Regeringen måste ge mer direkta stöd till företagen så att de har en chans att övervintra. Det säger moderatledaren Ulf Kristersson i en fPlus-intervju. ”Regeringen tar det steg för steg, och då vinner man inte trovärdighet, framför allt inte i ett läge där ingen kan överblicka hur länge det här ska hålla på”, säger han.

Konkursrekord, massarbetslöshet och toppekonomer som larmar för att coronakrisen håller på att bli värre än finanskrisen. Så ser läget ut just nu, i nästan alla branscher. Den globala pandemin slår hårt mot samhällets alla delar, konstaterar moderatledaren Ulf Kristersson.

 – Vi står inför en uppenbar risk att många företag, inte minst i tjänstesektorerna, går i konkurs. De tappar all efterfrågan. Jag ser det nationellt och jag ser det lokalt hemma i Strängnäs. Företagen tappar plötsligt alla sina intäkter, och i grund och botten handlar det om hälsosam business som får problem, säger han till fPlus.

Att staten i det här läget driver på konkurser i bolag som skulle ha överlevt om coronakrisen inte var ett faktum är beklämmande, menar Ulf Kristersson. Enligt honom är staten inblandad i en betydande del av det totala antalet konkursansökningar som görs, omkring en tredjedel. Nu måste det bli stopp på det, så att företagen får en chans att komma på benen, menar han. Den nuvarande lagstiftningen får inte stå i vägen för att rädda företagen.

Vill ha ett undantagstillstånd

Därför går partiet fram med ett åtgärdspaket, som läggs fram i civilutskottet under torsdagen. Det handlar om ett moratorium, det vill säga ett slags undantagstillstånd som ska gälla så länge så länge coronakrisen håller i sig. Lagstiftning som driver på utmätningar, indrivningar och konkurser ska tas bort.

– Vår poäng är att staten måste föregå med gott exempel. Om det inte är uppenbart att det handlar om ekonomisk brottslighet så ska staten ha ett moratorium för sina konkursansökningar, säger han.

Dessutom vill Ulf Kristersson att reglerna som handlar om personligt betalningsansvar, att företrädaransvaret för skatteskulder pausas. Skatteverket gick nyligen ut med ett ställningstagande om en mildare tolkning för att rädda företag, men det räcker inte, enligt Ulf Kristersson.

– Skatteverket har aviserat en förändrad praxis, och de tänker helt rätt. Men många företagare kräver större tydlighet, eftersom det får så allvarliga konsekvenser om det inte uppfattas helt rätt. Vi vill inte gå på tips, utan vad som verkligen gäller. Därför behöver regeringen tydligt klarlägga att det är ett moratorium som införs även när det gäller företrädaransvaret. Företagare måste känna att staten är på deras sida under den här pågående krisen, säger han.

Som läget är nu befarar Ulf Kristersson att det kommer en till konkursvåg framåt den 12 april då skatteinbetalningar ska in och sedan den 25 april när löner ska betalas.

Hur snabbt skulle de här åtgärderna kunna komma till stånd då?

– Ganska fort. Vi vill verkligen samarbeta mellan regering och riksdag i de saker som kräver riksdagsbeslut. När det gäller moratorium eller konkursutmätning så krävs det ett riksdagsbeslut så att staten inte tvingas till saker enligt nuvarande lagstiftning. Staten lyder ju också under lagar som bekant, säger han.

– I andra frågor kan det räcka med att regeringen utfärdar tydliga direktiv till myndigheter om vad som gäller, säger han.

Men det här är bara en liten del för att mildra krisen, påpekar han. Ulf Kristersson håller med flera av landets ledande ekonomer som nu larmar för att regeringens krispaket är för små och att det går för långsamt att kabla ut hjälpen till näringslivet. Finansministern måste våga mer, det kan nämligen vara betydligt billigare att ge företagen ordentligt med krishjälp nu istället för att snart ha en ekonomisk katastrof på halsen, resonerar han.

– Det handlar om mycket stora kostnader när tusentals företag går omkull helt i onödan. Väldigt många entreprenörer riskerar att få med sig en enda lärdom av krisen – nämligen att när det oväntade inträffar går det åt skogen, och ingen hjälper till, säger han.

Det är dags att använda de goda statliga finanserna nu som har byggts upp under de goda åren, menar han. Att hålla på pengarna kan visa sig bli ödesdigert. Snart kan företagen och jobben vara borta.

– Det handlar alltså om att med ena handen se till att staten inte tvingar fram konkurser. Med den andra handen behöver regeringen ge mer direkta stöd till företagen så att de har en chans att övervintra. Det som regeringen gör har inte varit dåligt, men det har varit för lite och det har dröjt för länge.

Så vad är de viktigaste åtgärderna just nu?

– Det handlar om att ta bort gamla regelverk som ligger i vägen för att rädda företag, och samtidigt skicka mycket starkare signaler till näringslivet att vi gör allt vi kan för att hjälpa företagen genom krisen. Regeringen tar det steg för steg, och då vinner man inte trovärdighet, framför allt inte i ett läge där ingen kan överblicka hur länge det här ska hålla på, säger han.

När det gäller slopade arbetsgivaravgifter så tycker Ulf Kristersson att man hade kunnat dra det längre.

– Det var en ganska dålig kompromiss som bara hjälpte de minsta företagen, där hade man kunnat gå längre. Jag tycker också att räntesatserna på anstånden är för höga, men det kanske vi kan ändra på i finansutskottet. Det behövs som sagt en starkare signal till näringslivet att vi alla sitter i samma båt, och ska vi överleva långsiktigt så måste vi också överleva på kort sikt, säger han.

I kriser kommer alla möjliga förslag upp i debatten, och det kan bli ett tryck på att alla ska bidra. Men långtifrån alla förslag är bra och genomtänkta, och många kan vara kontraproduktiva, menar Ulf Kristersson. Återinförd värnskatt är ett exempel.

– När man gör krisinsatser ska man göra sånt som är klokt. Just nu är det väldigt viktigt att hjälpa människor som är arbetslösa. Men då ska man göra det med temporära insatser så att det i längden inte hotar arbetslinjen, säger han.

– Den viktigaste lärdomen just nu är att vi har byggt starka offentliga finanser i goda tider, ibland mot många människors vilja som ju har velat använda pengarna till alla möjliga saker. Men vi har ju gjort det för att det ibland inträffar saker som ingen hade kunnat förutse. Där är vi nu, och nu behöver vi använda de starka offentliga finanserna, fortsätter han.

Magdalena Andersson har till exempel öppnat för ett ökat statligt ägande i krisande bolag. Det handlar ju om insatser från staten som kan leva kvar även efter krisen. Ser du en risk med att staten får för mycket inflytande efter corona?

– Nej, återigen tycker jag att man ska ha en liten men stark stat, som kan kliva in och göra det som bara staten kan göra när saker och ting går riktigt illa. Jag har aldrig varit en vän av en svag stat, däremot tycker jag att den ska vara så liten som möjligt på andra områden. En klok stat drar sig tillbaka så fort krisen är över, och satsar på långsiktiga saker som utbildning, forskning och sådana saker. Det här är inte läge för att förändra Sverige i grunden, säger han.