fPlus har pratat med Anna Kinberg Batra om hur det är att leda i kris och hur hon ser på coronavåren och det politiska ledarskapet. Halvvägs genom mandatperioden blickar den förre Moderatledaren även framåt. Hon menar att det finns en seglivad idé om att Socialdemokraterna måste regera landet annars är det kaos: ”Nu är det ju mer kaos än på länge, trots att Löfven lyckats sitta kvar”.

Anna Kinberg Batra är Moderatledaren som avgick hösten 2017 efter en intern förtroendekris, påeldad av ett utspel om att partiet kunde tänka sig att samtala med Sverigedemokraterna, riksdagens då tredje största parti.

Vad hade hänt om testballongen lyft istället för imploderat? Hur hade den politiska spelplanen sett ut idag? Hade det funnits ett januariavtal eller hade partierna organiserat sig annorlunda?

Det är förstås omöjligt att säga. Men att Moderaternas dåvarande partiledare satte ett avtryck i den politiska historieskrivningen är tydligt. Sedan Kinberg Batra lämnade sin post bröts mycket av det som kallats ”tabut” kring Sverigedemokraterna. Både KD-ledaren Ebba Busch Thor och Kinberg Batras efterträdare M-ledare Ulf Kristersson, liksom Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har på olika sätt kommunicerat att tiden när SD står utanför är förbi. Även om klarspråket har tenderat att variera med kontext och tid.

När fPlus har stämt möte med Kinberg Batra är det för att prata om erfarenheterna av ledarskap i en tid av förändring och den pågående coronakrisen, där också den politiska spelplanen spelar roll.

Att reflektera över ledarskapets förutsättningar är något som Kinberg Batra har ägnat sig åt under senare tid. Som knuten till ”Center for Advanced Studies in Leadership” vid Handelshögskolan i Stockholm har hon tillsammans med centrets forskare utforskat och föreläst om villkoren för ledarskap i turbulenta tider både inom näringsliv och offentlig sektor.

Idag arbetar Kinberg Batra som rådgivare och föreläser om att gå starkare ur kris och är även engagerad i fTalang där framtidens ledare uppmuntras till utbyte mellan politik och entreprenörskap.

Även om omvärlden varit långt ifrån krisbefriat före 2020 så har året, som inleddes med att ett helt nytt virus lamslog Kina för att senare slå mot resten av jordens länder, blivit närmast synonymt med ”kris”.

– Det var en chock som smällde till i hela världen och slog mot allas vår vardag, företag och hela samhällen, sammanfattar Kinberg Batra.

Hon pekar på att krisen, som kommer ta flera år att komma ur, tvingar fram förändring vare sig man vill eller inte.

– Varje kris betyder också att de som lyckas ställa om kan komma starkare ur den. Det är förstås inte enkelt, men historien visar sig att det går att ta sig starkare ur kriser.

Bredare framtidsdebatt efterlyses

 Vad har gjorts bra och mindre bra under krisen?

– Det är för tidigt att säga, hittills har Sverige en väldigt tråkig statistik om man ser till människoliv och hälsa jämfört med andra nordiska länder. Men det kommer ta tid innan hela bilden finns på plats och man kan utvärdera ordentligt.

Kinberg Batra pekar på att det hänvisas väldigt mycket till olika experter i krisen och att det inte är tillräckligt:

– Det behövs ett starkare politiskt ledarskap som pekar på hur vi tar oss ur den här situationen på sikt. Det är viktigt att politiska ledare inte drömmer sig tillbaka till rekordåren förr utan möjliggör framåt.

Hur har oppositionen fungerat under krisen?

– Att det i det akuta skedet var en bred uppslutning och en borgfred var rimligt och anständigt.  Ju närmare valet vi kommer så kommer det visa sig vilka skillnader som finns hoppas jag. Det behövs en bred debatt om vart Sverige är på väg, så länge som den politiska debatten präglas av känsloutbrott och gräl om det omedelbara så skyms sikten för andra viktiga frågor.

Sverige klarade sig jämfört med en del andra länder ganska bra under finanskrisen. Ser du liknande möjligheter denna gång. Kan vi ha ett bättre utgångsläge i återhämtningen efter corona?  

– Visst studsade vi upp snabbare efter finanskrisen, men skillnaden nu är att krisen slår bredare än den gjorde då.

– Det allra viktigaste är att möjliggöra för nyföretagandet liksom för de företag som redan finna att växa.

”Brutaldigitalisering” behöver matchas med nya villkor

Kinberg Batra menar att många snarare tycks blicka bakåt snarare än framåt för stunden, och att det är en hel del tyckare som i krisens spår passar på att ”dra fram sina gamla käpphästar”.

– Det blir så förutsägbart. Vad som verkligen behövs är generellt bättre villkor för företag att växa.

– Man borde till exempel passa på att ta bort arbetsgivaravgifterna nu. Så länge det är stora extrakostnader för att anställa personal så kommer det bli svårt att anställa fler medarbetare. 

Sverige borde se sig om i världen och kika på länder som är jämförbara men som lyckats bättre med företagandet menar den förre Moderatledaren:

– Om man jämför Sverige med andra innovativa ekonomier, som till exempel Israel, Kanada och Holland, så ligger de långt före oss när det gäller nyföretagandet.

När nu hela samhället ”brutaldigitaliseras” finns det möjligheter för Sverige att ta kliv fram menar Kinberg Batra som listar områden som hälsa, rymdteknologi och hållbarhet där Sverige skulle kunna ligga i världstoppen – om bara de rätta villkoren för företagen finns på plats. 

– All vård som inte kräver sjukhusvård, som till exempel nätläkarnas erbjudanden, dessa företag ska vi var rädda om och se till att de kan fortsätta att växa. Det är entreprenörer som gjort saker som fungerar och driver på förändring. 

– Rymdbranschen är ett annat område där det är möjligt att göra bra affärer för den som kan vara först i Europa med kapacitet för att ta hand om små satelliter och all data de kan ge oss. Här skulle Sverige kunna ta en ledande position i Europa.

Kinberg Batra är orolig för att Sverige tar välståndet för givet.

Samtidigt så har världshandeln blivit mer komplicerad, eller infekterad, med konflikter mellan USA och Kina och nu på senare tid även genom direkta slitningar mellan Sverige och Kina.

Kinberg Batra menar att man inte ska underskatta förändringarna som skett där länder som Kina och Indien tar allt större anspråk på den ekonomiska och politiska makten globalt. 

– När jag gick på Handels fick man läsa om Europas och västvärldens ekonomiska historia, resten av världen skulle man hjälpa med bistånd i princip. Men så ser inte den ekonomiska världskartan ut längre.

Sverige skulle behöva vara en stark röst i Europa och Europa skulle behöva vara en stark röst, sammanfattar Kinberg Batra som pekar på att det får avgörande betydelse vad som händer i det amerikanska valet.

Svenskt fokus på småbyråkratiska fel

Kinberg Batra som själv har skrivit om Indien (Indien – från stackare till stormakt, Timbro förlag 2005) och faran med att inte svara upp mot konkurrensen utifrån pekar på att Sverige inte tillvaratagit potentialen som finns. I sin roll som rådgivare i affärsutbyten med Indien möter hon ett stort intresse från Indien gentemot Sverige, som Sverige i vissa fall varit sämre på att bemöta.

– Sverige kan konkurrera med bra livskvalitet och miljö, vi har duktiga ingenjörer, en rymdbas, KTH och Karolinska som indierna är nyfikna på. Men vi kan inte behandla dem som fattiga undersåtar eller skicka hem deras experter på grund av byråkratiska småfel.

 När du nu sitter vid sidan om, kliar det inte i fingrarna att kasta sig in i politiken igen och agera?

– Jag har ju lämnat partipolitiken och försöker att inte diskutera partiets utveckling men samhällsintresset kommer jag jämt ha med mig, som medborgare och förälder.

– Det stora på lång sikt handlar om vad vi ska vara för land i denna brutala förändring som pågår runt oss. Det akuta här och nu handlar om att lösa krisen och få bukt med brottsligheten, men det stora som jag ser att allt fler behöver bryr sig om rör näringslivet. Hur vi ska agera när vi får konkurrens från andra länder? Vi kan inte trona på fornstora dagar, vi behöver vara starkare och bygga nytt.

Politiska ledare kan lära av entreprenörerna

Du har själv erfarenhet av att leda i kris. Vad kännetecknar ledarskap under kriser?

– När det är kris så slutar saker och ting att fungera som det ska. Då breder osäkerheten ut sig och man måste man våga staka ut mål och vägen dit. Där tror jag politiker kan lära av entreprenörer.

 Hon menar att partierna överlag är dåligt rustade för detta.

– Det gäller även det parti där jag är medlem.

– Det är fullt mänskligt att bli osäker och rädd när marken skakar under fötterna. Men en ledare behöver staka ut vägen så att det inte blir destruktivt.

Som före detta politiker har hon en ganska krass syn på det politiska uppdraget och de inlåsningsmekanismer som finns: 

– När politiken blir ett yrke med politiker som har varit yrkespolitiker hela sin karriär så finns det status, kompisar och försörjning som följer med uppdraget. Det gör att man har ganska lite incitament för att ta risk. För entreprenörer är det precis tvärtom, de bygger nytt under kaos och har ofta inte mycket att förlora, det gör att de tar mer risk och fattar annorlunda beslut.

För att komma ur en kris behöver man våga ta ”steg ut i det okända” menar hon och den som aldrig gör det kan ha svårt att leda i kaos. 

Ingen räkmacka att leda ett parti

Hur har din egen erfarenhet av krishantering påverkat dig?

– Den har stärkt mig, jag ångrar inte för en sekund att jag antog utmaningen att leda Moderaterna. Men självfallet så hade jag inte kunnat förutspå att vi under dessa år skulle se allt ifrån människor komma gående över Öresundsbron, ett terrordåd på Drottninggatan och allt det kaos i USA som uppstod dessa år.

Samtidigt, pekar hon på att de gamla politiska samtalen under denna tid ersattes med ett nytt och mer hätskt klimat drivet av sociala media.

– Men ledarskap handlar om att navigera i det okända – och den som tror att partiledarskap ska vara en räkmacka bör ägna sig åt något annat.

– Och vi fick väldigt mycket gjort trots kaotiska förhållanden, tillägger hon.

– Vi var många som jobbade tillsammans som drevs av att vi kände att uppgiften var viktig och då är det inte så noga med att förutsättningarna är optimala.

Kinberg Batra säger sig aldrig ha tagit för givet att något ska komma serverat. Att ha lett företag gav en bra grund att stå på, inte minst själva inställningen att ”det här kommer jag fixa”.

 Vilken roll spelar en individs personlighet för ledarskapet?

– För mig har det spelat roll att ha gått igenom kriser, både personligt och professionellt, då avslöjas det vem du är. Det vet man inte när man är 20 år.

Hur man agerar i kris märks först när man har haft det svårt, fortsätter hon, eller om man utmanas på något sätt till exempel genom att driva en egen verksamhet eller blir allvarligt sjuk.

– Om man överlever det svåraste så har man känt på vad det innebär att vara i kris. Varje slags ledarskap, vare sig det är i näringslivet eller i politiken, innehåller kriser förr eller senare.

Viktigt att rösta 2022

Hur ser du på förutsättningarna inför nästa val? Vi har ju haft en Decemberöverenskommelse 2014 som följts av ett januariavtal 2018, är det en februaripakt som väntar efter valet 2022?

– Det avgör väljarna. Egentligen så är det ganska enkelt, ju fler röster man får desto mer makt och inflytande över regeringsfrågan har man.

Kinberg Batra konstaterar att det har varit ganska lika förutsättningar inför regeringsbildningarna under de senaste 10-15 åren.

– Ingen kan regera själv. Det betyder att alla partier behöver vara så starka och bra som möjligt själva och ha en idé om hur de ska bilda regering.

Hon pekar på tre faktum som spelat roll för de senaste regeringsbildningarna och sätter tonen för nästa: Ingen kan regera själv utan att förhålla sig till riksdagen. Inget parti har haft egen majoritet sedan 1968. Och ingen har lett någon majoritetsregering sedan 2010.

– Idén att Socialdemokraterna måste regera landet annars är det kaos ligger i deras intresse och passar Stefan Löfven prima, men det är inte sant. Nu är det ju mer kaos än på länge, trots att Löfven lyckats sitta kvar.

Den infekterade frågan om att det finns ett parti i riksdagen som ingen vill regera med men som utgör en allt större andel av väljarbasen har inte heller försvunnit från dagordningen. Kinberg Batra fick på nära håll erfara den särskilda sprängkraften i detta.

– Alla har låtsats i 10 år att Sverigedemokraterna inte finns, förutom några av oss som tyckte att man måste prata med alla partier i Sveriges riksdag. Det var också det huvudsakliga skälet till att jag fick avgå.

Hon tycker det är svårt att förstå att det är fel om andra partier sympatiserar med eller röstar på Moderaternas förslag:

– Att prata med alla partier betyder ju inte att man håller med alla, inte ens om man röstar på varandra ibland. Jag har aldrig känt mig smutsig eller lurad om en kommunist eller sverigedemokrat röstat på några av mina förslag.

Det är trots allt möjligt att det kan bli en enpartiregering, påminner Kinberg Batra om, då man inte behöver ha majoritet i riksdagen men däremot tolereras av densamma.

Om nästa regering blir en borgerlig regering som tar stöd av Sverigedemokraterna, kommer det bli något av ett ledarskapstest för politiken i stort.

Hur tolkar du att Moderaterna landat kring relationen med Sverigedemokraterna?

– Det får min efterträdare redovisa, jag ville regera med alliansen och lägga fram gemensamma budgetförslag och tycker det är bra ju fler som röstar på Moderaternas förslag, säger Kinberg Batra och konstaterar koncentrerat:

– Det blir viktigt hur man röstar nästa val - det är ett viktigt val.