Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagandet i historien

Internet 50 år: Svensk it-historia – både fiaskon och succéer

Internet fyllde i dagarna femtio år. I Sverige associeras it-branschen med bubblan på nittiotalet. Men branschens historia börjar mycket tidigare än så – en resa som kantas av både succéer och fiaskon. Men riskbenägenheten och entreprenörsandan inom IT har bidragit till att placera Sverige i topp bland länder som leder utvecklingen – med miljardbolag som Spotify, Klarna och iZettle. Centrum För Näringslivshistoria ger en exposé över den svenska digitala historien.

Detta är inte historien om Ericsson, utan den om det myller av datorföretag, konsulter och mjukvaruleverantörer som startats av kända och okända entreprenörer sedan 50-talet. Embryot till en it-bransch finner vi på en nystartad statlig myndighet, Matematikmaskinnämnden, som under det kalla krigets första år tillverkade en egen dator. År 1953 var den klar, stordatorn Besk som användes flitigt av Försvarets radioanstalt, FRA, för att knäcka sovjetiska koder, men även för civila ändamål som väderprognoser.

– Allt var samlat på Drottninggatan 95 A i Stockholm. FRA satt på nätterna och krypterade, vädergubbarna satte på dagarna och jobbade, men ibland kom även Saab dit och räknade. Efter ett tag insåg Saab att de måste ha en egen maskin, berättar Pär Rittsel, som är en av Sveriges mest erfarna it-journalister och som skrivit ett antal spalt-meter it-historia.

År 1954 tecknade Saab ett avtal med Matematikmaskinnämnden om att bygga en kopia av Besk som när den var klar 1957 kallades Sara (Saabs Räkneautomat). Saab kan därmed med visst fog kallas för Sveriges första it-företag även om begreppet it, informationsteknik, förstås etablerades långt senare, under it-boomen på 90-talet.

Några år senare stod också transistordatorn Datasaab D2 klar, och den vägde ”bara” 200 kilo.

Sara, som fyllde en maskinhall på flera hundra kvadratmeter, användes vid utvecklingen av flygplanet Viggen och byggde på elektronrör. Några år senare stod också transistordatorn Datasaab D2 klar, och den vägde ”bara” 200 kilo. Under två decennier tillverkade Datasaab flera stor- och minidatorer som blev en sidogren till flygplanstillverkningen och vars utvecklings- och tillverkningskostnader i praktiken finansierades av flygverksamheten.

IBM – den ständiga konkurrenten

Datorernas prestanda stod sig väl i konkurrensen med IBM:s stordatorer och användes för militära ändamål och på myndigheter och företag. Först ut på den civila sidan var Skandinaviska Elverk som 1960 började använda stordatorn D21. Sedan följde en lång rad affärer med SMHI, Vägverket, Kockums, Industridata, landets länsstyrelser, med flera.

Även Axel Wenner-Gren var en datorpionjär i och med att han köpte amerikanska Logistics Research i Redondo Beach i början av 50-talet. Tillverkningen av stordatorn Alwac (Axel Leonard Wenner-Gren Automatic Computer) hamnade några år senare i Sverige – bland annat i Bollmora.

Det var ju så småningom japanska kalkylatorer som skulle knäcka koncernen.

Mässmonter med stordatorutrustning. 1956-1959. Bilden är förmodligen från S:t Eriksmässan, Stockholm. Ur Alwac AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Mässmonter med stordatorutrustning. 1956-1959. Bilden är förmodligen från S:t Eriksmässan, Stockholm.  Ur Alwac AB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Och så har vi förstås självaste Facit. När Matematikmaskinnämnden inte fick bygga ytterligare en maskin gick många i personalen över till Åtvidabergs Industrier, senare Facit AB, som likt Datasaab tillverkade transistorbaserade stordatorer under några år. Företaget var först ut med serietillverkade stordatorer (1958). Det blev inte en långlivad verksamhet. ”Vi förstod att krisen skulle komma”, berättar Gert Persson, som arbetade på Facit, i en Computer Sweden-intervju 2004. Han fortsätter: ”Trots att Åtvidabergs enväldige ledare Gunnar Ericsson accepterat stordatorer fanns det en djup misstro mot all modern teknik. Kugghjulen i räknemaskinerna var företagets själ, eller kanske kontorsmöbler i Östgötaek, och det var ju så småningom japanska kalkylatorer som skulle knäcka koncernen”.

Även Axel Wenner-Grens projekt hamnade snabbt på den digitala skrothögen, och till slut kunde inte heller Datasaab hålla liv i sina satsningar. Konkurrensen med IBM blev övermäktig på 70-talet.

– När det gick som bäst för Datasaab vann de flera stora upphandlingar. Och de slog IBM i tester som gjordes. Det fanns inga problem. De var bäst i världen. Men det fanns inga resurser att fortsätta utvecklingen. Det blev slutet för dem. När Datasaab och Stansaab slogs ihop 1978 var det Sveriges olönsammaste företag med 230 miljoner i underskott. IBM hade en stor fördel, och det var att folk visste att de skulle vara kvar i morgon, säger Pär Rittsel.

Men kunnandet gick inte upp i rök. Den ideella föreningen Datasaabs vänner framhåller just Datasaabs betydelse för framväxten av en svensk it-industri och inte minst Linköping och dess tekniska högskola. Dessutom bidrog även de svenska stor- och minidatorerna till en ny it-nisch – konsulterna – som kom att överleva många it-bubblor. Här finns flera namnkunniga företag som WM-data, Programator. Statskonsult, Modulföretagen och Enator.

När datorn flyttade in i hemmet

Nästa fas i den svenska it-branschens historia inleddes i slutet av 70-talet i samband med att datorn blev mindre och hamnade i hemmen och småföretagen. Det mest spektakulära svenska försöket att skapa en hemdator gjordes av ett krisdrabbat Luxor tillsammans med bland andra Lars Karlsson, som grundade företaget Diab, och Karl-Johan Börjesson från Scandia Metric.

Men liksom Datasaab klarade inte ABC-datorerna konkurrensen från IBM.

Under ett vid det här laget nästan mytiskt möte på Esso Motor Hotell i Ryd utanför Linköping 1978, fördelades arbetsuppgifterna inför vad som skulle bli ABC 80. I slutet av samma år var det premiär för datorn som hade ett konkurrenskraftigt pris (under 10 000 kronor). Succén var ett faktum trots att det till en början inte fanns några program att använda. Under en period i början av 80-talet dominerade datorn med efterföljare den svenska marknaden helt. Men liksom Datasaab klarade inte ABC-datorerna konkurrensen från IBM.

– Man satsade på ABC 80 när det var som gällde. Det räcker inte att man har den bästa datorn om alla andra satsar på en annan teknik, säger Pär Rittsel.

Ericssons egen PC gick samma öde till mötes liksom superentreprenören Mats Gabrielsons blågula 80-talsdator. Han köpte amerikanska Victor som lanserades som en svensk dator baserad på IBM-standarden. Under en period var Victor den tredje största pc-leverantören i världen, och det fanns till och med planer på en stor nordisk datorindustri. Men de gick i stöpet, och till slut sålde Mats Gabrielson Victor under stor vånda.

År 1990 var den korta svenska hemdatoreran definitivt över. Men samtidigt hade ett flertal mer långlivade projekt sett dagens ljus, för parallellt med att hårdvaran utvecklades växte mjukvaruföretagen fram. En lång rad affärssystemsföretag som med tiden skulle bli stora, startades kring 1980, till exempel Hogia, Intentia, IBS, SPCS och IFS. IBS, Intentia och IFS kallades ett tag för de tre i:na.

Entreprenörsföretagen som vågade

Både IFS och Intentia har sina rötter på Tekniska högskolan i Linköping. Bengt Nilsson var inte färdig med sin utbildning när han tillsammans med några studiekamrater startade IFS, och Intentias Björn Algkvist forskade på Linköpings universitet.

”Våndan berodde inte på att jag inte trodde att jag skulle överleva, utan på att jag bröt upp från en social miljö”

Många av affärssystemsföretagen har med tiden köpts upp av utländska bolag eller börsnoterats, till exempel IBS och Intentia. Att sväljas av utländska jättar är över huvud taget ett vanligt öde för många svenska it-företag. Här är Hogia undantaget som bekräftar regeln. Grundaren Bert-Inge Hogsved äger fortfarande sin skapelse.

Skandiapersonal utbildas 1968 för att kunna använda IBM 1050.  Ur Skandias arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

I en intervju som jag gjorde med Bert-Inge Hogsved 2007 berättade han hur hans frus redovisningsbyrå med tiden utvecklades till en stor koncern. Han hade köpt en dator till henne, men bara för att upptäcka att den saknade program. Varför inte skriva ett eget, ett redovisningsprogram? Trots att han saknade programmeringskunskaper fick han ihop ett program som han så småningom lyckades sälja.

Vid tillfället arbetade han på Unifos Kemi som han lämnade med viss vånda för att starta eget. ”Våndan berodde inte på att jag inte trodde att jag skulle överleva, utan på att jag bröt upp från en social miljö”, berättade han under intervjun. Sedan starten 1980 har mjukvaruföretaget förvandlats till en koncern med runt 500 anställda. Alltjämt finns huvudkontoret i Stenungsund.

Bubblan som sprack

Efter att de svenska datordrömmarna gått i kras en efter en kom nästa stora steg i utvecklingen i och med att internet gjorde att Sverige och världen blev uppkopplade. Det är nu it-branschen blir stekhet. Man uppfinner till och med en ny ekonomisk modell – den nya ekonomin – och små, små internetbolag blir stora, stora på kort, kort tid. Allt slutar som bekant med att it-bubblan spricker 2000.

Presskonferens den 4 maj 2001 då Framfab var nära konkurs. Grundaren Jonas Birgersson hade på kort tid blivit superkändis i it-världen. Bolaget minskade personalen med 650 personer, varav hälften i Sverige.  Leif R Jansson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Under några år blir de svenska it-entreprenörerna superkändisar, till exempel Jonas Birgersson, Johan Stael von Holstein, Kajsa Leander och Ernst Malmsten. De två sistnämnda entreprenörerna har blivit sinnebilden för de galna åren. Deras företag Boo.com sålde kläder på nätet. Så sent som den 3 november 1999 öppnades webbplatsen, men försäljningen gick trögt och den 17 maj 2000 gick företaget i konkurs.

Men en sak är de flesta tämligen eniga om, det som inte funkade 1999 funkar 2014.

Under bolagets korta aktiva period satsade ägarna makalösa 125 miljoner dollar i bolaget. Värt är dock att notera att Kajsa Leander och Ernst Malmsten dessförinnan startade internetbokhandeln Bokus som lever alltjämt i dag.

Sedan it-bubblan sprack har åsikterna om den svenska it-branschens 90-tal varierat. Men en sak är de flesta tämligen eniga om, det som inte funkade 1999 funkar 2014. När tekniken väl mognade och bredbandet byggdes ut kom internetföretagen – däribland flera svenska – att erövra världen. Daniel Eks Spotify är ett lysande exempel, men även faktureringsföretaget Klarna kan räknas till de moderna succéföretagen. Rena e-handlare finns det också som bekant gott om.

– Jag träffade många uppfinnare och entreprenörer vars idéer aldrig fick gehör då – även om investmentbankerna hissade dem till miljardnivå – men som i dag är självklara tjänster, som att betala parkering med telefonen eller köpa kläder på webben, säger Pär Rittsel. Går det på något sätt sammanfatta den fantastiska utvecklingen sedan 50-talet?

Det är en urgammal svensk tradition: Vi uppfann inte telefonen, blixtlåset eller musik på internet. Men vi fixade till det. Gjorde det enklare, bättre och lönsamt.

– Sverige blev det fjärde landet i världen, tillsammans med USA, England och Frankrike, där staten satsade på en inhemsk datorutveckling. Och det gjorde vi bra. Men skickliga tekniker och programmerare räcker inte. Våra två konkurrerande datorbyggare hade helt enkelt inte råd att vidareutveckla sina system. Samma öde drabbade ABC 80 när hela omvärlden valde en ny väg, säger Pär Rittsel.

Det är en urgammal svensk tradition: Vi uppfann inte telefonen, blixtlåset eller musik på internet. Men vi fixade till det. Gjorde det enklare, bättre och lönsamt. Om dagens it-entreprenörer bygger nya svenska storföretag eller blir uppköpta av Google för fantasisummor återstår att se.

Ur Företagshistoria 2015:1

Henrik Svidén

Fakta

Den här artikeln kommer från Centrum För Näringslivshistoria, som hjälper företag att spara sitt historiska material och göra det lätt åtkomligt. Många av berättelserna, som den här artikeln, hittar du även i tidningen Företagshistoria, som kommer fyra gånger om året, och på ämnessajten bizstories.se.

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Amanda Lind (MP). Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Miljöpartiets kris

MP-politiker försvarar Lind – skyller kulturkrisen på Damberg

Socialdemokraterna bör ta kulturens villkor under coronakrisen på allvar – och se till att det går att ha fler smittsäkra kulturevenemang, skriver 51 miljöpartistiska kulturpolitiker från hela landet på SvD Debatt.

Kulturminister Amanda Lind (MP) har orättfärdigt fått skulden för den uppkomna situationen, skriver de och framhåller att hon agerade snabbt och resolut när hon drev igenom fyra omfattande stödpaket till kulturlivet. Däremot är det inrikesminister Mikael Damberg (S) som ansvarar för ordningslagen och därmed har ansvaret att rätta till problemen.

”Det är rimligt att 50 eller fler personer kan samlas så länge åtgärder för att minska smittspridning kan upprätthållas”, skriver de och menar att det är brist på logik att inte låta folk uppleva en konsert när de får trängas i köpcentret.

”Så socialdemokrater, kroka arm med Amanda Lind och bidra till att kulturen får det stöd den behöver!”

2 tim
Isabella Lövin och Per Bolund. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Interna kritiken: ”Når inte folks magar och känslor”

Flera miljöpartister runt om i landet riktar kritik mot språkrören Per Bolund och Isabella Lövin, skriver Expressen.

Tidningen har pratat med ett tjugotal personer om partiets förtroendekris och många landar i språkrörens brist på kommunikationsförmåga.

– De når inte folks magar och känslor. De väcker vissa negativa känslor, men inte motsvarande när det gäller positivt engagemang, säger en anonym riksdagsledamot.

Alla är inte missnöjda med språkrören. En tjänsteman säger att det kanske är tråkigt i debatten, ”men man vet att det inte kommer några grodor från Per och Isabella.”

25 apr
Läs mer om Miljöpartiets kris
Kamala Harris. Paul Sancya / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Harris svårhanterlig för Trumpadministrationen

Det är svårt för republikanerna och Donald Trumps stab att veta hur de ska kritisera och bemöta valet av Kamala Harris som vicepresidentskandidat. Under onsdagen kom flera tvetydiga budskap från Trumpadministrationen. Det rapporterar flera medier.

Kort efter offentliggörandet kritiserade en av Trumps topprådgivare, Katrina Pierson, att Harris både kommer att försöka ”begrava sin tid som åklagare” samtidigt som hon också kommer att tillfredsställa ”anti-polisextremister.”

– Det här sätter Trumpadministrationen i ett hörn, om man ska utmåla henne som pro-polis, eller anti-polis, säger republikanske donatorn Dan Eberhardt till NBC News.

3 tim
undefined

Harris – stabil personlighet men svängig i sakfrågorna

En pappa från Jamaica och en mamma från Indien. Men Kalifornien-senatorn Kamala Harris kallar sig själv helt enkelt för ”en stolt amerikan”.

– Jag är den jag är. Jag är nöjd med det, har Harris tidigare sagt.

Flera medier berättar i detalj om Harris liv sedan Joe Biden gjort henne till vicepresidentkandidat inför höstens USA-val. Hon blir den första svarta kvinnan som kandiderar till ämbetet, och Vox påtalar att 55-åringen skrivit ny historia varje gång hon har valts till en position.

Politiskt beskrivs hon som progressiv, men ändå något av en mittenkandidat, långt ifrån en utpräglad vänsterpolitiker. Enligt New York Times handlar mycket av hennes politik om att lyfta marginaliserade grupper som kvinnor, icke-vita och låginkomsttagare, utan att för den sakens skull vända upp och ner på ekonomin.

Hennes personlighet och debattinsatser brukar lyftas som styrkor. Ibland har Harris dock skapat förvirring genom att svänga mellan olika politiska positioner – och hon har kritiserats för att hon som praktiserande åklagare vid olika tillfällen kämpat för uppenbara politiska motsägelser.

3 tim
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

6 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Utrikesminister Ann Linde (S). Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Belarus

Linde: ”Vi kräver att man släpper de som fängslats”

Belarus presidentval var varken ”fritt eller rättvist”, menar EU och de nordiska utrikesministrarna som varnar för att åtgärder kommer att vidtas. Enligt utrikesminister Ann Linde (S) handlar det om riktade sanktioner såvida de som fängslats inte släpps, rapporterar Ekot.

– Det gäller mot dem som bär ansvaret för våldet mot demonstranterna, för valfusket och som har varit involverade i att valprocessen och valet inte har blivit fritt och rättvist, säger Linde.

Samtidigt meddelar utrikesministern att ett extrainsatt EU-utrikesmöte om Belarus är planerat på fredag.

3 tim
undefined

Tichanovskaja i ny video: Jag var orolig för mina barn

Oron för sina barns säkerhet fick oppositionsledaren i Belarus, Svetlana Tichanovskaja, att fly landet för Litauen. Det säger hon i en ny video som publicerats på hennes privata Youtube-konto, enligt BBC.

Tidigare på tisdagen publicerades en video där Tichanovskaja, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim, bad sina anhängare att godta resultatet i valet – som kraftigt har ifrågasatts av omvärlden och observatörer.

I den nya videon säger hon att beslutet att lämna landet var hennes eget.

– Många kommer att förstå mig, många kommer att fördöma mig, många kommer att hata mig. Gud förbjude att någon av er ställs inför samma val som jag.

Igår 15:40
Gustaf Göthberg när han var  i Minsk och bild från demonstrationerna.  Privat/TT
undefined

Svensk politiker greps i Minsk – filmade vallokal

Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg (M) greps när han filmade utanför en vallokal i Belarus under söndagen, rapporterar SVT.

– Jag ägnade mig åt "störande av allmän ordning" påstod polismannen, säger Göthberg, som släpptes några timmar senare.

Han hade rest till Belarus för att stötta vänner som är en del av oppositionen i landet. Nu är Göthberg tillbaka i Sverige men oroas över våldsamheterna i Belarus som han tror kommer att bli blodiga om inte EU markerar.

Han skriver på Twitter att han själv sett hur en polisbil medvetet körde på en kvinna under demonstrationerna mot regimen efter presidentvalet.

Igår 19:36
Läs mer om Valet i Belarus
Magdalena Andersson (S). Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De svenska krispaketen

Regeringen öppnar för lagändring av coronastöd

Finansminister Magdalena Andersson (S) öppnar för en lagändring som ska möjliggöra insyn i vilka företag som får det statliga stödet som betalas ut under coronakrisen, skriver SVT Nyheter.

I dag råder hård sekretess för att skydda företag från att uppgifter som skulle kunna skada dem ska komma ut. Men om stödet förlängs eller om det behövs liknande stöd i framtiden kommer frågan att ses över, menar hon.

– Jag kan förstå om man tycker att det verkar konstigt att inte till exempel journalister ska kunna granska företag som har fått det här stödet.

Notan för stödpaketen till företag väntas landa på 188 miljarder kronor. Störst del, 95 miljarder kronor, väntas gå till stödet för korttidsarbete.

1 tim
Svensk Handels näringspolitiske chef Mats Hedenström.  Pressbild/Svensk Handel
undefined

Svensk Handel vill se längre hyresstöd för modebutiker

De tillfälliga hyres- och omställningsstöd som regeringen har beslutat om är bra åtgärder, men de behöver förlängas och riktas mot de företag som behöver dem mest. Det anser Svensk Handel.

Enligt branschorganisationens näringspolitiske chef Mats Hedenström har coronakrisen visat vikten av likvärdiga spelregler för svenska handlare och deras utländska konkurrenter.

– Med några av Europas högsta hyror och arbetskraftskostnader blir det tufft att överleva och då är den av regeringen föreslagna sko- och klädskatten det sista vi behöver, säger han i ett pressmeddelande, i samband med morgonens Stilindex.

6 tim
Kockar som förbereder mat.  Lisa Arfwidson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småföretagarna: Sänk arbetsgivaravgiften igen

För små företag har utformningen av regeringens coronastöd varit som att luta sig mot ett duschdraperi. Det skriver Mattias Andersson från Småföretagarnas Riksförbund på SvD Debatt.

Det som gett bäst effekt för småföretagarna är de sänkta arbetsgivaravgifterna som avslutades sista juni, menar han.

”När regeringens semesterlunk snart övergår till budgetförhandlingar föreslår därför Småföretagarnas Riksförbund att en förlängning av sänkt arbetsgivaravgift resten av året omedelbart aviseras”, skriver Mattias Andersson.

Igår 21:01
Läs mer om De svenska krispaketen
Rysslands hälsominister Mikhail Murashko. Alexander Astafyev / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Ryssland kallar vaccinkritik för grundlös och osäker

Ryssland dementerar att deras coronavaccin skulle vara osäkert. Det skriver Reuters och hänvisar till nyhetsbyrån Interfax.

På onsdagsmorgonen gick landets hälsominister Michail Murasjko ut och sa att sådana uttalande var osäkra och grundlösa och drivna av tävlingsinriktning.

Flera västerländska experter har uttryckt oro över hur snabbt Ryssland har fått fram ett vaccin och att de kan ha tagit genvägar i sin framställan av vaccinet.

2 tim
Vladimir Putin. Alexei Druzhinin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Västs experter skeptiska: Hänsynslöst och dåraktigt

Att Ryssland hävdar att de tagit fram världens första coronavaccin, och låter testningen gå in i fas tre, får forskare över hela världen att höja på ögonbrynen. Västerländska forskare oroas över hur snabbt det gått för Ryssland att utveckla sitt vaccin och antyder att de ryska forskarna tar genvägar, skriver AFP.

– Det ryska vaccin-spelet är hänsynslöst och dåraktigt, oavsett om ”det fungerar eller inte”, säger Francois Balloux, biolog vid University College Londons genetikinstitut, till NBC News.

Tysklands hälsominister Jens Spahn säger att det inte handlar om att vara först, utan att vaccinet ska vara effektivt, testat och säkert.

Enligt WHO, som har nära kontakt med ryska hälsomyndigheter”, är det alldeles för tidigt för att ge vaccinet WHO:s godkännande.

3 tim
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

4 tim
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin
Chalmers tekniska högskola/Illustrationsbild TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Inspark på flera håll i landet trots coronapandemin

Många av studentkårerna på universitet och högskolor kommer att genomföra insparkar, eller så kallad nollning, trots coronapandemin. Det rapporterar TT, som varit i kontakt med ett dussintal studentkårer.

Fyra av dem har valt att ställa in. Bland de övriga planerar man att genomföra insparkarna, men på ett smittsäkert sätt.

– Syftet med mottagningen är att alla nyantagna ska skaffa sin första vän och känna sig hemma på Chalmers, säger David Welander, ordförande för Chalmers studentkår.

Liknande arrangemang planeras även i bland annat Uppsala och Luleå.

2 tim
Illustrationsbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Varning för ökad trängsel i kollektivtrafiken

Trängseln i kollektivtrafiken tros öka nästa vecka och trots att bolagen förstärker, kan de inte garantera att det kan bli trängsel. Det skriver TT.

Storstockholms Lokaltrafik, SL, har än så länge inte fått in några rapporter om någon större trängsel och jämfört med i fjol har resandet minskat med ungefär 40 procent de senaste veckorna.

Västtrafik, som sett en minskning med cirka 35 procent tror också att det kommer att bli ökad trängsel nästa vecka.

– Varje år de första veckorna när skolorna startar och jobben drar i gång brukar det alltid uppstå lite trängsel, säger Mette Ramquist, presschef på Västtrafik.

5 tim
Resenärer kliver ombord på tåg. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trafikverket: Tågen mer i tid under pandemin än innan

Sveriges tågtrafik är punktligare än på länge, skriver TT. Under juli månad kom 95 procent av tågen i tid eller inom fem minuters marginal från utsatt tid, vilket är en förbättring jämfört med första halvåret då 93,8 procent av tågen kom i tid.

Coronapandemin tros vara en betydande faktor till förändringen då trafikvolymerna minskat mellan 10 och 20 procent.

– Det är lite mer luft i systemet och då är det mindre känsligt för störningar, säger generaldirektör Lena Erixon.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Storbritannien i recession – värsta BNP-raset på 40 år

Storbritanniens ekonomi krympte med en femtedel under årets coronadrabbade andra kvartal, jämfört med det föregående. Det visar preliminära siffror från önationens statistikmyndighet. Det är andra kvartalet av tillbakagång och innebär att ekonomin nu officiellt gått in i recession, för första gången på elva år, rapporterar BBC.

BNP-raset är det största sedan man 1955 började mäta utvecklingen, enligt Trading Economics.

Jämfört med fjolårets motsvarande period hade BNP minskat med 22 procent. Utfallet var i linje med analytikernas förväntan enligt Trading Economics konsensusprognos.

Lägre konsumtion svarar för 70 procent av raset, enligt statistikmyndigheten.

4 tim
Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jobbkris i Storbritannien – största sedan finanskrisen

Sysselsättningen i Storbritannien föll med nästan en kvarts miljon under coronakvartalet, från nivåerna i början av året. Det är det högsta raset sedan finanskrisen, rapporterar BBC och CNBC.

Arbetslösheten låg på 3,9 procent under andra kvartalet.

Siffrorna är samtidigt förrädiskt milda, skriver CNBC, och syftar till att Storbritanniens stödåtgärder än så länge har skyddat arbetstagare från den verkliga smällen mot arbetskraften. En smäll som ekonomer oroar sig kommer kännas hårdare när stödet ändras i oktober, skriver BBC.

2,7 miljoner personer ansökte om a-kassa under juli, en ökning med 117 procent från i mars, visar färska siffror från Storbritanniens statistikmyndighet.

Igår 08:06
Läs mer om Den globala konjunkturen