Industrins lagervolym sjönk med 2,4 procent, eller 6,1 miljarder kronor, under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Det visar preliminär statistik från SCB, skriver DI.
Totalt, inklusive handeln, minskade svenska företag sina lager med 3,1 miljarder kronor, motsvarande en nedgång med 0,6 procent.
Vinsterna från tio år av arbetskraftsinvandring räcker för att finansiera den svenska vården, visar en ny rapport. Men skarpare migrationspolitik kan slå ut kalkylerna i framtiden. ”Finns risk att man slänger ut barnet med badvattnet”, säger företagsekonomen Karl Wennberg till Arbetsmarknadsnytt, AMN.
Svenska företagare rasar mot regeringens förslag att begränsa arbetskraftsinvandringen. Det går inte att lösa det akuta kompetensbehovet genom att bara anställa svenskar. ”Jag har odlat jordgubbar i snart 35 år och nästan aldrig haft vuxna svenskar som jobbat hos mig”, säger en frustrerad Eva Axelsson, ordförande i Bärfrämjandet, till Arbetsmarknadsnytt, AMN.
Det är problematiskt att man kan få ett samordningsnummer trots att man inte har rätt att vistas i Sverige och trots att personens identitet inte är fastställd, skriver Emma Unevik, ordförande för Almega Städföretagen i Dagens Samhälle.
”Våra medlemsföretag anstränger sig för att följa de lagar och regler som finns – nu är det upp till regeringen att täppa till kryphålen som gör det lätt för kriminella att sälja samordningsnummer”, skriver hon.
Almega Städföretagen föreslår tre konkreta åtgärder för att komma tillrätta med problemet:
Nu pågår det las-förhandlingar mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK. Dessa har skapat ett missnöje bland flera fackförbund som har valt att hoppa av. Mats Glavå, docent i arbetsrätt, säger till Arbetet att ”saklig grund” för uppsägning skulle kunna tas bort ur las.
– Det är inte så att det kommer bli vilda västern, säger han.
För att ta bort formuleringen om saklig grund måste dock andra förändringar införas. Den måste ersättas med avgångsvederlag och minskade möjligheter till visstidsanställningar. Mats Glavå säger också att det redan i dag finns andra lagar som ger skydd ifall uppsägningar om saklig grund togs bort, som till exempel diskrimineringslagen.
Det knakar i fogarna i sammanhållningen för LO:s anslutna fackförbund. Tidigare i veckan meddelade fem förbund att de hoppar av förhandlingarna med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. En av stötestenarna är en tvist om formuleringen ”saklig grund för uppsägning”.
Till SR Ekonomiekot Extra säger Kommunals ordförande Tobias Baudin att han inte förstår varför facket förväntas gå med på att ändra den punkten.
– Det kommer i aldrig i helvete att vara någonting som vi går med på från Kommunals sida.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till programmet att det nu är upp till LO:s styrelse att avgöra om förhandlingarna ska gå vidare.
”Sammantaget finns det ett antal faktorer som talar för att bostadspriserna kommer att fortsätta stiga under 2020”. Så säger Hemnets talesperson Staffan Tell till Dagens Industri.
Tell säger att bostadsmarknaden återhämtat sig i år och att affärerna gått snabbare. Dessutom har både priserna och budpremierna stigit.
Han motiverar också sin optimism kring nästa år med att allt fler bostadsköpare tror på stigande bopriser. I januari i år trodde 15 procent av köparna på stigande priser – nu ligger den siffran på över 30 procent.
Nyproducerade lägenheter säljs eller bokas återigen så nära inflyttningsdatumet att nyproduktion alltmer kan konkurrera med andrahandsmarknaden.
Under toppen 2017 var det fortfarande 600 dagar kvar till inflytt när 75 procent av nya bostadsprojekt i Stockholm hade bokats upp. Nu har antalet dagar återigen sjunkit till 250, visar statistik från bostadssajten Booli. Sajtens pressansvariga Matilda Adelborg kallar det en ”återgång till det normala”.
– Nyproduktion kan vara aktuellt även för köpare som inte kan planera en flytt med två års framförhållning, säger hon i ett pressmeddelande.
För första gången på nästan fem år kommer Sverige inte längre att ha en styrränta som är negativ. DN:s Din Ekonomi ställer fyra frågor till fyra ekonomer om vad som kan hända med bolånen:
1. Kommer Riksbankens direktion att höja räntan?
2. Gör de rätt i det?
3. Vad händer med boräntorna?
4. Vad ska bolåntagare tänka på?
På första och andra frågan svarar Sharon Lavie, familjeekonom Ikano Bank, att hon tror att räntan kommer att höjas, bland annat för att inflationen har stigit, och att hon nog hade valt att avvakta med att höja den till februari.
På tredje och fjärde frågan svarar Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea, att nivån på boräntorna inte enbart påverkas av nivån på reporäntan och att det därför är troligt att boräntorna fortsätter att vara låga. ”Det är nu ett bra tillfälle att binda åtminstone en del av sina boräntor”, säger hon vidare.
Även Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank, och Johanna Kull, sparekonom Avanza, gav svar på frågorna.
Inflation gör att priser stiger med tiden men efter ett decennium kostar ett premiumkonto hos Spotify och alla andra musiktjänster fortfarande en hundring. Samtidigt har videotjänster som Netflix stegvis skruvat upp sina priser.
Enligt Russ Crupnick på analysfirman Music Watch är orsaken den stenhårda konkurrens som råder på marknaden mellan aktörer som erbjuder i princip samma sak, skriver Rolling Stone.
– Den enskilt största skillnaden mellan musik och video är att Netflix har House of Cards och Orange is the New Black. Om du verkligen är ett fan av en tjänsts innehåll kan de komma undan med smygande prisökningar, säger han.
Dessutom lider varken Apple eller Amazon av uteblivna prishöjningar. Musiktjänsterna är en liten del av deras affär som i övrigt är tillräckligt lönsam, skriver Rolling Stone.
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson toppar listan över vilken partiledare som har högst förtroende bland väljarna för första gången, enligt en opinionsmätning från SVT/Novus. Första platsen är delad med Kristdemokraternas Ebba Busch Thor, som backar med 4 procentenheter. 31 procent av de svarande uppger att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Åkesson respektive Busch Thor.
Samtidigt tappar statsminister Stefan Löfven (S) mest av alla partiledare. Han faller 6 procentenheter och får en siffra på 23 procent.
I botten finns Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Per Bolund samt Liberalernas Nyamko Sabuni.
Statsminister Stefan Löfven (S) tappar förtroende bland väljarna enligt en opinionsmätning från SVT/Novus. Han menar att resultatet inte är ”så märkligt” med tanke på gängvåldet i form av senaste tidens skjutningar och sprängningar. Löfven tror att det finns en ilska bland befolkningen.
– Jag är lika arg på den organiserade kriminaliteten, gängen som tar sig de här rättigheterna. Då är det inte märkligt att det är det parti som sitter i regeringen som den ilskan riktas mot, säger Stefan Löfven till SVT.
Löfven förlorar mest förtroende av alla partiledare. Han faller 6 procentenheter och får en siffra på 23 procent.
Opinionsläget och januariavtalet är några av de ämnen som tas upp på dagens ledarsidor.
Partierna bakom januariavtalet – S, MP, C och L – har förlorat greppet om fler hjärtefrågor skriver DI:s PM Nilsson. Det visar historien om Arbetsförmedlingen, där högerpartier och Vänstern lyckades enas i sitt ställningstagande. ”M, KD, SD och V kan hitta gemensamma beröringspunkter i allt möjligt, och om inte i annat så i ren oppositionslusta”, skriver Nilsson.
Samtidigt ser opinionsläget inte särkilt ljust ut för regerande Socialdemokraterna, skriver Jenny Wennberg på Aftonbladet. Löfven har problem med trovärdigheten, speciellt när han försvarar januariavtalet med att kompromisser görs för kollektivet. Wennberg menar att ”de människor Stefan Löfven förbättrat livet allra mest påtagligt för med januariavtalet är trots allt de rika männen som får del av 6 miljarder i slopad värnskatt”.
Dagens val i Storbritannien och Moderatledaren Ulf Kristerssons jultal är två av ämnena som avhandlas på dagens ledarsidor.
Det brittiska valet gör inte att brexitvåndorna tar slut – men det kommer ge britterna en möjlighet att gå vidare, med eller utan en ny folkomröstning, skriver DN:s ledarsida.
Expressens ledarsida skriver att valet mellan Torypartiets Boris Johnson och Labours Jeremy Corbyn är ett val mellan pest och kolera. Det är vansinne av Johnson att inte vilja förlänga övergångstiden för ett EU-utträde och Corbyns brexitpolitik är i det närmaste obegriplig, resonerar man och skriver: ”Oavsett valutgång ter sig Storbritanniens själva framtid som högst osäker. Stackars britter!”
Aftonbladets ledarskribent Jenny Wennberg fokuserar istället på den svenska inrikespolitiken och Ulf Kristerssons jultal. Hon menar att det är magstarkt att höra M-ledaren prata om ojämlikheten i skolan när partiet samtidigt är motståndare till att få ett slut på vinstjakten och inte vill röra det fria skolvalet.
