Jan-Erik Andelin

I svenska och finska vatten simmar samma politiska idéer

Samma lösningar om skatter, boende och konsumtion går igen i de olika länderna i Norden, skriver Jan-Erik Andelin, utrikeskorrespondent i Stockholm i sin senaste krönika för fPlus.

Innan det blev klart att Sverige skulle få en regering på Andreas Norléns tredje av fyra försök, rös vi en morgon till på telefonlinjen, min nyhetschef i Helsingfors och jag i Stockholm.

Ett extraval i Sverige verkade oundvikligt. Och det kunde bli en redaktionell utmaning för oss ifall det drog ihop sig till riksdagsval i både Sverige och Finland samma söndag i april.

Lyckligtvis blev det inte så. Finland går nu ensamt till val den 14 april. Det blir också slutet på mandatperioden för den konservativa ”Åkesson-koalition” som Finland, steget före Sverige, redan har prövat i fyra år.

Statsminister Juha Sipilä har regerat på en bas som i Sverige motsvaras av M, SD och ett C som i Finland är betydligt värdekonservativare (och större) än Annie Lööfs skogsgröna liberaler.

I Finland och Sverige tycks samma politiska idéer under ytan simma ut och in i tystnaden bland politikens bryggpålar.

Finland har också en värnskatt – som av militärhistoriska skäl tycks heta så i Sverige. I Finland kallas den ”solidaritetsskatt” sedan den i vår brokiga regeringspraxis 2013 infördes av en S-finansminister under en högerstatsminister. I Finland slår den till först vid årsinkomster på över 740 000 kronor och är till skillnad från Sveriges fem procent bara två procent.

Svensk skattebild är rätt lik dagens finländska. Vi är vardera i Europas topp-fem. Finland beskattar medellöntagare och förmögenhet lite hårdare; Sverige tar ut lite mera av rika privatpersoner samt av företagen, i både skatt och arbetsgivaravgifter.

I Finland införde företagsledaren Juha Sipilä – som tog steget att bli politiker, centerledare och statsminister – år 2016 tre kiky-dagar, extra arbetsdagar för alla finländare. I en överenskommelse med arbetsmarknadens parter sänkte hans regering i utbyte mot det löneskatten för arbetstagarna, och socialavgifterna för arbetsgivarna. Kiky kommer från en finsk förkortning av ordet för konkurrenskraft.

När Stefan Löfven nu tar itu med Januariavtalets skrivningar om arbetsrätten och de svenska uppsägningsreglerna kan det vara bra att minnas vad Sverige ur finländskt perspektiv för stunden har. Det är en relativ fred på arbetsmarknaden.

Finland har tio gånger fler arbetskonflikter och strejker än Sverige. Inte sällan har de kulminerat i en förödande sympatistrejk av det finska transportfacket som framför allt har stoppat exporthamnarna.

Finland kan också ha stora politiska strejker som till exempel då FFC, Finlands LO, gick ut mot den finländska regeringens nya flexicurity-modell för arbetslösa, modellerad på Danmark.

En finländsk arbetssökande mister flera procent av sina stödpengar om hen inte under en viss tid tar emot småjobb, är minst mikroföretagare eller går på fortbildande kurser. Större klipp i stödet blir det om man inte under två månader enligt plan söker minst ett jobb i veckan.

När stora delar av Sverige oroar sig för att SD en dag ska vandra in i regering och departement, är det kanske tänkvärt att den finländska ”aktiverande flexicurityn” infördes av en idébroder och sannfinländare som arbetsminister. Jari Lindström är en före detta lokal fackpamp från en nedlagd pappersindustri i sydöstra Finland. Utan större stöd från ett rutinerat parti var han också snabbt sjukskriven för att ministerjobbet var för brett och svårt.

Att komma till makten som populist innebär inte bara att man kan orera än mera om invandringen och motorsporten, fast nu med ministerbil och Säpovakt. Man tvingas också ta itu med rikets stora löpande frågor och utmaningar, och det med risken att bli impopulär.

I det avtal Stefan Löfven gjorde med mittenpartierna ska hyrorna släppas fria. Det har också betydelse i Sverige där tre av fem av er bor på hyra. I Finland har bara hälften så många hyresbostad och tvingas i stället skuldsätta sig och äga sin bostad. Finländsk snitthyra är också högre, kring 130 kronor per kvadrat mot den svenska siffran, drygt 90 kronor.

Finland avreglerade sin hyresmarknad 1995 och saknar också den mäktiga organisation som Hyresgästföreningen i lag är i Sverige. Den finländska avregleringen skapade gott om hyresbostäder långt in på 2000-talet. Först nu har hyrorna skenat iväg särskilt i Helsingforsregionen så att allt flera behöver bostadsbidrag. Det blir dyrt för kommunerna och driver många låginkomsttagare längre ut i storstädernas periferi.

I Sverige klagar många på att S, med Margot Wallström och Peter Hultqvist, har tagit monopol på utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken. Fast i den svenska valrörelsen var det inte så många som anmälde sig för att utmana dem heller.

Sverige har samma konsensus om världen utanför landets gränser som vi i Finland har om skolan. Medan varje ny regering i Sverige vill införa nya grepp på pedagogiken – den här gången om betyg och mobiltelefoner – så är skolan i det finländska samhället en stombalk som det råder stort politiskt samförstånd kring, årtionde efter årtionde.

Därmed inte sagt att inte skolan skulle ha tagit stryk i Finland under de gångna fyra åren. Den har det långt knepigare än sitt segt goda Pisarykte i världen.

Den avgående nationalkonservativa regeringen i Helsingfors har inte heller varit särskilt vänlig mot bildning. Helsingfors universitet tvingades säga upp närmare 400 personer – utöver dem som lämnade skeppet, inte minst professorer, och sökte sig andra jobb i huvudsak utomlands.

Regeringen har också skurit hårt i Finlands ”yrkesskolor” som motsvaras av Sveriges yrkesinriktade gymnasier. I Finland håller en väldig bulk av utbildningsansvar på att skyfflas i famnen på finländska arbetsgivare och företag.

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Toppnyheter

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire. Benoit Tessier / TT NYHETSBYRÅN
Trumps nya tullar

Franske ministern: USA:s tullar en ”fientlig handling”

USA:s nya tullar mot EU är en ”fientlig handling” mot allierade. Det sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till reportrar i samband det IMF:s och Världsbankens pågående årsmöte i Washington, rapporterar AFP.

– Det här fientliga handlingarna är inte välkomna, fortsatte han.

Under natten till fredagen införde USA rekordhöga tullar bland annat mot flygplanstillverkaren Airbus och på flera EU-varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar, motsvarande 72,5 miljarder kronor.

2 tim
Sofia Tanaka/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU: Måste vidta åtgärder efter USA:s höjda tullar

EU är nu tvungna att svara på USA:s höjda tullar mot unionen. Det säger handelskommissionär Cecilia Malmström.

– Vi beklagar USA:s val att gå fram med tariffer, säger Malmström i ett uttalande under fredagen.

– Det här lämnar oss utan något annat alternativ än att fortsätta på den inslagna vägen med tariffer i fallet med Boeing, där USA har brutit mot WTO:s regler.

Det var under natten till i dag som rekordhöga tullar mot EU-varor för 7,5 miljarder trädde i kraft.

Tullarna är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus som är i en långdragen konflikt med amerikanska Boeing samt europeiska livsmedelsvaror som ost, vin och whisky.

5 tim
Regis Duvignau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA-tullar mot EU:s Airbus och whisky trädda i kraft

Natten till fredagen trädde USA:s tullar mot EU i kraft. Tullarna gäller varor värda totalt 7,5 miljarder dollar. De är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus samt europeiskt vin och whisky.

Flygplanen från Airbus kommer att kosta ytterligare 10 procent när de importeras till USA. Vin från Frankrike, Spanien och Tyskland beläggs med 25-procentiga tullar.

Frankrikes finansminister Bruno Le Marie har sagt att EU kommer att svara USA inom ramarna för handelsorganisationen WTO:s regler. Han säger samtidigt att det är ansvarsfullt att undvika konflikter i samband med den ekonomiska avmattningen.

– Dessa beslut kan ha väldigt negativa konsekvenser både från ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv.

Tullarna mot Airbus träder i kraft bara en dag efter att USA fått grönt ljus från WTO.

Idag 05:24
Läs mer om Trumps nya tullar
Morgan Johansson (S)/Syriska flyktingar. TT
Kriget i Syrien

”Vi ska inte tillbaka till flyktingsituationen 2015”

Striderna i norra Syrien har drivit över 300 000 människor på flykt – en utveckling som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kallar ”oroande”, rapporterar Expressen. Samtidigt menar han att det i dag är svårare för människor att ta sig genom Europa och att Sverige har en annan lagstiftning än under flyktingvågen 2015.

”Det gör att risken för en ny flyktingkris i Sverige, likt 2015, är avsevärt mindre. Migrationsverket har en beredskapsplan och regeringen har en nära dialog med Migrationsverket. Vi ska inte tillbaka till den situationen vi hade 2015”, skriver han i ett mejl till tidningen.

2 tim
Erdogan i Istanbul i dag. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erdogan kallar Trumps brev ”över gränsen”, lovar svar

Donald Trumps omtalade brev till sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var över gränsen för vad som är acceptabelt i diplomatiska kontakter. Det säger Erdogan i sin första kommentar om brevet, enligt Bloomberg.

I det ovanliga brevet varnade Trump Erdogan för att gå för hårt fram i sin invasion av norra Syrien.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” skrev den amerikanske presidenten.

Erdogan säger att ett svar på brevet inte är högst på agendan just nu.

– Men när tiden är den rätta, så kommer nödvändiga åtgärder att vidtas.

2 tim
Skadad man behandlas på sjukhuset i Tal Tamr i Syrien nära den turkiska gränsen. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Amnesty anklagar Turkiet: ”Allvarliga krigsbrott”

Kurdiska röda halvmånen uppger att minst sex personer vårdas för brännskador som de fått av okända vapen, skriver The Guardian.

FN kommer att samla information om krigsföringen i nordöstra Syrien och uppgifterna om att kemiska vapen används av de turkiska styrkona.

Samtidigt anklagar nu Amnesty Turkiet för krigsbrott skriver flera medier. Organisationen menar att Turkiet gjort sig skyldiga till ”allvarliga överträdelser och krigsbrott” sedan offensiven i nordöstra Syrien inleddes 9 oktober.

5 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Akademiska sjukhus/Björn Kadell. TT
Krisen i sjukvården

Materielkrisen riskerar att fortsätta i flera månader

Läget i Region Uppsala är fortsatt instabilt och det finns en överhängande risk för att materielkrisen i vården kommer att fortsätta en lång tid framöver.

– Det kan mycket väl röra sig om flera månader, säger Björn Kardell, logistikchef vid Region Uppsala, på en presskonferens.

80 procent av all planerad kirurgi genomförs nu och alla nödvändiga och så kallade tidskritiska operationer genomförs.

Verksamheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att rulla på, men medicinska prioriteringar kommer behöva göras för vilka patienter som kan få vård på grund av materielbristen.

4 tim
Erik Weiman, till höger, vid en tidigare pressträff.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledningen i krismöte: ”Vi vill att det ska bli rätt”

Under fredagsförmiddagen höll alla ordföranden i de drabbade regionerna ett krismöte, skriver flera medier. Enligt Monica Johansson från region Södermanland (S) har de målat med de ”breda penseldragen” i diskussionerna om hur materielbristen kunnat uppstå.

Erik Weiman (M) från Region Uppsala vill inte svara på om man kommer att försöka avbryta kontraktet med leverantören i förtid.

– Först ska vi lösa den akuta krisen. Vi vill att det ska bli rätt, och vill inte förhasta oss, säger han till TT.

Senare under fredagen väntas en pressträff där regionerna ska berätta hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Arkivbild.  isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skåne erbjuder regionerna hjälp under materielkrisen

Region Skåne har erbjudit hjälp till de regioner som tvingats ställa in operationer på grund av materielbristen, rapporterar Ekot. Skåne har frågat regionerna om de kan hjälpa till med utrustning, och de ser nu över vilken hjälp som behövs.

– Jag tycker vi har ett ansvar att vara solidariska mot varandra inom regionerna när vi hamnar i den här typen av mycket besvärliga situationer, säger Gilbert Tribo (L), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Skåne.

Under fredagen höll alla drabbade regioner ett krismöte. I till exempel Uppsala finns ännu inget besked om hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild/Ulf Kristersson TT
De ensamkommande flyktingarna

M: ”Var det här vi varnade för med gymnasielagen”

På punkt efter punkt har farhågorna med den så kallade gymnasielagen besannats, larmade SKL i går.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson instämmer i kritiken.

– Det var det här vi varnade för. Men det finns ingen bättre lösning än att tillämpa lagen och då ska de som inte uppfyller kraven för att få stanna i Sverige också lämna Sverige, säger han till TT.

En del av kritiken från SKL går ut på att lärare hamnar i kläm när betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd.

Kristersson säger att han lider med lärare som tvingas uppfatta sig som domare, men att deras uppgift i grund och botten är att säga om personer studerar och vilka resultat de når.

– Men jag förstår att de tycker att det är en otroligt obehaglig situation och det var en av våra kritikpunkter från början.

3 tim
Manifestation för ensamkommande unga i Stockholm, 2018. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Gymnasielagens risker besannas på varje punkt”

Gymnasielagen som gav ensamkommande unga rätt att stanna i Sverige är svårtolkad och måste ses över, skriver SKL:s ordförande Anders Knape i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Lagen trädde i kraft i juli förra året och omfattar 7 800 ungdomar. På punkt efter punkt har farhågorna kring lagen besannats, enligt Knape. Efter 15 månader ska de unga nu ansöka om förlängt uppehållstillstånd med stor ovisshet som följd, skriver han.

Knape nämner bland annat att skolpersonal står utan vägledning, att utbildningsplatserna är för få och kostsamma och att många unga drabbas av psykisk ohälsa. Han varnar också för ett växande parallellsamhälle när unga som omfattats av lagen får avslag på ansökningar om förlängning.

Igår 07:56
Läs mer om De ensamkommande flyktingarna