TT
SD:s framtid

Jomshof: ”Självklart kommer vi att föreslå Jimmie Åkesson”

SD har växt kraftigt och börjar nu tala mer öppet om statsministerposten. Hur blev det så här? I en längre fPlus-intervju ger partisekreteraren Richard Jomshof sin syn på saken och vägen framåt. ”De andra partierna är så otroligt naiva”.

Sverigedemokraterna fortsätter att växa. I Novus-undersökningen från februari uppgav 23,9 procent av väljarna att de skulle rösta på SD om det var val idag. Socialdemokraterna landade på 23,2 procent i samma undersökning.

fPlus har träffat SD:s partisekreterare Richard Jomshof för att tala om orsakerna bakom partiets starka tillväxt, de andra partiernas ovilja att tala med dem, det rasistiska arvet och hur han ser på möjligheten att Jimmie Åkesson blir Sveriges nästa statsminister ett konservativt block.

Richard Jomshof är inte förvånad över resultatet i den senaste opinionsundersökningen. Han påminner om att partiet bara fick 2,9 procent av rösterna i 2006 års val. Fyra år senare lyckades man komma in i riksdagen med 5,7 procent och sedan dess har röstsiffrorna i princip fördubblats i varje val.

– Jag har alltid varit övertygad om att vi har en stor potential och jag tror att vi kommer att fortsätta att växa. Givetvis finns det en gräns. Det finns det för alla partier, men jag tror inte att vi nått dit än.

”Etablerats en sanning kring invandringens misslyckande”

De senaste veckorna har media fyllts av rapporteringar om hur svenska ungdomar rånas och förnedras. När ämnet debatterades i tv-programmet Agenda stod det klart att förövarna främst består av ungdomar och tonåringar med invandrarbakgrund bosatta i utanförskapsområden.

Statiskt från polisen visar också att antalet sprängningar ökade från 162 stycken 2018 till 257 under 2019, samtidigt som skjutningarna ligger kvar på en hög nivå. Samtidigt slår många kommuner larm om ökande kostnader, för framförallt den flyktingvåg som kom runt 2015, efter att statens initiala stöd nu är slut.

Det är också under den senaste tioårsperioden som SD vuxit sig riktigt starka. En period då det utfärdats cirka 1,3 miljoner uppehållstillstånd, enligt Migrationsverket.

Självklart finns det ett samband mellan det och SD:s tillväxt, menar Richard Jomsof.

– Jag tror att det handlar om att allt fler börjar inse att den extremt stora flyktinginvandring vi sett de senaste 10–15 åren inte är ett isolerat fenomen. Man ser att den får konsekvens för välfärden på det hela. På ordningen i skolan, på lag och ordning uppenbarligen, och ja, för många delar av samhället och det handlar oftast om negativa konsekvenser.

”Vi kommer aldrig att förhandla med Sverigedemokraterna”

När Moderaterna 2011 gjorde upp med Miljöpartiet om asyl och migrationspolitiken var det med syftet att stänga SD ute från den politiska processen.

”Vi fortsätter på en väg mot en humanitet och ordning, det här är ett vägval som stänger dörren för främlingsfientliga krafter”, sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt i en kommentar till uppgörelsen.

Men SD fortsatte att växa och i valet 2014 fick de 12, 8 procent av rösterna. De andra partiernas instinkt var att sluta leden och man introducerade Decemberöverenskommelsen.

Decemberöverenskommelsen sprack hösten 2015 men de andra partierna fortsatte att i olika grad hålla distansen gentemot partiet.

I valet 2018 valde ju Centerpartiet och Liberalerna att göra upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i stället för att sätta sig i en Alliansregering som skulle vara beroende av SD.

”Vi kommer aldrig att förhandla med partier som inte står upp för alla människors lika rätt och värde. Vi kommer aldrig att förhandla med Sverigedemokraterna”, sa Annie Lööf i samband med det beslutet.

Efter 2015 började dock spelplanen förändras. De nya partiledarna Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor blev allt vassare i sin kritik mot den förda invandringspolitiken. Även Socialdemokraternas tonläge förändrades i takt med att S-väljarna flydde partiet för att rösta på SD istället.

Richard Jomshof menar att många väljare hade svårt att se logiken här. Att man valde att inte tala med SD samtidigt som man i mångt och mycket tog efter partiets invandringspolitik.

– Att vi har väljarnas förtroende i de här frågorna är inga konstigheter eftersom vi hela tiden varit först medan alla andra mer eller mindre skrattat eller dumförklarat oss. Media och de andra politiska partierna mer eller mindre tävlade i att visa att vi minsann har fel. Samtidigt har vanligt folk själva ögon att se med.

Andreas Johansson Heinö Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN

Andreas Johansson Heinö är fil. dr i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Han ger Richard Jomshof delvis rätt och menar att de andra partierna under en lång tid förnekade att det dels handlade om väldigt många människor på en relativt kort tid, dels att det faktiskt inneburit påfrestningar för samhället.

– Det har etablerats en sanning kring att den stora invandringen är ett misslyckande och det har SD hävdat hela tiden, och när de flesta andra partier nu säger att de har haft fel och ändrar sin politik så har det gynnat SD så klart, säger Andreas Johansson Heinö.

– Sen har SD stadigt kommit att uppfattats som mer valbara de senaste 10 åren allteftersom den politiska efterfrågan på en minskad invandring vuxit sig större. Deras väljare har också gått igenom en process i det att man bestämt sig för SD, ett val som åtminstone tidigare var stigmatiserat, och då blir det svårare för de andra partierna att vinna tillbaka dom, fortsätter han.

”SD är unika”

Andreas Johannson Heinö menar även att SD:s tillväxt är unik jämfört med andra europeiska högerpopulistiska partier.

– Det finns inget annat parti som har haft en så lång och obruten positiv trend som SD. De har gått fram i varje val de senaste 30 åren. Liknande europeiska partier har visserligen också ökat över tid men också fått räkna med bakslag.

Han påpekar också att SD tonat ned flera kontroversiella ställningstaganden i till exempel abort-frågan och att man har gjort en medveten satsning på att försöka locka fler kvinnor till partiet. Något som man har stora problem med.

Richard Jomshof anser dock att det finns en större dimension av konstaterandet ”en politisk efterfrågan på minskad invandring”.

– Fler och fler är kritiska till det multikulturella experiment som de etablerade partierna öppnat upp för. Det är en politik som får allt mindre stöd av väljarna.

– Tittar vi på Sverige så bygger vår modell bland annat på ett rätt unikt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare kombinerat med ett högt skatteuttag och låg korruption. Man ger efter förmåga och får efter behov. Men människor från skilda kulturer tenderar att ty sig till varandra och sluta sig i den egna gruppen. Då finns det ingen anledning att bidra eller dela med sig och det är ju det som vi ser hända också och då kan vi glömma välfärdssamhället som vi känner det, fortsätter Richard Jomshof.

Nu prioriterar alla partier integrationen. Hur ser du på förutsättningarna att lyckas med den?

– Det är väl bra, men jag förstår inte hur vi ska lyckas. Det finns ju inga exempel på att det blir bättre, förutom kanske i vissa lokala projekt. På det stora hela blir det bara värre samtidigt som antalet människor som får uppehållstillstånd fortfarande ligger på en hög nivå. Jag har aldrig varit en negativ person men jag förstår inte hur man ska kunna vända den här utvecklingen.

– Vi ser ju också att allt fler kommuner generellt har problem med att folk flyttar och med att skatteunderlaget då minskar. Många kommuner tog emot flyktingar och fick statliga pengar för att klara det, nu är de stöden slut och många kommuner står där med människor som man inte riktigt vet vad man ska göra med och med stora kostnader.

Vilken integrationspolitik vill du i sådant fall se?

– För att komma till rätta med detta måste vi först mer eller mindre stänga gränsen för flykting- och anhöriginvandring. Självklart ska människor få komma hit för att studera eller arbeta. Det är inget problem, men om det fortsätter att komma samma mängd av människor med låg eller ingen utbildning så kommer det inte att hålla. Och om vi bara fortsätter att fylla på med de människorna i utanförskapsområdena så kommer det garanterat bara att bli värre.

– Jag har full förståelse för att människor blir frustrerade över att leva i utanförskap, kanske främst de yngre uppväxande, och att de känner att de inte är en del av majoritetskulturen. Något som kan yttra sig i våld och stenkastning. På samma sätt som delar av majoritetskulturen känner att de lever i en samhällsförändring som de inte skriver under på. Jag menar att den känslan i respektive grupper inte är bra och kan sluta illa och att vi måste stoppa inflödet av människor för att kunna hitta en väg framåt.

”Fanns många i SD som jag inte ville ha något att göra med”

När Sverigedemokraterna bildades 1988 kom flera personer från öppet högerextrema och rasistiska partier. Rätt snart efter att SD lyckades ta sig in i riksdagen 2010 deklarerade Jimmie Åkesson att det rådde "nolltolerans" mot rasism och extremism och sedan dess har ett par hundra SD-politiker på olika nivåer i partiet uteslutits på grund av rasistiska uttalanden.

Har ni fortfarande rasister och extremister i partiet?

– Vi har fortfarande problem men jag menar att det numera handlar mer om enskilda individer som går loss på sociala medier och vräker ut sig dumheter. Men det handlar inte så mycket om nazism eller rasism utan mer om en slags allmän dumhet, men visst kan det vara ett problem. Tittar jag på mig själv gick jag med i partiet för att jag var kritisk till invandringspolitiken. Men jag skulle aldrig ha gått med om jag inte hade träffat Jimmie Åkesson, Björn Söder och Mattias Karlsson under studietiden. På den tiden fanns det helt klart människor i SD som jag inte ville ha något att göra med.

Andreas Johannson Heinö menar att SD har tiden på sin sida i den här frågan. Att den nya generation SD-politiker som nu träder fram inte är ”smittade” av SD:s historia.

– För varje år som går blir avståndet till partiets nazistiska och högerextrema rötter längre. Att tiden spelar roll när det kommer till att sudda ut partiers synder är ju Vänsterpartiet ett bra exempel på. Många i den nuvarande partiledningen gick med i SD när det hade öppet rasistiska ståndpunkter, som exempelvis motstånd mot utomeuropeisk adoption, men sådant kommer inte att belasta nästa generation. 

”Andra partier naiva”

Frågan är vad partiet ska göra om det blir störst. Ebba Bush gjorde nyligen klart i en intervju att något samregerande med SD inte är aktuellt. Partierna står för långt ifrån varandra konstaterade hon, och gav Socialdemokraternas samarbete med Miljöpartiet som avskräckande exempel.

Richard Jomshof tar det uttalandet med en nypa salt. Ebba Busch har ju i det närmaste varit drivande i frågan att släppa in SD i värmen. När hon i somras åt lunch med Jimmie Åkesson uppgav hon till exempel att det fanns ”goda förutsättningar för gemensamt agerande” i sjukvårds och migrationsfrågorna.

Richard Jomshof har tvärtom stora förhoppningar om att det så kallade konservativa blocket med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ska bilda Sveriges nästa regering.

– Jag övertygad om det är den enda vägen framåt. De andra partierna är så otroligt naiva.

Blir Jimmie Åkesson Sveriges nästa statsminister?

– Jag hoppas det för han skulle bli en bra statsminister, men det är inget självändamål. Det viktiga är att vi får ett socialkonservativt block vid makten som kan driva den politiken. Men självklart kommer vi att föreslå Jimmie Åkesson som statsminister om vi blir det största partiet.

fPlus har även talat med Per Westerberg, riksdagens talman mellan åren 2006 och 2014. Han påminner om att frågan vem som blir statsminister till syvende och sist är en förhandlingsfråga.

Till exempel kunde det egna partiet Moderaterna inte ses som någon självklar statsministerkandidat förrän man var större än de andra borgerliga partierna tillsammans.

– Det var den avgörande punkten. Innan Moderaterna var större än de andra partierna på samma sida så var statsministerfrågan en förhandlingsfråga.

– Det som är avgörande för varje regeringsbildning är möjligheten att kunna bygga majoritet i riksdagen. I praktiken är det majoriteten i kammaren som avgör vem som blir statsministerkandidat.

Toppnyheter

Demonstrant i Minsk, Belarus/Utrikesminister Ann Linde TT
Valet i Belarus

Extrainsatt ministermöte på fredag: ”Måste överväga riktade sanktioner”

Europeiska utrikesministrar kommer att hålla ett extrainsatt möte på fredag med anledning av det omtvistade valresultatet i Belarus, meddelar EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter.

– Jag tycker absolut att vi måste överväga att utöka riktade sanktioner, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Sveriges Radio Ekot.

Under dagen har kvinnor samlats på gatorna runtom i Belarus i demonstrationer mot polisvåldet. Efter att valresultatet presenterats, där Alexander Lukasjenko fick över 80 procent av rösterna, har omfattande protester pågått i landet.

29 min
Protester i Belarus. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya protester i Belarus – över 1000 omhändertagna

För tredje natten i rad var det protester i Belarus sedan Aleksandr Lukasjenko utropats till segrare i det kritiserade valet, det rapporterar flera medier. Under natten sköt polisen gummikulor och distraktionsgranater mot tusentals demonstranter i huvudstaden Minsk.

Belarusisk polis rapporterar att de omhändertagit över 1 000 demonstranter under nattens protester. Polisen ska ha skadats under nattens protester. I de södra delarna av landet ska en person ha skadats sedan polisen använt vapen.

Hittills har två personer dött i demonstrationerna som inleddes i söndags.

6 tim
Utrikesminister Ann Linde (S). Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Linde: ”Vi kräver att man släpper de som fängslats”

Belarus presidentval var varken ”fritt eller rättvist”, menar EU och de nordiska utrikesministrarna som varnar för att åtgärder kommer att vidtas. Enligt utrikesminister Ann Linde (S) handlar det om riktade sanktioner såvida de som fängslats inte släpps, rapporterar Ekot.

– Det gäller mot dem som bär ansvaret för våldet mot demonstranterna, för valfusket och som har varit involverade i att valprocessen och valet inte har blivit fritt och rättvist, säger Linde.

Samtidigt meddelar utrikesministern att ett extrainsatt EU-utrikesmöte om Belarus är planerat på fredag.

Idag 07:25
Läs mer om Valet i Belarus
LARS LARSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Sofia Nerbrand vill se Löfven i munskydd – borde lyssna på fler

Sofia Nerbrand skriver i en DN-ledare att coronastrategin är en politisk fråga och att det därför inte räcker med att luta sig mot experter på Folkhälsomyndigheten, FHM.

”Eftersom pandemin är högst reell måste måste politiker fatta beslut om vilka avvägningar och prioriteringar som ska göras utifrån de olika faktaunderlag och argument som presenteras av myndigheter och andra experter”, skriver hon.

Nerbrand hänvisar till nyhetsrapporteringen och menar att det inte går att hitta en linje som alla experter är eniga om. Bland annat exemplifierar hon med fPlus-intervjun med fd statsepidemiologen Annika Linde där Linde bland annat säger att FHM ”har tagit sig mer makt med de beslut som har fattats och indirekt givit rekommendationer som påverkat områden där myndigheten har saknat tillräckligt kunskap”.

Nerbrand skriver att regeringen måste ”fatta resoluta” beslut. Det är ingen prestigeförlust att byta linje. Statsministern borde sätta på sig ledartröjan – och munskydd, anser hon.

13 min
Ann Hartvig/TT
undefined

Forskare: Så växer vänsternationalismen under krisen

När statsvetaren Nicholas Aylott ska analysera den svenska coronastrategin finner han en hel del förväntat och mycket som påminner om tidigare kriser, inte minst migrationskrisen 2015, men också sådant som överraskar. Vänsternationalismen som växte fram under våren i Sverige skiljer sig markant från andra länders nationalistiska tendenser, beskriver han. ”Interna kritiker är suspekta, eftersom de riskerar att skada nationens intresse”.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Illustrationsbild. FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenska elpriser på extrema sommarnivåer

Elpriserna har rusat för kunder i mellersta och södra Sverige, skriver Dagens Industri. Prisökningen beror på det ansträngda läget för elförsörjningen och att Svenska Kraftnät begränsat elöverföringen från norr för att försäkra elförsörjningen. Det dyraste priset var i dag över 75 öre/kWh, enligt konsultföretaget Swecos elmarknadsexpert Christian Holtz.

– Det är väldigt högt, och mycket ovanligt under en sommarmånad när förbrukningen är låg, säger han till DI.

Elpriserna väntas vara fortsätt högre i mellersta och södra Sverige eftersom utbyggnaden av vindkraft väntas i norr, samtidigt som kärnkraftverket Ringhals 1 väntas stänga i söder.

23 jun
undefined

Elpriset i juni – rekordlågt och superhögt

Det lägsta genomsnittspriset på el som hittills noterats uppmättes för juni – snittpriset på den nordiska elbörsen Nordpool under månaden var 3,3 öre per kWh, enligt elbolaget Bixias rapport.

Den tidigare rekordnoteringen låg på 5,7 öre som noterades i april i år.

Lägstarekordet kan tyckas något konstigt eftersom det under juni också uppmättes ett extremt högt elpris i södra Sverige.

"Det har varit kraftiga svängningar på elbörsen den senaste månaden. Under delar av förra veckan, i samband med värmeböljan, var elpriset i de södra delarna av landet uppe i 84 öre per kWh", skriver Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson i rapporten.

Det höga priset då berodde på en väldigt låg vindkraftsproduktion, samtidigt som överföringskapaciteten från norra landet, där vattenkraften finns, var begränsad. De låga priserna som ändå dominerat beror på snön i norr som nu smält och fyllt på vattenmagasinen i kombination med mindre förbrukning och att kärnkraftsproduktionen är tillbaka i nästan full drift.

5 jul
Läs mer om Elpriserna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer