Skyddsartiklar till coronapandemin, gamla kläder och mat som annars skulle ha kasserats. Nu riskerar goda initiativ och gåvor att beskattas, trots uteblivna intäkter. ”Skatteverket låtsas som att det finns en intäkt som man kan betala skatt på”, säger Roger Persson Österman, professor i juridik, till fPlus.

I samband med coronakrisen väljer allt fler företag att ge bort mat, skyddsprodukter eller handsprit till vårdpersonal. Även sedan tidigare har en större medvetenhet kring frågor om hållbarhet gjort att allt fler företagare vill skänka – istället för att kasta – varor som inte längre lämpar sig för försäljning.

Men den givmildheten riskerar att ha ett pris i form av skattekostnader, menar flera experter. Anledningen till det är oklarheter kring reglerna om den så kallade uttagsbeskattningen.

– Vid en eventuell uttagsbeskattning blir det som om varan som skänks bort hade sålts till sitt marknadsvärde, säger Richard Hellenius, expert på företagsbeskattning på Svenskt Näringsliv.

Uttagsbeskattningen handlar enkelt uttryckt om att den vara som har ”tagits ut” ur exempelvis en butik också ska beskattas, därav namnet. Detta kan gälla även om varan har skänkts bort. Samma princip gäller om det rör sig om en tjänst.

– Säg att en matvarubutik har köpt in en förpackning köttbullar för 20 kronor och sålt den för 40 kronor i butik. Normalt leder det till två skattebetalningar – moms på priset och skatt på vinsten. En uttagsbeskattning för inkomstskatt innebär att företaget deklarerar och skattar den skänkta varan som om den hade sålts för sitt marknadsvärde, 40 kronor i det här fallet, säger Richard Hellenius.

fPlus har tidigare skrivit om hur vårdpersonal i samband med coronakrisen riskerar att förmånsbeskattas om företag donerar gåvor, som matlådor, till dem – ett problem som riksdagen nu har bett regeringen att åtgärda. Men vid en eventuell uttagsbeskattning beskattas även företagaren.

”Inte sålt något och inte fått in några pengar”

Det ursprungliga syftet med uttagsbeskattningen är att företag ska behandlas neutralt och att de inte ska kunna missbruka sin situation. Som exempel säger Richard Hellenius att en bilhandlare inte ska kunna ge bort en av företagets bilar till sin mamma utan att betala den skatt som skulle ha betalats om den hade sålts till en kund. Annars blir det som att gåvan av bilen indirekt subventioneras av staten.

Skatt på låtsasinkomst kan man kalla det för.

Men i takt med att företag blir mer intresserade av hållbarhetsfrågor är det allt fler som skänker bort sådant som är gammalt eller har skavanker. I dessa fall hade alternativet varit att produkterna kasserades, inte att de hade sålts. Roger Persson Österman, professor på juridiska institutionen vid Stockholms universitet, påpekar att intäkterna – och i förlängningen skatten – ändå hade blivit noll kronor.

– Man har inte sålt något och inte fått in några pengar men Skatteverket låtsas vid uttagsbeskattning som att man har fått en intäkt som man ska betala skatt på. ”Skatt på låtsasinkomst” kan man kalla det för, säger han och fortsätter:

– Och eftersom man inte har fått någon intäkt måste man betala skatten från andra pengar. I många fall är det helt riktigt men när det handlar om kasserade varor blir det fel, säger han.

Roger Persson Österman.

Roger Persson Österman är en av två experter – skatteexpert Ulrika Grefberg är den andra – som i våras fick lämna in ett utlåtande till Svenskt Näringsliv om uttagsbeskattningen. Enligt honom och Richard Hellenius behövs det egentligen ingen lagändring för att komma åt problemen med uttagsbeskattningen utan det räcker med ett publikt ställningstagande från Skatteverket.

Skatteverkets svar otydligt

Men Skatteverket har nu meddelat att myndigheten inte kommer att ge några egna tillkännagivanden på den punkten. Richard Hellenius berättar att Svenskt Näringsliv skickade ett brev till myndighetens högsta juridiska chef i april där de efterfrågade en offentlig bekräftelse på att uttagsbeskattning inte ska ske i situationer som de ovan nämnda.

Skatteverkets svar blev dock otydligt, menar han, eftersom myndigheten bland annat skriver att de varor som skulle ha kasserats i vissa fall kan ha ett marknadsvärde – och hade exempelvis kunnat säljas vidare till outletbutiker – och i vissa fall inte. Det är i princip bara om varorna saknar marknadsvärde som en uttagsbeskattning inte behöver ske.

Som det är nu kastar i stället många företagare varor för att de har hört att det kan bli skatteproblem om man ger bort dem.

Richard Hellenius anser inte att Skatteverket har bringat klarhet i frågan och skickade den därför vidare till Finansdepartementet i slutet av maj. Nu hoppas han att antigen regeringen eller riksdagen ska agera för att gåvor i nämnda situationer ska kunna undantas från uttagsbeskattning.

– Som det är nu kastar i stället många företagare varor för att de har hört att det kan bli skatteproblem om man ger bort dem, säger han.

Vad gäller skyddsprodukter och annat som doneras i samband med coronakrisen skriver Skatteverket att det rör sig om produkter i gott skick som därför har marknadsvärde och ska beskattas. ”Enligt Skatteverket ska en överlåtelse av sådana produkter under marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat föranleda uttagsbeskattning. Några skäl mot uttagsbeskattning har inte framkommit.”, skriver myndigheten som svar.

Richard Hellenius är inte särskilt förvånad över myndighetens svar gällande skyddsprodukter men tycker att det framstår som olyckligt under pågående pandemi.

– Vad gäller skyddsprodukter och liknande är domstolspraxis hård – här behöver i stället lagstiftaren agera. Medan flera andra länder i EU har antagit skattelättnader för sådana donationer har den svenska regeringen suttit passiv.

Richard Hellenius.