Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regelkrånglet

Kommunens nota för fyra mejl – 8 000 kronor

”Jag underströk att ingen som helst tillverkning kommer att ske i våra lokaler, men hon insisterade på att göra en kontroll”, säger företagaren Eva Goos. Kontrollen bestod av fyra mejl.

Babor är ett familjeföretag i tredje generationen som tillverkar olika hudvårdsprodukter.

Företaget valde förra året att utöka sortimentet med ett speciellt grönt te med olika välgörande egenskaper.

Eftersom man ville se till att allt gick rätt till ansökte Babor om tillstånd för livsmedelshantering hos Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Stockholm.

Eftersom ingen livsmedelshantering skulle ske i Babors lokaler, då teet produceras, förpackas och distribueras av underleverantören, trodde Babors vd Eva Goos att det handlade om ett rent rutinärende.

– När jag sen pratade med handläggaren underströk jag verkligen att ingen som helst livsmedelstillverkning kommer att ske i våra lokaler, men hon insisterade på att göra en kontroll, säger Eva Goos.

Fyra stycken mejl

Men handläggaren dök inte upp för en fysisk kontroll utan meddelade att hen ville göra en virtuell kontroll av den etikett som teet skulle förses med.

– Jag skickade in en etikett på mejl och ganska snart svarade handläggaren att vi inte fick använda de hälsodeklarationer som stod på etiketten. Det spelade ingen roll att jag hänvisade till att underleverantören hade alla tillstånd som behövdes och att det var de rekommendationerna som stod på te-etiketterna.

Eva Goos, vd Babor

Efter en mejlväxling om fyra meddelanden landade en faktura på 5 360 kronor i tillsynsavgift räknat på fyra timmar på Babors kontor. Dessutom innehöll fakturan en registreringsavgift på 2 680 kronor.

– En summa på över 8 000 kronor för ett tee som aldrig har passerat våra lokaler utan som levereras i kartong.

Nästa faktura

Den fakturan skickades i december förra året men redan i januari 2019 var det dags för nästa faktura. Den var på 2 000 kronor och skulle täcka de eventuella kontrollavgifterna för 2019.

– Då blev jag rätt upprörd eftersom jag direkt efter att vi fått bakslag på den första etiketten gjorde en ny och skickade in för att få den godkänd, men då svarade handläggaren att det var det inte bråttom med, utan det kan vi ta sen, konstaterar Eva Goos lite uppgivet.

Hon menar att det kan tyckas vara småsummor för en stor kommunal förvaltning men i ett småföretag räknas varje krona.

– Det är tid och pengar som hade kunnat användas till att utveckla verksamheten, eller betala löner och råvaror. Vi företagare vill göra rätt för oss – stora som små. Men det kan inte vara rimligt att vi tvingas betala tusentals kronor om året för kontroller vi redan från början vet aldrig kommer genomföras, säger Eva Goos.

Kan dröja år mellan kontroller

August Liljeqvist är sakkunnig på Näringslivets Regelnämnd. Han kan inte uttala sig specifikt om Babors fall, men säger att det abonnemangsupplägg som kommunerna använder för sina kontroller inte alltid fungerar.

– Vi anser att det är helt ok att företagare betalar en abonnemangsavgift men då ska kontrollerna också ske i den utsträckning som de betalar för. Idag kan det bli så att kontroller inte genomförs på grund av den mänskliga faktorn. Sen kan det dröja flera år innan nästan kontroll faktiskt äger rum. Då känner företagaren, helt förståeligt, att den betalar för något som inte levereras. Det påverkar naturligtvis inställningen till hela systemet, säger August Liljeqvist.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer