TT
SD:s framtid

Jomshof: ”Självklart kommer vi att föreslå Jimmie Åkesson”

SD har växt kraftigt och börjar nu tala mer öppet om statsministerposten. Hur blev det så här? I en längre fPlus-intervju ger partisekreteraren Richard Jomshof sin syn på saken och vägen framåt. ”De andra partierna är så otroligt naiva”.

Sverigedemokraterna fortsätter att växa. I Novus-undersökningen från februari uppgav 23,9 procent av väljarna att de skulle rösta på SD om det var val idag. Socialdemokraterna landade på 23,2 procent i samma undersökning.

fPlus har träffat SD:s partisekreterare Richard Jomshof för att tala om orsakerna bakom partiets starka tillväxt, de andra partiernas ovilja att tala med dem, det rasistiska arvet och hur han ser på möjligheten att Jimmie Åkesson blir Sveriges nästa statsminister ett konservativt block.

Richard Jomshof är inte förvånad över resultatet i den senaste opinionsundersökningen. Han påminner om att partiet bara fick 2,9 procent av rösterna i 2006 års val. Fyra år senare lyckades man komma in i riksdagen med 5,7 procent och sedan dess har röstsiffrorna i princip fördubblats i varje val.

– Jag har alltid varit övertygad om att vi har en stor potential och jag tror att vi kommer att fortsätta att växa. Givetvis finns det en gräns. Det finns det för alla partier, men jag tror inte att vi nått dit än.

”Etablerats en sanning kring invandringens misslyckande”

De senaste veckorna har media fyllts av rapporteringar om hur svenska ungdomar rånas och förnedras. När ämnet debatterades i tv-programmet Agenda stod det klart att förövarna främst består av ungdomar och tonåringar med invandrarbakgrund bosatta i utanförskapsområden.

Statiskt från polisen visar också att antalet sprängningar ökade från 162 stycken 2018 till 257 under 2019, samtidigt som skjutningarna ligger kvar på en hög nivå. Samtidigt slår många kommuner larm om ökande kostnader, för framförallt den flyktingvåg som kom runt 2015, efter att statens initiala stöd nu är slut.

Det är också under den senaste tioårsperioden som SD vuxit sig riktigt starka. En period då det utfärdats cirka 1,3 miljoner uppehållstillstånd, enligt Migrationsverket.

Självklart finns det ett samband mellan det och SD:s tillväxt, menar Richard Jomsof.

– Jag tror att det handlar om att allt fler börjar inse att den extremt stora flyktinginvandring vi sett de senaste 10–15 åren inte är ett isolerat fenomen. Man ser att den får konsekvens för välfärden på det hela. På ordningen i skolan, på lag och ordning uppenbarligen, och ja, för många delar av samhället och det handlar oftast om negativa konsekvenser.

”Vi kommer aldrig att förhandla med Sverigedemokraterna”

När Moderaterna 2011 gjorde upp med Miljöpartiet om asyl och migrationspolitiken var det med syftet att stänga SD ute från den politiska processen.

”Vi fortsätter på en väg mot en humanitet och ordning, det här är ett vägval som stänger dörren för främlingsfientliga krafter”, sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt i en kommentar till uppgörelsen.

Men SD fortsatte att växa och i valet 2014 fick de 12, 8 procent av rösterna. De andra partiernas instinkt var att sluta leden och man introducerade Decemberöverenskommelsen.

Decemberöverenskommelsen sprack hösten 2015 men de andra partierna fortsatte att i olika grad hålla distansen gentemot partiet.

I valet 2018 valde ju Centerpartiet och Liberalerna att göra upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i stället för att sätta sig i en Alliansregering som skulle vara beroende av SD.

”Vi kommer aldrig att förhandla med partier som inte står upp för alla människors lika rätt och värde. Vi kommer aldrig att förhandla med Sverigedemokraterna”, sa Annie Lööf i samband med det beslutet.

Efter 2015 började dock spelplanen förändras. De nya partiledarna Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor blev allt vassare i sin kritik mot den förda invandringspolitiken. Även Socialdemokraternas tonläge förändrades i takt med att S-väljarna flydde partiet för att rösta på SD istället.

Richard Jomshof menar att många väljare hade svårt att se logiken här. Att man valde att inte tala med SD samtidigt som man i mångt och mycket tog efter partiets invandringspolitik.

– Att vi har väljarnas förtroende i de här frågorna är inga konstigheter eftersom vi hela tiden varit först medan alla andra mer eller mindre skrattat eller dumförklarat oss. Media och de andra politiska partierna mer eller mindre tävlade i att visa att vi minsann har fel. Samtidigt har vanligt folk själva ögon att se med.

Andreas Johansson Heinö Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN

Andreas Johansson Heinö är fil. dr i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Han ger Richard Jomshof delvis rätt och menar att de andra partierna under en lång tid förnekade att det dels handlade om väldigt många människor på en relativt kort tid, dels att det faktiskt inneburit påfrestningar för samhället.

– Det har etablerats en sanning kring att den stora invandringen är ett misslyckande och det har SD hävdat hela tiden, och när de flesta andra partier nu säger att de har haft fel och ändrar sin politik så har det gynnat SD så klart, säger Andreas Johansson Heinö.

– Sen har SD stadigt kommit att uppfattats som mer valbara de senaste 10 åren allteftersom den politiska efterfrågan på en minskad invandring vuxit sig större. Deras väljare har också gått igenom en process i det att man bestämt sig för SD, ett val som åtminstone tidigare var stigmatiserat, och då blir det svårare för de andra partierna att vinna tillbaka dom, fortsätter han.

”SD är unika”

Andreas Johannson Heinö menar även att SD:s tillväxt är unik jämfört med andra europeiska högerpopulistiska partier.

– Det finns inget annat parti som har haft en så lång och obruten positiv trend som SD. De har gått fram i varje val de senaste 30 åren. Liknande europeiska partier har visserligen också ökat över tid men också fått räkna med bakslag.

Han påpekar också att SD tonat ned flera kontroversiella ställningstaganden i till exempel abort-frågan och att man har gjort en medveten satsning på att försöka locka fler kvinnor till partiet. Något som man har stora problem med.

Richard Jomshof anser dock att det finns en större dimension av konstaterandet ”en politisk efterfrågan på minskad invandring”.

– Fler och fler är kritiska till det multikulturella experiment som de etablerade partierna öppnat upp för. Det är en politik som får allt mindre stöd av väljarna.

– Tittar vi på Sverige så bygger vår modell bland annat på ett rätt unikt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare kombinerat med ett högt skatteuttag och låg korruption. Man ger efter förmåga och får efter behov. Men människor från skilda kulturer tenderar att ty sig till varandra och sluta sig i den egna gruppen. Då finns det ingen anledning att bidra eller dela med sig och det är ju det som vi ser hända också och då kan vi glömma välfärdssamhället som vi känner det, fortsätter Richard Jomshof.

Nu prioriterar alla partier integrationen. Hur ser du på förutsättningarna att lyckas med den?

– Det är väl bra, men jag förstår inte hur vi ska lyckas. Det finns ju inga exempel på att det blir bättre, förutom kanske i vissa lokala projekt. På det stora hela blir det bara värre samtidigt som antalet människor som får uppehållstillstånd fortfarande ligger på en hög nivå. Jag har aldrig varit en negativ person men jag förstår inte hur man ska kunna vända den här utvecklingen.

– Vi ser ju också att allt fler kommuner generellt har problem med att folk flyttar och med att skatteunderlaget då minskar. Många kommuner tog emot flyktingar och fick statliga pengar för att klara det, nu är de stöden slut och många kommuner står där med människor som man inte riktigt vet vad man ska göra med och med stora kostnader.

Vilken integrationspolitik vill du i sådant fall se?

– För att komma till rätta med detta måste vi först mer eller mindre stänga gränsen för flykting- och anhöriginvandring. Självklart ska människor få komma hit för att studera eller arbeta. Det är inget problem, men om det fortsätter att komma samma mängd av människor med låg eller ingen utbildning så kommer det inte att hålla. Och om vi bara fortsätter att fylla på med de människorna i utanförskapsområdena så kommer det garanterat bara att bli värre.

– Jag har full förståelse för att människor blir frustrerade över att leva i utanförskap, kanske främst de yngre uppväxande, och att de känner att de inte är en del av majoritetskulturen. Något som kan yttra sig i våld och stenkastning. På samma sätt som delar av majoritetskulturen känner att de lever i en samhällsförändring som de inte skriver under på. Jag menar att den känslan i respektive grupper inte är bra och kan sluta illa och att vi måste stoppa inflödet av människor för att kunna hitta en väg framåt.

”Fanns många i SD som jag inte ville ha något att göra med”

När Sverigedemokraterna bildades 1988 kom flera personer från öppet högerextrema och rasistiska partier. Rätt snart efter att SD lyckades ta sig in i riksdagen 2010 deklarerade Jimmie Åkesson att det rådde "nolltolerans" mot rasism och extremism och sedan dess har ett par hundra SD-politiker på olika nivåer i partiet uteslutits på grund av rasistiska uttalanden.

Har ni fortfarande rasister och extremister i partiet?

– Vi har fortfarande problem men jag menar att det numera handlar mer om enskilda individer som går loss på sociala medier och vräker ut sig dumheter. Men det handlar inte så mycket om nazism eller rasism utan mer om en slags allmän dumhet, men visst kan det vara ett problem. Tittar jag på mig själv gick jag med i partiet för att jag var kritisk till invandringspolitiken. Men jag skulle aldrig ha gått med om jag inte hade träffat Jimmie Åkesson, Björn Söder och Mattias Karlsson under studietiden. På den tiden fanns det helt klart människor i SD som jag inte ville ha något att göra med.

Andreas Johannson Heinö menar att SD har tiden på sin sida i den här frågan. Att den nya generation SD-politiker som nu träder fram inte är ”smittade” av SD:s historia.

– För varje år som går blir avståndet till partiets nazistiska och högerextrema rötter längre. Att tiden spelar roll när det kommer till att sudda ut partiers synder är ju Vänsterpartiet ett bra exempel på. Många i den nuvarande partiledningen gick med i SD när det hade öppet rasistiska ståndpunkter, som exempelvis motstånd mot utomeuropeisk adoption, men sådant kommer inte att belasta nästa generation. 

”Andra partier naiva”

Frågan är vad partiet ska göra om det blir störst. Ebba Bush gjorde nyligen klart i en intervju att något samregerande med SD inte är aktuellt. Partierna står för långt ifrån varandra konstaterade hon, och gav Socialdemokraternas samarbete med Miljöpartiet som avskräckande exempel.

Richard Jomshof tar det uttalandet med en nypa salt. Ebba Busch har ju i det närmaste varit drivande i frågan att släppa in SD i värmen. När hon i somras åt lunch med Jimmie Åkesson uppgav hon till exempel att det fanns ”goda förutsättningar för gemensamt agerande” i sjukvårds och migrationsfrågorna.

Richard Jomshof har tvärtom stora förhoppningar om att det så kallade konservativa blocket med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ska bilda Sveriges nästa regering.

– Jag övertygad om det är den enda vägen framåt. De andra partierna är så otroligt naiva.

Blir Jimmie Åkesson Sveriges nästa statsminister?

– Jag hoppas det för han skulle bli en bra statsminister, men det är inget självändamål. Det viktiga är att vi får ett socialkonservativt block vid makten som kan driva den politiken. Men självklart kommer vi att föreslå Jimmie Åkesson som statsminister om vi blir det största partiet.

fPlus har även talat med Per Westerberg, riksdagens talman mellan åren 2006 och 2014. Han påminner om att frågan vem som blir statsminister till syvende och sist är en förhandlingsfråga.

Till exempel kunde det egna partiet Moderaterna inte ses som någon självklar statsministerkandidat förrän man var större än de andra borgerliga partierna tillsammans.

– Det var den avgörande punkten. Innan Moderaterna var större än de andra partierna på samma sida så var statsministerfrågan en förhandlingsfråga.

– Det som är avgörande för varje regeringsbildning är möjligheten att kunna bygga majoritet i riksdagen. I praktiken är det majoriteten i kammaren som avgör vem som blir statsministerkandidat.

Toppnyheter

Person med munskydd.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Tegnell om munskydden: Stanna hemma istället

Statsepidemiolog Anders Tegnell tycker inte att munskydd passar in i den svenska coronastrategin, säger han till TT.

Det är hans kommentar efter att WHO ändrat sina rekommendationer om att allmänheten bör använda munskydd på platser där det är svårt att hålla en social distansiering.

– I Sverige har vi strategin att är du sjuk så ska du hålla dig hemma, i stället för att röra sig med munskydd, säger Anders Tegnell, till TT.

Han säger också att det är viktigt att vänta in den fullständiga rapporten från WHO, som uttalandena stödjer sig på.

Igår 18:11
Äldre som cyklar. Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Folkhälsomyndigheten: Äldre bör vara försiktiga

Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, säger till SVT att de slopade reserestriktionerna även gäller dem som är 70 år och äldre. Men de måste vara extra försiktiga.

Enligt henne är det viktigt att man fortsätter att hålla avstånd och att man väljer sitt resmål med omsorg.

– Om man är äldre, speciellt om man har någon annan sjukdom så ska man tänka på att vården kan vara extra hårt belastad i vissa regioner, säger Byfors till SVT.

Från och med 13 juni hävs regeringens uppmaning om att avstå icke nödvändiga resor inom landet.

Igår 19:21
Johanna Sandwall. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Socialstyrelsen: Mer grönt än rött i vår lägesbild

Trenden med minskat antal avlidna i covid-19 per dygn fortsätter, skriver TT. Dessutom ser elva av Sveriges 21 regioner en förbättring på kort sikt och nio av dem på längre sikt.

– Det är första gången vi har mer grönt än rött i vår lägesbild på kort sikt. Det står ju för någonting i alla fall, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen innebär kort sikt 48–72 timmar, och lång sikt 10–15 dagar.

Igår 15:19
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Trump efter jobbsiffran: ”Mycket bättre än ett V”

Återhämtningen i den amerikanska ekonomin är ”mycket bättre än ett V”. Det sa USA:s president Donald Trump vid en pressträff på fredagen efter att den amerikanska sysselsättningen stigit med 2,5 miljoner jobb i maj.

– Innan ”Kinapesten” drog in hade vi den starkaste arbetsmarknaden för många olika grupper, sade han enligt Direkt.

Trump kommenterade också handelsavtalet med Kina.

– De köper mycket, det är bra att komma överens med Kina. Om det varar vet jag inte.

Igår 15:21
En kvinna med ansiktsmask på Heathrows flygplats i London.  Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbritannien passerar 40 000 döda i covid-19

Under det senaste dygnet har ytterligare 357 dödsfall i covid-19 registrerats i Storbritannien vilket har fått dödssiffran i landet att passera 40 000. Det uppger brittiska myndigheter enligt nyhetsbyrån AFP.

Siffran är en ”fruktansvärd milstolpe” enligt hälsoministern Matt Hancock.

– Vi måste komma ihåg att varenda en av de döda påverkar familjer som aldrig blir desamma igen. Mina tankar går till alla dem, säger han till nyhetsbyrån.

Igår 17:33
En person med anisktmask på T-centralen i Stockholm.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO:s nya linje: Använd munskydd på trånga platser

Världshälsoorganisationen WHO ändrar sig och rekommenderar nu munskydd på platser där det är svårt att hålla social distans.

Det uppger generaldirektören Tedros Adhanom Ghebreyesus på en pressträff.

– Med nya rön i åtanke råder WHO myndigheter att rekommendera allmänheten till att använda skyddsmasker där det finns stor smittorisk och dåliga möjligheter till social distansering, som i kollektivtrafik, affärer och andra instängda eller befolkade miljöer, säger han.

Tedros Adhanom Ghebreyesus betonar att munskydden bara ska ses som en del i den omfattande strategin kring bekämpningen av covid-19.

Igår 16:05
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt