Den svenska kronan

”Inte kronan som ska devalveras utan landet Sverige”

”En fallande kronkurs kan delvis förklaras av att utlandet tappat förtroende för Sveriges ekonomi och politiska styre, och därför reviderat sina förväntningar nedåt. Det handlar i så fall inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige”, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare, i en debattartikel i Realtid.

Han menar att den reala handelsviktade kronan aldrig har varit svagare just nu men att skuldbelägga Riksbanken och skylla hela fallet på penningpolitiken är att göra det för enkelt för sig. Han påpekar att ansvaret för samhällsekonomin inte ligger på Riksbanken utan på landets demokratiska församling.

”En stark krona är inget självändamål, medan en svag krona heller inte är någon tragedi. Sverige har med stor fördel valt att ha en rörlig valuta där det är meningen att kronan ska variera över tid. Den senaste tidens kronfall har dock gett anledning till oro, då det har varit förvånansvärt djupt – särskilt eftersom Sverige fortfarande befinner sig i en högkonjunktur. Om kronan har nått botten när ekonomin ska vara på topp, vart ska den ta vägen när nedgången kommer?”, skriver Tino Sanandaji.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Exportindustrin lånar febrilt för att överleva

Svensk Exportkredit, SEK, ökar nyutlåningen i skuggan av en mörk prognos om det exportberoende näringslivet, skriver DI.

Enligt Exportbaromoetern räknar sex av tio företag med en minskad orderingång närmaste året. Samtidigt planerar tre av tio att minska sin personalstyrka kommande halvår.

”Det ser riktigt illa ut, givet att 1,5 miljoner människor jobbar i exportsektorn. Slår prognoserna in får det stora konsekvenser för svensk tillväxt. Risken finns dessutom att utfallet blir ännu värre än prognoserna med tanke på att ekonomin utvecklas sämre än väntat”, säger Catharina Henriksson,  ansvarig för Exportkreditbarometern på SEK.

Under första kvartalet ökade nyutlåningen med 20 miljarder kronor, från 13,3 miljarder under under samma period i fjol, till rekordsumman 33,3 miljarder kronor i år.

Den största delen av nyutlåningen handlar om rörelsefinansiering så att bolagetn kan stärka sin likviditetsberedskap.

20 maj
Läs mer om Svenska exporten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer