Magnus Berg, Per Ahl och Ulf Lindberg.
Det svenska skattetrycket

Industrin till attack mot den gröna skatteväxlingen

Nu kommer hård kritik från den svenska basindustrin mot den gröna skatteväxling på 15 miljarder kronor som är en del av januariöverenskommelsen. ”Det är endast ett sätt att få in pengar till statskassan, utan att det ger några miljömässiga förbättringar”, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

Tunga företrädare från den svenska basindustrin är kritiska till det nya förslaget om en grön skatteväxling där skatt på arbete och företagande ska minska samtidigt som miljöfarliga ämnen ska beskattas hårdare.

– Vi är inte emot en grön skatteväxling, men i detta fall är det tydligt att det bara handlar om att få in pengar till statskassan, eftersom man sätter ett visst värde från början i överenskommelsen. En grön skatteväxling värd namnet borde per definition innebära att skattebasen minskar och försvinner över tid, säger Ulf Lindberg.

Det betyder att som skatteväxlingen är konstruerad hjälper den inte till att fasa ut miljöfarliga ämnen samtidigt som det ges möjlighet för företagen att hitta andra alternativ och påbörja en ny väg framåt.

– För att åstadkomma det måste man ge olika incitament för de berörda företagen att våga satsa på de alternativen som man vill fasa in och ge stöd till forskning och innovation, fortsätter Ulf Lindberg.

Skarpt läge för gruvnäringen

För Per Ahl, vd på branschorganisationen Svemin, är det redan skarpt läge eftersom det är känt att förslaget innehåller en slopad reduktion av dieselskatten för gruvnäringen.

– Förslaget slår hårt och på en gång utan att ta hänsyn till att det inte finns ny teknik tillgänglig att fasa in. Vi arbetar för fullt med elektrifieringen och vi kommer att få se resultat framöver men i ett kort perspektiv saknas det alternativ till diesel. Det saknas ett helhetstänk, säger Per Ahl.

Risk att produktionen flyttar

Istället finns det en risk att skatteväxlingen slår direkt mot företagens konkurrenskraft.

– Som förslaget är konstruerat är risken att det bara blir en extra kostnad för våra medlemsföretag som de inte kan göra något åt. Risken är då att våra medlemsföretag flyttar produktion till andra länder eller att konkurrenter kan vinna marknadsandelar, säger Ulf Lindberg.

– Stora företag klarar så klart en kostnadsökning bättre, men det kan slå väldigt hårt mot små företag som det nyöppnade Kaunis Iron i Pajala. Risken är också att konkurrenter i andra delar världen där koldioxidutsläppen är större gynnas, fortsätter Per Ahl.

Aktuella exempel på miljöskatter som inte har lett till några miljömässiga förbättringar utan endast till kostnadsökningar för företagen är flygskatten och kemikalieskatten som infördes för cirka två år sen, menar han.

”Ren extrakostnad”

– Punktskatter som metod riskerar alltid att snedvrida konkurrensen vilket kan slå mot jobb och produktion i Sverige, säger Ulf Lindberg.

Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, vill inte kommentera den föreslagna gröna skatteväxlingen förrän det finns konkreta förslag på bordet.

– Nej, men vi följer så klart detta arbete noggrant. Rent generellt kan jag säga att det är viktigt att detta inte innebär att man inför dubbla styrmedel. Industrin får ju villkor för sin verksamhet, exempelvis avseende utsläpp, bestämd i tillståndsprövningar. Risken finns att man sedan inför en så kallad grön skatt på dessa utsläpp. En sådan skatt får ju ingen styreffekt, utan blir ju en ren extrakostnad.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer