Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är säker på sin sak. Den stora omställningen som samhället står inför kräver konkurrenskraftiga och lönsamma företag. ”Det är ju de som ska göra de stora investeringarna”.

Hållbarhet och klimat är frågor som står högt på agendan och dess dignitet ökar hela tiden. För klimatfrågan är problembeskrivningen kristallklar. Världens koldioxidutsläpp måste sjunka drastiskt de närmaste 10–30 åren om vi ska klara Parisavtalet. IPCC har tydligt pekat på att de globala utsläppen måste ner mot netto-noll vid mitten av seklet om vi ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Om hur det ska uppnås råder det dock delade meningar. Det finns de som förespråkar en omställning som betyder att vi tar ett steg tillbaka - där ekonomisk tillväxt och global marknadsekonomi inte längre anses som en framkomlig väg.

Det är ett alternativ som Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, får kalla kårar av. En utveckling där företag och industrier inte ges möjlighet att delta i den här processen och utveckla ny teknik skulle bara leda till ökande utsläpp och sämre miljö, menar han.

Jacke tog över rodret för Svenskt Näringsliv hösten 2018 efter en lång karriär i läkemedelsföretaget Astra Zeneca. Sedan dess har han rest runt mycket i Sverige och träffat företag. Och en sak är solklar. Svenska företag tar klimatomställningen på allvar. Ett exempel är de färdplaner för hur näringslivets alla sektorer ska uppnå nettonollutsläpp av koldioxid till år 2045.

– Det händer så otroligt mycket i näringslivet i de här frågorna just nu där företag och hela branscher arbetar med att ställa om. Men för att detta ska lyckas krävs rätt förutsättningar som gör att omställningen kan ske samtidigt som konkurrenskraften stärks. Det betyder att vi måste komma bort från plakatpolitik och politiska symbolhandlingar som bara gäller och drabbar svenska företag.

– Kemikalieskatten är ett exempel på det tycker jag. Den leder bara till att utländska företag tar marknad från de svenska utan att man kommer åt det problem man vill åtgärda. De får gärna vara tuffa globala villkor, men de ska vara lika.

Varför tror du att politiken levererar sådana skatter?

– Jag vet inte vad som ligger bakom de enskilda positionerna i de här frågorna, men jag kan få en känsla av att man är mer angelägen av sin politiska profil än att på riktigt göra något som påverkar klimatet positivt.

En utmaning som de svenska industrin står inför för att lyckas ställa om är tillgången på el. Därför har Svenskt Näringsliv dragit igång en stor översyn för att säkerställa att elsystemet är tillräckliga för samhällsutvecklingen och klimatmålen.

– Det handlar om att göra djupa och kvalitativt sett väldigt bra analyser av de utmaningar som elsystemet står inför. De kommer säkert att vara fel på många sätt men om de bara ligger riktmässigt rätt så har vi bättre förutsättningar för att få en stabil elförsörjning på lång sikt. Att inte ta tag i de här frågorna nu är ett svek mot framtiden

Hur ser du på kärnkraftens roll i detta?

– När vi går in i det här elförsörjningsprojektet kommer vi att adressera hur framtidens effektförsörjning ska kunna garanteras och hur vi ska lösa bristen på kapacitet i elnäten. Det innebär så klart även att titta på hur elproduktionen ska se ut. Vi förväntar oss att politikerna tar bort skygglapparna och ägnar sig åt seriösa och faktamässiga analyser för att kunna vidta korrekta åtgärder. Vi får inte heller ha skygglapparna på. I ljuset av det är det viktigt att vi inväntar de här analyserna innan vi tar tydligt ställning för hur framtidens energisystem ska se ut.

– Men, i det sammanhanget, kan jag tycka att det var ett misstag att lägga ned det fullt funktionsdugliga kärnkraftverket Barsebäck i början av 2000-talet. Att nu också fasa ut Ringhals 1 och 2 tycker jag inte är optimalt. Det sagt har jag respekt för att det har varit svårt att förutse den stora efterfrågan på kapacitet som kommit de senaste åren, fortsätter han.

Många företag klagar på att miljötillståndsprocesserna tar extremt lång tid och på att olika EU-direktiv, som till exempel vattendirektivet, gör det svårt att få nya eller utvidgade miljötillstånd?

– Det är helt uppenbart att vi har en industri som står inför en fullständig omvandling av sin produktionsprocess och för att det ska fungera så måste infrastrukturen finnas på plats. Det måste till exempel vara möjligt att få fram de stora tunga elkablarna som kommer att behövas. Jag menar, det kan handla om industrier som står för 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Då måste saker och ting komma på plats.

I sitt tal i New York sa Greta Thunberg att "Vi är i början av ett massutdöende – och allt ni kan prata om är pengar och sagoberättelser om ständig ekonomisk tillväxt”. Kommentar till det?

– Jag kan bara konstatera att den omställning vi påbörjat kräver enorma investeringar och då måste vi ha lönsamma och framgångsrika företag. Det är dom som ska göra de här investeringarna.