Klimatomställningen

Klimatprofessorn om debatten: ”Kolossalt uppskruvad och emotionell ”

Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson är kritisk till fokuseringen på Greta Thunberg och undergångstonerna i den svenska klimatdebatten. ”Att folk inte ska flyga på semestern eller äta vissa livsmedel för klimatets skull är ett utslag av fanatism”, säger han.

Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi vid universitetet i Reading, Storbritannien och tidigare chef vid Max Planckinstitutet för meteorologi i Hamburg. Han har forskat om klimatet under sextio år.

Han tycker att det varit svårt att få några klara besked från klimatmötet i New York eftersom fokus för medierapporteringen legat så totalt på Greta Thunberg och hennes utspel.

– Min uppfattning är att det var ett väldigt emotionellt tal och att alla människor berörs av det. Men jag tycker att man måste försöka sätta sig över det emotionella och använda sitt förnuft. Sen ska man inte ge skolbarn uppgiften eller ansvaret för världens energiproblem. Det är bättre att ge dem en så bra utbildning som möjligt så att de kan klara av de här utmaningarna i framtiden.

Han anser att temperaturen på den nuvarande debatten behöva sänkas åtskilliga grader och bli mindre känslostyrd.

– Det är för tillfället så kolossalt uppskruvad och emotionell och det är svårt för rationella inlägg och tankar att göra sig hörda. Att kritisera den situationen, eller att kritisera Greta Thunberg för den delen, är i princip omöjligt i det klimatet. Jag tycker att det är sorgligt att det knappast går att föra ett vettigt samtal kring de viktiga klimat- och energifrågorna längre.

Lennart Bengtsson konstaterar att uppgiften att lösa klimatutmaningen är eftersom 80 procent av världens energiförbrukning fortfarande är fossil och den ökar hela tiden.

Han jämför med situationen och ambitionerna i samband med Kyotoavtalet som trädde i kraft 2005. Då var målet att minska de globala koldioxidutsläppen med 5,2 procent från 1990 till 2010. I stället ökade de med 49 procent.

– Det ger om något en uppfattning om problemets omfattning men min uppfattning är att klimatförändringarna är ett problem som bara kan lösas genom att utveckla tekniska metoder i den omfattning som behövs för att ersätta de fossila energikällorna.

Han pekar på att OECD- länderna i alla fall går åt rätt håll. De stora utmaningarna finns i tillväxtländerna.

– De stora OECD-länderna har minskat sina koldioxidutsläpp de senaste 10-15 åren. Den stora tillväxten av fossilenergi och koldioxidutsläpp sker i länder som Kina, Indien, Arabvärlden och den tredje världen där man försöker att bygga upp sina samhällen, och här är kol och olja de fungerande och ekonomiskt möjliga alternativen. Luftföroreningar som sot, rök och partiklar ses där av många som allvarligare problem.

Idag uppgår världens totala energianvändning till drygt 160 000 TWh/år. Sveriges andel av det är några promille och den svenska elproduktionen är sedan flera år i princip fossilfri.

– Jag tycker det är viktigt att framhäva att de svenska klimatåtgärderna  har pågått sedan 1970-talet, då de svenska koldioxidutsläppen var mer än de dubbla mot dagens. Internationellt sett borde man borde beundra Sverige. Det här med att folk inte ska resa med flyg på semester eller äta vissa livsmedel för klimatets skull, det är fullständigt absurt och ett utslag av fanatism.

Han menar också att kärnkraft är en absolut nödvändig ingrediens i den framtida energimixen.

– Kärnkraft måste absolut vara med tillsammans med förnybar energi. Jag förstår inte hur vi ska klara detta annars. Jag är naturligtvis medveten om problemen med kärnkraft och därför borde vi lägga mer pengar på forskningen kring den.

Han anser också att debatten idag präglas av onyanserad undergångsalarmism.

– Jag delar inte den uppfattningen och det finns inga vetenskapliga belägg på att världen står inför en kollaps, eller en "tipping point" som flera hävdar. Men självklart måste vi ta tag i detta och det gör vi, fast med hjälp av vetenskap och rationella argument. Inte hysteri.

Toppnyheter

Julian Bennett och Selorm Yaw Agbo, båda ingenjörer i Ghana, arbetar med att ta fram en prototyp av en billig respirator. NIPAH DENNIS / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Analys: Afrikas hantering av viruset kan överraska

Coronakrisen slår hårt mot ekonomier världen över och många varnar för problem som kan uppstå i utvecklingsländer. WHO varnar för att kontinenten kan få se mellan 150 000 och 190 000 döda under pandemins första år och extrem fattigdom och livsmedelskris kan följa, varnar experter.

Det är dystra profetior, skriver GP:s Jan Höglund i en analys.

”Men omvärlden gör nog klokt i att ta dem på allvar medan tid är och det trots allt finns hopp. Följdsjukdomar kommer, men vi kan mildra effekterna.”

Men Afrika kan överraska världen när det kommer till hanteringen av pandemin. Det skriver Yale-doktoranden Eric Ekobor-Ackah Mochiah i Eurasia Review.

”Afrika kan vara motståndskraftigt”, skriver han och beskriver hur exempelvis Ghana har tagit sig an krisen med tester, stängda gränser och strikta karantänsregler. Ekobor-Ackah Mochiah beskriver även hur samarbeten uppstått under pandemin, så som att Rwanda erbjudit medicinsk utrustning till andra länder.

1 tim
Dominic Cummings. Arkivfoto. Richard Pohle / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Psykolog: Folkets vrede kan leda till fler regelbrott

Allmänhetens ilska mot Dominic Cummings kan leda till att fler britter bryter mot reglerna. Det säger professor John Drury, psykolog och vetenskaplig rådgivare till Storbritanniens regering, till The Guardian.

Cummings, även han rådgivare till Boris Johnson, bröt mot landets nedstängningsregler när han körde till Durham, drygt 40 mil från hemmet i London, när hans fru blev sjuk.

– Vi vet att det finns en förståelig allmän ilska över Dominic Cummings-händelsen och Boris Johnsons försvar av den. Den ilskkan ligger nu till grund för att vissa avvisar de nationella riktlinjerna, säger Drury.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Anders Tegnell i Aktuellt-studion. SVT
Coronavirusets spridning – Sverige

Tegnell: Ålder stora risken – inte andra sjukdomar

Det är framför allt själva åldern som gör att äldre är särskilt utsatta när det gäller covid-19, inte underliggande sjukdomar. Det sa statsepidemiolog Anders Tegnell när han i SVT:s Aktuellt förklarade varför riktlinjerna för äldre ligger kvar.

– När vi tittat ordentligt ser vi en successivt ökning från 50, och det börjar vika brant uppåt vid 70–75, säger Tegnell.

Han förtydligar dock att de äldre inte behöver sitta ensamma hemma isolerade.

– Det går utmärkt att vara ute, bara man ser till att hålla avstånd. Man kan träffa både barn och barnbarn och ha många aktiviteter, sa Tegnell.

2 tim
Lena Hallengren, Stefan Löfven och Johan Carlsson.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Svensk modell för krishantering lär inte bestå

Sverige har hittills inte varit i närheten av att nå målet om 100 000 coronatester i veckan, och en förklaring verkar vara att den svenska modellen för krishanteringen i det här fallet inte fungerar. Det skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys.

Systemet bygger på ansvarsmodellen, att den organisation eller myndighet som har ansvaret i normalfallet har det även i kris.

”Den svenska modellen för krishantering har inte klarat testet och kommer knappast att bestå oförändrad när coronakrisen är över”, skriver Eriksson.

Aftonbladets Lena Mellin skriver om beskedet att personer över 70 fortsatt ska hålla sig isolerade. Hon skriver att många lockas att strunta i att följa direktiven när tristessen nu tränger sig på.

”Det är inte lätt uppfostra ett helt land. Men Anders Tegnell och hans kolleger gör vad de kan, det är uppenbart. Det får 70-plussarna tänka på när de ska hantera sin besvikelse.”

2 tim
Irene Svenonius.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenonius: Staten har inte klarat sitt uppdrag

Att inte fler har testats för covid-19 är inte regionernas fel säger Stockholms finansborgarråd Irene Svenonius (M) till Svenska Dagbladet. Hon menar att det är staten som inte klarat sitt uppdrag.

Kritiken kommer efter att socialminister Lena Hallengren (S) sagt att regeringen gjort sin del genom att se till att testkapaciteten har ökats.

Svenonius tycker inte att testningen av personal inom ”övrig samhällsviktig verksamhet” ligger på regionerna. Hon menar att Region Stockholm uppfyllt kraven i och med att de testat bland annat sjukvårdspersonal.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer