Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Inför räntebeskedet: Riksbankens vägval – kris eller krasch?

På onsdag levererar Riksbanken sitt räntebesked. I vågskålen ligger en vikande konjunktur och rekordhögt skuldsatta hushåll. Hur ser vägen framåt ut? Måste Riksbanken välja mellan pest eller kolera? fPlus har talat med flera ekonomer och bedömare om Riksbankens dilemman.

Flera år av extremt låga räntor har eldat på bostadsmarknaden och pumpat upp de svenska hushållens skuldkvot till rekordnivåer. Majoriteten av låntagarna har också rörlig ränta vilket gör dem känsliga för ränteförändringar.

Samtidigt blir allt fler tecken på en global ekonomisk avmattning synliga. De flesta prognosmakarna tror också på en avsevärd inbromsning i den svenska ekonomin under 2019.

Anders Palmér, före detta prognoschef på finansdepartementet, skrev nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det i detta läge finns en risk för att det blir fel hur Riksbanken än agerar.

Om den fortsätter på den inslagna vägen mot höjda räntor innebär det en risk att banken utlöser, eller i alla fall snabbar på, en ekonomisk nedgång i och med att hushållens konsumtionsutrymme minskar. Något som i sin tur kan få effekter på konjunktur och arbetslöshet, menar Palmér.

Å andra sidan riskerar fortsatta extremlåga räntor att utlåningsfesten hålls vid liv vilket resulterar i att skuldberget fortsätter att växa. Krisen skjuts då på framtiden men kan bli ännu djupare om och när bubblan brister.

Mats Kinnwall, chefsekonom Teknikföretagen

Så är perspektivet framåt pest eller kolera? De ekonomer och experter som fPlus har talat med har olika åsikter och perspektiv på dilemmat.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, ser en klar risk med eventuella fortsatta räntehöjningar kan slå mot ekonomin och utlösa en kris.

– Om räntan skulle sticka iväg finns det så klart en risk för att det påverkar konsumtionen och kriser utlöses ofta av olika finansiella obalanser. Att tillgångspriserna börjar falla samtidigt som många sitter kvar med höga skulder är en sådan obalans.

Lars EO Svensson, vice riksbankschef mellan 2007 och 2013, är däremot inte särskilt orolig för att Riksbankens agerande kommer att stjälpa ekonomin.

– Riksbanken kommer inte att sätta en ränta som stramar åt konsumtionen och utlöser en kris. Riksbanken ska normalt, annat än i kristid, heller inte ta hänsyn till eventuella effekter på den finansiella stabiliteten. Det är Finansinspektionens ansvar.

Även Robert Boije, chefsekonom på SBAB, anser att situationen inte är helt under kontroll men att det finns en finansiell beredskap för en nedgång.

– Precis på samma sätt som fallande räntor bidragit till ökad konsumtion så leder ökade räntor till fallande konsumtion. Men Finansinspektionens Bolåneundersökningar visar dock att de allra flesta hushåll har marginaler för att klara en ränteuppgång på flera procentenheter. Det behövs en rätt stor höjning av räntan om det ska utlösa en kris.

Lars EO Svensson menar att det inte finns en risk med att räntehöjningar skulle kunna leda till att bostadsbubblan spricker eftersom den inte existerar enligt honom.

– Det finns ingen "bostadsprisbubbla." Det är ett hjärnspöke. Det finns inga tecken på att bostadspriserna är högre än vad som är motiverat med hänsyn till fundamentala bestämningsfaktorer som bolåneräntor, inkomster, strukturell överefterfrågan och bostadsbrist i storstäderna.

Dagens höga bostadspriser är helt normala utifrån det lågräntesamhälle som vi lever i och som är det nya normala idag. Det är en verklighet som Riksbanken har det svårt att påverka, argumenterar han.

– Den neutrala räntan är den ränta som är förenlig med inflation på målet och full sysselsättning. Den bestäms av strukturella faktorer som sparande och investeringar i världen, inte av centralbanker. Faktorer som förändras långsamt och allt tyder på att den neutrala räntan kommer att vara låg under många år, fortsätter Lars EO Svensson.

Fianspolitiska rådet /HANDOUT / Fianspolitiska rådet

Även John Hassler, professor i ekonomi vid institutet för internationell ekonomi på Stockholms Universitet, anser att Riksbanken till viss mån är bakbunden och att hög risk på bostadsmarknaden är ofrånkomligt. Men han ser en en stor risk för hushållen i och med den utvecklingen.

– Stora skulder blir konsekvensen i en värld av låga räntor eftersom hushållens balansräkningar svällt i takt med att tillgångspriserna stigit. Risken med en stor balansräkning är att fallhöjden ned ökar. I ett lågräntesamhälle blir det helt enkelt mer pengar som står på spel och då kan de hushållen hamna i en otäck skuldsituation, fortsätter han.

Robert Boije anser att Riksbanken från det perspektivet kanske ska ta sig en funderare på att omvärdera inflationsmålet.

–Det man däremot möjligen kan diskutera är om Riksbanken till varje pris måste nå upp till inflationsmålet på 2 procent i ett läge där strukturella globala faktorer leder till dämpad inflation under långa perioder

–Vi har nu en lågräntemiljö utan historiskt motstycke och som också utgör lite av ett historiskt experiment där vi inte sitter inne med alla svaren, fortsätter Robert Boije.

Läs mer

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer