Förra året genomfördes över 397 miljoner betalningar med Swish, skriver betalningstjänsten på Twitter.
Det är en ökning med mer än 50 procent jämfört med 2017.
Swish har nu över 6 miljoner användare, skriver Breakit.
Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.
Inflationsspöket har gömt sig. Flera bedömare tror därför inte det blir någon räntehöjning alls i år.
Och inför Riksbankens besked på torsdag kan signalen därför bli något mer avvaktande, skriver TT.
Konjunkturen och inflationen, och i viss mån hur Europeiska centralbanken agerar, är de avgörande faktorerna till varför SEB:s och Nordeas ekonomer inte tror att styrräntan kommer att höjas i år. Höjningen kommer först nästa år och därefter i betydligt långsammare takt än vad Riksbanken säger, enligt deras bedömning.
- Inflationen blir inte tillräckligt hög för det. Och konjunkturen är så pass dämpad att det inte blir någon höjning i år, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Riksbanken höjde räntan strax före jul, vilket var första gången på flera år. Räntan ligger fortsatt kvar på minus och signalen framåt är att det kommer en höjning till andra halvåret i år och därefter ytterligare två höjningar per år. Men många ifrågasätter alltså att det blir så, bland annat eftersom inflationen är lägre än Riksbankens egna prognoser.
- Riksbanken behöver göra en betydande sänkning av inflationsprognosen och räntebanan, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.
- Jag tror de kommer att signalera en räntehöjning i oktober, snarare än september, fortsätter hon.
Men det är ett osäkert läge. Bland ränteaktörerna i stort är bedömningen 50-50 att det blir en höjning i år, enligt prissättningen på penningmarknaden.
Ytterligare en osäkerhet är hur Riksbanken kommer att hantera sitt berg av statsobligationer. Banken har i praktiken köpt upp mer än halva den svenska statsskulden, allt för att under årens lopp försöka få upp inflationen genom att få ut mer pengar i omlopp i samhället, en slags sedelpress. Riksbankschef Stefan Ingves har lovat besked nu vid aprilmötet.
Både Elisabet Kopelman och Torbjörn Isaksson är inne på att Riksbanken kommer att återinvestera stora delar av de statsobligationer som förfaller framöver, det vill säga att i viss mån fortsatt hålla sedelpressarna vid liv. En förmodad effekt när Riksbanken så sakteliga planerar minska sitt obligationsinnehav blir en slags indirekt räntehöjning.
- Det kommer att påverka de långa räntorna i första hand, säger Torbjörn Isaksson.
SD och KD går framåt i opinionen inför EU-valet. Samtidigt som L och Fi åker ut om det skulle vara val till EU-parlamentet i dag. Det visar en Demoskopmätning som har gjorts på uppdrag av Expressen där väljarstödet har mätts.
– Siffran är särskilt uppseendeväckande eftersom EU-valen har varit Liberalernas starka gren, säger Demoskops opinionschef Peter Santesson, till tidningen.
EU-parlamentsvalet hålls den 26 maj.
Twitter lanserar inom kort ett nytt verktyg som ska göra det enklare för användare att flagga försök till desinformation i EU-valet nästa vecka, skriver Reuters.
Företaget pressas, liksom Google och Facebook, att bli mer proaktiva i kampen mot missvisande information och fejknyheter.
Användare som ser en tweet med missvisande innehåll om valet kommer direkt att kunna göra ett menyval för att anmäla det – och därefter förklara vad problemet är.
Verktyget ska vara tillgängligt från den 29 april till en vecka efter valet i maj.
”Det är ren och skär skam att etnisk rensning i dessa proportioner tillåts utspela sig framför våra ögon,” skriver Kristdemokraternas David Lega i en debattartikel i Expressen om kristna minoriteters situation i Mellanöstern.
Lega är partiets andranamn till EU-valet i maj och han skriver att den assyriska befolkningen och andra kristna minoriteter flyr och dödas i IS-terrorn i Irak och Syrien medan omvärlden uppvisar en oacceptabel senfärdighet.
Inför EU-valet lovar han att arbeta för att assyrier och andra kristna minoriteter ges ett utökat handlingsutrymme och för att EU ska öka pressen på de regimer som kränker sina medborgares rättigheter.
Omkring 70 procent av SAS flygningar berörs om flygbolagets piloter går ut i strejk från och med midnatt natten till fredag. Det säger SAS presschef Freja Annamatz till TT.
Läget mellan fack och arbetsgivare är fortsatt låst och på torsdagen väntas parterna lägga fram ett bud att ta ställning till. Freja Annamatz är förhoppningsfull om att en strejk ska kunna undvikas.
– Vi tror och hoppas att det blir en lösning, säger hon till nyhetsbyrån.
SAS aktie backade 2,1 procent på Stockholmsbörsen på onsdagen.
Norska lågprisflygbolaget Norwegian har höjt biljettpriserna på flera sträckor och slopat möjligheten att få pengarna tillbaka om man avbokar sin resa, skriver Dagens Næringsliv. Ändringarna gäller biljetter från fredag till måndag och orsaken är det strejkhot som ärkerivalen SAS står inför i Norge, Danmark och Sverige.
Informationschef Lasse Sandaker-Nilsen säger till Dagens Næringsliv att Norwegian inte vill fungera som en resegaranti för SAS. Inför tidigare strejker har SAS-resenärer köpt så kallade flex-biljetter men avbokat så fort strejkhotet är avblåst, menar Sandaker-Nilsen.
– Då sitter vi med tomma stolar, förlorade intäkter och arga kunder som inte får plats, säger han till den norska tidningen.
I morgon finns en stor risk att ett stort antal SAS-resenärer blir strandade på grund av strejk. Men det finns idag stora möjligheter att få ersättning.
Enligt en EU-dom, som Dagens Infrastruktur hänvisar till, är flygbolagen ersättningsskyldiga för de försenade eller inställda flyg som följer av strejker som genomförs av flygbolagens egen personal.
Det finns dock fall då ersättning inte betalas ut. Vid så kallade extraordinära omständigheter kan flygbolaget helt eller delvis befrias från sitt ansvar att betala ut ersättning. Det avgörs från fall till fall, skriver Konsument Europa, som dock påpekar att grundregeln är att ersättning ska betalas ut.
Konsument Europa ingår i enheten för konsumentupplysning inom Konsumentverket och det europeiska nätverket European Consumer Centres Network.
I normal fallet gäller detta:
Sedan Kina slutade ta emot utländskt plastavfall förra året har plasten börjat dumpas eller brännas i flera sydostasiatiska länder i stället för att återvinnas. Det slår flera miljöorganisationer larm om, enligt Reuters.
Kina var världens största importör av plastavfall men ströp importen plötsligt förra året av miljöskäl. De rika ländernas skräp skeppas nu i stället till andra asiatiska länder som Indonesien och Indien.
– Det känns bra för i-länderna att deras skräp sägs bli återvunnet, men i verkligheten hamnar det i länder som inte har förmåga att hantera avfallet, säger Beau Baconguis, miljöaktivist vid Gaia i Filippinerna, till nyhetsbyrån Reuters.
Plasten i haven kommer till övervägande del från stora floder i tätbefolkade områden. Och endast tio floder är skyldiga till 90 procent av all plast i världshaven, enligt World Economic Forum.
Åtta av floderna ligger i Asien, bland annat Yantzefloden, Indus, Ganges och Mekong. De resterande två ligger i Afrika: Nilen och Niger.
Uppgifterna kommer från Helmholtz Centre for Environmental Research. Där framgår att alla de förorenade floderna hade två saker gemensamt: Det ena är en hög population som bor i flodens närhet, i vissa fall hundratals miljoner. Det andra är (föga förvånande) att länderna saknar goda rutiner för avfallshantering. Det skriver World Economic Forum.
USA:s president Donald Trump gav den libyske krigsherren Khalifa Haftar klartecken att inleda en offensiv mot huvudstaden Tripoli, för att störta den FN-stödda regeringen, rapporterar Bloomberg.
Amerikanska källor uppger att Trump i ett samtal med Haftar ”antydde” att USA stödde offensiven. Haftar ska också ha känt stöd från den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton när de talades vid före det, enligt flera källor.
Trumps samtal med Haftar ska ha ägt rum efter den amerikanske presidentens möte med sin egyptiske kollega Abd al-Fattah al-Sisi den 9 april. Sisi ska då ha uppmanat Trump att stötta Haftar.
FN:s säkerhetsråd överväger ett brittiskt utkast på en resolution som skulle kräva ett eldupphör i Libyen.
Diplomater från de 15 medlemsländerna i säkerhetsrådet ska träffas under dagen för att diskutera utkastet.
Landet har skakats av oroligheter sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011. Situationen har dock förvärrats under de senaste veckorna då krigsherren Khalifa Haftar’s styrkor försökt inta huvudstaden Tripoli vilket lett till stridigheter.
Utkastet till resolutionen vill även se villkorslöst tillgång till humanitärt bistånd i Libyen. Om parterna i säkerhetsrådet enas om resolutionen kan den tas upp för röstning i nästa vecka.
Minst fyra personer har dödats i den libyska huvudstaden Tripoli efter att flera raketer träffat staden, rapporterar Reuters med hänvisning till myndighetsuppgifter.
Vittnen säger till AFP att det handlar om minst sju kraftiga explosioner.
De senaste veckornas strider bröt ut den 4 april när krigsherren Khalifa Haftar inledde en offensiv för att försöka inta huvudstaden Tripoli.
Ett möte har hållits mellan Rädda Barnen och regeringen under onsdagen om barnen till de svenskar som anslutit sig till IS. Det rapporterar Aftonbladet och skriver att mötet hölls i största hemlighet.
– Vi uppfattar det som att de nu har samma ambition som vi, att de här barnen ska tas hem till Sverige, säger Ola Mattsson, Sverigechef, till tidningen.
På plats var bland annat inrikesminister Mikael Damberg (S) och Åsa Lindhagen, barnminister (MP), men även representanter från Utrikesdepartementet.
Dambergs pressekreterare bekräftar för tidningen att han var på plats.
– Vi är överens om att det inte är en acceptabel situation. Regeringen arbetar för att barn med koppling till Sverige om möjligt ska komma hem, säger Natalie Sial.
En mamma till en av de män som rest från Sverige för att ansluta sig till IS berättar för SvD om oron för sin son och för hans fru och barn som sitter i läger i nordöstra Syrien.
Hon berättar för tidningen hur hon tänker på barnen och familjen varje dag och att hon undrar hur länge Sverige tänker vänta innan de hämtar hem barnen. Mamman säger att radikaliseringen av hennes son gick fort och hon vill att mer fokus ska riktas mot de som rekryterar:
– Egentligen så borde polisen gripa de här personerna på våra gator som hjärntvättar våra barn. De skulle straffas på riktigt, säger hon.
Spelreklamen är en viktig inkomstkälla för svenskt kulturliv. Det säger poddaren Kristoffer ”K” Svensson till SVT:s Kulturnyheterna efter dagens besked att regeringen vill utreda en begränsning av spelbolagens annonsering.
”Spelbolagen gör mer för det fria kulturlivet varje vecka än någon kulturminister någonsin gjort”, skrev Svensson i en tweet nyligen.
– För det jag jobbar med har det varit helt avgörande... att vi kan ta det från en hobbynivå till att ha det som jobb, säger han till tv-kanalen.
Statliga Svenska Spel är positiva till regeringens beslut att begränsa aggressiv spelreklam. Enligt Finwire har spelbolaget länge förordat restriktiva regler för marknadsföring av högriskspel som nätkasino.
– Det handlar om folkhälsa och om tusentals utsatta människor på den här marknaden, sa civilminister Ardalan Shekarabi (S) under en presskonferens tidigare i dag, skriver nyhetsbyrån.
Kindreds Sverigechef Dersim Sylwan tycker att spelbranschen måste ta ett större ansvar kring spelreklam men anser att ett förbud vore förhastat och fel. Det skriver han i en kommentar till DI efter att civilminister Ardalan Shekarabi (S) presenterat en plan på en utredning för att stoppa ”aggressiv spelreklam”.
Enligt Sylwan har Kindred redan sett en minskning av spelreklamen sedan de nya reglerna började gälla vid årsskiftet och han tror att den utvecklingen kommer att fortsätta.
