Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

KI:s hårda besked – kräver krisplan av regeringen

Svensk ekonomi bromsar in och arbetslösheten stiger, varnar Konjunkturinstitutet (KI). Myndighetens prognoschef efterlyser åtgärder från regeringen nu.

Finansdepartementet följer utvecklingen noga och ser över om det krävs ytterligare åtgärder, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

KI sänker den svenska tillväxtprognosen kraftigt, både för i år och nästa år. Myndighetens ekonomer ser samtidigt en minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet i glaskulan.

Då Riksbankens manöverutrymme är begränsat är det bråttom med finanspolitiska krisåtgärder, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

– Det är viktigt att regeringen kan agera snabbt, säger hon och tillägger att politikerna redan nu måste sätta sig ner och ta fram en plan.

Finansminister Magdalena Andersson konstaterar att KI pekar ut stöd till kommuner och landsting och säkerställande av offentliga investeringar som de åtgärder som har bäst effekt på konjunkturen.

– Det är hypotetiskt än så länge, men om man skulle vidta åtgärder vill man så klart vidta åtgärder som är så effektiva som möjligt, säger hon.

Men någon beredskapsplan som redan är förankrad hos stödpartierna, C och L, finns inte i byrålådan.

– Om man skulle vidta åtgärder är det en budgetfråga och då ska man naturligtvis diskutera det med C och L, säger Andersson.

– Vi har precis lagt vår budget. Den behandlas nu i riksdagen. Vi följer noga utvecklingen, men är naturligtvis alltid beredda att vidta åtgärder om det krävs, tillägger hon.

Finansministern tillägger att KI:s prognos, som visar att BNP-tillväxten faller till 1,2 procent i år och 1,1 procent 2020 och att arbetslösheten lyfter över 7 procent, har färskare underlag än det som regeringen hade inför höstbudgeten och att finansdepartementet kommer att återkomma med en uppdaterad prognos.

– Men självklart är det ju så att i en nedgång så följer ju vi på finansdepartementet utvecklingen noggrant och ser naturligtvis över om det skulle krävas ytterligare åtgärder. Där finns alltid en beredskap hos oss på finansdepartementet om det är så att utvecklingen skulle bli betydligt annorlunda jämfört med det som vi har haft i våra prognoser, säger hon.

Hedén Westerdahl vill inte använda ordet lågkonjunktur för att beskriva den utveckling hon ser framför sig.

– Vi säger att högkonjunkturen är över men vi går inte in i en lågkonjunktur på grund av det. Som vanligt säger vi att riskerna för en sämre utveckling dominerar trots att vi har reviderat ner prognoserna ganska mycket, säger hon.

En betydligt lägre inflation liksom ökad arbetslöshet gör det ekonomiska klimatet tufft. Riksbanken väntas mot bakgrund av detta inte kunna höja räntan som planerat, varken i år eller under 2020, enligt KI. En första höjning av styrräntan kan bli aktuell först 2022, antar myndighetens ekonomer.

Inbromsningen syns både inom tillverknings- och tjänstesektorn. Men även hushållen är negativa, enligt KI.

– Där kan vi prognosmakare ha bidragit. Men hushållen har ändå ett visst belägg för att vara pessimistiska. Sysselsättningen minskade snabbt första kvartalet. Sen har utvecklingen accelererat, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Vi har en lågkonjunktur, slår samtidigt storbanken Handelsbankens ekonomer fast i en dagsaktuell prognos enligt vilken tillväxten faller till 1,1 procent i år och 0,8 procent 2020. Det kan jämföras med Handelsbankens prognos från i augusti, då årets tillväxt beräknades till 1,5 procent och nästa års till 0,8 procent.

Inbromsningen ser enligt bankens ekonomer ut att gå snabbare än väntat, inte minst inom industrin.

“Centralbanker mildrar nedgången men saknar ammunition för att förhindra en fortsatt global konjunkturavmattning, och det mesta talar för att de finanspolitiska stimulanserna blir små. Riskerna för en liten öppen ekonomi som Sverige är betydande i detta läge”, skriver Handelsbanken.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror dessutom att lågkonjunkturen kan göra avtryck på den annalkande lönerörelsen, då ungefär 2,8 miljoner svenskar under början av 2020 ska få nya löner.

“Vi antar att lönenivån sett i ett historiskt perspektiv blir fortsatt låg i avtalet”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

Konjunkturinstitutet (KI) sänker tillväxtprognosen för i år och nästa år till 1,2 respektive 1,1 procent. Det kan jämföras med 1,9 respektive 1,2 procent i KI:s beräkningar i juni.

Arbetslösheten beräknas i den nya KI-prognosen att lyfta till 6,7 procent i år och 7,1 procent 2020, vilket kan ställas mot juniprognosen på 6,3 respektive 6,4 procent.

Toppnyheter

Sveriges finansminister Magdalena Andersson Joshua Roberts / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kronan

”Kronan faller – folket har rätt att få en förklaring”

”Kronan faller inte bara på valutamarknaden, den faller också mellan stolarna”, skriver den tidigare regeringstjänsteman Christer Wretborn på SvD debatt. Han menar att situationen är ett samhällsproblem där både Riksbanken och regeringen skyller ifrån sig.

”Svenska folket har rimligtvis att rätt att begära att de politiker de valt ger en förklaring till den nuvarande situationen och hur de tänker hantera den”, avslutar Wretborn.

37 min
Hans Christiansson
undefined

Verkstadsbolag gynnas av svag krona

Den svaga kronan har haft en positiv effekt för flera verkstadsbolag, som annars hade drabbats hårdare av konjunkturavmattningen, rapporterar Sveriges Radio.

Efter rapportfloden står det nu klart att många bolag inom verkstadsindustrin hade befunnit sig i en väldigt annorlunda situation i dagens konjunkturutmattning, om det inte varit för den svaga kronkursen.

Särskilt gynnsam har den svaga kronan varit för vissa bolag, som Volvo och Sandvik, bolag som har produktionskostnader i svenska kronor och intäkter i hårdvaluta.

Men har man, som exempelvis ABB, att man redovisar i dollar drar man inte alls nytta av kronfallet. Dessutom kan det ha negativ effekt när företag gynnas av svag valuta för länge.

– Det innebär att du har ett lägre omvandlingstryck på företagen. Ibland kan det vara bra med lite kriser och lite tuffa tider för att driva på effektiviseringar, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, till Sveriges Radio.

3 tim
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Är vi beredda på en värld utan fysiska pengar?”

Det är bara att heja på Ingves för annars löper man risken att ens framtida digitala plånbok helt domineras av pengar med Marc Zuckerberg i profil, skriver Patricia Hedelius i en kommentar på SvD.

I takt med att kontantbetalningarna blir allt färre och fler och fler kryptovalutor, som exempelvis Facebooks libra, etableras kommer vi allt närmare ett kontantfritt samhälle. Men det finns fortfarande risker med att slopa den fysiska kronan helt, menar Patricia Hedelius.

Hon skriver att Riksbanken har kritiserats för mycket, men när det gäller behovet av e-krona så väckte man frågan redan 2017 och tajmingen var perfekt. Men det krävs också att politikerna, lagstiftarna tar tag i frågan.

”Centralbankens omtalade planer på en e-krona är på sätt och vis bara en anpassning av betalningsmedlet till den moderna utvecklingen. Att kunna välja e-kronor framför andra valutor präglade av globala storföretag eller banker borde vara en självklarhet”, skriver Patricia Hedelius.

4 tim
Läs mer om Den svenska kronan
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jobbutmaningen för nyanlända

Blomstrande integration går att uppnå i utsatta områden

Nyanlända i utsatta områden i Göteborg jobbar främst inom tjänste- och servicesektorn. En stor andel jobbar i vanliga bristyrken med förhållandevis låga krav på utbildning. Det visar en kartläggning från Almega.

Enligt Almega måste företagsklimatet förbättras för tjänsteföretag i Göteborg för att skapa fler jobb för de nyanlända.

– Utmaningen handlar också om hur vi får anställda att gå från ingångsjobb till bristyrken. Vi har föreslagit ett kompetensavdrag som innebär att företag får ökade avdragsmöjligheter när de investerar i sin personals kompetensutveckling, säger Andreas Åström i ett pressmeddelande.

3 min
undefined

Kommuner: Försörjningsstöden rusar när extratjänsterna fasas ut

När de så kallade extratjänsterna och andra program för nyanlända fasas ut samtidigt som Arbetsförmedlingen drar ned ser kommunerna att notan för försörjningsstöden, det som tidigare kallades för socialbidrag, skjuter i höjden.

Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Det är framförallt mindre kommuner som tagit emot många flyktingar som drabbas när man drar ned. Det sker innan andra lösningar finns på plats och då blir den sista utposten försörjningsstöd, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Hon uppger också för Arbetsmarknadsnytt att extratjänsterna var ett alternativ till försörjningsstöd för de nyanlända.

– Ja, precis. Det kan man säga och för många flyktingar som kom runt 2015 löper också de olika statliga ersättningarna och etableringsprogrammen ut nu.

Claes Hultgren är kommunchef i Filipstad i Värmland, en kommun med drygt 6 000 invånare. Där låg utgifterna för försörjningsstödet på runt fem miljoner kronor för drygt tio år sen. I år är prognosen 31 miljoner kronor, enligt SVT.

– Vi har tagit emot väldigt många flyktingar och många står väldigt långt från arbetsmarknaden. Många har gått från försörjningsstöd till en extratjänst och nu befarar vi att en rätt stor andel av dem blir beroende av försörjningsstöd igen, säger Claes Hultgren.

För att lösa den akuta situation tittar nu kommunerna på om de själva kan ta en aktivare roll på arbetsmarknaden.

– Vi hoppas hitta lösningar som gör att vi kan medverka i arbetsmarknadspolitiken. Det är en fråga med hög prioritet, sa SKL:s ordförande Anders Knape till tidningen Arbetsvärlden nyligen.

14 maj
Läs mer om Jobbutmaningen för nyanlända
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kaoset på Postnord

”Ge oss mer tid för att dela ut brev, politiker”

För att möjliggöra en modernisering av postservicen utan att tvingas kompromissa om minskad klimatpåverkan krävs det att Postnord får mer tid på sig att dela ut brev, skriver Annemarie Gardshol, koncernchef och VD Postnord Sverige, på Aftonbladet debatt.

I takt med att allt färre brev skickas blir det svårare för Postnord att kunna finansiera utdelning i tid. Från årsskiftet höjs portot med två kronor, men det kommer inte räcka.

Därför krävs det nu att regeringen utökar postförordningens kvalitetskrav från två till tre dagar, annars tvingas man återgå till utdelning med flyg, något som inte är önskvärt med tanke på klimatpåverkan.

”Postnord står redo att ställa om, men vi behöver politiskt stöd för en reform som kan minska vår klimatpåverkan och som innebär att tidpunkten för när den samhällsomfattande posttjänsten behöver offentligt stöd kan skjutas upp” skriver Annemarie Gardshol.

33 min
Läs mer om Kaoset på Postnord
Demonstranter under en sammandrabbning vid det polytekniska universitet i Hongkong.   Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
Demokratirörelsen i Hongkong

Analys: Styret har feltolkat eller ignorerat antipatin

Läget vid det polytekniska universitetet i Hongkong är fortsatt spänt samtidigt som protester på andra platser förvärras, skriver CNN:s James Griffith i en analys. Flera av protesterna har skett regelbundet under lunchtid av kontorsarbetare. Tjänstemännens engagemang är ett tecken på hur illa regeringen har misstolkat, eller avsiktligen ignorerat, djupet av antipatin mot sig, skriver Griffith.

När kinesiska soldater i lördags gick ut för att röja undan demonstranters väghinder tolkades det som ett försök att lägga sig i Hongkongpolitiken, skriver Lily Kuo på The Guardian. ”Många tolkade det som en illavarslande varning”, skriver hon. Soldater kan kallas in om styret i Hongkong ber om det, men ingen sådan begäran har skett, konstaterar Kuo.

3 tim
Polis i Hongkong använde tårgas och grep demonstranter  vid det polytekniska universitetet.  Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Våldsamma scener rasar – tårgas och kaos vid campus

Omkring 100 demonstranter som försökt lämna det barrikaderade, polytekniska universitetet i Hongkong besköts av polis med tårgas och gummikulor, rapporterar BBC. Det är den tredje ansatsen att lämna campuset, efter att platsen blivit en hotspot för protesterna. Polisen bröt sig sedan igenom barrikaderna i ett försök att gripa demonstranter, skriver Al Jazira.

Samtidigt pågår sammandrabbningar på andra platser i Hongkong. Bland annat rapporteras lukten av tårgas vid ett sjukhus.

Totalt har 154 personer gripits under helgen, enligt polisen.

3 tim
Demonstranter i Hongkong.  Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Domen: Maskeringsförbud strider mot grundlagen

Maskeringsförbudet som infördes i syfte att stävja protesterna i Hongkong strider mot grundlagen, enligt territoriets högsta domstol, rapporterar AFP.

”Begränsningarna det medför på fundamentala rättigheter går längre än rimligt nödvändigt. Därför står det inte i rimlig proportion”, anser domstolen enligt ett uttalande.

Förbudet att täcka ansiktet infördes i oktober. De flesta demonstranter i Hongkong har dock maskerat sig ändå.

Idag 06:54
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong
Jo Swinson. Aaron Chown / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Utmanarens strategi: Ställ Jo Swinson mot gubbarna

Liberaldemokraternas strategi i det brittiska nyvalet är att trycka på skillnaderna mellan sin 39-åriga partiledare Jo Swinson och de betydligt äldre manliga motståndarna, skriver Politico. Strateger i partiet menar att Emmanuel Macron och Justin Trudeau drev liknande kampanjer, med stort fokus på personerna.

I mycket av kampanjmaterialet görs nu en tydlig poäng av skillnaderna mellan Swinson och Torypartiets Boris Johnson och Labours Jeremy Corbyn.

– De är både äldre vita män och hon är en 39-årig kvinna. Vi ställer dem gärna mot varandra, säger en person i Liberaldemokraterna.

Men Liberaldemokraterna har fortfarande en bra bit till toppen och parkerar på omkring 16 procent i mätningar. Nyvalet hålls den 12 december.

43 min
OLI SCARFF / AFP
undefined

”Vad skrämmer näringslivet mest: Brexit eller Corbyn?”

Vad skrämmer näringslivet mest – en hård gräns mot EU eller en regering ledd av Labours Jeremy Corbyn? Det lär visa sig när båda förslagen presenteras på lobbyorganisationen Confederation of British Industrys konferens, skriver Bloomberg.

Corbyn kommer att tala efter premiärminister Boris Johnson. Labour-ledaren väntas presentera delar av sitt gröna reformprogram och vallöften om att förstatliga nyckelindustrier om han vinner valet. Enligt Bloomberg Economics är valutgången ”avgörande” för vilken riktning som den brittiska ekonomin kommer att ta 2020.

Flera opinionsundersökningar på söndagen visade en ledning för sittande Johnson. Men veckan innehåller två tv-sända framträdande med Corbyn och mycket kan ännu hända innan 12 december.

6 tim
TT
undefined

Partiledartrio ska uppvakta näringslivet inför nyvalet

Ledarna för Storbritanniens tre största partier ska nu göra sitt bästa för att uppvakta näringslivet inför nyvalet i början av december. De talar alla på lobbyorganisationen Confederation of British Industrys konferens som inleds i dag.

Premiärminister Boris Johnson, ledare för Tories, kommer att lova flera olika skattesänkningar och minskade försäkringskostnader för anställda. Enligt Sky News väntas premiärministern också adressera det faktum att näringslivsorganisationen inte ville se ett brittiskt EU-utträde.

– Det är tydligt att den vill ha nu är klarhet, väntas han säga.

Labour-ledaren Jeremy Corbyn har inom ramen för sitt gröna reformprogram föreslagit ett klimatvänligt lärlingsprogram, där 80 000 människor årligen ska få vidareutbildning i grön ekonomi.

– Det här valet är det sista i vilket vi kan hantera klimatkrisen. Tories har misslyckats med att investera i vår ekonomi, väntas vänsterledaren säga enligt Sky News.

Liberaldemokraten Jo Swinson väntas säga till företagsledare att Storbritannien endast kan bli framgångsrikt om det stannar kvar i EU.

Idag 06:23
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer