I pandemins spår brottas företagare med oklara besked om ersättningar och restriktioner. Andrea Femrell, vd för Näringslivets Regelnämnd: ”Regelkrånglet har hämmat företagen i krisen.”

Under coronakrisen har en rad nya regler och lagar införts som slår direkt mot företagen. Bland annat har alkoholförbud och regler för hur många som får sitta vid samma bord på restauranger införts.

Enligt Andrea Femrell, vd för Näringslivets Regelnämnd, NNR, finns det en allmän förståelse för att smittspridningen måste hindras och att det måste införas restriktioner.

– Men för många företag har krisen inneburit dubbla budskap. Till exempel får du öppet bedriva försäljning men kunderna avråds samtidigt från att besöka din butik, säger han.

Han menar att restriktionerna har slagit väldigt olika mot olika branscher.

– Eftersom olika verksamheter omfattas av olika lagar har utfallet av regeringens ändringar och restriktioner skiljt sig åt. Osäkerheten kring kompensation och hur regleringarna ska efterlevas har gjort det än mer problematiskt.

För att möta krisen har regeringen presenterat en rad krisåtgärder. Men krispaketen har präglats av regelkrångel.

– De hanteras av olika myndigheter med komplexa ansökningsprocesser vilket har gjort att det har tagit lång tid för stöden att nå företagen eller att de har uteblivit. Kopplingen mellan vidtagna åtgärder och stöd måste hanteras i samband med varje beslut om restriktioner och vara mer logisk. Regelkrånglet har hämmat företagen i krisen, säger Andrea Femrell.

Andrea Femrell menar att coronakrisen inte går att jämföra med tidigare ekonomiska kriser som 90-talskrisen och finanskrisen ur ett regelperspektiv.

– Det går inte att jämföra. Vi har tidigare inte varit med om att staten går in och i princip stänger ned olika verksamheter i den här omfattningen. Sedan har vi ju inte haft den här typen av kris tidigare.

Att en lag kan presenteras och bara några dagar senare träda i kraft är unikt.

– Krisen har gjort att saker måste hanteras fort, men även när det måste gå fort finns mer att önska. I vissa fall kunde man ha haft en bättre dialog med branschföreträdare för att få deras synpunkter på hur regler och stöd kan utformas. Avsaknaden av den dialogen har skapat problem, säger Andrea Femrell.

Pandemilagen ger regeringen effektivare verktyg att hantera smittspridningen, bland annat genom att stänga ned verksamheter.

– Här måste regeringen ta ett större ansvar för att näringsidkare ska förstå vad som verkligen gäller och kunna planera, säger Andrea Femrell.

En som stångas med en blödande verksamhet, oklara besked om ersättningar och byråkrati är Stina Wallster. Hon driver två restauranger, ett bageri, flera kaféer samt fest- och mötesverksamhet i Täby utanför Stockholm.

– Jag som ägare och arbetsgivare känner mig misshandlad, ifrågasatt och idiotförklarad på grund av de beslut som har kommit slag i slag och som tillsammans kan leda till att jag tvingas stänga ned hela min verksamhet, säger hon. 

Under hösten var hon nära att tvingas lägga ned, efter att ha väntat i drygt fem månader på beslut och utbetalning av stödpengar som söktes i juni.

– Den byråkratiska administration som kringgärdar stödet är inte tillämpbar i vår bransch. Det skulle förvåna mig om det passar någon bransch, säger Stina Wallster.

Hon kämpar för att hålla företaget levande och samtidigt vara mån om personalen, men upplever att hon blir ”bestraffad” gång på gång. Alltid är det någon detalj som gör att stöden inte gäller hennes företag, konstaterar hon.

– Det känns inte rätt och rimligt. De restriktioner som löpande har införts har inte åtföljts av några ekonomiska stödåtgärder som funkar i praktiken, eller av några lättnader i regelverk, krav och pålagor, säger hon.