TT
Kompetenskrisen

KI: Arbetskraftsbristen högre än före finanskrisen

Konjunkturinstitutets Generaldirektör Urban Hansson Brusewitz ser tre prioriterade områden som den kommande regeringen måste ta tag i: den demografiska utmaningen, bostadsmarknaden och arbetslösheten hos nyanlända och invandrare.

Hur mår den svenska ekonomin?

– Om man tittar på de makroekonomiska variablerna med bnptillväxt på drygt 2,5 procent i år, vilket är starkare än vi trodde i juni, så har vi en god tillväxt. Fram till och med nästa år har vi en högkonjunktur, men det är klart att risker kan inträffa framåt.

– Det finns globala risker som handelskrig och utvecklingen i Italien till exempel. Nationellt sett är bostadsmarknaden förenad med risker, även om vi inte räknar med något boprisfall framöver.

 

Hur konkreta är effekterna av Italiens situation för den svenska ekonomin?

– Det kommer i så fall via effekter på Europa som helhet och banksystemet. Italien i sig utgör en begränsad del av vår export så för att det skulle få några påtagliga effekter på Sverige så är det genom euroområdet. 

 

Utgör utvecklingen i Storbritannien en liknande risk?

– Jo, en hård brexit, vi vet ju nu inte hur det kommer bli med det, skulle kunna få mer direkta återverkningar i form av att handeln direkt försvagas.

 

Har det märkts att det varit högkonjunktur denna mandatperiod?

– Det har märkts i reala värden, kapacitetsutnyttjandet är högt. Det råder brist på arbetskraft i flera sektorer. I priser och löner syns det inte så tydligt, vilket kan bero på att företag blickar utåt inte minst mot Tyskland av konkurrensskäl. I första hand gäller det exportindustrin men låga löneökningar syns även i andra sektorer.

 

Arbetskraftsbristen är påtaglig i er analys. En stor ökning har skett  under de senaste åren, vad beror detta på?

– Jo, det är till och med aningen högre än vi hade före finanskrisen. Även i offentlig sektor är bristen tämligen hög. Det beror på en stark efterfrågan i ekonomin men inte bara det utan även på matchningsproblem på arbetsmarknaden. Vi har nyanlända och invandrare vars kompetens inte motsvarar det som efterfrågas men även en del inrikes födda som inte har den kompetens som erfordras.

 

Samtidigt som det råder hög arbetskraftsbrist har regeringen sagt att man vill införa en statlig prövning av behov av arbetskraftsinvandring.

– Normalt sett är det svårt att se att frivillig arbetskraftsinvandring är hämmande för annan sysselsättning. Det är svårt att se att jobben blir färre för vare sig inrikes eller flyktinginvandrare. Däremot kan det finnas fördelningspolitiska konsekvenser av en öppen arbetskraftsinvandring och det är väl det man tänker på när man vill begränsa den.

 

Vad kommer nästa regering behöva fokusera på?

– En utmaning är det demografiska tryck man har i den offentliga sektorn, med allt fler i Sverige som är över 80 år liksom allt fler unga och ovanpå det nyanlända som behöver tas om hand genom kompetenshöjande åtgärder. Detta tryck är större än normalt.

– Bostadsmarknaden är också central, och hänger ihop med arbetsmarknaden. Det är svårt idag att kunna flytta dit jobben finns. 

– En annan viktig fråga är skillnaderna i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Arbetslösheten är tudelad, hos inrikes födda ligger den på omkring fyra procent eller under och hos utrikes födda omkring 15 procent. Det är en väldigt stor skillnad, där de som har ännu högre arbetslöshet är de med kortast vistelsetid i Sverige.

 

Har man från regeringens sida adresserat detta problem i tillräcklig utsträckning?

– Delvis har man det, genom en del satsningar på utbildning. Och sysselsättningen har ökat snabbt bland annat hos utrikes födda och även sysselsättningsgraden har ökat. Samtidigt har deltagandet på arbetsmarknaden bland utrikes födda ökat snabbt, det vill säga det är fler och fler som söker jobb, vilket är bra även om det samtidigt håller uppe arbetslösheten. Inte minst bland utrikesfödda kvinnor.

 

 Vad för slags reformer skulle kunna vara effektfulla på integrationsområdet?

– Det ser lite olika ut för olika grupper, både när det gäller kompetenshöjande insatser och bättre validering av befintlig kompetens. Det är klart att avkastningen för en utbildningsinsats blir kortare ju närmare en person har till pension, därför kommer enkla arbeten vara mer relevanta för vissa grupper men hur det ska kunna ske är en politisk fråga, liksom budget- och fördelningspolitisk fråga.

– Det handlar både om att kompetenshöja så deras produktivitet kan matcha de höga lägstalönerna vi har på svensk arbetsmarknad, eller om att sänka lönerna eller bygga ut systemen med lönesubventioner ytterligare. Så många andra åtgärder som ekonom är svårt att se att det finns.

 

Så här i valtider lovas många satsningar men hur ser förutsättningarna ut för besparingar?

– Det finns alltid en effektiviseringspotential i offentlig sektor. Det är dock svårt att hitta lättplockade frukter i en större omfattning, eftersom svensk offentlig sektor sannolikt är jämförelsevis effektiv i internationell jämförelse, samtidigt som det idag finns behov av att värna vad man kallar nattväktarstaten (till exempel polis) till följd av bland annat gängkriminalitet och globala säkerhetsproblem.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer