Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Ingves stora misstag skapar nästa kronslakt

Investerarflykt driver kronan mot avgrunden. Nu har toppinvesterarna tröttnat på Stefan Ingves ständiga felsteg. fPlus reder ut varför Riksbankens politik har lett fram till en situation där brända investerare tar pengarna och lämnar Sverige i sticket.

Den svenska kronan uppfattas alltmer som en riskvaluta av det globala investerarkollektivet, den så kallade marknaden. Konsekvensen är att man begär en allt större riskpremie för att investera i den.

Peder Beck-Friis är nationalekonom och portföljförvaltare på den stora amerikanska kapitalförvaltaren Pimco där stater och företag lånar pengar. Han menar att det beror på att Riksbanken nästan uteslutande har legat fel i sina prognoser de senaste åren, samt att bankens beslut alltmer uppfattas som ologiska.

Peder Beck-Friis, nationalekonom och portföljförvaltare på Pimco  PIMCO

– För två år sedan hade Sverige den lägsta realräntan bland alla industriländer samtidigt som man befann sig i en rejäl högkonjunktur. Trots det valde Riksbanken att inte höja räntan. I december 2018 däremot, när kurvorna pekade nedåt, då valde Riksbanken att höja, säger Peder Beck-Friis.

Kräver riskpremier för att investera

– Ju fler investerare som inte kan avläsa Riksbankens reaktionsmönster, desto större riskpremie vill de ha för att våga investera. Det handlar om att de vill täcka upp för risken att kronan utvecklas åt fel håll. Det leder i sin tur till en svagare växelkurs. Det är oerhört svårt att säga hur stora rikspremien är, men min bedömning är att den har haft en inverkan på kronans utveckling och värde, fortsätter han.

Paul Diggle är seniorekonom på kapitalförvaltaren Aberdeen Standard Investments. För Dagens Industri bekräftar han den bild som Peder Beck-Friis målar upp av Riksbanken.

– Folk köpte in sig i storyn om kronan - att svenska räntor skulle stiga väsentligt mot omvärlden. Det scenariot har kommit på skam, säger Paul Diggle.

Dålig kommunikation

Även Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, anser att Riksbanken har ett grundläggande kommunikationsproblem.

– Riksbanken strategi innebär att man inte ger nya penningpolitiska signaler mellan de penningpolitiska mötena, men det medför att de kommentarer som man faktiskt gör mellan mötena kan bli missvisande och lätt feltolkas av marknaden.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea TT

Ett exempel på det, menar Isaksson, var när Riksbanken tonade ned betydelsen av de låga inflationsutfallen i början av året men trots det sänkte den framtida räntebanan i samband med räntebeslutet.

Han tror att den osäkerhet som Riksbanken skapar inte bara resulterar i att investerare vill ha större och större riskpremier. Det kan också leda till att de överger den svenska kronan eftersom många investerare inte förstår den förda penningpolitiken.

– Den svenska ekonomin har under en längre period varit stark med ett högt resursutnyttjande. Trots det har penningpolitiken ändå varit mycket expansiv.

– Jag befarar att Riksbanken underskattar risken för att kronan kan försvagas ytterligare. Om investerare till exempel överger kronan kan det bli svårt att få tillbaka dem, med en fortsatt svag växelkurs som följd, fortsätter Torbjörn Isaksson.

– Många investerare har gång på gång förlorat pengar på att kronans förstärkning uteblivit, och känner sig lite brända i dag, säger Paul Diggle till DI.

Risk för deflation

Peder Beck-Friis tycker också att Riksbanken verkar ha slutat tro på sina egna prognoser.

–Titta på bankens senaste räntebesked i april. Då sänkte man den framtida räntebanan samtidigt som man lät inflations- och tillväxtprognosen vara i stort satt de samma för 2020 och framåt. Det går inte ihop.

Beck-Friis anser att det bästa sättet för Riksbanken att återfå marknadens förtroende är att så snart som möjligt nå inflationsmålet om två procent. Om inflationsmål- och förväntningar fortsätter att komma på skam riskerar man ett japanskt scenario.

– Om Riksbanken inte klarar det så riskerar förtroendet för Riksbankens förmåga att nå inflationsmålet att urholkas ytterligare.

Vilken är risken med att inflationsförväntningarna faller?

– Tittar man till exempel på hur det ser ut i Japan så har låga inflationsförväntningar, mycket på grund av ett urholkat förtroende for Bank of Japan, lämnat inflationen runt noll strecket i över 20 års tid. Det har fått allvarliga konsekvenser för den japanska ekonomin eftersom det resulterat i en skadlig deflation.

– Läget är i och för sig inte lika drastiskt i Sverige som i det övriga Europa där inflationsförväntningarna har fallit oerhört snabbt.

Men det finns även andra risker.

– Nedsidan med att föra en expansiv penningpolitik är att den framtida verktygslådan blir begränsad. Därför bli det viktigt att föra en mer expansiv finanspolitik i nästa konjunkturnedgång, konstaterar Peder Beck-Friis.

Så trycker investerarnas riskpremie ned värdet på den svenska kronan:

Investerare, det vill säga marknaden, anser att den svenska kronans fundamentala värde är 100.

De vill ha en avkastning på 10 procent, vilket ger priset 90.

Det tycker investerare är en bra investering i förhållande till risken.

Men om risken ökar på grund av att den svenska Riksbanken ger oklara besked så vill de ha en högre avkastning – säg 20 procent – för att våga investera.

För att uppnå den avkastningsnivån kommer man att sälja kronan så att priset faller från 90 till 80.

Till det priset blir kronan, i förhållande till den ökande risken, intressant att investera i igen. Men konsekvensen blir att kronans värde sjunkit med 10 procent.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

5 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – tvingas att be EU om en brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att förhandla med EU om en förlängning.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

Idag 13:54
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

6 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna