Pensionären Bill Persson fick en månad på sig att betala nära 800 000 kronor i ofrivilliga gatukostnader till Partille kommun. Efter ett bakslag i tingsrätten drivs nu ärendet vidare mot en dom som kan fastställa vad äganderätten är värd i Sverige. "Jag tänker inte låta någon trampa på mig", säger han.

Bill Persson har bott i sitt föräldrahem intill Lilla Hålsjön i Partille kommun sedan 1954. Tre dagar innan julafton 2017 fick han en faktura på 793 961 från kommunen.

– Jag trodde inte att det var klokt. Det är en väldigt stor summa pengar, säger han.

Bakgrunden handlar om att Partille kommun bestämt att området skulle göras om från ett skogs- och naturområde med några få bostäder till ett förtätat bostadsområde, i huvudsak för att exploatera kommunens egen mark. Enligt den nya detaljplanen skulle kommunen bygga ut infrastrukturen i området. Men trots att Bill Persson redan hade vägar till sitt hus och inte ville ha några nya skulle han vara med och betala för exploateringsprojektet. Fakturan avsåg alltså kostnader för de nya gatorna.

– Fakturan skulle betalas inom trettio dagar, annars skulle kommunen ta ut en hög ränta. Tillsammans med de andra i området skrev vi protestbrev till kommunen, men det var förgäves. Jag betalade i protest.

Jag kan inte betala för något som inte finns

Att fakturan för gatuavgiften var så hög handlar om att kommunen ansåg att Bill Perssons fastighet var så stor att den i framtiden kunde styckas av till fyra fastigheter, dvs hans fastighet var i den nya planen fyra byggrätter– och han därmed skulle betala avgift för fyra fastigheter/byggrätter även om ingen avstyckning gjordes.

– Men jag kan inte betala för något som inte finns, jag har bara en fastighet. I så fall skulle jag tvingas att stycka upp tomten och sälja av den för att ha råd. Det känns inte rimligt.

Anledningen till att Bill Persson kunde betala fakturan var att han tidigare fått ersättning för att kommunen tidigare tvångsinlöst delar av hans tomt.

– Det var en tidigare strid mot kommunen som jag drev i flera år och till slut vann.

Lång rättslig strid

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Bill Persson kommunen. I våras kom domen från Göteborgs tingsrätt som dömde till kommunens fördel. Tingsrätten konstaterar bland annat att Bill Persson inte behövt bära en ”orimlig börda”, bland annat eftersom han lyckades betala kommunens faktura i tid.

– Det är faktiskt löjligt. Anledningen till att jag kunde betala från första början var ju att kommunen tidigare tvångsexproprierat delar av min tomt. Och även där fick jag strida för att jag skulle få en rimlig ersättning.

Det är ett hinder för rättvisa när kommuner kräver så höga belopp för advokatkostnader och det är något vi sett i flera fall

Bara 30 av landets 290 kommuner tillämpar uttag av så kallade ”gatukostnader”. Det är även sällsynt att enskilda fastighetsägare debiteras gatukostnader som överstiger 100 000 kronor.

– Det är inte rimligt att enskilda fastighetsägare ska tvingas betala hundratusentals kronor för att finansiera kommersiella byggprojekt som den enskilde inte har någon nytta av. I Bill Perssons fall har kommunen och en privat exploatör kommit fram till att de vill ha de här vägarna. Och istället för att de ska stå för notan så skickar de den till Bill Persson, säger Alexandra Loyd, jurist och ombud för Bill Persson.

Då Bill Persson förlorade målet ska han även betala för kommunens rättegångskostnader. Kommunen begärde till en början över 650 000 kronor i ombudsarvode.

– Det är ett hinder för rättvisa när kommuner kräver så höga belopp för advokatkostnader och det är något vi sett i flera fall. Från kommunens sida borde man ha juridiskt på fötterna redan innan man väljer att skicka ut en gatukostnadsfaktura som man gjorde till Bill Persson.

Dom överklagad – besked kommer snart

Tingsrätten kom till slut fram till att det belopp som kommunen begärt för ombudsarvode inte är rimligt och nu ska Bill Persson istället betala 102 600 kronor. Alexandra Loyd menar att flera kommuner begär ut höga ombudskostnader.

– I ett annat fall vi drev mot Vellinge kommun begärde den ersättning för sina rättegångskostnader på nästan 800 000 kronor – och själva målet handlade om att den enskilde ville ha ersättning på runt 80 000 kronor, säger hon och fortsätter:

– Det är ett hinder för rättvisa för många då plånboksstorleken avgör om man kan strida för sin rätt. Det resulterar i att många inte vågar ifrågasätta en kommun även om den har gjort fel.

I det här fallet anser vi inte att Bill Persson ska betala för tre hypotetiska fastigheter och vi hoppas att en dom i högre instans kan ge en signal om att man inte får behandla den enskildes äganderätt hur som helst

Tingsrättsdomen är nu överklagad och senare i år väntar en ny dom i Göteborgs hovrätt. Bill Persson berättar att han aldrig tänkt på att ge upp och sluta driva processen.

– Det är principiellt viktigt och jag hoppas att det här ärendet kan hjälpa andra som hamnat i samma sits som mig. Jag har aldrig tänkt på att ge upp. Jag är 72 år gammal och jag tänker inte låta någon trampa på mig. Jag kommer inte att ge mig.

Alexandra Loyd menar att domen kommer att fastställa vad äganderätten är värd i Sverige.

– Man ska inte behöva bli ruinerad för att det ska vara fråga om ett äganderättsbrott. Gränsen måste gå tidigare. I det här fallet anser vi inte att Bill Persson ska betala för tre hypotetiska fastigheter och vi hoppas att en dom i högre instans kan ge en signal om att man inte får behandla den enskildes äganderätt hur som helst, säger hon.