Den akuta elkrisen

Industrins attack mot energibolagens monopolpriser

Den svenska basindustrin har hamnat i storbråk med kraftbolagen och deras prissättning. De jublar över att regeringen stoppar vad de kallar nätbolagens monopolpriser. Nätföretagen slår å sin sida slår larm om att nödvändiga investeringar i elnäten hotas och att elkrisen förvärras.

De svenska elnäten är i behov av nyinvesteringar när samhället elektrifieras i allt snabbare takt. Det handlar både om stora infrastrukturprojekt och företagsinvesteringar som försenas eller stoppas när nätkapaciteten i tillväxtregionerna inte räcker till.

Elnätsföretag som Ellevio och Vattenfall verkar på en monopolmarknad vilket innebär att Energimarknadsinspektionen (Ei) granskar skäligheten i deras avgifter för överföring och anslutning av el. Ei får i sin tur sitt uppdrag av regeringen.

Efter ett antal domstolsprocesser i början av 2010-talet kunde elnätsföretagen genomföra flera stora prishöjningar som fick mycket uppmärksamhet och kritik. För två år sen satte dåvarande energiminister Ibrahim Baylan ned foten och reglerade elnätsföretagen avkastningsmöjlighet från och med nästa avgiftsperiod som börjar 2020.

Baylan satte ned foten

Det beslutet har mötts av kraftiga protester från elnätsföretagen. De anser att prishöjningarna inte lett till övervinster utan att de varit rimliga i förhållande till de investeringar och det underhåll som näten krävt.

Men den stora faran ser elnätsföretagen i att de framtida investeringarna i elnäten hotas i och med den senaste intäktsregleringen.

Sveriges elnät blir allt äldre och det råder en bred samsyn kring att det krävs stora investeringar i näten för att klara de ökande elbehoven.

- I en tid när vi behöver förnya och modernisera Sveriges elnät mer än någonsin så försämrar man drastiskt incitamenten för att investera. Det går inte ihop, säger Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio.

- I Sverige har vi varit bortskämda med att det alltid kommer el ur uttaget. Givet dagens politiska inriktning för elnäten går vi mot en framtid där vi inte längre kan ta en tillförlitlig elförsörjning för givet, fortsätter Henrik bergström. Något som kommer att påverka såväl tillväxten som klimatarbetet negativt, anser han.

Även Eva Vitell chef för Kund  & Marknad på Vattenfall Eldistribution, är orolig.

– Vi anser att den begränsningen inte ligger bra till i tiden med tanker på de stora utmaningar som elnätens infrastruktur står inför. Vi håller just nu på att se över hur detta påverkar våra investeringar. Risken med det här förslaget är ju att det blir mindre investeringar.

Övervinster?

Tony Rosten är ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen. Han menar att elnätsföretagen har kunnat kamma hem övervinster och att regleringen inte hotar de framtida investeringarna.

– Eftersom nätföretagens ekonomiska avkastning steg kraftigt mellan 2012 och 2019 efter utfallet i domstolarna, såg vi ett behov av att förtydliga reglerna. Vi anser att företagen i och med det kommer till ett normalläge med en avkastning som står i rimlig proportion till den risk de tar. De tidigare avkastningsnivåerna har varit orimligt höga.

Han får medhåll från Mikael Möller som är Näringspolitisk chef på branschorganisationen för innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, som också är en del av SKGS - basindustrins energisamarbete.

– Det är viktigt att nätregleringen har den lägsta kostnaden för samhället som utgångspunkt. Nätbolagen verkar på en monopolmarknad och kunderna kan inte vända sig till något annat nätbolag om de är missnöjda. Därför är det viktigt att nätregleringen har ett tydligt kundperspektiv. Genom de skärpta reglerna kommer nu avkastningen för nätbolagen att minska.

– Vi ser inget hinder för nätbolagen att genomföra de mycket nödvändiga investeringarna i näten eftersom de får sina kostnader täckta. Vi ser ingen motsättning mellan rimliga avgifter och viktiga nätinvesteringar, fortsätter Mikael Möller.

”Rätt siffror måste användas”

Elnätsföretagen menar att Energimarknadsinspektionen och regeringen inte räknat rätt. Via intresseorganisation Energiföretagen har de låtit Mikael Runsten, ekonomie doktor knuten till Handelshögskolan i Stockholm, räkna på den nya regleringsmodellen.

Han menar att den modellen bygger på fel siffror eftersom den utgår i från vad elnäten en gång i tiden kostade när det byggdes. Om man istället tittar på vad det skulle kosta att bygga ett nytt likadant nät idag blir lönsamheten betydligt lägre, hävdar han.

– Analysen av lönsamhet har genomförts med för dåliga verktyg. Om man relaterar företagens resultat mot mycket gamla anskaffningsvärden ser företagen väldigt lönsamma ut. Detta är en synvilla, sa Mikael Runsten på ett seminarium som Energiföretagen nyligen anordnade där hans rapport presenterades.

Energiföretagens vd Pernilla Winnhed menar att det är viktigt att rätt siffror används.

– Denna rapport visar att många elnätsföretag felaktigt förknippas med övervinster vilket påverkar allmänhetens förtroende för branschen negativt. Jag hoppas att rapporten kan lägga grunden för en mer korrekt granskning av elnätsföretagens lönsamhet.

Tony Rosten anser dock att Mikael Runstens uträkning är missvisande eftersom de allra flesta elnätsföretagen har en avsevärt lägre finansieringskostnad än den nivå som bestämts i domstol och som Mikael Runsten räknat med. Dessutom får nätbolagen tillgodogöra sig värdeökningen utöver inflation på elnätstillgångarna, menar han.

– Beräkningarna döljer därmed de stora källorna till ökad avkastning för elnätsföretagen, säger Tony Rosten.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer