat hela livet och en person som har garantipension och maximalt bostadstillägg.

– Enligt våra beräkningar kommer det efter höjningen av grundskyddet att bli så att en garantipensionär med maximalt bostadstillägg har cirka 14 100 kronor att leva på. Detta samtidigt som den disponibla inkomsten för en nypensionerad undersköterska blir drygt 15 400 kronor, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.

– Det är bra att man höjer pensionerna för dem som har de tuffast. Men det kan bli problematiskt om de som har arbetat hela livet, ofta i väldigt tuffa yrken med lägre löner, upplever att de inte får så mycket mer i pension.

”Olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta.”

Madelén Falkenhäll menar att det skadar förtroendet för pensionssystemet och kan resultera i negativa effekter för samhällsekonomin.

– Det är olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta. Det påverkar förtroendet för systemet vilket i sig är olyckligt då det svenska pensionssystemet i grunden är bra och robust, säger hon.

”Ska alltid löna sig att arbeta”

Även regeringen ser problematiken kring respektavståndet. I höstbudgeten står: ”För att upprätthålla drivkraften till arbete, och pensionssystemets legitimitet, är det dock viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta. Pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv bör därför vara betydligt högre än nivån för grundskyddet”.

En av slutsatserna i höstbudgeten är att den allmänna inkomstgrundade pensionen ska förstärkas. Därför vill regeringen nu se höjningar av åldersgränserna. Bland annat höjs åldern då man får börja ta ut allmän pension från 61 till 62 år och den så kallade LAS-åldern ska höjas från 67 till 68 år. Regeringen flaggar även för att ytterligare höjningar av åldersgränserna är att vänta inom de närmaste åren.

Enligt Madelén Falkenhäll, räcker det inte med att vi ska arbeta längre för att höja pensionerna.

– Vi kommer att behöva arbeta längre. Men jag tror också att vi behöver skapa mer incitament för individer att spara själva och sedan borde avsättningen till allmän pension vara 18,5 procent, som det var tänkt från början, det skulle ge mer pengar in till systemet, säger hon.

Även fackförbundet Forena vill se att pensionsavgiften höjs till 18,5 procent.

– Som jag ser det är det inte alls nödvändigt att höja grundskyddet och det sänder märkliga signaler. Pensionssystemet behöver reformeras så att arbetets betydelse för pensionen ökar. En del i den reformeringen hade varit att höja pensionsavgiften, säger Håkan Svärdman.

Höja avgiften inte rätt väg

Men att höja pensionsavgiften är inte en bra lösning, menar Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Människor måste etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Sverige har i dag i en internationell jämförelse väldigt hög etableringsålder. Att höja arbetskraftskostnaderna är fel väg att gå om man vill få fler i arbete, säger han.

Om vi vill få in mer pengar i pensionssystemet skulle det istället handla om att arbetstagaren avstår från lön i dag för att i framtiden få mer i pension, konstaterar han.

Ingvar Backle håller med om att det är problematiskt att skillnaderna nu minskar.

– Risken finns att det påverkar incitamenten att arbeta negativt och det är varken bra för individen eller för samhällsekonomin.

”Som myndighet har vi inga åsikter”

Även Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten, konstaterar att skillnaden kommer att minska efter förändringarna i höstbudgeten.

– Det vi kan konstatera är att det är bra för de som har låga pensioner eftersom de får mer att leva av, men att priset för denna förbättring är att för fler av de som har låga eller normala livsinkomster inte kommer att kunna förbättra sin situation som genom att arbeta mer. Som myndighet har vi inga åsikter om den målkonflikt mellan önskemålet om en bra nivå på grundskyddet i pensionssystemet och att det ska löna sig att arbeta, det vill säga att mer arbete och inkomster också ska ge mer pension.

Myndigheten har tidigare gett sitt stöd för att höja pensionsåldern. Enligt Ole Settergren är det ett sätt att kunna behålla respektavståndet i framtiden.

– Höjer vi inte pensionsåldern är det omöjligt att ha ett respektavstånd överhuvudtaget när livslängden ökar.

Skillnad i pension mellan nypensionerad undersköterska (19 500 kronor per månad i pension) och garantipensionär med maximalt bostadstillägg. Beräkningarna inkluderar sänkt skatt för pensionärer. Beräkningen utgår från individ som går i pension 2020. 2019 års pension är framräknad för att illustrera skillnaden mellan pension och garantipension, det är alltså inte en ökning av pensionsnivån i sig.

Källa: Swedbank

Toppnyheter

Trump möter pressen i Davos. JIM WATSON / AFP
Mötet i Davos

Analys: Häpnadsväckande tal om klimatet av Trump

Donald Trumps passning till klimatrörelsen under talet i Davos väcker hård kritik från bland andra ekonomipristagaren Joseph Stiglitz, skriver Reuters.

I talet sa sig Trump vara en varm anhängare av miljö, ren luft och rent vatten. Men han varnade också för överdriven pessimism i klimatdebatten och uppmanade också världen att avvisa ”de ständiga domedagsprofeterna”.

– Som om det vi ser med egna ögon inte finns. Det är häpnadsväckande, säger Stiglitz.

The Guardians Fiona Harvey skriver i en analys om Trumps löfte om att stöda Världsnaturfondens planer på att plantera 1 000 miljarder träd. En visserligen lovvärd åtgärd men för riktig förändring krävs att man utmanar orsakerna till avskogningen. Frågan är om Trump är beredd att skydda skogarna i USA och övertyga Brasiliens president om att sluta avverka Amazonas.

”Eller vill han bara ha en snärtig feelgood-rubrik?” skriver hon.

1 tim
Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordpessimism bland företagare inför Davosmötet

Davosmötet inleder i moll då omkring hälften av alla näringstoppar räknar med en avtagande tillväxt under 2020. Det visar färsk rapport av revisionsbyrån PwC, enligt SvD Näringsliv.

Rapporten visar att hälften av de tillfrågade, närmare 1 600 förtagsledarna i 83 länder, tror på en avmattande tillväxt under 2020.

Det kan jämföras med 2018 då optimismen spirade och bara 5 procent trodde på en svagare tillväxt.

Bakom pessismimen finns en växande ekonomisk och geopolitisk oro kring handelskonflikter, klimatförändringarna och cyberhot.

Det här året utmärker sig särskilt vad gäller företagarnas ängslighet över klimatförändringar och miljöfrågor. Nästan en fjärdedel av företagsledarna ”extremt oroliga” över dessa frågor jämfört med 19 procent året innan.

Men vissa väljer att se glaset halvfullt genom att se möjligheterna att vinna på att ”bli gröna” – som rykte och goodwill.

Idag 08:40
Läs mer om Mötet i Davos
Morgan Johansson (S)/Polis i Malmö. TT
Den svenska kriminalpolitiken

Ministern om polisinsatsen: ”Oerhört imponerande”

Polisens insats Operation Rimfrost har pågått sedan i november. Till P4 Malmöhus säger justitieminister Morgan Johansson (S) att polisens pågående arbete i bland annat Malmö är ”oerhört imponerande”.

– Man ser det i vardagen. Jag är ganska mycket i Malmö i privata ändamål, och jag ser en mycket stor polisiär närvaro och jag ser hur de jobbar på ett väldigt bra sätt, säger han.

Operation Rimfrost ska pågå i sex månader.

1 tim
Mikael Damberg och Morgan Johansson.  Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

S-ministrarna: Högsta prio att bryta gängrekrytering

Hela samhället måste kraftsamla för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng, skriver S-ministrarna Morgan Johansson och Mikael Damberg på DN Debatt.

Justitieministern och inrikesminister skriver att regeringens prioritet är att ”rycka upp dessa gängstrukturer med rötterna” och riktar kritik mot flera oppositionspartiers kriminalpolitik.

”Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ställer gärna upp på våra straffskärpningar, men så gott som aldrig på brottsförebyggande insatser”, skriver de och pekar på neddragningar som riktas till skolor och socialtjänst i utsatta områden.

Johansson och Damberg skriver att regeringen inom kort kommer ta initiativ till att agera på ytterligare fyra punkter i det 34-punktsprogram på gängkriminalitet som lanserats.

1 jan
Läs mer om Den svenska kriminalpolitiken
Dado Ruvic / TT NYHETSBYRÅN
Spotifys framtid

Källa: Fejkade strömningar är en miljardindustri

Omkring 3–4 procent av strömningarna på Spotify kan vara manipulerade. Det skriver DI Digital och hänvisar till en källa som hävdar att ”medarbetare från Spotify indikerat” siffran.

Enligt tidningens beräkningar skulle det innebära att uppemot två miljarder kronor kan ha betalats ut till fel rättighetsägare under 2019.

Ludvig Werner, vd på musikbolagens branschförening Ifpi, säger att frågan är av stor betydelse eftersom den pott som Spotify betalar ut fördelas i enlighet med antalet lyssningar.

– Jag tycker det låter väldigt högt att 3-4 procent skulle bestå av otillåten manipulation, det vill säga köpta streams eller medvetna intrång med fejkmusik, säger han till DI Digital.

2 tim
Justin Bieber.  Chris Pizzello / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bieber uppmanar fans att manipulera sina lyssningar

Strax efter årsskiftet släppte Justin Bieber nya singeln ”Yummy” och nu har popstjärnan uppmanat sina fans att manipulera lyssningarna på Spotify, rapporterar flera medier.

I ett inlägg på sitt Instagram-konto som nu har tagits bort, bad Bieber fansen bland annat att sätta låten på repeat på låg volym över natten. Fans som inte bor i USA har han också bett använda sig av en VPN-tjänst, som gör att internetanvändare kan få det att se ut som att man surfar från USA.

Kritiska röster har höjts mot Justin Bieber, som anklagas för att försöka dopa sina lyssningssiffror och på så sätt hamna på topplistorna.

12 jan
Läs mer om Spotifys framtid
Illustrationsbild. MUHAMMED MUHEISEN / SCANPIX
Den svenska utbildningen

”Cykling bör vara en del av den svenska läroplanen”

På 1970-talet gick eller cyklade 90 procent av eleverna till skolan. I dag har andelen som går eller cyklar halverats och var fjärde elev kommer till skolan med bil. Sverige bör därför ta efter Nederländerna och göra cykling till en del av läroplanen, skriver en rad politiker inom nätverket Svenska cykelstäder på Expressen Debatt.

I Nederländerna får barnen lära sig teknik, balans och trafikregler i skolan. Nio av tio barn mellan 8 och 15 år äger också minst en cykel. Med cykling i svensk läroplan skulle den dagliga fysiska aktiviteten hos svenska barn öka och göra eleverna friskare – och därmed skolresultaten bättre, menar debattörerna.

35 min
Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Finanskrisen var männens fel – får barnen lära sig i skolan”

Vad får egentligen dagens gymnasieungdomar lära sig om ekonomi och samhällsutveckling? Det frågar sig Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan på Lunds Universitet, i en ledare på DN.

För en inblick i frågan har han har läst sex gymnasieböcker inom samhällsekonomi. Redan i första kapitlet i en bok noterar debattören feltolkningar av grundläggande förståelse kring ekonomi och resurser.

”Detta är ingen liten detalj, att förstå skillnaden mellan pengar och resurser är avgörande för att förstå samhällsekonomin” skriver Andreas Bergh.

Att enkelt och pedagogiskt förklara komplexa samhällsfenomen är troligen ingen enkel uppgift, erkänner debattören.

”Ändå förvånades jag över hur ofta böckerna utelämnar det grundläggande för att i stället anlägga minst sagt oväntade perspektiv”, skriver Andreas Bergh.

Ett tydligt exempel är hur en lärobok i första hand väljer att lyfta fram genus- och klassperspektiv för att förstå sig på finanskrisen. Andreas Bergh poängterar att det visserligen är bra att kontrastera olika förklaringar mot varandra.

Dock menar han att det hade varit en bättre idé att visa olika ekonomers förklaringar, än att framhålla att det framförallt var män som jobbade på bankerna.

2 tim
Läs mer om Den svenska utbildningen
Utbrottet kommer mitt i en stor reshelg.  NICOLAS ASFOURI / AFP
undefined

Sars-liknande viruset slår mot Kinas flygbolag

Air China, China Eastern Airlines och China Southern Airlines föll alla hårt på börsen på tisdagen över oro för det sarsliknande coronavirus som i skrivande stund dödat 6 personer. Flygbolagen, Kinas tre största, tappade runt 6 procent. Utbrottet i Kina kommer mitt i det kinesiska nyårsfirandet då många förväntas resa, men rädslan för viruset får folk att avstå.

Även andra sektorer har drabbats och oron sprider sig även till europeiska bolag i lyxsegmentet som faller på oro för minskad kinesisk konsumtion.

3 tim
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarnas villkor

Slarv av regeringen – nu hotas privata investeringar

Det är hög tid att regeringen arbetar för en förlängning av godkännandet av investeraravdraget. Annars finns det en risk att investeringar inte berättigas avdrag, skriver Företagarna.

År 2013 infördes investeraravdraget som ger privatpersoner möjligheten att göra avdrag av investeringar i mindre företag.

Men avdraget kräver ett godkännande från EU-kommissionen, något som gällde framtill 31 december 2019. I höstas lämnade regeringen ett underlag för förlängning, men det godkändes inte av kommissionen. I mitten av december skickades därför en promemoria ut för remiss, men tiden är extrem knapp skriver Företagarna och listar två huvudsakliga negativa effekter av regeringens senfärdighet.

1. Det kan innebära flera begränsningar

I remissen föreslogs att investeraravdraget, vid ett uteblivet godkännande, ska föras över till den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Det riskerar begränsa vilka företags som omfattas, samtidigt som kontrolluppgiftsskyldigheten skulle utökas. Det skulle göra systemet krångligare.

2. Tidiga investeringar med avdrag blir formellt sett olagligt stöd

Det gäller för investeringar under perioden 1 januari till 31 juli, för vilka avdrag yrkas. Kring detta är informationen bristfällig.

Det här är beklagligt ur näringspolitiskt perspektiv, menar Företagarna som nu har lämnat in ett remissyttrande om den utsända promemorian.

–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning, säger Patrick Krassén, skattepolitiskt expert på Företagarna, till Företagarna.

1 tim