Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagandet i historien

Internet 50 år: Svensk it-historia – både fiaskon och succéer

Internet fyllde i dagarna femtio år. I Sverige associeras it-branschen med bubblan på nittiotalet. Men branschens historia börjar mycket tidigare än så – en resa som kantas av både succéer och fiaskon. Men riskbenägenheten och entreprenörsandan inom IT har bidragit till att placera Sverige i topp bland länder som leder utvecklingen – med miljardbolag som Spotify, Klarna och iZettle. Centrum För Näringslivshistoria ger en exposé över den svenska digitala historien.

Detta är inte historien om Ericsson, utan den om det myller av datorföretag, konsulter och mjukvaruleverantörer som startats av kända och okända entreprenörer sedan 50-talet. Embryot till en it-bransch finner vi på en nystartad statlig myndighet, Matematikmaskinnämnden, som under det kalla krigets första år tillverkade en egen dator. År 1953 var den klar, stordatorn Besk som användes flitigt av Försvarets radioanstalt, FRA, för att knäcka sovjetiska koder, men även för civila ändamål som väderprognoser.

– Allt var samlat på Drottninggatan 95 A i Stockholm. FRA satt på nätterna och krypterade, vädergubbarna satte på dagarna och jobbade, men ibland kom även Saab dit och räknade. Efter ett tag insåg Saab att de måste ha en egen maskin, berättar Pär Rittsel, som är en av Sveriges mest erfarna it-journalister och som skrivit ett antal spalt-meter it-historia.

År 1954 tecknade Saab ett avtal med Matematikmaskinnämnden om att bygga en kopia av Besk som när den var klar 1957 kallades Sara (Saabs Räkneautomat). Saab kan därmed med visst fog kallas för Sveriges första it-företag även om begreppet it, informationsteknik, förstås etablerades långt senare, under it-boomen på 90-talet.

Några år senare stod också transistordatorn Datasaab D2 klar, och den vägde ”bara” 200 kilo.

Sara, som fyllde en maskinhall på flera hundra kvadratmeter, användes vid utvecklingen av flygplanet Viggen och byggde på elektronrör. Några år senare stod också transistordatorn Datasaab D2 klar, och den vägde ”bara” 200 kilo. Under två decennier tillverkade Datasaab flera stor- och minidatorer som blev en sidogren till flygplanstillverkningen och vars utvecklings- och tillverkningskostnader i praktiken finansierades av flygverksamheten.

IBM – den ständiga konkurrenten

Datorernas prestanda stod sig väl i konkurrensen med IBM:s stordatorer och användes för militära ändamål och på myndigheter och företag. Först ut på den civila sidan var Skandinaviska Elverk som 1960 började använda stordatorn D21. Sedan följde en lång rad affärer med SMHI, Vägverket, Kockums, Industridata, landets länsstyrelser, med flera.

Även Axel Wenner-Gren var en datorpionjär i och med att han köpte amerikanska Logistics Research i Redondo Beach i början av 50-talet. Tillverkningen av stordatorn Alwac (Axel Leonard Wenner-Gren Automatic Computer) hamnade några år senare i Sverige – bland annat i Bollmora.

Det var ju så småningom japanska kalkylatorer som skulle knäcka koncernen.

Mässmonter med stordatorutrustning. 1956-1959. Bilden är förmodligen från S:t Eriksmässan, Stockholm. Ur Alwac AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Mässmonter med stordatorutrustning. 1956-1959. Bilden är förmodligen från S:t Eriksmässan, Stockholm.  Ur Alwac AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Och så har vi förstås självaste Facit. När Matematikmaskinnämnden inte fick bygga ytterligare en maskin gick många i personalen över till Åtvidabergs Industrier, senare Facit AB, som likt Datasaab tillverkade transistorbaserade stordatorer under några år. Företaget var först ut med serietillverkade stordatorer (1958). Det blev inte en långlivad verksamhet. ”Vi förstod att krisen skulle komma”, berättar Gert Persson, som arbetade på Facit, i en Computer Sweden-intervju 2004. Han fortsätter: ”Trots att Åtvidabergs enväldige ledare Gunnar Ericsson accepterat stordatorer fanns det en djup misstro mot all modern teknik. Kugghjulen i räknemaskinerna var företagets själ, eller kanske kontorsmöbler i Östgötaek, och det var ju så småningom japanska kalkylatorer som skulle knäcka koncernen”.

Även Axel Wenner-Grens projekt hamnade snabbt på den digitala skrothögen, och till slut kunde inte heller Datasaab hålla liv i sina satsningar. Konkurrensen med IBM blev övermäktig på 70-talet.

– När det gick som bäst för Datasaab vann de flera stora upphandlingar. Och de slog IBM i tester som gjordes. Det fanns inga problem. De var bäst i världen. Men det fanns inga resurser att fortsätta utvecklingen. Det blev slutet för dem. När Datasaab och Stansaab slogs ihop 1978 var det Sveriges olönsammaste företag med 230 miljoner i underskott. IBM hade en stor fördel, och det var att folk visste att de skulle vara kvar i morgon, säger Pär Rittsel.

Men kunnandet gick inte upp i rök. Den ideella föreningen Datasaabs vänner framhåller just Datasaabs betydelse för framväxten av en svensk it-industri och inte minst Linköping och dess tekniska högskola. Dessutom bidrog även de svenska stor- och minidatorerna till en ny it-nisch – konsulterna – som kom att överleva många it-bubblor. Här finns flera namnkunniga företag som WM-data, Programator. Statskonsult, Modulföretagen och Enator.

När datorn flyttade in i hemmet

Nästa fas i den svenska it-branschens historia inleddes i slutet av 70-talet i samband med att datorn blev mindre och hamnade i hemmen och småföretagen. Det mest spektakulära svenska försöket att skapa en hemdator gjordes av ett krisdrabbat Luxor tillsammans med bland andra Lars Karlsson, som grundade företaget Diab, och Karl-Johan Börjesson från Scandia Metric.

Men liksom Datasaab klarade inte ABC-datorerna konkurrensen från IBM.

Under ett vid det här laget nästan mytiskt möte på Esso Motor Hotell i Ryd utanför Linköping 1978, fördelades arbetsuppgifterna inför vad som skulle bli ABC 80. I slutet av samma år var det premiär för datorn som hade ett konkurrenskraftigt pris (under 10 000 kronor). Succén var ett faktum trots att det till en början inte fanns några program att använda. Under en period i början av 80-talet dominerade datorn med efterföljare den svenska marknaden helt. Men liksom Datasaab klarade inte ABC-datorerna konkurrensen från IBM.

– Man satsade på ABC 80 när det var som gällde. Det räcker inte att man har den bästa datorn om alla andra satsar på en annan teknik, säger Pär Rittsel.

Ericssons egen PC gick samma öde till mötes liksom superentreprenören Mats Gabrielsons blågula 80-talsdator. Han köpte amerikanska Victor som lanserades som en svensk dator baserad på IBM-standarden. Under en period var Victor den tredje största pc-leverantören i världen, och det fanns till och med planer på en stor nordisk datorindustri. Men de gick i stöpet, och till slut sålde Mats Gabrielson Victor under stor vånda.

År 1990 var den korta svenska hemdatoreran definitivt över. Men samtidigt hade ett flertal mer långlivade projekt sett dagens ljus, för parallellt med att hårdvaran utvecklades växte mjukvaruföretagen fram. En lång rad affärssystemsföretag som med tiden skulle bli stora, startades kring 1980, till exempel Hogia, Intentia, IBS, SPCS och IFS. IBS, Intentia och IFS kallades ett tag för de tre i:na.

Entreprenörsföretagen som vågade

Både IFS och Intentia har sina rötter på Tekniska högskolan i Linköping. Bengt Nilsson var inte färdig med sin utbildning när han tillsammans med några studiekamrater startade IFS, och Intentias Björn Algkvist forskade på Linköpings universitet.

”Våndan berodde inte på att jag inte trodde att jag skulle överleva, utan på att jag bröt upp från en social miljö”

Många av affärssystemsföretagen har med tiden köpts upp av utländska bolag eller börsnoterats, till exempel IBS och Intentia. Att sväljas av utländska jättar är över huvud taget ett vanligt öde för många svenska it-företag. Här är Hogia undantaget som bekräftar regeln. Grundaren Bert-Inge Hogsved äger fortfarande sin skapelse.

Skandiapersonal utbildas 1968 för att kunna använda IBM 1050.  Ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

I en intervju som jag gjorde med Bert-Inge Hogsved 2007 berättade han hur hans frus redovisningsbyrå med tiden utvecklades till en stor koncern. Han hade köpt en dator till henne, men bara för att upptäcka att den saknade program. Varför inte skriva ett eget, ett redovisningsprogram? Trots att han saknade programmeringskunskaper fick han ihop ett program som han så småningom lyckades sälja.

Vid tillfället arbetade han på Unifos Kemi som han lämnade med viss vånda för att starta eget. ”Våndan berodde inte på att jag inte trodde att jag skulle överleva, utan på att jag bröt upp från en social miljö”, berättade han under intervjun. Sedan starten 1980 har mjukvaruföretaget förvandlats till en koncern med runt 500 anställda. Alltjämt finns huvudkontoret i Stenungsund.

Bubblan som sprack

Efter att de svenska datordrömmarna gått i kras en efter en kom nästa stora steg i utvecklingen i och med att internet gjorde att Sverige och världen blev uppkopplade. Det är nu it-branschen blir stekhet. Man uppfinner till och med en ny ekonomisk modell – den nya ekonomin – och små, små internetbolag blir stora, stora på kort, kort tid. Allt slutar som bekant med att it-bubblan spricker 2000.

Presskonferens den 4 maj 2001 då Framfab var nära konkurs. Grundaren Jonas Birgersson hade på kort tid blivit superkändis i it-världen. Bolaget minskade personalen med 650 personer, varav hälften i Sverige.  Leif R Jansson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Under några år blir de svenska it-entreprenörerna superkändisar, till exempel Jonas Birgersson, Johan Stael von Holstein, Kajsa Leander och Ernst Malmsten. De två sistnämnda entreprenörerna har blivit sinnebilden för de galna åren. Deras företag Boo.com sålde kläder på nätet. Så sent som den 3 november 1999 öppnades webbplatsen, men försäljningen gick trögt och den 17 maj 2000 gick företaget i konkurs.

Men en sak är de flesta tämligen eniga om, det som inte funkade 1999 funkar 2014.

Under bolagets korta aktiva period satsade ägarna makalösa 125 miljoner dollar i bolaget. Värt är dock att notera att Kajsa Leander och Ernst Malmsten dessförinnan startade internetbokhandeln Bokus som lever alltjämt i dag.

Sedan it-bubblan sprack har åsikterna om den svenska it-branschens 90-tal varierat. Men en sak är de flesta tämligen eniga om, det som inte funkade 1999 funkar 2014. När tekniken väl mognade och bredbandet byggdes ut kom internetföretagen – däribland flera svenska – att erövra världen. Daniel Eks Spotify är ett lysande exempel, men även faktureringsföretaget Klarna kan räknas till de moderna succéföretagen. Rena e-handlare finns det också som bekant gott om.

– Jag träffade många uppfinnare och entreprenörer vars idéer aldrig fick gehör då – även om investmentbankerna hissade dem till miljardnivå – men som i dag är självklara tjänster, som att betala parkering med telefonen eller köpa kläder på webben, säger Pär Rittsel. Går det på något sätt sammanfatta den fantastiska utvecklingen sedan 50-talet?

Det är en urgammal svensk tradition: Vi uppfann inte telefonen, blixtlåset eller musik på internet. Men vi fixade till det. Gjorde det enklare, bättre och lönsamt.

– Sverige blev det fjärde landet i världen, tillsammans med USA, England och Frankrike, där staten satsade på en inhemsk datorutveckling. Och det gjorde vi bra. Men skickliga tekniker och programmerare räcker inte. Våra två konkurrerande datorbyggare hade helt enkelt inte råd att vidareutveckla sina system. Samma öde drabbade ABC 80 när hela omvärlden valde en ny väg, säger Pär Rittsel.

Det är en urgammal svensk tradition: Vi uppfann inte telefonen, blixtlåset eller musik på internet. Men vi fixade till det. Gjorde det enklare, bättre och lönsamt. Om dagens it-entreprenörer bygger nya svenska storföretag eller blir uppköpta av Google för fantasisummor återstår att se.

Ur Företagshistoria 2015:1

Henrik Svidén

Fakta

Den här artikeln kommer från Centrum För Näringslivshistoria, som hjälper företag att spara sitt historiska material och göra det lätt åtkomligt. Många av berättelserna, som den här artikeln, hittar du även i tidningen Företagshistoria, som kommer fyra gånger om året, och på ämnessajten bizstories.se.

Toppnyheter

Prins Harry. Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
Brittiska kungahuset

Prins Harrys första ord: Vi hade inget annat val

Prins Harry uttalar sig nu för första gången om den uppgörelse med kungafamiljen som presenterades i går, skriver Sky News.

Han bekräftar att han och hustrun Meghan Markle inte ville ge upp alla offentliga åtaganden för kungahuset. Prinsen hade hoppats att fortsätta med vissa kungliga uppdrag utan att få ta del av apanaget.

– Tyvärr var inte det möjligt, säger han på en välgörenhetsgala, enligt tv-kanalen.

18 min
Drottning Elizabeth vid en gudstjänst i dag. LINDSEY PARNABY / AFP
undefined

Källor: Uppgörelsen var inte vad prinsparet ville ha

Prins Harry och Meghan Markle lämnade inte ifrån sig sina kungliga titlar frivilligt – det var ett krav från kungahuset, uppger källor för The Guardian.

Knäckfrågan blev parets ekonomiska framtid. Harry och Meghan har registrerat varumärket ”Sussex royal” och ville inte att Buckingham Palace skulle ha någon insyn i deras framtida affärsuppgörelser. Motkravet blev att de lämnade ifrån sig titlarna och avsade sig rätten att representera drottningen framöver.

Enligt envisa rykten vill Netflix ha ett samarbete med prinsparet, något bolagets innehållschef Ted Sarandos bekräftar.

– Vem skulle inte vara intresserad? säger han.

1 tim
Drottning Elizabeth II med Meghan Markle och prins Harry. Arkivbild. TOLGA AKMEN / AFP
undefined

Analyser: Drottningen har styrt detta med järnhand

Beskedet att Meghan Markle och prins Harry inte längre är arbetande medlemmar av kungafamiljen är ”omskakande”, säger Sky News hovkommentator Alastair Bruce.

– Det var ett varmt uttalande från drottningen, samtidigt som hon har löst ett problem som behövde lösas med sin monarkiska järnhand, säger han.

BBC:s kommentator Jonny Dymond skriver att det var nödvändigt med en tydlig separation mellan prinsparet och hovet.

”Harry och Meghan är fortfarande medlemmar av familjen, men de är i praktiken inte längre kungliga”, skriver han.

Expressens Karin Lennmor säger att drottningen i sitt uttalande försöker visa en försonlig sida, men att det ser annorlunda ut bakom kulisserna.

– Jag tror att det finns rejäla stormar under ytan. Det har bråkats mycket om det här, säger hon.

Igår 20:52
Läs mer om Brittiska kungahuset
Elisabeth Svantesson (M), Ulla Andersson (V). Agenda / SVT
Framtidens välfärd

Svantesson om samtalen med V: ”Det är inget jippo”

Både V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson och Moderaternas Elisabeth Svantesson medverkar i SVT:s Agenda för att tala om samtalen mellan V och M om kommunpengarna.

– Vi ser samma saker. Vi tycker olika men i det här förenas vi, säger Svantesson i Agenda.

– Vi gör inte det här för att det är något jippo, säger hon.

Moderaterna vill hålla fast vid överskottsmålet och partierna är inte överens om vilken summa kommunerna ska få. M vill se tre miljarder och V tio. Förhandlingarna kommer att fortsätta de närmaste dagarna.

– Vi måste ta vårt ansvar, välfärden behöver pengar, säger Ulla Andersson.

2 tim
Ulla Andersson  SVT / Agenda
undefined

Varken ja eller nej från Ulla Andersson: ”Återkommer”

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson fick frågan men gav inget svar på om hon är aktuell för partiledarposten när hon under söndagskvällen gästade SVT:s Agenda.

– Du ser ganska förtjust ut, sa programledaren Anna Hedenmo när hon fick ett undvikande svar från V-politikern. Andersson sa varken ja eller nej till om hon kommer att kandidera.

– Det kommer inte jag kommentera nu. Jag kommer att återkomma med besked så småningom men inte i dag. I dag vill jag diskutera pengar till välfärden, sa Andersson.

Enligt källor till Aftonbladet kommer striden att stå mellan Andersson och V:s vice partiledare Nooshi Dadgostar.

I programmet framkom att V och M ännu inte är överens om vilken summa som ska ges till kommunerna i deras ekonomiska förslag. Förhandlingarna kommer fortsätta under måndagen.

2 tim
Läs mer om Framtidens välfärd
Siv Jensen. Arkivbild. Håkon Mosvold Larsen / TT NYHETSBYRÅN
Den norska regeringskrisen

Tunga FRP-politiker: Vi vill lämna regeringssamarbetet

Fremskrittspartiets partiledare Siv Jensen pressas att lämna regeringen av fyra distriktsledare inom hennes eget parti, skriver Aftenposten.

FRP har hotat att hoppa av Erna Solbergs regeringskoalition efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till Norge med sina två barn.

– Nog är nog, nu måste FRP lämna regeringen, säger Frank Sve, distriktsledare i Møre och Romsdal, till Aftenposten.

Under måndagen ska Jensen och Solberg träffas, och Jensen förväntas då lämna fram en kravlista med villkor för att stanna kvar.

29 min
Jon Georg Dale (Fremskrittspartiet)/ Norges statsminister Erna Solberg (Høyre) TT
undefined

Norska sprickan djupnar: ”Inget fel på vår moral”

Fremskrittspolitikern Jon Georg Dale som är Norges jordbruksminister, reagerar starkt på att statsminister Erna Solberg (Høyre), motiverar beslutet att ta hem IS-kvinnan och hennes sjuka barn med att det är det rätta att göra ur en moralisk aspekt.

Till TV2 säger jordbruksministern att det inte är något fel på hans partis moraliska kompass.

– Vi kompromissar inte med folk som frivilligt ansluter sig till terrororganisationer. Att vi är tydliga med det handlar inte om dålig moral, tvärtom står vi för de principer som Norge är grundat på, säger Dale.

FRP-ledaren Siv Jensen ska lämna sin kravlista för att stanna i regeringen till Solberg på måndag. Den 29-åriga kvinnan misstänks för samröre med terrororganisationer och hennes advokat kommer under söndagen att hålla en presskonferens, skriver VG.

Igår 23:34
Illustrationsbild från al-Hol-lägret i Syrien/FRP-ledaren Siv Jensen. TT
undefined

IS-kvinnan på norsk mark – mitt i regeringskrisen

Den 29-åriga IS-kvinnan som orsakat en splittring i den norska regeringen har kommit hem från Syrien tillsammans med sina barn, varav ett är svårt sjukt. Kvinnan landade strax efter midnatt på Gardermoen och greps då misstänkt för samröre med IS, skriver norska säkerhetspolisen på Twitter.

Fallet har lett till en politisk kris eftersom Fremskrittspartiet hotar att hoppa av regeringssamarbetet med Høyre på grund av beslutet att hämta hem kvinnan och den sjuke pojken.

FRP-ledaren Siv Jensen har sagt att hon ska lämna över en kravlista till statsminister Erna Solberg på måndag, där partiet meddelar sina villkor för att stanna i regeringen.

17 jan
Läs mer om Den norska regeringskrisen
António Guterres och Angela Merkel. POOL / TT NYHETSBYRÅN
Libyenkrisen

Världsledare lovar att inte lägga sig i Libyenkriget

Fredskonferensen i Berlin om konflikten i Libyen har lett fram till ett avtal, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Merkel säger på en pressträff att parterna har enats om att vapenembargot mot Libyen blir kvar. Samtidigt har samtliga utomstående aktörer gått med på att inte skicka mer militärt eller ekonomiskt bistånd till parterna.

– Det finns ingen militär lösning på konflikten i Libyen, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

4 tim
Erdogan anländer till fredskonferensen i Berlin i dag- MURAT CETINMUHURDAR/PPO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Väst står handfallet inför konflikten i Libyen

Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan har tagit kommandot i fredssamtalen om Libyen, där de står på olika sidor i konflikten. Samtidigt står västvärlden handfallen och kan inte agera med enad front, skriver SVT:s reporter Tomas Thorén i en analys.

Bland annat ryktas Frankrike och Italien har valt olika sidor i striden mellan Khalifa Haftar och Fayez al-Sarraj som kan bli förödande för EU.

”Det rådande kaoset är gynnsamt klimat för islamistiska terrorgrupper. Libyen är också en flyktingportal till Europa.”

Seth Frantzman skriver i en analys i Jerusalem Post att det är Erdogan som hittills har varit den stora vinnaren i konflikten. Han har positionerat sig själv som en av de viktigaste spelarna vid Medelhavet och i Mellanöstern. Nu använder han sig av hotet om en flyktingström till Europa för att få som han vill i Libyen, skriver han.

”Detta är en klassisk strategi i Ankara”, skriver han.

Idag 16:36
Angela Merkel och Vladimir Putin i dag. JOHN MACDOUGALL / AFP
undefined

Världsledarna har inlett fredssamtalen om Libyen

Flera av de tyngsta världsledarna har anlänt till Berlin för fredskonferensen om Libyen. Målet med mötet är att försöka få krigsherren Khalifa Haftar och regeringschefen Fayez al-Sarraj att lägga ifrån sig vapnen.

Konflikten har blivit storpolitik sedan Turkiet skickat trupp till stöd för al-Sarraj och Ryssland gett sig in på Haftars sida.

– Vi har inte gett upp hoppet om dialog och en lösning på konflikten, sa Rysslands president Vladimir Putin när han anlände till mötet, enligt Reuters.

Idag 13:53
Läs mer om Libyenkrisen
Pressbild: Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare. Arkivbild: Bostadshus i Stockholm. Stockholms handelskammare/TT
Den svenska bostadspolitiken

Sex av tio gillar inte regeringens bostadspolitik

Sex av tio svenskar har lågt eller mycket lågt förtroende för januaripartiernas bostadspolitik. Det visar en Novus-mätning på uppdrag av Stockholms handelskammare, skriver DI. Bara en av tio tillfrågade har högt eller mycket högt förtroende för hur regeringen och samarbetspartierna hanterar bostadspolitiken.

Samtidigt anser sju av tio att det är mycket viktigt eller viktigt att S, MP, L och C fokuserar på bostadssituationen under mandatperioden, skriver DI.

– Det drabbar många människor direkt när det inte går att få fotfäste på bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare, till tidningen.

2 tim
undefined

”Ingen skrattar när byggandet sjunker”

Bostadsmarknaden är dysfunktionell och det skärpta amorteringskravet ligger som en våt filt över nyproduktionen av bostäder, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier, i Aftonbladet Debatt.

Inlägget är ett svar på ett tidigare utspel av Byggnads som påstod att medan byggbolagen skrattar hela vägen till banken står ungdomar i långa bostadsköer.

”Som företrädare för 3 700 seriösa bygg- och anläggningsföretag välkomnar vi Byggnads vilja att bli en röst i den bostadspolitiska debatten. Det saknas en bostadspolitik för alla som varken har kapital, kötid eller kontakter”, skriver Tanja Rasmusson.

Hon menar att Sveriges byggföretag skapar jobb, välfärd och framtidshopp och tar ansvar för samhällsutvecklingen.

”Nästa år möts Sveriges Byggindustrier och Byggnads vid förhandlingsbordet i samband med avtalsförhandlingarna. Vår förhoppning är att det ska ske i ett förtroendeingivande och samarbetsinriktat tonläge”, skriver Tanja Rasmusson i Aftonbladet.

28 nov 2019
Läs mer om Den svenska bostadspolitiken

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Statsminister Stefan Löfven med två poliser under ett besök i Klippan i november. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska brottsbekämpningen

Internrapport: Svårt att nå polisens rekryteringsmål

I en rapport från polisens internrevision står det att det finns ”svårigheter med kapaciteten vad gäller rekryteringsfrågan” inom polisen, rapporterar SvD. Det är också oklart om HR-avdelningen kommer klara av rekryteringsvolymen.

Nationella samordnaren Mattias Dejke menar dock att det är möjligt att nå målet om 10 000 fler polisanställda som politikerna vill se.

Under vårterminen antogs 651 personer till polisutbildningen och enligt prognosen bör det vara 1 045 stycken för att klara rekryteringen. Men att fler poliser valt att återvända till yrket förbättrar situationen, menar Dejke.

– Än så länge ser jag inte ett stort problem, säger han till SvD.

5 tim
Johan Forssell (M) träffar poliser i Malmö i mars förra året. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forssell om polisrapporten: Dags att Damberg lyssnar

SvD:s rapportering om att det kan bli svårt att nå målet om 10 000 fler polisanställda oroar Moderaterna. I en intern revisionsrapport från polisen som SvD skriver om uppges att det finns svårigheter med kapaciteten gällande rekryteringarna.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell anser att detta är signaler som M varnat för. Regeringen bör därför ta till sig av förslagen att höja lönerna och att polisstudenters studielån skrivs av efter några år.

– Det är dags att inrikesminister Mikael Damberg börjar lyssna till de förslag som finns och slutar slå dem ifrån sig, säger Forssell till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) uppger för tidningen att det pågår ett intensivt arbete för at uppnå målet.

5 tim
Arkivbilder på polisens arbete med drönare  TT
undefined

Efter lagändringen: Polisen ökar drönaranvändning

En ändring i lagstiftningen från och med årsskiftet underlättar polisens arbete med drönare. Tidigare krävdes tillstånd från Datainspektionen för flygningen, men nu får polisen fatta beslut om att använda drönarna på egen hand, skriver TT.

Under de senaste åren har användningen ökat enormt, säger Rickard Henningsson, som är nationellt ansvarig för polisens arbete med drönare.

Enligt honom finns den mest omedelbara nyttan i polisens brottsutredningar där en uppskickad drönare kan ge bra överblick över brottsplatser och ge ett mer rättsäkert underlag i brottsutredningar.

– Det är sådant man inte riktigt tänker på, men det har varit en gamechanger, säger Henningsson.

Idag 07:02
Läs mer om Svenska brottsbekämpningen
Den turbulenta bomarknaden

Trenden bruten – nu blir det dyrare att bo

Efter ett decennium med fallande boendekostnader vänder kurvan uppåt. Nu har det blivit allt dyrare att bo och trenden lär fortsätta uppåt, skriver Di.

Demoskop har på uppdrag av SEB sedan 2010 frågat svenskarna hur stor del av inkomsten efter skatt som går till boendet. För tio år sedan var medelvärdet nästan 28 procent av hushållsinkomsten som gick åt till boendekostnader som hyra/månadsavgifter, räntor, amorteringar och driftskostnader.

Under decenniet har kostnaderna sjunkit ned mot 24 procent, där den viktigaste förklaringen är fallande räntor. Men under 2019 blev vårt boende dyrare.

– Det var det första året på länge då vi fick uppleva en höjning av reporäntan. Jag tror inte på någon stor dramatik, men räknar med att svagt stigande boendekostnader är en trend som står sig, säger Jens Magnusson till Di.

Nordnet uppger att svenskarnas räntekostnader ökar med 3,2 miljarder kronor på årsbasis, vilket är en genomsnittlig höjning på 0,16 procentenheter per svensk. Bankens sparekonom Frid Bratt menar att ökningen inte är helt motiverad.

– Upplåningskostnaderna för bolån har ökat för bankerna, men samtidigt innebär höjningen från minusränta till nollränta en lättnad för bankerna, säger hon till Di.

12 jan
Hasse Holmberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya rekord på bostadsmarknaden för 2019

Trots höstens avmattning blev hela 2019 ett hett år för bostadsmarknaden, visar månadssiffrorna från Svensk Mäklarstatistik, enligt TT.

Över hela landet steg priserna på både bostadsrätter och villor med fem procent.

2019 blev också säljarens marknad där köparna bokstavligen har ”stått på kö”, berättar Fredrik Kullman, vd för Bjurfors i Stockholm för DI.

Aldrig tidigare har det sålts så många bostäder som i fjol. Även värdemässigt sattes nytt rekord.

Men prisutvecklingen spretade rejält runtom i landet, skriver tidningen.

Störst ökning på bostadsrätter procentuellt sett skedde i Ängelholm, där snittpriset steg med 38 procent. På bottenlistan återsågs Falköping, med minus 22 procent.

Framöver väntas priserna öka stadigt på grund av bostadsbristen, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

14 jan
Läs mer om Den turbulenta bomarknaden