Sören Andersson
Avtalsrörelsen

IF Metalls ordförande: Vi laddar alltid för strejk

När facken inom industrin presenterade sina krav inför avtalsrörelsen var det många som höjde på ögonbrynen och menade att det var höga krav. Men medan kritikerna tror att för höga löneökningar drabbar jobben så tror IF Metalls ordförande att kraven bidrar till stabilitet.

När facken inom industrin nyligen presenterade sina krav inför avtalsrörelsen var det många som reagerade på den förhållandevis höga siffran. Inför en avtalsrörelse som till stor del kommer att präglas av en försämrad konjunktur och hot om såväl brexit som handelskrig begär de fem fackförbunden högre löneökningar än inför förra avtalsrörelsen. Till det kommer pensionsavsättningar som gör att den sammantagna kostnadsökningen blir närmare fyra procent, om facken inom industrin får som de vill.

Hur tänkte ni?
– Visst, det är ett högre krav. Och det är en klar nedmattning, men det är från en oerhört hög nivå. Efter finanskrisen gjorde vi en medveten nedtrappning 2013 och för att vi insåg att vi behövde stärka svensk industris konkurrenskraft under ett antal år. Vi har legat så sedan 2013. Men nu har produktionen ökat och exportutvecklingen och lönsamheten har varit goda. Svensk industris konkurrenskraft har stärkts och då har vi gjort bedömningen att en liten upptrappning skulle fungera.

– Om vi skulle ställa krav efter konjunkturen så skulle vi kunna spä på och då skulle vi få ännu större svängningar. Vi vill ju ha en stabilitet. Vår övertygelse är att vi bidrar till det.

Det säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson. När hon tar emot Arbetsmarknadsnytt på sitt kontor på Olof Palmes gata i Stockholm har det gått några dagar sedan kraven presenterades. Avtalsrörelsen närmare sig med stormsteg. Efter årsskiftet sätter förhandlingarna igång på allvar och först ut är industrin, som ska sätta det så kallade märket, lönenormeringen för hela arbetsmarknaden.

Hur viktigt är industriavtalet?
– Det är oerhört viktigt för den svenska lönebildningen. Det har gett ett bra resultat och 20 år av reallöneökningar. Det är ett bra ”record”, säger Marie Nilsson.

– Det är generellt sett unikt för Sverige, att vi har haft reallöneökningar för i stort sett alla branscher, medan andra länder inte har haft det utan har stått och stampat, konstaterar hon och refererar till internationell forskning.

Ser strejken som ett kärnvapen

I och med de högre lönekraven från facken inom industrin kom också spekulationer om att facken laddar för strejk mer nu än tidigare avtalsrörelser.

– Vi laddar alltid för strejk, säger Marie Nilsson

– Vi förbereder oss alltid för att ta till det yttersta vapnet. Det gör vi inte extra mycket den här gången, utan vi gör det mycket varje gång. Det är som att göra en brandövning, vi testar organisationen och ser till att vi är förberedda.

I förberedelserna ingår att vara redo att betala ut ersättningar, men också att se över vilka företag som skulle vara intressanta att ta ut i strejk, om det skulle gå så långt.

– Vi säljer fredsplikten så det är klart att vi alltid förbereder oss.

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

2 tim
Kamala Harris. Arkivbild. Brynn Anderson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kamala Harris blir Bidens vicepresidentkandidat

Kamala Harris blir Joe Bidens vicepresidentkandidat. Beskedet kommer efter månader av förhandsspekulationer.

”Joe Biden kan ena det amerikanska folket eftersom han har ägnat hela sitt liv åt att kämpa för oss. Och som president kommer han att bygga ett USA som lever upp till våra ideal”, skrev Harris på sitt instagramkonto efter att hennes namn avslöjades.

Den 55-åriga Harris är senator från Kalifornien. Hon deltog i Demokraternas primärval i vintras men hoppade av på ett tidigt stadium.

”Det är en stor ära för mig att välja Kamala Harris – en orädd kämpe för den lilla människan och en av landets bästa politiker – som min vicepresident”, skrev Biden på Twitter.

Igår 20:18
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Jacinda Ardern. Mark Mitchell / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Valet i Nya Zeeland kan skjutas upp efter nya fall

Valet i Nya Zeeland kan skjutas upp efter att landet fått fyra nya rapporterade fall av covid-19, de första på 102 dagar, rapporterar AFP.

– Vi söker hjälp av valkommissionen så vi har alla alternativ öppna. Inga beslut är tagna än, säger landets premiärminister Jacinda Ardern.

Landets parlament skulle ha lösts upp under onsdagen för att valet skulle kunna genomföras, men att det kan ske när som helst innan den 13 oktober. Det skulle därmed kunna förskjuta valet som var tänkt att hållas den 19 september.

2 tim
Personer med munskydd i Frankrike. Michel Euler / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Försämrat läge i Frankrike: ”Utveckling åt fel håll”

Antalet coronafall i Frankrike har nästan fördubblats sedan för några veckor sedan, skriver BBC. 1 397 personer rapporterades ha smittats måndag till tisdag.

– Den epidemiologiska situationen försämras: 2 000 nya fall per dag jämfört med 1 000 nya fall för tre veckor sedan, säger premiärminister Jean Castex och varnar för att utvecklingen ”går åt fel håll”.

Över 30 000 personer har dött av coronaviruset i Frankrike som har drygt 67 miljoner invånare.

2 tim
Kvinnor med munskydd i Spanien. Paul White / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökad smitta i Spanien: ”Det är en kritisk tidpunkt”

Antalet bekräftat smittade av coronaviruset stiger igen i Spanien – bara sju veckor efter att landets våg börjat ge vika, skriver AFP.

Den senaste veckan har i genomsnitt nästan 5 000 nya fall rapporterats om dagen, vilket är en högre siffra än för Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien tillsammans.

– Det är en kritisk tidpunkt. Vi är precis vid den punkten där saker och ting kan bli bättre eller sämre, säger forskaren Salvador Macip till nyhetsbyrån.

Spanien, som tidigt under pandemin var hårt drabbat, hade några av Europas hårdaste restriktioner. Landet öppnade igen den 21 juni.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Svensk Handels näringspolitiske chef Mats Hedenström.  Pressbild/Svensk Handel
De svenska krispaketen

Svensk Handel vill se längre hyresstöd för modebutiker

De tillfälliga hyres- och omställningsstöd som regeringen har beslutat om är bra åtgärder, men de behöver förlängas och riktas mot de företag som behöver dem mest. Det anser Svensk Handel.

Enligt branschorganisationens näringspolitiske chef Mats Hedenström har coronakrisen visat vikten av likvärdiga spelregler för svenska handlare och deras utländska konkurrenter.

– Med några av Europas högsta hyror och arbetskraftskostnader blir det tufft att överleva och då är den av regeringen föreslagna sko- och klädskatten det sista vi behöver, säger han i ett pressmeddelande, i samband med morgonens Stilindex.

2 tim
Kockar som förbereder mat.  Lisa Arfwidson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småföretagarna: Sänk arbetsgivaravgiften igen

För små företag har utformningen av regeringens coronastöd varit som att luta sig mot ett duschdraperi. Det skriver Mattias Andersson från Småföretagarnas Riksförbund på SvD Debatt.

Det som gett bäst effekt för småföretagarna är de sänkta arbetsgivaravgifterna som avslutades sista juni, menar han.

”När regeringens semesterlunk snart övergår till budgetförhandlingar föreslår därför Småföretagarnas Riksförbund att en förlängning av sänkt arbetsgivaravgift resten av året omedelbart aviseras”, skriver Mattias Andersson.

Igår 21:01
Amanda Lind/Karin Pettersson. TT
undefined

”Antingen är Lind för svag eller så bryr sig inte S”

Kritiken mot kulturminister Amanda Lind växer sig starkare på landets kultursidor. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson påpekar att det är en vecka sedan Lind sa att hon tryckt på regeringen för att understryka att det är viktigt att ge kulturbranschen bättre förutsättningar. Men några nya besked har inte kommit.

”Det går inte att tolka på annat sätt än att miljöpartisten Lind antingen är för svag för sitt uppdrag eller att Socialdemokraterna struntar i frågan”, skriver Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson.

DN:s Johan Hilton uppmärksammar tidningens egen sammanställning av hur mycket pengar som branschen har förlorat under krisen. Inom kort kommer både det offentliga och privata kulturutbudet minska dramatiskt, skriver han.

”Ingrip i handlingen, Amanda Lind”.

Igår 14:38
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

35 min
Vladimir Putin meddelade i dag att Ryssland har tagit fram och godkänt världens första vaccin mot coronaviruset. Alexei Nikolsky / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Kan avskräcka människor i hela världen”

I Ryssland handlar jakten på ett vaccin mot coronaviruset inte bara om att begränsa pandemin och att läkemedelsföretag kan göra stora vinster – det handlar även om nationell prestige, skriver SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström i en analys.

”Chefen för den ryska fond som finansierar utvecklingen av vaccinet, Kirill Dmitrijev, har kallat det hela för ett ’Sputnik-ögonblick’. Han syftar på att hela världen togs på sängen när Sovjet 1957 sköt upp en satellit i rymden.”

Men att godkänna ett otillräckligt testat vaccin innebär stora risker – inte bara för Ryssland utan för hela världen, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

”Om vaccinet skulle visa sig ge allvarliga biverkningar kan det också avskräcka människor i hela världen från att vaccinera sig med ett annat vaccin, som visat sig vara effektivt och säkert i studier.”

BBC:s hälsokorrespondent Fergus Walsh skriver att president Putin är ivrig att skicka ett tydligt budskap om Rysslands förmåga. ”Men att bara vara först räcker inte”, tillägger han.

Igår 13:45
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin