Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Inför räntebeskedet: Riksbankens vägval – kris eller krasch?

På onsdag levererar Riksbanken sitt räntebesked. I vågskålen ligger en vikande konjunktur och rekordhögt skuldsatta hushåll. Hur ser vägen framåt ut? Måste Riksbanken välja mellan pest eller kolera? fPlus har talat med flera ekonomer och bedömare om Riksbankens dilemman.

Flera år av extremt låga räntor har eldat på bostadsmarknaden och pumpat upp de svenska hushållens skuldkvot till rekordnivåer. Majoriteten av låntagarna har också rörlig ränta vilket gör dem känsliga för ränteförändringar.

Samtidigt blir allt fler tecken på en global ekonomisk avmattning synliga. De flesta prognosmakarna tror också på en avsevärd inbromsning i den svenska ekonomin under 2019.

Anders Palmér, före detta prognoschef på finansdepartementet, skrev nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet att det i detta läge finns en risk för att det blir fel hur Riksbanken än agerar.

Om den fortsätter på den inslagna vägen mot höjda räntor innebär det en risk att banken utlöser, eller i alla fall snabbar på, en ekonomisk nedgång i och med att hushållens konsumtionsutrymme minskar. Något som i sin tur kan få effekter på konjunktur och arbetslöshet, menar Palmér.

Å andra sidan riskerar fortsatta extremlåga räntor att utlåningsfesten hålls vid liv vilket resulterar i att skuldberget fortsätter att växa. Krisen skjuts då på framtiden men kan bli ännu djupare om och när bubblan brister.

Mats Kinnwall, chefsekonom Teknikföretagen

Så är perspektivet framåt pest eller kolera? De ekonomer och experter som fPlus har talat med har olika åsikter och perspektiv på dilemmat.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, ser en klar risk med eventuella fortsatta räntehöjningar kan slå mot ekonomin och utlösa en kris.

– Om räntan skulle sticka iväg finns det så klart en risk för att det påverkar konsumtionen och kriser utlöses ofta av olika finansiella obalanser. Att tillgångspriserna börjar falla samtidigt som många sitter kvar med höga skulder är en sådan obalans.

Lars EO Svensson, vice riksbankschef mellan 2007 och 2013, är däremot inte särskilt orolig för att Riksbankens agerande kommer att stjälpa ekonomin.

– Riksbanken kommer inte att sätta en ränta som stramar åt konsumtionen och utlöser en kris. Riksbanken ska normalt, annat än i kristid, heller inte ta hänsyn till eventuella effekter på den finansiella stabiliteten. Det är Finansinspektionens ansvar.

Även Robert Boije, chefsekonom på SBAB, anser att situationen inte är helt under kontroll men att det finns en finansiell beredskap för en nedgång.

– Precis på samma sätt som fallande räntor bidragit till ökad konsumtion så leder ökade räntor till fallande konsumtion. Men Finansinspektionens Bolåneundersökningar visar dock att de allra flesta hushåll har marginaler för att klara en ränteuppgång på flera procentenheter. Det behövs en rätt stor höjning av räntan om det ska utlösa en kris.

Lars EO Svensson menar att det inte finns en risk med att räntehöjningar skulle kunna leda till att bostadsbubblan spricker eftersom den inte existerar enligt honom.

– Det finns ingen "bostadsprisbubbla." Det är ett hjärnspöke. Det finns inga tecken på att bostadspriserna är högre än vad som är motiverat med hänsyn till fundamentala bestämningsfaktorer som bolåneräntor, inkomster, strukturell överefterfrågan och bostadsbrist i storstäderna.

Dagens höga bostadspriser är helt normala utifrån det lågräntesamhälle som vi lever i och som är det nya normala idag. Det är en verklighet som Riksbanken har det svårt att påverka, argumenterar han.

– Den neutrala räntan är den ränta som är förenlig med inflation på målet och full sysselsättning. Den bestäms av strukturella faktorer som sparande och investeringar i världen, inte av centralbanker. Faktorer som förändras långsamt och allt tyder på att den neutrala räntan kommer att vara låg under många år, fortsätter Lars EO Svensson.

Fianspolitiska rådet /HANDOUT / Fianspolitiska rådet

Även John Hassler, professor i ekonomi vid institutet för internationell ekonomi på Stockholms Universitet, anser att Riksbanken till viss mån är bakbunden och att hög risk på bostadsmarknaden är ofrånkomligt. Men han ser en en stor risk för hushållen i och med den utvecklingen.

– Stora skulder blir konsekvensen i en värld av låga räntor eftersom hushållens balansräkningar svällt i takt med att tillgångspriserna stigit. Risken med en stor balansräkning är att fallhöjden ned ökar. I ett lågräntesamhälle blir det helt enkelt mer pengar som står på spel och då kan de hushållen hamna i en otäck skuldsituation, fortsätter han.

Robert Boije anser att Riksbanken från det perspektivet kanske ska ta sig en funderare på att omvärdera inflationsmålet.

–Det man däremot möjligen kan diskutera är om Riksbanken till varje pris måste nå upp till inflationsmålet på 2 procent i ett läge där strukturella globala faktorer leder till dämpad inflation under långa perioder

–Vi har nu en lågräntemiljö utan historiskt motstycke och som också utgör lite av ett historiskt experiment där vi inte sitter inne med alla svaren, fortsätter Robert Boije.

Läs mer

Toppnyheter

IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

37 min
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Idag 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). TT
Alliansens framtid

Kritiken mot C: ”Svårt att se att det var helt ärligt”

M-ledaren Ulf Kristersson kritiserar i en intervju med SvD Centerpartiet för dess agerande i regeringsfrågan. Kristersson är kritisk till att C ringde och meddelade att det inte blir något Allianssamarbete 27 minuter före en pressträff då de blev stödparti åt Socialdemokraterna.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, säger han till SvD.

På frågan om han anser att C fulspelade i regeringsfrågan svarar han:

– Jag har svårt att se att det var helt ärligt.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD)/Ulf Kristersson (M)/Annie Lööf (C). TT
Alliansens framtid

Lööfs press på M och KD: Vill samla Alliansen igen

C-ledaren Annie Lööf vill samla Alliansen till nästa val, säger hon till Aftonbladet. Nu står Moderaterna och Kristdemokraterna inför ett ”vägval”, enligt Lööf.

– Det ligger ett tryck hos M och KD nu, om vilket vägval de ska göra framåt. Om de vill ha goda samtal med C och L, eller om de väljer en annan väg, säger hon till tidningen.

Alliansparterna har under de senaste veckorna inte pratat politik med varandra, men Lööf hoppas att samtalen ska komma igång.

Moderaternas toppnamn i EU-valet Tomas Tobé rasar mot Lööfs utspel och kallar det ”på gränsen till skamlöst”.

”Nu krävs att M inför nästa val måste acceptera att ge S veto mot borgerlig regering. Vad sägs om att stå upp för en borgerlig regering i stället?” twittrar han.

Igår 16:15
Läs mer om Alliansens framtid
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

1 tim
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

3 tim
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

5 tim
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

2 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild: Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

M-ledaren: Kan inte lösa allt med skattereformen

Ulf Kristersson (M) anser att det finns bra saker i januariavtalets 73-punktsprogram, men menar att prioriteringarna är märkliga.

– Men all respekt, både värnskatt och strandskydd är viktigt, men det är klart att gängskjutningarna, integrationsproblemen, kriminaliteten är vår tids riktigt stora saker, säger han i en intervju med SvD.

Om Moderaterna ska vara med på en stor skattereform måste det finnas en helhet de kan ställa sig bakom, säger M-ledaren till tidningen. Men regeringens skattereform tillsammans med L och C försöker lösa alla problem samtidigt, menar Kristersson. Och det tror han inte är möjligt.

3 tim
Irene Svenonius (M). Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Svenonius (M): Stockholm är inte landets bankomat

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) måste sluta se Region Stockholm som regeringens egen bankomat, skriver Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, i en debattartikel på Aftonbladet.

Svenonius menar att det är orimligt av Shekarabi att återuppväcka förslaget från skatteutjämningsutredningen som hon menar skulle kosta Stockholmsregionen 1,6 miljarder kronor. Pengar som hon menar behövs till sjukvård, kollektivtrafik och att möta tillväxten.

Hon anser att ansvaret för att kommuner och regioner som behöver stöd får det ska ligga på staten. ”Det ansvaret kan inte ligga på skattebetalarna i Stockholmsregionen.”

4 tim
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Löfven vill se kapitalskatt för att minska klyftorna

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Idag 13:30
Läs mer om Det svenska skattetrycket