Inrikes

Elisabeth Svantesson (M). TT
Höstbudgeten

Budgetomröstning blir av i morgon som planerat

I morgon kommer riksdagen att rösta om Sveriges nästa budget. Det finns inga planer på att skjuta upp omröstningen, rapporterar TT.

– Finansutskottet har justerat sitt betänkande och det är det som ligger till grund för debatten i kammaren, säger riksdagens kammarsekreterare Johan Welander.

Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation, som får stöd av Sverigedemokraterna, går mot seger. Både Centerpartiet och Liberalerna har meddelat att de kommer att lägga ned sina röster.

34 min
Karolina Skog.  Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Skog (MP) kritisk: Flyget återigen ett skattefrälse

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ kommer troligen att röstas igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Partierna vill bland annat ta bort flygskatten.

Miljöminister Karolina Skog är mycket kritisk till flera förslag.

– Ett exempel är att de vill ta bort flygskatten, och då ser till att flyget återigen blir ett skattefrälse och det blir enklare för den delen att släppa ut. Och då minskar ju också det proaktiva klimatarbetet i Sverige, säger hon.

5 tim
Debatt mellan Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C). Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: C låter SD avgöra den ekonomiska politiken

Trots att Sverigedemokraterna stödjer M-KD-budgeten kommer Centerpartiet att släppa fram den.

”Annie Lööfs besked i går innebär nämligen att hon överlåter åt Jimmie Åkesson att avgöra Sveriges ekonomiska politik”, skriver Aftonbladets Anders Lindberg.

Frågan är varför samma princip inte gäller i statsministeromröstningen, skriver Lydia Wålsten i Svenska Dagbladet. Hon tycker att Centerpartiet ger ”sladdriga motiveringar” och att det är svårt att förstå vad som styr om Centerpartiet röstar ja eller nej.

”Uppdelningen mellan aktivt och passivt stöd är fiktiv”, skriver Wålsten.

4 tim
Läs mer om Höstbudgeten
Blommor och ljus utanför villan i Bjärred där en familj hittades döda. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bjärredstragedin

Föräldrarna lämnade tre brev efter sig i hemmet

Föräldrarna i Bjärred bestämde sig gemensamt för att döda sina två döttrar och därefter ta sina egna liv, visar polisens förundersökning. Vid en pressträff på tisdagen berättade polisen att de hittade totalt tre brev i huset: ett testamente, ett avskeds- eller förklaringsbrev och ett brev som berörde praktisk information.

I ett av breven skriver föräldrarna om barnens sjukdom, ME, kroniskt trötthetssyndrom. ”Ingen av oss kommer att kunna leva ett liv i egentlig mening”, skriver föräldrarna i brevet.

Polisen har hittat bevis för att båda föräldrarna var medvetna om vad som skulle hända, bland annat har dokumenten som hittades i bostaden undersökts noggrant, förklarar polisinspektör Stefan Svensson.

– Ingen av de två vuxna har vilseletts att skriva på. Vi har konstaterat att bläck på papper har tryckts innan de vuxna skrivit sina namnteckningar, så det är ingen som har skrivit på ett tomt papper, säger han.

1 tim
Polisen i Malmös presstalesperson Ewa-Gun Westford och polisinspektör Stefan Svensson. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bjärredstragedin

Polisen: Föräldrarna tog barnens liv – kronisk sjukdom var motivet

Båda föräldrarna i Bjärred misstänks för mord för att gemensamt ha beslutat att ta livet av sina döttrar för att därefter ta sina egna liv, uppger polisen. Anledningen var att båda döttrarna led av ME, kroniskt trötthetssyndrom, enligt polisen.

– Föräldrarna har varit hårt ansatta och allt fokus har gått åt till barnens sjukdom, sa Stefan Svensson, under pressträffen.

Barnen dog genom kvävning eller strypning uppger polisen.

”Ingen av oss kommer någonsin kunna leva ett liv med egentlig mening”, skrev föräldrarna i sitt avskedsbrev.

2 tim
Läs mer om Bjärredstragedin
Jan-Erik Andelin

Slutfluget för systerflygplatserna?

Flygplatserna Malm och Bromma har i historien varit viktiga länkar för affärsliv och resande mellan Finland och Sverige. Nu ser båda flygfälten ut att bli råhektar som bostadsmark. Finländska Malm går först.

Den sjätte december firade Finland sin national- och självständighetsdag, precis diametralt motsatt på årsklockan till Sveriges motsvarande dag i juni.

I år blir det på nyårsafton 101 år sedan en delegation ledd av finska senatsordförande Svinhufvud 1917 hämtade Lenins samtycke till att Finland lämnar Ryssland.

Den unga republiken byggde direkt sina monument och institutioner. År 1931 stod ett nytt riksdagshus klart på Arkadiabacken i Helsingfors. 1934 började man bygga en olympisk stadion (för OS i Helsingfors 1940 som aldrig hölls). 1936 invigdes den första moderna flygplatsen i Helsingfors Malm på en mo som flygpionjären Charles Lindbergh hade valt.

I Stockholm hade motsvarande anläggning, Bromma, invigts bara sju månader tidigare. När Helsingfors hade aviserat betongbelagda startbanor sägs Bromma hastigt ha gjort samma val, framför grusbanor.

Sverige och Finland stod varandra nära. Det första trafikplan som landade i Malm var ABA:s Helsingforsplan, tremotoriga ”Södermanland” med kapten Ernst Roll vid spakarna – Sveriges första ”flygmillionär” med en miljon flygkilometer bakom sig.

För den som lägger nationell stolthet i Finlands flyghistoria blev självständighetsdagen i år, 2018, en besvikelse. Sedan den finska staten 2016 lämnade Malm och drog bort flygledare och fältunderhåll drivs fältet av en förening. Dagen före den nationella helgen sade Helsingfors stad upp hyreskontraktet med föreningen. Malm ska stängas och området ska bli bostäder för 20 000 helsingforsare; samma öde aviseras också för Bromma.

Stor-Helsingfors har en stark inflyttning och behöver mera bostadsmark. Fast då pekar Malmentusiasterna gärna på en av de besynnerligaste manövrerna i Finlands kommuners historia. Det var när Helsingfors 2009 tilläts annektera en tiondel av en liten lantbruksdominerad, idyllisk grannkommun mitt i det industrialiserade södra Finland.

Det var en ren maktutövning av den finländska Centern som då som statsministerparti ville visa att man kan agera också i citymiljöer. Det 29 kvadratkilometer stora Östersundom skulle bli en ny stadsdel med metrostationer och ett naturnära boende för 100 000 nya invånare. I dag, tio år senare, har ingenting av det förverkligats.

Helsingfors har i stället jobbat med nytt och tätare centrumboende koncentrerat till motorvägar som ska byggas om till ”stadsboulevarder”. Nu befarar man att Malms flygplats som ett teknik- och kulturhistoriskt monument med sin arkitektoniskt unika funkisterminal tillåts dö av samma kortsiktiga skäl.

Å andra sidan har det legendariska Malm har gått en annan väg än svenska Bromma. Finland fick en ny chans till olympiska spel 1952 och för det invigdes den större nuvarande Helsingfors-Vanda flygplats bara nio kilometer norrut.

Den är i dag en port till Ryssland och Asien för Norden – allt sedan finländska Finnair som första västliga flygbolag började flyga över järnridån till Stalins Moskva med sina amerikansktillverkade Convair Metropolitanplan 1952.

I Stockholm har Bromma sedan 1990-talet haft ett uppsving med både affärsflyg och ett växande inrikesflyg. Det har inte Malm som förblev enbart en livlig hobby- och skolflygplats.

En starkare public-private-affärsvision hade kanske kunnat förverkliga en modern cityflygplats med modern inflygningsteknik till nydragna 2 000 meters banor i Malm, kanske med en affärspark. Men beredskapen kring infraprojekt som en flygplats fanns inte.

Nu fördes kampen mest av flygentusiaster som stod vid sina trotjänar-Cessnor och hävdade att flyget är den ädlaste av sporter. Men det går inte hem i en tid som präglas av både klimatkritik mot flyget, och av en kritik av att flyg som hobby är mest bara för de få som har råd.

5 tim
Annie Lööf i dag. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Uppgifter: Stämningen blev sämre ju längre tiden gick

De fyra partier som förhandlade om ett regeringssamarbete står längre ifrån varandra nu än tidigare, enligt uppgifter till DN. De fem dygn långa förhandlingarna inleddes lovande men ju längre tiden gick desto sämre blev stämningen, enligt källorna.

Centerledaren Annie Lööfs agerande ifrågasätts av företrädare för de olika riksdagspartierna, efter dagens besked att hon säger nej till S-samarbete.

– Det är svårt att avgöra om det här är ett spel som ska landa i något annat eller inte, säger en källa.

Igår 22:14
Annie Lööf, talman Andreas Norlén och Stefan Löfven. TT
Valet - regeringsbildningen

Analyser: Mittenregering är fortfarande en möjlighet

Trots dagens besked om de strandade samtalen mellan S och C går det inte att utesluta att parterna hittar tillbaka till förhandlingsbordet, skriver Ekots Tomas Ramberg i en analys.

Centern har egentligen bara två alternativ: Att släppa fram Ulf Kristersson (M) och därmed bryta mot löftet att inte göra sig beroende av SD. Eller att gå till extraval. Lööfs förhoppning om att S ska göra upp med en Kristerssonledd regering är lika orealistisk nu som förr, skriver Ramberg.

”Det ska därför inte uteslutas att förhandlingarna med Socialdemokraterna kan återupptas.”

SVT:s Mats Knutson är inte lika övertygad om att samtalen kan komma igång igen. Det var inte bara på grund av oenigheten som C valde att säga nej till Stefan Löfven, skriver han.

”Det handlar också om att allt fler centerpartister börjat fundera en extra gång på vad ett samarbete vänsterut långsiktigt skulle innebära för partiet.”

Igår 17:53
Läs mer om Valet - regeringsbildningen