Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Jacke: ”Vi måste bort från plakatpolitik och symbolhandlingar”

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är säker på sin sak. Den stora omställningen som samhället står inför kräver konkurrenskraftiga och lönsamma företag. ”Det är ju de som ska göra de stora investeringarna”.

Hållbarhet och klimat är frågor som står högt på agendan och dess dignitet ökar hela tiden. För klimatfrågan är problembeskrivningen kristallklar. Världens koldioxidutsläpp måste sjunka drastiskt de närmaste 10–30 åren om vi ska klara Parisavtalet. IPCC har tydligt pekat på att de globala utsläppen måste ner mot netto-noll vid mitten av seklet om vi ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Om hur det ska uppnås råder det dock delade meningar. Det finns de som förespråkar en omställning som betyder att vi tar ett steg tillbaka - där ekonomisk tillväxt och global marknadsekonomi inte längre anses som en framkomlig väg.

Det är ett alternativ som Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, får kalla kårar av. En utveckling där företag och industrier inte ges möjlighet att delta i den här processen och utveckla ny teknik skulle bara leda till ökande utsläpp och sämre miljö, menar han.

Jacke tog över rodret för Svenskt Näringsliv hösten 2018 efter en lång karriär i läkemedelsföretaget Astra Zeneca. Sedan dess har han rest runt mycket i Sverige och träffat företag. Och en sak är solklar. Svenska företag tar klimatomställningen på allvar. Ett exempel är de färdplaner för hur näringslivets alla sektorer ska uppnå nettonollutsläpp av koldioxid till år 2045.

– Det händer så otroligt mycket i näringslivet i de här frågorna just nu där företag och hela branscher arbetar med att ställa om. Men för att detta ska lyckas krävs rätt förutsättningar som gör att omställningen kan ske samtidigt som konkurrenskraften stärks. Det betyder att vi måste komma bort från plakatpolitik och politiska symbolhandlingar som bara gäller och drabbar svenska företag.

– Kemikalieskatten är ett exempel på det tycker jag. Den leder bara till att utländska företag tar marknad från de svenska utan att man kommer åt det problem man vill åtgärda. De får gärna vara tuffa globala villkor, men de ska vara lika.

Varför tror du att politiken levererar sådana skatter?

– Jag vet inte vad som ligger bakom de enskilda positionerna i de här frågorna, men jag kan få en känsla av att man är mer angelägen av sin politiska profil än att på riktigt göra något som påverkar klimatet positivt.

En utmaning som de svenska industrin står inför för att lyckas ställa om är tillgången på el. Därför har Svenskt Näringsliv dragit igång en stor översyn för att säkerställa att elsystemet är tillräckliga för samhällsutvecklingen och klimatmålen.

– Det handlar om att göra djupa och kvalitativt sett väldigt bra analyser av de utmaningar som elsystemet står inför. De kommer säkert att vara fel på många sätt men om de bara ligger riktmässigt rätt så har vi bättre förutsättningar för att få en stabil elförsörjning på lång sikt. Att inte ta tag i de här frågorna nu är ett svek mot framtiden

Hur ser du på kärnkraftens roll i detta?

– När vi går in i det här elförsörjningsprojektet kommer vi att adressera hur framtidens effektförsörjning ska kunna garanteras och hur vi ska lösa bristen på kapacitet i elnäten. Det innebär så klart även att titta på hur elproduktionen ska se ut. Vi förväntar oss att politikerna tar bort skygglapparna och ägnar sig åt seriösa och faktamässiga analyser för att kunna vidta korrekta åtgärder. Vi får inte heller ha skygglapparna på. I ljuset av det är det viktigt att vi inväntar de här analyserna innan vi tar tydligt ställning för hur framtidens energisystem ska se ut.

– Men, i det sammanhanget, kan jag tycka att det var ett misstag att lägga ned det fullt funktionsdugliga kärnkraftverket Barsebäck i början av 2000-talet. Att nu också fasa ut Ringhals 1 och 2 tycker jag inte är optimalt. Det sagt har jag respekt för att det har varit svårt att förutse den stora efterfrågan på kapacitet som kommit de senaste åren, fortsätter han.

Många företag klagar på att miljötillståndsprocesserna tar extremt lång tid och på att olika EU-direktiv, som till exempel vattendirektivet, gör det svårt att få nya eller utvidgade miljötillstånd?

– Det är helt uppenbart att vi har en industri som står inför en fullständig omvandling av sin produktionsprocess och för att det ska fungera så måste infrastrukturen finnas på plats. Det måste till exempel vara möjligt att få fram de stora tunga elkablarna som kommer att behövas. Jag menar, det kan handla om industrier som står för 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Då måste saker och ting komma på plats.

I sitt tal i New York sa Greta Thunberg att "Vi är i början av ett massutdöende – och allt ni kan prata om är pengar och sagoberättelser om ständig ekonomisk tillväxt”. Kommentar till det?

– Jag kan bara konstatera att den omställning vi påbörjat kräver enorma investeringar och då måste vi ha lönsamma och framgångsrika företag. Det är dom som ska göra de här investeringarna.

Toppnyheter

Illustrationsbild.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
De fallande bopriserna

Storbankerna är överens om att bopriserna ska upp

En minskad tillväxt och sysselsättning kommer att göra fastighetsprisernas uppgång avtar under både 2020 och 2021, spår Handelsbankens seniora ekonom Johan Löf i ett marknadsbrev efter Valueguard släppt sin statistik för bopriserna i oktober.

Chefsekonomen Christina Nyman skriver i Handelsbankens färska Fastighetsrapport att en svagare konjunktur och stigande arbetslöshet kommer dämpa prisutvecklingen på bopriser framöver. Hon och banken räknar dock med ”svagt stigande priser”.

Lägenhetspriserna har stigit något under det senaste halvåret, skriver Nordeas senioranalytiker Susanne Spector i en uppdatering. Hon och banken tror på måttligt stigande bostadspriser på kort sikt.

”Riksbankens räntehöjning kan ge bopriserna ytterligare bränsle om hushållen tolkar låga räntor som ett permanent tillstånd”, skriver Spector.

De kommande två åren spås bopriserna stiga med fem procent, skriver Swedbank i ett marknadsbrev på tisdagen.

”Låga räntor, sänkta skatter, ok arbetsmarknad gör att hushållen piggnar till”, skriver Swedbanks ekonom Knut Hallberg på Twitter.

Igår 18:25
Illustrationsbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Chefsekonom: Bostadskrasch i Sverige kan sänka världsekonomin

Deutsche Bank’s chefsekonom Torsten Slok listar på CNBC.com 20 risker för ekonomin och marknaden under 2020. En av riskerna är en krasch för bostadspriserna i Sverige, Kanada och Australien. Andra risker är en fortsatt ökad ekonomisk ojämlikhet, handelskrig och långsam tillväxt i Europa, Kina och Japan.

– Handelskrig och riksrätt är kortsiktiga risker som kan lösas innan 2019 års utgång, medan ökad ojämlikhet är en långsiktig utveckling som politikerna skulle kunna adressera i framtiden, säger Torsten Slok till CNBC.

18 nov
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Villapriser sjönk i oktober: ”Blygsamma förändringar”

Villapriserna i Sverige sjönk med 0,2 procent i oktober jämfört med månaden före. Det visar färska siffror från Valueguard.

På riksnivå var priserna på bostadsrätter oförändrade. I Stockholm och Göteborg steg dock lägenhetspriserna under årets tionde månad, medan de sjönk något i Malmö.

Även när det kommer till villapriserna var utvecklingen densamma – de steg i Göteborg och Stockholm medan de sjönk 1 procent i Malmö.

– Det är blygsamma förändringar i pris mellan september och oktober. Man kan se det som ett sundhetstecken, marknaden är inte så slagig åt något håll, säger Claduia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Igår 07:38
Läs mer om De fallande bopriserna
Boris Johnson och Keremy Corbyn under tisdagskvällens tv-debatt. ITV / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Analys: En jämn men ack så förutsägbar valdebatt

Kvällens tv-sända valdebatt mellan Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och oppositionsledaren Jeremy Corbyn var rätt så tråkig, utan några politiska utspel och bara enkla oneliners som vi alla hört tidigare. Det menar Sebastian Payne på Financial Times, som tycker att Johnson var som starkast när det debatterades brexit och Corbyn när sjukvården kom upp i debatten.

DN:s Erik de la Reguera tycker att debatten var jämn – och mest till Jeremy Corbyns fördel, efter en dålig start. Oppositionsledaren pressade premiärministern i frågor om sjukvården, samt anklagade Johnson för att ljuga om att det inte kommer bli något handelshinder med Nordirland.

Men Jeremy Corbyn såg själv pressad ut när han skulle försökte förklara Labours brexitlinje – och duckade för hur han själv skulle rösta vid en eventuell folkomröstning om ett nytt avtal, skriver Erik de la Reguera.

Igår 22:17
Boris Johnson möter supportrar. Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Torys ledning över Labour har skjutit i höjden

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och hans Toryparty leder med 18 procentenheter mot oppositionsledaren Jeremy Corbyn och hans Labour. Detta enligt en opinionsmätning från Kantar, skriver Reuters.

Stödet för Torypartiet ligger nu på 45 procent, en ökning med 8 procentenheter på en knapp vecka. Labour ligger kvar på 27 procent.

Enligt Kantar är det Nigel Farage och hans Brexitpartis förtjänst att Boris Johnsons ledning ökat så mycket, efter att man tidigare lovat att inte utmana Torypartiet i dess starkaste fästen.

Igår 20:01
Labours hemsida. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Labour använder billigt cyberskydd – trots attack

När brittiska Labours digitala plattformar utsattes för en ”sofistikerad och storskalig” cyberattack förra veckan använde partiet ett billigt cyberskydd för motsvarande 250 kronor i månaden. Enligt internmejl som Reuters tagit del av kommer Labour inte att uppgradera tjänsten, trots att nivån på dagens skydd inte rekommenderas till organisationer som löper stor risk att utsättas för attacker.

Ett par dagar efter cyberattacken tog den ökända hackergruppen Lizard Squad på sig ansvaret för den.

Igår 20:30
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

Professor: ”Att reducera fossila utsläpp är inte tillräckligt”

Att lösa klimatproblemen enbart genom att skära ned på koldioxidutsläppen är orealistiska och blundar för hur jordens energiförsörjning faktiskt ser ut idag och för en överskådlig framtid, skriver Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meteorolog, på SvD:s debattsida.

”Vad som i stället behöver prioriteras är att ta itu med de konkreta utmaningarna på energiområdet. Vetenskapliga och tekniska ambitioner måste öka för att finna realistiska lösningar på jordens energiproblem.”, skriver han.

Som möjliga lösningar nämner han att integrera elförsörjningen över stora områden för att jämna ut väderberoendet från vind- och solenergi och att från solenergi producera vätgas eller alkoholer som metanol.

Igår 20:35
Malin Björk i EU-parlamentet och en potatisplockare i Italien. TT
undefined

V: Jordbrukspolitiken i EU en korrupt klimatkatastrof

EU:s jordbrukspolitik är korrupt och en klimatpolitisk katastrof, skriver EU-parlamentarikern Malin Björk (V) på debattplats i Göteborgs-Posten. Förutom att stödet belönar storskaligt jordbruk och kemikalieanvändning visade en New York Times-granskning nyligen att systemet missbrukas genom att EU-pengar också går till regeringschefers bekanta.

Helt oacceptabelt, skriver Björk, som vill att Sverige visar framfötterna när EU:s nästa långtidsbudget nu förhandlas.

”Regeringen måste vara glasklar i förhandlingarna och kräva att EU:s jordbrukspolitik både minskar och reformeras radikalt”, skriver hon.

På sikt vill Vänsterpartiet att jordbrukspolitiken ska avgöras på nationell nivå.

Igår 10:22
Läs mer om Klimathotet