TT
Den svenska kriminalpolitiken

Kriminalvårdens generaldirektör: ”Vad gör vi när platserna tar slut?”

Antalet dödskjutningar i Sverige når sin högsta nivå hittills med närmare 300 skjutningar under 2018, varav 44 med dödlig utgång. Samtidigt som olika åtgärder och politiska förslag för att stävja utvecklingen av den grova brottsligheten diskuteras kämpar Kriminalvården med överbeläggningar.

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg menar att det är dags att se över vilka som sitter inlåsta och börja tänka nytt, samt att dra lärdom av andra länder som kommit längre med alternativa straff och botgörningstanken.

Du har nyligen lyft alternativa fängelsestraff som ett sätt att komma tillrätta med platsbrist på anstalterna. Vad beror överbeläggningarna på?

Överbeläggningen beror på att vi inte har tillräckligt med kapacitet att ta emot de som döms till frihetsberövande straff, vilket i sin tur beror på att klientantalet ökar för första gången på väldigt många år. Efter en lång period av minskat inflöde till våra anstalter kom ett trendbrott i början av 2017 och sedan dess har det ökat. En annan förklaring är att vi har gamla häkten och anstalter som gör att vi inte alltid klarar av de ökade krav som ställs på att bedriva verksamhet, till exempel kräver brandskyddsreglerna idag åtgärder som inte är förenliga med befintliga byggnader.

Vilka skulle kunna omfattas av dessa alternativa straff?

– I Sverige är den straffrättsliga grundidén sådan att om man har begått ett brott som har ett straffvärde som överstiger 12 månader så kan det inte bli fråga om annat än fängelse. Men för kortare strafftider ska frivårdspåföljder kunna vara ett alternativ. Ändå har vi idag väldigt många i fängelse som är dömda för brott som ger straff på sex månader eller kortare, närmare 70 procent av de som döms till fängelsestraff har sex månaders straff eller kortare.

– Man kan ha olika straffrättsliga teoretiska resonemang om fängelsestraff och för- och nackdelar med anstalt respektive straff som avtjänas ute i samhället. Och det är ett faktum att det allmänna rättsmedvetandet är väldigt förtjust i fängelsestraff. Men frågan är: vad gör vi när platserna tar slut? Av det krassa skälet måste vi fundera över ifall det verkligen är rätt personer som sitter frihetsberövade. När platsbrist råder behöver vi vara lite mer noga hur vi använder platserna. 

– Man behöver inte heller stirra sig blind på hur systemet ser ut just nu. En diskussion skulle kunna utgå ifrån hur systemet skulle kunna se ut med fler straff utan inlåsning. Vi har i Sverige en outvecklad samhällstjänst jämfört med andra länder och det finns också större möjligheter rent tekniskt idag med ny gps-teknik att utveckla övervakningen och därmed avtjäna kortare straff i hemmet.  Man kan fundera över om man inte även ska tillåta personer som är dömda för straff mellan 6 och 12 mån att kunna avtjäna straff i hemmet. Idag går gränsen vid 6 månader. 

Vilka länder ser du som föregångsexempel inom området? 

– Nya Zeeland har en intressant utformad samhällstjänst. Deras kriminalvård liknar vår men till skillnad från oss har de själva uppdraget att utforma samhällstjänsten. Medan vi förlitar oss på kyrkorna  och frivilligorganisationerna för att kunna erbjuda de här grabbarna, som det i huvudsak handlar om, en väg tillbaka till samhället organiserar kriminalvården i Nya Zeeland själv samarbeten med civilsamhället och kommunerna. Där anlägger man till exempel vandringsleder och jobbar med olika miljöinsatser inom ramen för samhällstjänsten, för att nämna konkreta exempel.

– Tanken med ”botgörning” bygger på att den som är dömd för ett brott bär på en skuld till samhället som samhället ska ha betalt för. Det är egentligen en ganska outvecklad tanke här i Sverige. Det kunde vara intressant att utveckla, inte minst för att minska stigmatiseringen kring de som dömts för ett brott. Om man utfört ett arbete som handlar om att reparera relationen till samhället och som dessutom syns så kan det hjälpa både individen själv och samhället. 

I samhällsdebatten lyfts ofta frågan om huruvida brottslighetens karaktär förändrats över tid mot bakgrund av dödskjutningar och växande gängkriminalitet. Har ni inom Kriminalvården märkt av någon förändring de senaste åren när det gäller de intagna och den brottslighet som finns idag?

– Majoriteten av de som döms gör det för narkotikabrott och våldsbrott. Sedan är det klart att i den mån polisen griper och domstolarna dömer så hamnar de gängkriminella per definition hos oss, men samtidigt är uppklarningen av den typen av brott låg. Av rapporteringen kan man ibland få intrycket av att de kriminella som det handlar om bara går runt och skjuter på varandra. Dessa personer har i själva verket en bred kriminalitet.

Narkotikabrott utgör den största andelen brott begångna av de intagna i Kriminalvården idag. Samtidigt är det framförallt just skjutningar och även sexualbrott som står i centrum i debatten. Adresseras brottsligheten korrekt av beslutsfattare?

Det är inte min roll att uttala mig om hur politiker ska hantera samhällsproblem. Det jag vill peka på är att det finns flera frågor som behöver belysas samtidigt.

De allra flesta som döms till fängelsestraff döms för helt andra av typer av brott och har korta vistelsetider. Hälften av de som lämnar Kriminalvården varje år har avtjänat straff som är kortare än ett halvår, varav 85 procent av dessa har en faktisk vistelsetid på under två månader. I ett läge där vår kapacitet håller på att ta slut behöver vi titta på hur verkligheten ser ut.

Det måste vara möjligt, menar jag, att föra två kriminalpolitiska diskussioner samtidigt, både om vad som är kostnadseffektivt och vad som gör att vi utvecklar ett tryggare samhälle.

Toppnyheter

Till exempel kan munskydd användas till och från flygplatser. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Danmark ändrar riktlinjer: Ha munskydd i vissa fall

Danska Sundhedsstyrelsen ändrar sina riktlinjer och börjar rekommendera munskydd i vissa fall, rapporterar TT.

Enligt nya rekommendationerna ska man använda munskydd om man misstänker att man har blivit smittad och till exempel ska bryta sin självisolering för att testa sig. Eller till och från flygplatser om man ska sätta sig i karantän.

Myndigheten har tidigare inte rekommenderat munskydd eftersom effekterna är osäkra och eftersom det kan skapa en falsk känsla av säkerhet.

27 min
Utegymmare i Hyde Park i London. Alastair Grant / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Gym, pooler och uteteater får öppna i Storbritannien

Simbassänger, gym, nagelsalonger och tatueringsstudior kan öppna igen i Storbritannien de närmaste veckorna, rapporterar BBC.

Även utomhusevenemang med ett begränsat antal i publiken ska få dra igång igen, enligt regeringen. Utomhusbassänger kommer exempelvis kunna öppna redan i helgen medan dansstudios och badminton- och volleybollplaner kommer att få öppna från 25 juli.

– Det normala livet kommer sakta tillbaka, sa kulturministern Oliver Dowden vid en presskonferens på Downing street.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Iva på Södertälje sjukhus.  Staffan Löwstedt/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Minskad dödlighet bland covid-patienter på iva

Dödligheten inom 30 dagar för covidpatienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har minskat, visar siffror från Svenska intensivvårdsregistret (SIR) som SVT kartlagt.

I mars var mortaliteten 34 procent, i april och juni 19 procent. Initialt rapporterades att dödligheten sjunkit till endast fyra procent i maj, men detta berodde på ett fel som SIR gick ut och korrigerade och beklagade på torsdagskvällen.

Idag 04:51
Imamen vårdades på Sahlgrenska. Jonas Dagson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Välkände imamens död i covid-19 utreds av Ivo

En välkänd imam i Göteborg ska flera gånger ha nekats vård för sin covid-19-sjukdom när han tog kontakt med sin vårdcentral, uppger hans anhöriga. Nu ska dödsfallet utredas av Inspektionen för vård och omsort (Ivo), rapporterar SVT Väst.

Imamen, Ibdrirahmaan Sheikh Muhiadiin Eli, ska ha nekats vård trots att han enligt uppgift hostade blod och hade andningsbesvär. När han slutligen fick vård låg han på intensiven på Sahlgrenska i nära en månad innan han dog av sjukdomen.

Verksamhetschefen på den aktuella vårdcentralen uppger dock att imamen bara hade kontakt med vårdcentralen en gång och han då fick telefontid hos en läkare. Vid kontakten med läkaren ska han sedan ha sagt att man mådde bättre.

2 tim
En patient intensivvårdas. Staffan Löwstedt/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vätskedrivande medicin tycks ge svårare sjukdom

Socialstyrelsen har undersökt vilka följdeffekter 200 läkemedelsgrupper kan ge för personer som blir sjuka i covid-19, rapporterar TV4. De allra flesta läkemedlen har inte haft någon inverkan på sjukdomen men två undantag finns.

Dels gäller det vätskedrivande medel som kan kopplas till en åtta gånger så hög risk att ge ett försämrat sjukdomsförlopp och dels blodfettssänkande mediciner som verkar varar kopplade till ett mer gynnsamt förlopp.

Enligt Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, säger till DN att det inte går att dra några säkra orsakssamband med han menar att resultaten är intressanta för forskare att undersöka vidare.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Donald Trump i Tulsa.  Stephen Pingry / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Analys: Vi kommer inte se deklarationerna före valet

Torsdagens beslut från den amerikanska högsta domstolen om president Donald Trumps deklarationer är juridiskt dåligt för presidenten – men politiskt riktigt bra, skriver CNN:s Chris Cillizza i en analys.

”Besluten gör att Trump undviker ett domedagsscenario: Allmänheten får inte en detaljerad inblick i hans finansiella historia innan han är tvungen att möta väljarna igen”, skriver Cillizza.

Domstolen kom fram till att New Yorks åklagarmyndighet ska få begära ut presidentens deklarationer och i ett annat domslut att kongressen inte ska få det.

Flera politiska kommentatorer och experter enas om att det kommer att ta tid innan allmänheten får se uppgifterna men DN:s Martin Gelin menar att det ändå är ett ”rejält bakslag” för Trump.

”Frågan om skattedeklarationer kommer nu att hänga över honom under hela valkampanjen”, skriver han.

3 tim
Aktivist utanför högsta domstolen i dag.  Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Högsta domstolen: Trump måste lämna ut deklaration

USA:s president Donald Trump måste lämna ut sin deklaration till åklagarmyndigheten i New York enligt ett beslut i högsta domstolen, uppger amerikanska medier. Kongressen får däremot inte ut uppgifterna.

Manhattans distriktsåklagare Cyrus R Vance Jr undersöker bland annat om Trumps organisation har försökt att dölja pengatransaktioner för att tysta två kvinnor, varav den ena är porrstjärnan Stephanie Clifford också känd som Stormy Daniels.

Trumps politiska motståndare har efterfrågat uppgifterna i flera år men Trump har vägrat lämna ut dem vilket har lett till spekulationer om att det där skulle finnas eventuella ekonomiska oegentligheter.

Idag 14:16
Läs mer om Trumps Amerika