TT
Den svenska konjunkturen

Krislarmet: Byggraset kan sänka industrin

Byggproduktionen kommer att sjunka med 30 procent mellan toppåret 2017 och 2019, spår Sveriges Byggindustrier. Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, varnar för spridningseffekter till den övriga industrin. ”Det riskerar att utlösa en djupare kris”, säger han till fPlus.

2017 påbörjades 64 000 nya bostäder i Sverige. Det var den högsta noteringen på 25 år. Under 2018 tillkommer 55 000 nya bostäder, men nästa år sjunker siffran till 46 000. En minskning med 30 procent.

Raset beror till stor del på de tuffare amorteringskrav som Finansinspektionen drivit fram. Det säger Anna Broman som är bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier.

– Det pågår en tydlig inbromsning på bomarknaden just nu vilket vi anser till stor del beror på de utökande amorteringskraven som slår mycket hårt mot förstagångsköpare. Men man ska komma ihåg att även om produktionen sjunker är byggtakten fortfarande hög och behovet är stort.

Konjunkturinstitutet pekar i sin senaste prognos på att branschen står inför en kraftig inbromsning. Det visar även Trä- och Möbelföretagens (TMF) senaste halvårsrapport.

– En minskad investeringstakt i bostadsbyggande och industri gör att den svenska BNP-tillväxten bromsar in nästa år, sa Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl nyligen.

David Johnsson, vd på TMF, konstaterar att antalet beviljade bygglov för det första halvåret 2018 minskat med 40 procent jämfört med samma tidpunkt 2017.

– Nedgången är tydligast i Stockholm, men även Göteborg och Malmö visar på en svagare marknad. Om nyproduktionen fortsätter att hotas, inte minst på grund av tuffa finansiella förutsättningar, såsom skärpta amorteringskrav påverkar det hela trä- och möbelindustrin, säger han i organisationens halvårsrapport.

Att bostadsbyggandet nu bromsar in så pass kraftigt kommer även att slå hårt mot den övriga industrin, menar Mats Kinnwall.

– En kraftig inbromsning verkar mer eller mindre oundviklig och det slår även hårt mot den övriga industrin eftersom den exporterar två-tredjedelar av sina produkter, men en stor del av den övriga produktionen levereras till den svenska byggindustrin.

Han pekar också på att den underliggande efterfrågan på bomarknaden har blåsts upp kraftigt av Riksbankens extrema penningpolitik, vilket i sin tur har resulterat i felinvesteringar i byggbranschen, såväl som i andra branscher. Ett exempel är de fastighetsbolag som har satsat på bostäder i lyxsegmenten.

Det i kombination med att de svenska hushållens skuldkvot nu uppgår till rekordhöga 185 procent av den disponibla inkomsten, där 80 procent består av bolån, gör att det nu finns en rejäl fallhöjd nedåt.

– Tillväxttoppen har tveklöst passerats för denna konjunktur. Låt oss hoppas på en mjuklandning. Än så länge ser vi inga tydliga tecken på att världsekonomin är på väg in i en regelrätt recession men riskerna är tveklöst främst åt det negativa hållet, konstaterar Mats Kinnwall

Jonas Andersson, fastighetsanalytiker på finansbolaget Alfred Berg, tonar dock ned riskerna. Han pekar på att övriga delar av fastighets- och byggsektorn är stark.

– Det sker en inbromsning just nu och det drabbar företag som är exponerade mot bostadsmarknaden. Men marknaden för kommersiella fastigheter är glödhet just nu och det pågår stora infrastrukturinvesteringar. De stora byggbolagen har också fler ben att stå på. Det är ingen katastrof som jag ser det.

Men Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, pekar på globala risker och spridningseffekter som kan slå mot en svensk industri som då redan kan vara försvagad på hemmaplan på grund av en vikande byggsektor.

Han menar att det bara går att spekulera i varifrån nästa stora chockartade förändring kommer ifrån.

– Men ponera att om Kinas ekonomi bromsar in och tillväxten faller under 4–5 procent och det sammanfaller med ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina får det allvarliga konsekvenser för vår exportindustri, säger Johan Eklund.

Han ser också ett oroande mönster i den svenska exporten just nu.

– De svenska exportandelarna av BNP faller just nu tillbaka på ett oroväckande sätt som liknar hur det såg ut åren för den stora krisen i början av 1990-talet, säger han.

Om krisen faktiskt är här nu och hur det slutar är omöjligt att sia om. Men det finns en faktor som oroar Mats Kinnwall särskilt mycket och det är den ständigt sjunkande produktiviteten.

– Det är den nya normalen med stadigt fallande global och nationell produktivitetstrend som vi kan observera det senaste decenniet. Men det är produktiviteten som är välståndets moder. Vägen till lycka går inte via enorma mängder gratispengar, säger Mats Kinnwall.

Toppnyheter

Christian Gustavsson
Den svenska konjunkturen

Lista: Här är Sveriges hetaste tillväxtregioner

Stockholm – som är Sveriges stora tillväxtmotor – saktar in jämfört med övriga landet, enligt Stockholms Handelskammare som tagit fram färska preliminära siffror från SCB. Av statistiken framgår hur det går med tillväxten – län för län (se grafiken).

Det finns ljusglimtar bland länen. Södermanlands BRP landar på 5,6 procent, Uppsalas på 4,1 procent och Skånes på 4,1 procent. Dessa län utvecklas snabbast.

Bland länen som går sämst återfinns Blekinge med –1,5 procent, Dalarna med –1,3 procent och Västerbotten med 0 procent.

Stockholms andel av landets totala BNP sjunker från 32 till 31,4 procent. Stockholms bruttoregionprodukt-tillväxt (BRP) ligger på 0,9 procent, jämfört med rikssnittets 2,1 procent. För första gången sedan 2010 är tillväxttakten i Stockholms län lägre än rikssnittet.

– Vi möter större utmaningar nu än på länge och regeringsfrågan är ännu inte löst. Därför är det oroväckande att Stockholms tillväxt nu viker så tydligt. Det riskerar att drabba hela Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Handelskammaren menar att det finns stor anledning att vara orolig för framtiden och att röran kring regeringsbildningen försämrar läget ytterligare.

– Det finns ett stort behov av modiga och framåtlutade reformer från en kommande regering. Vi behöver en stor och partiöverskridande bostadsreform, en översyn av arbetskraftsinvandringen som gör det lättare att rekrytera internationella talanger och större investeringar i infrastruktur för att huvudstaden ska kunna växla upp igen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

2 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Teknikföretagen: Byggkrisen spiller över på industrin

Orderingången ökar måttligt och ligger ungefär på samma nivå som under tredje kvartalet i år. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet ökat i industrin, enligt Teknikföretagens konjunkturrapport.

– Sammantaget ökar orderingången i fortsatt måttlig omfattning, men det är oroväckande att orderingången för maskinindustrin inte tilltar. Detta är i linje med den avmattning i global efterfrågan på investeringsvaror som pågått under 2018, säger Mats Kinnwall, Teknikföretagens chefekonom.

Rapporten visar också att efterfrågan av industri- och byggutrustning är lägre än under tredje kvartalet.

– Order från Sverige för tillverkare av industrimaskiner minskar andra kvartalet i rad, vilket går hand i hand med planer på minskade investeringar 2019 som tillverkningsindustrin i Sverige nyligen rapporterat. Därutöver rapporterar leverantörer till byggindustrin en liten minskning i orderingång från Sverige. Detta är knappast förvånande och är en återspegling av allt sämre utfall i data för aktiviteten i Sveriges byggsektor, inte minst senaste årets siffror över byggnadstillstånd, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

12 dec
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Stefan Löfven.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

S-ledaren: Vill göra allt för att undvika ett nyval

Stefan Löfven hoppas fortfarande på att nå en överenskommelse med C och L för att kunna bilda en ny regering. På en pressträff inför sitt jultal sa S-ledaren att han vill göra allt för att undvika ett extra val, rapporterar flera medier.

– Väljarna förväntar sig faktiskt att vi klarar av att hantera ett valresultat, säger Löfven.

Han säger också att de förhandlingar som förts med MP, C och L har lagt grunden för vidare samtal.

– Om inte alla partier som samlas i mitten är redo att kompromissa om sakpolitik, då måste dessvärre någon kompromissa med sina grundläggande värderingar.

2 tim
Stefan Löfven under sitt jultal i Avesta.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Stefan Löfven: ”Vi ska inte bara varna för mörkret”

I sitt jultal i Avesta under söndagen fokuserade S-ledaren Stefan Löfven på högerextremismen som han menar är på frammarsch i Sverige precis som i många andra länder i världen.

– De här högerextremisterna pratar mycket om gemenskap men hela deras gärning går ut på att exkludera vissa människor ur vår gemenskap, säger han i talet.

S-ledaren betonade även att socialdemokratin inte bara ska vara emot någonting, utan även fokusera på vad den är för. Därefter radade han upp en rad områden där han vill se ett starkare och mer solidariskt samhälle.

– Vi ska inte bara varna för mörkret, vi ska visa på ljuset.

4 tim
Stefan Löfven inför jultalet. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Löfven inför talet: Vill inte ge makt åt högerextrema

S-ledaren Stefan Löfven vill ha nya samtal med mittenpartierna. Det säger han på en pressträff inför sitt jultal i Avesta i eftermiddag.

– Jag är beredd att sätta mig ner igen och fortsätta samtala och förhandla så att vi får en regering som inte ger högerextremisterna den avgörande makten över Sveriges framtid, säger Löfven.

– Vi har lagt grunden för samtal men vilka samtal det är avslöjar jag inte, förtydligar han i en efterföljande intervju med SVT Nyheter.

Löfven bekräftar att han träffat talmannen Andreas Norlén men vill inte ge några detaljer om vad som sagts.

I fredags röstades Löfven ner som statsministerkandidat av kammaren.

5 tim
Läs mer om Valet - regeringsbildningen
Bild från manifestationen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Protest mot M/KD-budget: ”Den gynnar bara de rika”

Politiker, organisationer och väljare samlades på söndagen på Medborgarplatsen i Stockholm för att manifestera mot M:s och KD:s budget, skriver TT.

Bland talarna fanns bland andra Jonas Sjöstedt (V), Alice Bah Kuhnke (MP) och företrädare för organisationer som Fältbiologerna och Jordens vänner.

– Jag är här för att visa mitt missnöje mot budgeten. Det är en tillbakagång på olika plan vad gäller klimatet och välfärden och den gynnar bara de rika, säger demonstranten Agnes Lansrot.

Liknande demonstrationer hålls under dagen även i Lund och Visby – och på onsdag i Göteborg, Umeå och Örebro.

3 tim
Matilda Ernkrans/Arkivbild.  Riksdagen/TT
Höstbudgeten

S om förslaget: ”Det måste bygga på ett löfte från SD”

Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att hon är förvånad över att M tror att det ska gå att genomföra en reform som gör grundskolan tioårig under den kommande mandatperioden. Det rapporterar Ekot.

– Det måste i så fall bygga på att man har fått ett löfte från Sverigedemokraterna att de tänker stödja Moderaterna och Kristdemokraterna i det här, säger hon.

Ernkrans menar att förslaget annars inte kommer att gå igenom, eftersom S anser att förändringen med skolplikt för sexåringar i förskoleklass räcker i nuläget. I stället för ytterligare reformer vill hon se en uppföljning av den utökade skolplikten.

2 tim
Magnus Glans
Höstbudgeten

Ekström: ”Okontroversiella” värnskatten borde ha slopats

”Med M/KD-budgeten börjar nämligen Sveriges höga skatter sänkas, vilket inte är en dag för tidigt.” Det skriver Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, på Svd Debatt. Ändå är han inte riktigt nöjd och är särskilt besviken över att M och KD inte vågade ge sig på värnskatten.

”En åtgärd som efterfrågats av en förkrossande majoritet ekonomer och experter eftersom den är så skadlig för ekonomin”, skriver Christian Ekström.

Han menar att skatten knappast kan ses som kontroversiell eftersom den var aktuell i regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man börjar betala på årsinkomster över 662 300 kronor. På all inkomst över det beloppet betalar man kommunal skatt, statlig inkomstskatt och värnskatt (5 procent).

13 dec
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer