TT
Den svenska konjunkturen

Krislarmet: Byggraset kan sänka industrin

Byggproduktionen kommer att sjunka med 30 procent mellan toppåret 2017 och 2019, spår Sveriges Byggindustrier. Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, varnar för spridningseffekter till den övriga industrin. ”Det riskerar att utlösa en djupare kris”, säger han till fPlus.

2017 påbörjades 64 000 nya bostäder i Sverige. Det var den högsta noteringen på 25 år. Under 2018 tillkommer 55 000 nya bostäder, men nästa år sjunker siffran till 46 000. En minskning med 30 procent.

Raset beror till stor del på de tuffare amorteringskrav som Finansinspektionen drivit fram. Det säger Anna Broman som är bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier.

– Det pågår en tydlig inbromsning på bomarknaden just nu vilket vi anser till stor del beror på de utökande amorteringskraven som slår mycket hårt mot förstagångsköpare. Men man ska komma ihåg att även om produktionen sjunker är byggtakten fortfarande hög och behovet är stort.

Konjunkturinstitutet pekar i sin senaste prognos på att branschen står inför en kraftig inbromsning. Det visar även Trä- och Möbelföretagens (TMF) senaste halvårsrapport.

– En minskad investeringstakt i bostadsbyggande och industri gör att den svenska BNP-tillväxten bromsar in nästa år, sa Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl nyligen.

David Johnsson, vd på TMF, konstaterar att antalet beviljade bygglov för det första halvåret 2018 minskat med 40 procent jämfört med samma tidpunkt 2017.

– Nedgången är tydligast i Stockholm, men även Göteborg och Malmö visar på en svagare marknad. Om nyproduktionen fortsätter att hotas, inte minst på grund av tuffa finansiella förutsättningar, såsom skärpta amorteringskrav påverkar det hela trä- och möbelindustrin, säger han i organisationens halvårsrapport.

Att bostadsbyggandet nu bromsar in så pass kraftigt kommer även att slå hårt mot den övriga industrin, menar Mats Kinnwall.

– En kraftig inbromsning verkar mer eller mindre oundviklig och det slår även hårt mot den övriga industrin eftersom den exporterar två-tredjedelar av sina produkter, men en stor del av den övriga produktionen levereras till den svenska byggindustrin.

Han pekar också på att den underliggande efterfrågan på bomarknaden har blåsts upp kraftigt av Riksbankens extrema penningpolitik, vilket i sin tur har resulterat i felinvesteringar i byggbranschen, såväl som i andra branscher. Ett exempel är de fastighetsbolag som har satsat på bostäder i lyxsegmenten.

Det i kombination med att de svenska hushållens skuldkvot nu uppgår till rekordhöga 185 procent av den disponibla inkomsten, där 80 procent består av bolån, gör att det nu finns en rejäl fallhöjd nedåt.

– Tillväxttoppen har tveklöst passerats för denna konjunktur. Låt oss hoppas på en mjuklandning. Än så länge ser vi inga tydliga tecken på att världsekonomin är på väg in i en regelrätt recession men riskerna är tveklöst främst åt det negativa hållet, konstaterar Mats Kinnwall

Jonas Andersson, fastighetsanalytiker på finansbolaget Alfred Berg, tonar dock ned riskerna. Han pekar på att övriga delar av fastighets- och byggsektorn är stark.

– Det sker en inbromsning just nu och det drabbar företag som är exponerade mot bostadsmarknaden. Men marknaden för kommersiella fastigheter är glödhet just nu och det pågår stora infrastrukturinvesteringar. De stora byggbolagen har också fler ben att stå på. Det är ingen katastrof som jag ser det.

Men Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, pekar på globala risker och spridningseffekter som kan slå mot en svensk industri som då redan kan vara försvagad på hemmaplan på grund av en vikande byggsektor.

Han menar att det bara går att spekulera i varifrån nästa stora chockartade förändring kommer ifrån.

– Men ponera att om Kinas ekonomi bromsar in och tillväxten faller under 4–5 procent och det sammanfaller med ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina får det allvarliga konsekvenser för vår exportindustri, säger Johan Eklund.

Han ser också ett oroande mönster i den svenska exporten just nu.

– De svenska exportandelarna av BNP faller just nu tillbaka på ett oroväckande sätt som liknar hur det såg ut åren för den stora krisen i början av 1990-talet, säger han.

Om krisen faktiskt är här nu och hur det slutar är omöjligt att sia om. Men det finns en faktor som oroar Mats Kinnwall särskilt mycket och det är den ständigt sjunkande produktiviteten.

– Det är den nya normalen med stadigt fallande global och nationell produktivitetstrend som vi kan observera det senaste decenniet. Men det är produktiviteten som är välståndets moder. Vägen till lycka går inte via enorma mängder gratispengar, säger Mats Kinnwall.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer