Toppkandidaterna för respektive riksdagsparti. TT
EU-valet 2019

Invandring, miljö och jobb – det här vill partierna i EU

I dag är det val till EU-parlamentet. Nu har svenskarna chans att påverka vilka politiker som får makten att stifta de EU-lagar som också kommer att gälla i Sverige.

Totalt sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna i Europaparlamentet. För tillfället delar de åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ på de 20 svenska mandaten.

Efter Storbritanniens utträde ur EU minskar antalet parlamentsplatser till 705. Då får Sverige också ett extra mandat.

Få koll inför EU-valet med Omni nedan.

Socialdemokraterna

Heléne Fritzon och Jytte Guteland, etta och trea på Socialdemokraternas EU-lista. Naina Helen Jåma/ TT / TT NYHETSBYRÅN

Jobb och ekonomi med schyssta villkor för arbetstagare. Det är några av de viktigaste frågorna för Socialdemokraterna i EU-parlamentsvalet.

Partiet anser att fri rörlighet för varor och tjänster är viktigt för att företag i Europa ska vara konkurrenskraftiga. Men detta måste kompletteras med stärkta medborgerliga rättigheter med löner som går att leva på.

Att stå upp för demokratiska värderingar, att föra en offensiv klimatpolitik och att ta krafttag mot gränsöverskridande brottslighet är andra centrala frågor.

Partiets tre toppnamn

1. Heléne Fritzon

2. Johan Danielsson

3. Jytte Guteland

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 24,19 procent (fem parlamentariker)

Del av den socialdemokratiska gruppen S&D.

Miljöpartiet

De två toppnamnen Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN

Miljöpartiet vill arbeta för ett grönt och öppet EU genom bindande mål för minskade utsläpp av växthusgaser. Man vill även att sol, vind och annan förnybar energi ska bli de enda energiformerna som används.

Det ska finnas lagliga och säkra vägar för asylsökande att ta sig till EU, tycker MP, som även vill att unionen börjar använda humanitära visum.

”I vårt Europa ska HBTQ-personer kunna leva fritt, kvinnor få bestämma över sina egna kroppar och flyktingar ha rätt att söka skydd”, skriver partiet på sin hemsida.

Partiets tre toppnamn

1. Alice Bah Kuhnke

2. Pär Holmgren

3. Jakop Dalunde

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 15,41 (fyra parlamentariker)

Del av gruppen Gröna/EFA i EU-parlamentet.

Moderaterna

Tomas Tobé, Arba Kokalari, Jessica Polfjärd och Jörgen Warborn när de presenterades som Moderaternas fyra toppnamn. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Stärk Europol för att bekämpa den organiserade brottsligheten och fördubbla EU:s kärnkraftsbudget. Det är två nyckelfrågor för Moderaterna inför EU-valet.

EU-samarbetet bör fördjupas kring frågor som försvar och säkerhet, ekonomi och jobb, lag och ordning samt miljö och klimat, skriver Moderaterna i en idérapport från maj 2018.

”Sverige ska arbeta för att EU samarbetar i frågor som Sverige inte kan lösa på egen hand men motsätta sig att EU fattar beslut i centrala välfärdsfrågor”, skriver partiet.

Partiets toppnamn i valet:

1. Tomas Tobé

2. Jessica Polfjärd

3. Jörgen Warborn

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 13,65 procent (tre parlamentariker)

Del av den konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP.

Liberalerna

Karin Karlsbro efter att hon valts till EU-toppkandidat för Liberalerna. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

EU ska samarbeta ännu tätare än i dag och leda arbetet för en öppen och fri värld, skriver Liberalerna i sitt program inför valet.

”Där andra tvekar är vi tydliga: Sverige ska fullt ut vara med i det europeiska samarbetet”, skriver partiet.

Liberalerna lyfter 158 punkter i sitt EU-program. Partiet vill bland annat införa euron i Sverige och omfördela hälften av EU:s jordbruksstöd till forskning och utveckling. L vill också se en gemensam asylpolitik, koldioxidskatt, europeisk flygskatt och gränspolis som stärker EU:s yttre gräns.

Partiets toppnamn i valet:

1. Karin Karlsbro

2. Said Abdu

3. Maria Weimer

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 9,91 procent (två parlamentariker)

Del av den liberala gruppen Alde.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas Peter Lundgren, Jessica Stegrud, Jimmie Åkesson och Charlie Weimers. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN

SD har slutat driva kravet på ett EU-utträde och vill i stället förändra EU inifrån genom att omförhandla EU:s fördrag.

Partiet arbetar för att sänka den svenska medlemsavgiften och för att stärka medlemsländernas egen vetorätt. Man vill även avveckla EU:s strukturfonder och göra om jordbrukspolitiken.

Partiet är en stark motståndare till att EU bestämmer hur många migranter respektive medlemsland ska ta emot. Inom området trafik- och infrastruktur driver SD bland annat frågan om att stärka de svenska åkeriernas rättigheter.

Partiets tre toppnamn:

1. Peter Lundgren

2. Jessica Stegrud

3. Charlie Weimers

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 9,67 (två parlamentariker)

Del av den konservativa och EU-skeptiska gruppen ECR.

Centerpartiet

Fredrick Federley, Jonas Naddebo, Abir al-Sahlani, och Emma Wiesner. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

EU ska vara grönt och demokratiskt och fungera som en ”frihetlig fyr” för resten av världen, skriver Centerpartiet i sin valplattform.

Partiet vill att EU inför fler globala handelsavtal, ett fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete, fler lagliga vägar till Europa och höjer ambitionen för att minska utsläppen. Hållbarare livsmedelsproduktion och tuffare krav på djurvälfärd är också nödvändigt.

Partiet är emot ytterligare lagstiftning inom ramen för EU:s sociala pelare, exempelvis kring arbetsmarknad och välfärd.

Partiets tre toppnamn

1. Fredrick Federley

2. Abir Al-Sahlani

3. Emma Wiesner

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 6,49 procent (en parlamentariker)

Del av den liberala gruppen Alde.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vänsterpartiet har inför EU-parlamentsvalet 2019 beslutat att pausa kravet på ett utträde ur EU.

I stället vill man arbeta för ett europeiskt samarbete där människor och klimat sätts före marknadsintressen. I sitt partiprogram lyfter man klimatfrågan, mänskliga rättigheter, schyssta arbetsvillkor, jämställdhet och demokrati som viktiga frågor.

V vill bland annat att inga bilar som drivs med fossila bränslen ska säljas i EU efter 2025. Man vill även skapa en koalition av villiga EU-länder som för en human flyktingpolitik.

Partiets tre toppnamn

1. Malin Björk

2. Ana Süssner Rubin

3. Deniz Butros

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 6,30 procent (en parlamentariker)

Del av vänstergruppen GUE/NGL.

Kristdemokraterna

Toppnamnen David Lega och Sara Skyttedal. TT

”Make EU lagom again” är Kristdemokraternas budskap inför EU-valet. Partiet vill återföra makt till medlemsländerna inom vissa politiska områden men utveckla samarbetet inom andra.

KD vill skala ner EU:s regionalpolitik, stärka den inre marknaden, se ett gemensamt ansvarstagande för både miljö- och klimatfrågor och unionens yttre gränser samt fokusera på religions- och trosfriheten i utrikespolitiken.

Partiet vill däremot inte att den sociala politiken ska fattas på en överstatlig nivå och vill inte införa gemensamma EU-skatter.

Partiets toppnamn i valet

1. Sara Skyttedal

2. David Lega

3. Liza-Maria Norlin

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 5,93 procent (en parlamentariker)

Del av den konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP.

Feministiskt initiativ

Toppnamnet Soraya Post. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN

”Ut med rasisterna – in med feministerna” är Feministiskt initiativs paroll inför EU-parlamentsvalet.

Fokus i partiets EU-plattform är mänskliga rättigheter, jämställdhet och social rättvisa. Fi vill bland annat öppna gränserna, avskaffa militärallianser och vapenprogram samt inrätta en EU-kommissionär för jämställdhet och en för antidiskriminering.

”Det demokratiska underskottet och mansdominansen i EU behöver brytas med en politik som ser sambanden mellan demokrati och mänskliga rättigheter”, skriver man i partiprogrammet.

Partiets tre toppnamn

1. Soraya Post

2. Stina Svensson

3. Jaime Gomez

Resultat i EU-parlamentsvalet 2014: 5,49 (en parlamentariker)

Del av den socialdemokratiska gruppen S&D.

Läs mer om EU-valet

Toppnyheter

Illustrationsbild.  Leif Blom/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om tiggeriförbud

Fler kommuner vill införa tiggeriförbud i framtiden

Fyra kommuner har redan infört tiggeribegränsningar, men ytterligare minst tio kommuner öppnar för att följa deras exempel, visar en rundringning som Ekot har gjort.

Kommunstyrelsens ordförande i dessa kommuner har svarat att man ska eller med stor sannolikhet kommer att införa en begränsning av tiggeri i framtiden. Det rör sig om Staffanstorp (M), Båstad (M), Lidingö (M), Kungsbacka (M), Bromölla (SD), Täby (M), Danderyd (M), Ekerö (M), Trelleborg (M) och Skurup (M).

– Vi har gått från en fullständigt oreglerad situation där samhället har tittat bort och inte brytt sig, till att vi nu börjar få struktur och kontroll, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, som tillsammans med Vellinge, Sölvesborg och Katrineholm redan infört begränsningar gällande tiggeri.

1 tim
Hans Bertil Sinclair/illustrationsbild.  Moderaterna/TT.
undefined

”Måste finnas ett problem för att införa ett förbud”

En rundringning visar att minst tio kommuner har planer på att begränsa tiggeriet, utöver de fyra kommuner som redan i dag begränsat eller förbjudit företeelsen. Ytterligare 16 kommuner öppnar för att begränsningar kan komma att bli aktuella i framtiden, beroende på omständigheterna, enligt en kartläggning gjord av Ekot.

Det kan handla om att frågan bereds, att politikerna ännu inte tagit ställning till frågan eller att man vill avvakta och se hur förbuden fungerar på andra platser. I Klippans fall ses ett eventuellt tiggeriförbud inte som någon stor fråga.

– Vi har sannolikt flera partier som skulle stödja ett förbud, men då måste det finnas ett problem, säger Hans Bertil Sinclair (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippan.

1 tim
Läs mer om Debatten om tiggeriförbud
Sean Kilpatrick / TT NYHETSBYRÅN
G7-mötet i Frankrike

Analyser: Macrons briljanta plan har slagit tillbaka

Emmanuel Macron försökte med alla medel få G7-mötet att bli en framgång, men toppmötet i Biarritz har i stället blivit en rörig och konfliktfylld tillställning, skriver Politico i en analys.

Den franske presidenten trodde att han kommit på en briljant plan när han i förväg beslutade att länderna inte skulle komma överens om en gemensam kommuniké. På så sätt trodde han sig ha säkrat upp för ett fiasko likt i fjol, då Donald Trump i sista stund meddelade att han inte stod bakom uttalandet.

Problemet med den strategin har visat sig tydligt under helgen, enligt Politico. Om inget finns på papper kan varje ledare presentera sin egen version om vad man enats om – vilket också skedde i både Iran- och Rysslandsfrågan.

Bloomberg skriver i en analys att det började muttras rejält i korridorerna när Macron bjöd på ännu en överraskning: Han hade bjudit in Irans utrikesminister Javad Zarif med kort varsel, trots den uppenbara risken att det skulle reta upp Trump.

”De andra europeiska länderna trodde att man kommit överens om att gå varsamt fram med Trump, i hopp om att lätta på handelskonflikterna som hotar världsekonomin. I stället spreds en känsla av att Macron tagit sig vatten över huvudet”‚ skriver tidningen.

Igår 22:08
Trump och Macron samlas med de andra för ett gruppfoto. LUDOVIC MARIN / AFP
undefined

Källor: Bråkigt på middag om Rysslands G7-status

Lördagskvällens middag på G7-mötet i Biarritz blev en bråkig historia där USA:s Donald Trump krävde att Ryssland skulle släppas tillbaka till G7, uppger källor för The Guardian.

Enligt källorna ska Trump ha argumenterat hårt för att Ryssland ska bjudas in igen och fått mothugg av bland andra Boris Johnson, Angela Merkel och Emmanuel Macron. Japans Shinzo Abe förhöll sig neutral medan Italiens Giuseppe Conte gav Trump visst stöd.

– De flesta argumenterade för att G7 är en familj och en klubb för liberala demokratier, och att Putin därför inte kan komma tillbaka, säger en källa.

Ryssland uteslöts ur dåvarande G8 efter annekteringen av Krim 2014.

Igår 20:09
Macron och Trump i dag. Philippe Wojazer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förvirring på G7 efter att Macron blixtbjudit Iran

Det uppstod stor förvirring på G7-mötet i Biarritz sedan det blivit känt att Irans utrikesminister Javad Zarif landat för ett överraskningsbesök, skriver Reuters.

Bloomberg beskriver det som ännu en överraskning från Frankrikes president Emmanuel Macron. Vita huset-medarbetare har tidigare sagt att Macrons agenda för mötet kom som en skräll för den amerikanska delegationen, och någon förvarning om Zarifs besök säger man sig inte ha fått.

– Det är en överraskning, säger en medarbetare till Reuters.

Frankrike hävdar dock att man informerat samtliga G7-länder om Zarifs ankomst under lördagskvällen. Samtliga G7-länder meddelades i förväg och Macron informerade Trump personligen, uppger franska medarbetare enligt Bloombergreportern Jennifer Jacobs.

Igår 17:08
Läs mer om G7-mötet i Frankrike
Nyamko Sabuni (L) i Agenda. SVT.
Det svenska skattetrycket

Sabuni i Agenda: ”Det som smutsar ner ska beskattas”

Det är i näringslivet det skapas välstånd och resurser och den kommande budgeten måste innehålla reformer som stimulerar näringslivet. Det säger L-ledaren Nyamko Sabuni i SVT:s Agenda.

Hon säger att det alltid finns möjlighet att sänka skatten på rätt saker och att höja skatten på rätt saker.

– Till exempel när vi nu är i en omvandling från det fossila till det fossilfria är det viktigt att beskatta det som smutsar ner.

På en direkt fråga från programledaren om det kan innebära höjd bensinskatt svarar hon:

– Det kan vara ett alternativ, men det får vi återkomma till i så fall.

Igår 20:05
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Så påverkar skatteförändringarna din plånbok nästa år

Slopad värnskatt och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt väntas ge höginkomsttagare flera tusenlappar extra i månaden nästa år, skriver DI.

Vid en lön på 75 000 kronor blir skatteförändringen 1 210 kronor. För den som tjänar 100 000 kronor handlar det om hela 2 460 kronor i sänkt skatt per månad.

Beräkningarna, som har utförts av Swedbank gäller vid oförändrad kommunalskatt och tar också hänsyn till de förändringar som ett höjt prisbasbelopp leder till.

För vissa kan de positiva effekterna dock påverkas av höjda kommunalskatter. Branschorganisationen SKL räknar med att 40 kommuner behöver höja skatten nästa år, med hänsyn till demografiska utmaningar.

Positivt är dock att vi fortfarande har stark arbetsmarknad vilket fyller på lönekuverten. Det leder till att löneökningstakt nästa år väntas landa på 2,6 procent, enligt Swedbank.

En annan positivt faktor är de fortsatt låga boräntorna i skuggan av att Riksbanken väntas avvakta med räntehöjningar.

”Ser man till hur de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste år är det höginkomsttagare som är vinnarna, medan exempelvis arbetslösa, studerande och sjukpensionärer har halkat efter”, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank.

23 aug
Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Kortsiktig konstgjord andning att höja kommunalskatten”

Ekonomer på Sveriges kommuner och Landsting har lyft att ett stort antal kommuner har så pass stora underskott att de kan tvingas höja skatten kommande år. Men på lång sikt är en höjning av kommunalskatten inte rätt lösning, skriver Pontus Lindström på Företagarna.

Att höja kommunalskatten ger på kort sikt ökade intäkter, därför kan det vara ett frestande drag för en kommunpolitiker. Men en höjning av kommunalskatten innebär att det blir mindre lönsamt att arbeta och att incitamenten för arbetssökande minskar.

Mycket kan göras för att kommunerna ska bli mer kostnadseffektiva. Lindströms främsta poäng är att åtgärda systemfel i det kommunala utjämningssystemet. Incitamenten för att öka kommunernas skattekraft måste öka.

”Den nuvarande utformningen av utjämningen innebär att en ökad sysselsättning i kommunen inte nödvändigtvis resulterar i en mer välfylld skattekista i kommunhuset – pengarna försvinner i stället in i utjämningssystemet”.

Den 18 september presenteras statens budget för kommande år. Ett önskvärt steg skulle vara en utredning som ser över utjämningssystemets utformning, avslutar debattören.

22 aug
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Göran Persson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Persson varnar för stålbad: ”Man bör vara orolig”

Tidigare statsministern Göran Persson (S), numera ordförande för Swedbank, varnar för tuffare tider för Sverige. Snart kommer lågkonjunkturen.

– Självklart ska man vara orolig. Därför det här kommer att drabba många människor hårt. Det gör alltid lågkonjunkturer, för med det följer stigande arbetslöshet, säger han till SVT:s Agenda.

Han menar att en lågkonjunktur kommer att innebära ett stålbad för kommunerna.

– På nationell nivå kanske man klarar en lågkonjunktur men det finns en risk att man rullar över bördan på kommunerna, säger han.

Han anser ändå att Sverige tack vare den strama finanspolitiken står sig väl och varnar för följden av att lämna den politiken.

– Jag tror definitivt inte på en politik som är beroende av några finansvalpar i USA, säger han till Agenda.

Igår 18:50
Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.  Simon Rehnström/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Chefsekonom om prognos: Den är för optimistisk

Swedbanks chefsekonom Anna Breman anser att finansminister Magdalena Andersson (S) är för optimistisk i sin syn på svensk ekonomis utveckling. I ett tal i Harpsund tidigare på torsdagen sa finansministern att medvinden i svensk ekonomi ”mojnat något”. Men när Breman sträcker upp fingret i luften blåser det åt ett annat håll, säger hon till TT.

– Jag skulle nog säga att det är tydlig motvind.

Magdalena Andersson meddelade tidigare på torsdagen att regeringen skruvar ner sin BNP-prognos för i år och nästa år och att hon ser ett reformutrymme på 25 miljarder kronor år 2020. Enligt Anna Breman är det alldeles för lite – det handlar snarare om 50–70 miljarder, menar hon.

– Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan, säger hon till TT.

22 aug
Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgetprognosen på Harpsund Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Dags att se över beredskapen för svacka

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.

22 aug
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Polisbilar under nattens insats i Borgå. LEHTIKUVA / TT NYHETSBYRÅN
Polisskjutningen i Finland

Två personer gripna för polisskjutningar i Finland

Två personer har gripits misstänkta för nattens attentat i finska Borgå där två poliser sköts, skriver Svenska Yle.

Gripandet skedde i närheten av Tammerfors på söndagskvällen efter en halvtimmeslång biljakt.

– För tillfället utreder vi vem personerna är och om de har koppling till nattens skottlossning. Centralkriminalpolisen är ansvarig för utredningen, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen till Yle.

Polismännen befann sig på ett larm i Borgå, som ligger utanför Helsingfors, när de sköts. Skadeläget beskrivs som stabilt och en av dem har fått lämna sjukhuset.

Igår 18:30
Bild från Borgå på söndagsmorgonen. LEHTIKUVA / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Misstänkta greps i svenskskyltad bil

De två personer som gripits för nattens polisskjutning i Finland greps i en svenskregistrerad bil, enligt TV4 Nyheterna som hänvisar till finska tv-kanalen MTV3. Finsk polis har inte bekräftat uppgifterna.

De misstänkta gärningsmännen greps strax före klockan 20 svensk tid efter en halvtimmeslång biljakt där de misstänkta sköt mot polisbilen. Gripandet skedde i Ylöjärvi nära Tammerfors.

Polismännen befann sig på ett larm i Borgå, som ligger utanför Helsingfors, när de sköts natten mot söndag. Skadeläget beskrivs som stabilt och en av dem har fått lämna sjukhuset.

Igår 19:35
Polisinsatsen efter skjutningen. LEHTIKUVA / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Statsministern: En allvarlig förändring av samhället

De två poliser som skottskadades i samband med en vanlig utryckning i Borgå, öster om Helsingfors, under natten till söndagen bar skyddsutrustning som kan ha räddat deras liv. Det säger Finlands statsminister Antti Rinne i radioprogrammet Statsministerns frågetimme.

– Det här tyder på en allvarlig förändring i samhället, att man attackerar polisorganisationen som beskyddar alla medborgare.

De misstänkta gärningsmännen befinner sig på fri fot och en stor polisjakt pågår. De bedöms som beväpnade och farliga men det är enligt polisen inte känt att de skulle utgöra något konkret hot.

Igår 12:54
Läs mer om Polisskjutningen i Finland