Jan-Erik Andelin

I svenska och finska vatten simmar samma politiska idéer

Samma lösningar om skatter, boende och konsumtion går igen i de olika länderna i Norden, skriver Jan-Erik Andelin, utrikeskorrespondent i Stockholm i sin senaste krönika för fPlus.

Innan det blev klart att Sverige skulle få en regering på Andreas Norléns tredje av fyra försök, rös vi en morgon till på telefonlinjen, min nyhetschef i Helsingfors och jag i Stockholm.

Ett extraval i Sverige verkade oundvikligt. Och det kunde bli en redaktionell utmaning för oss ifall det drog ihop sig till riksdagsval i både Sverige och Finland samma söndag i april.

Lyckligtvis blev det inte så. Finland går nu ensamt till val den 14 april. Det blir också slutet på mandatperioden för den konservativa ”Åkesson-koalition” som Finland, steget före Sverige, redan har prövat i fyra år.

Statsminister Juha Sipilä har regerat på en bas som i Sverige motsvaras av M, SD och ett C som i Finland är betydligt värdekonservativare (och större) än Annie Lööfs skogsgröna liberaler.

I Finland och Sverige tycks samma politiska idéer under ytan simma ut och in i tystnaden bland politikens bryggpålar.

Finland har också en värnskatt – som av militärhistoriska skäl tycks heta så i Sverige. I Finland kallas den ”solidaritetsskatt” sedan den i vår brokiga regeringspraxis 2013 infördes av en S-finansminister under en högerstatsminister. I Finland slår den till först vid årsinkomster på över 740 000 kronor och är till skillnad från Sveriges fem procent bara två procent.

Svensk skattebild är rätt lik dagens finländska. Vi är vardera i Europas topp-fem. Finland beskattar medellöntagare och förmögenhet lite hårdare; Sverige tar ut lite mera av rika privatpersoner samt av företagen, i både skatt och arbetsgivaravgifter.

I Finland införde företagsledaren Juha Sipilä – som tog steget att bli politiker, centerledare och statsminister – år 2016 tre kiky-dagar, extra arbetsdagar för alla finländare. I en överenskommelse med arbetsmarknadens parter sänkte hans regering i utbyte mot det löneskatten för arbetstagarna, och socialavgifterna för arbetsgivarna. Kiky kommer från en finsk förkortning av ordet för konkurrenskraft.

När Stefan Löfven nu tar itu med Januariavtalets skrivningar om arbetsrätten och de svenska uppsägningsreglerna kan det vara bra att minnas vad Sverige ur finländskt perspektiv för stunden har. Det är en relativ fred på arbetsmarknaden.

Finland har tio gånger fler arbetskonflikter och strejker än Sverige. Inte sällan har de kulminerat i en förödande sympatistrejk av det finska transportfacket som framför allt har stoppat exporthamnarna.

Finland kan också ha stora politiska strejker som till exempel då FFC, Finlands LO, gick ut mot den finländska regeringens nya flexicurity-modell för arbetslösa, modellerad på Danmark.

En finländsk arbetssökande mister flera procent av sina stödpengar om hen inte under en viss tid tar emot småjobb, är minst mikroföretagare eller går på fortbildande kurser. Större klipp i stödet blir det om man inte under två månader enligt plan söker minst ett jobb i veckan.

När stora delar av Sverige oroar sig för att SD en dag ska vandra in i regering och departement, är det kanske tänkvärt att den finländska ”aktiverande flexicurityn” infördes av en idébroder och sannfinländare som arbetsminister. Jari Lindström är en före detta lokal fackpamp från en nedlagd pappersindustri i sydöstra Finland. Utan större stöd från ett rutinerat parti var han också snabbt sjukskriven för att ministerjobbet var för brett och svårt.

Att komma till makten som populist innebär inte bara att man kan orera än mera om invandringen och motorsporten, fast nu med ministerbil och Säpovakt. Man tvingas också ta itu med rikets stora löpande frågor och utmaningar, och det med risken att bli impopulär.

I det avtal Stefan Löfven gjorde med mittenpartierna ska hyrorna släppas fria. Det har också betydelse i Sverige där tre av fem av er bor på hyra. I Finland har bara hälften så många hyresbostad och tvingas i stället skuldsätta sig och äga sin bostad. Finländsk snitthyra är också högre, kring 130 kronor per kvadrat mot den svenska siffran, drygt 90 kronor.

Finland avreglerade sin hyresmarknad 1995 och saknar också den mäktiga organisation som Hyresgästföreningen i lag är i Sverige. Den finländska avregleringen skapade gott om hyresbostäder långt in på 2000-talet. Först nu har hyrorna skenat iväg särskilt i Helsingforsregionen så att allt flera behöver bostadsbidrag. Det blir dyrt för kommunerna och driver många låginkomsttagare längre ut i storstädernas periferi.

I Sverige klagar många på att S, med Margot Wallström och Peter Hultqvist, har tagit monopol på utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken. Fast i den svenska valrörelsen var det inte så många som anmälde sig för att utmana dem heller.

Sverige har samma konsensus om världen utanför landets gränser som vi i Finland har om skolan. Medan varje ny regering i Sverige vill införa nya grepp på pedagogiken – den här gången om betyg och mobiltelefoner – så är skolan i det finländska samhället en stombalk som det råder stort politiskt samförstånd kring, årtionde efter årtionde.

Därmed inte sagt att inte skolan skulle ha tagit stryk i Finland under de gångna fyra åren. Den har det långt knepigare än sitt segt goda Pisarykte i världen.

Den avgående nationalkonservativa regeringen i Helsingfors har inte heller varit särskilt vänlig mot bildning. Helsingfors universitet tvingades säga upp närmare 400 personer – utöver dem som lämnade skeppet, inte minst professorer, och sökte sig andra jobb i huvudsak utomlands.

Regeringen har också skurit hårt i Finlands ”yrkesskolor” som motsvaras av Sveriges yrkesinriktade gymnasier. I Finland håller en väldig bulk av utbildningsansvar på att skyfflas i famnen på finländska arbetsgivare och företag.

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Toppnyheter

Illustration.  Mikael Fritzon/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

150 prover analyserade – nu får fler labb virustesta

Ytterligare åtta laboratorium i Sverige ska få analysera prover vid misstanke om viruset covid-19, meddelar Folkhälsomyndigheten enligt TT. Tidigare har alla prover skickats till myndighetens laboratorium i Solna.

Det rör sig om laboratorier i Umeå, Uppsala, Örebro, Skövde, Halmstad, Lund, Stockholm och Göteborg. Om några prover visar sig vara positiva ska de skickas till Folkhälsomyndigheten för bekräftelse.

Än så länge har myndigheten analyserat 150 prover. Ett av dessa har varit positivt.

21 min
Maratonlöpare. Inför Tokyo maraton har organisatörerna stängt ute allmänheten för att minska risken för smittspridning.  TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Enorm risk för Japan om corona fortgår till OS”

Om inte coronaviruset är under kontroll till sommaren – då OS i Tokyo går av stapeln – riskerar de ekonomiska skadorna bli enorma för Japan. Det säger analytikern Taro Saito enligt Reuters.

Viruset adderar till en redan nedåtgående spiral i Japan. I sista kvartalet 2019 sjönk Japans ekonomi 6,3 procent på årsbasis. Bland skälen nämner Reuters en kraftig momshöjning som bromsat konsumtionen, men också en ovanligt varm vinter som minskat försäljningen av vinterkläder. BNP-fallet är den snabbaste minskningen på sex år i landet.

4 tim
Resenärer går av Westerdam. Heng Sinith / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare varnar efter att resenärer släppts av

Att släppa av resenärerna på lyxfartyget Westerdam kan ha varit ett stort misstag, säger forskare till New York Times efter att det visat sig att en av dem testat positivt för det nya coronaviruset.

De 1 455 passagerarna har spridits för vinden sedan de tilläts gå av Westerdam i Sihanoukville i Kambodja i fredags.

Infektionsläkaren William Shaffner säger att beslutet kan ha varit en ”vändpunkt” för virusspridningen, som hittills varit relativt begränsad utanför Kina. Och epidemiologen Peter Rabinowitz säger att det nu kan bli svårt att följa smittspridningen.

– Det är en oroande tanke att de här resenärerna nu har rest över hela världen.

Idag 04:58
Läs mer om Coronavirusets spridning
Arkivbild.  Robin Haldert / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Krönikor: Rånoffren väljs ut som av cirklande hyenor

Den senaste tidens uppmärksammade barnrån, i flera fall med grovt förnedrande inslag, begränsar unga pojkar till den grad att de måste vara på helspänn så fort de rör sig på allmän plats. Det skriver Kvartals Jörgen Huitfeldt i en krönika.

Han kallar rånen, där offren i vissa fall blivit kissade, på för ”exceptionellt fega” och menar att det finns vissa likheter med hur djur agerar.

”Likt hyenornas cirklande runt den sårade antilopen väljs ett offer ut.”

Expressens Fredrik Sjöshult har gått igenom ett hundratal domar om ungdomsrån. Han ser ingen särskild röd tråd, mer än att det rör sig om ”helt avskyvärda maktdemonstrationer” där förnedringen stärks när filmer sprids i sociala medier. Han nämner bland annat flera rån där offren tvingats kyssa rånarnas fötter.

Aftonbladets Oisín Cantwell menar att utvecklingen måste vändas, men menar att viktiga nyanser går förlorade då många i debatten drabbats av en sorts masspsykos.

”När sådant sker är det nämligen bara en fråga om tid innan politikerna kommer springande med mindre begåvade lösningar.”

1 tim
Jacob Fraiman. TT/SVT
undefined

Exkriminell: Förnedrande inslagen har funnits länge

Förnedrande inslag i stil med det som flera unga rånoffer utsatts för har länge funnits mellan kriminella. Det säger Jacob Fraiman från organisationen Kris i SVT:s Agenda. Han tror att sociala medier spelar en stor roll i att frågan uppmärksammas mer och mer.

Med i Agenda fanns även kriminologen Felipe Estrada Dörner och den förre polisen Mustafa Panshiri. Estrada Dörner menar att rånen mellan ungdomar antagligen är bra många fler än vad som syns i statistiken, eftersom många inte vågar anmäla.

Panshiri ser en dystopisk framtid där svenskar startar medborgargarden om inte utvecklingen bryts snart, säger han.

Igår 20:46
Läs mer om Ungdomskriminaliteten
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

14 goda råd – så trimmar du din privatekonomi

Att oroa sig för sin ekonomi är aldrig kul. På sajten Företagande.se ger Olle Gordh, grundare och VD på Likvidum, sina bästa råd som gör att du får mer pengar över till annat:

1. Betala dina fakturor i god tid

2. Bygg upp en buffert

”Som en ekonomisk livlina”, så beskriver Olle Gordh en buffert som är något att falla tillbaka på om man plötsligt får oväntade utgifter.

3. Handla inte på avbetalning

”Men man ska komma ihåg att köp på avbetalning alltid är ett lån. Och precis som alla lån ska pengar betalas tillbaka, med ränta”, skriver Olle Gordh.

4. Undvika dyra krediter som snabblån

5. Se över dina lån

Ha i åtanke att kostnaden för lån kan variera avsevärt.

6. Välj rörlig ränta på lånet

”Utslaget över lånets löptid blir det i princip alltid billigare med rörlig ränta än med fast eftersom bankerna sätter sina fasta räntor med viss marginal i sin favör”, skriver Olle Gordh.

7. Håll igen på nätshopping

”Sätt en budget som slår fast hur mycket du får spendera på spontanköp varje månad, oavsett om köpet sker på nätet eller i butik”.

8. Storhandla smart

9. Använd kreditkortet smart

10. Skär ner på onödiga abonnemang

Se över vilka olika abonnemang du har och avsluta de som du faktiskt inte behöver.

11. Nej till onödiga försäkringar

12. Amortera på dina lån

”Det kan vara lockande att välja en lång återbetalningstid när du lånar pengar. Månadskostnaden blir lägre och du får mer pengar över. Men ju mindre och långsammare du betalar tillbaka på lånet desto mer kommer den totala kostnaden bli”, skriver Olle Gordh.

13. Sälj prylar du inte använder

14. Se över ditt elavtal

Priserna kan skilja sig väldigt mellan olika elavtal, se över vilket du har och om du kan få ett bättre elavtal någon annanstans.

1 tim
ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarnas villkor

Så hårt slår vab-reglerna mot föräldrar som är företagare

Reglerna för vård av sjukt barn slår hårt mot den som är förälder och driver eget företag. Utebliven produktion, kostnader för vikarier och därpå sänkt SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) innebär en dubbelbestraffning, skriver organisationen Företagarna i en artikeln på sin hemsida.

– Förra året vabbade jag 50 dagar. Jag gick back 50 000 kronor, bara på att ta in vikarier. Att produktionen dessutom stod stilla var bara att tugga i sig, säger trebarnsmamman och företagaren Linda Isaksson, som driver en glashytta med butik i Piteå.

För enskilda företagare beräknas ersättningen utifrån ens SGI, som bestäms utifrån en förväntad inkomst av näringsverksamheten. Här kan man lätt hamna i en ond spiral, menar Linda Isaksson.

– Vabbar jag mycket under några år, som man ju gör när man har små barn, påverkar det företagets omsättning rejält. Det gör att min SGI sänks. Och så får jag ut ännu mindre i tillfällig föräldrapenning därefter, säger Linda Isaksson, som känner sig dubbelbestraffad eftersom hon både betalar skatt på sin vab-ersättning och för vikarien, men ändå sänk SGI.

– Det här drabbar hundratusentals företagare. Idag tvingas många företagande föräldrar att välja mellan sitt företag och sitt föräldraskap. Det är naturligtvis inte rimligt, säger Erik Ageberg, socialförsäkringsexpert på Företagarna.

Idag 09:52
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Slarv av regeringen – nu hotas privata investeringar

Det är hög tid att regeringen arbetar för en förlängning av godkännandet av investeraravdraget. Annars finns det en risk att investeringar inte berättigas avdrag, skriver Företagarna.

År 2013 infördes investeraravdraget som ger privatpersoner möjligheten att göra avdrag av investeringar i mindre företag.

Men avdraget kräver ett godkännande från EU-kommissionen, något som gällde framtill 31 december 2019. I höstas lämnade regeringen ett underlag för förlängning, men det godkändes inte av kommissionen. I mitten av december skickades därför en promemoria ut för remiss, men tiden är extrem knapp skriver Företagarna och listar två huvudsakliga negativa effekter av regeringens senfärdighet.

1. Det kan innebära flera begränsningar

I remissen föreslogs att investeraravdraget, vid ett uteblivet godkännande, ska föras över till den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Det riskerar begränsa vilka företags som omfattas, samtidigt som kontrolluppgiftsskyldigheten skulle utökas. Det skulle göra systemet krångligare.

2. Tidiga investeringar med avdrag blir formellt sett olagligt stöd

Det gäller för investeringar under perioden 1 januari till 31 juli, för vilka avdrag yrkas. Kring detta är informationen bristfällig.

Det här är beklagligt ur näringspolitiskt perspektiv, menar Företagarna som nu har lämnat in ett remissyttrande om den utsända promemorian.

–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning, säger Patrick Krassén, skattepolitiskt expert på Företagarna, till Företagarna.

21 jan
Hasse Holmberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Privatisering av apoteken en lyckad hälsoreform”

Nu har det gått tio år sedan privatiseringen av apoteken vilket har lett till förbättrad service och ökad tilgänglighet, skriver representanter för Apoteket Hjärtat på DI Debatt.

Men branschen är inte utan dess utmaningar och för de kommande tio åren behövs nya åtgärder för att säkra den svenska vårdkedjan.

Det första är att regeringen säkrar utbildningsplatser så att framtidens farmaceuter kan ta över de som kommer att gå i pension de kommande åren.

För det andra behövs ökad tillgänglighet runtom i landet för att såväl städer som glesbygd ska ha god och tillgänglig service.

Vidare behövs också förbättrade kunskaper och förutsättningar inom e-hälsa. Digitaliseringen kan bidra till att frigöra välfärdsresurser, öka förståelsen för människors hälsobehov och skapa mer likvärdighet i hela landet.

Det behövs också större ansvar för ett mer hållbart samhälle. Förutom att se efter sina egna verksamheter behöver vi även ställer högre krav på läkemedelsföretagen.

Slutligen måste myndigheterna och läkemedelsindustrin ta större ansvar för att säkra att utbudet av mediciner möter efterfrågan, vilket i sin tur gör att alla mediciner finns på plats hos apoteken.

"Apoteken möter många människor i olika skeende i livet. Med detta följer ett stort ansvar. Apoteksbranschen är redo att fortsatt ta ansvar för att öka hälsan och välbefinnandet i hela landet", avslutar de.

11 feb
Läs mer om Företagarnas villkor

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Analyser: Veckans siffror kan bli rysare för Ingves

Veckans skörd av makrostatistik kan bli en plåga för Riksbanken, skriver DI:s Viktor Munkhammar. Det gäller en ny mätning av inflationsförväntningar samt KPIF-inflation för januari och SCB:s arbetslöshetssiffror för samma månad.

”För samtliga dessa tre statistikserier är sannolikheten för sämre utfall än Riksbanken räknar med större än den för bättre”, skriver Munkhammar.

Även om statistiken överraskar rejält negativt ska det mycket till för att minusräntan kommer tillbaka, lyder hans slutsats.

I en makrokommentar fokuserar Placeras Pekka Kääntä på onsdagens inflationssiffror som enligt honom kan bli en rysare. Både för Riksbanken och svenska kronan.

Senare i veckan väntar även Riksbankens penningpolitiska protokoll.

6 tim
Stefan Ingves.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Räntan lämnas oförändrad – utlovar nollränta till 2022

Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad, något som en enig analytikerkår var övertygad om på förhand.

"Såväl den globala som den svenska ekonomin har utvecklats i linje med Riksbankens prognoser i december och utsikterna för inflationen och konjunkturen är i stort sett oförändrade”, skriver Riksbanken.

Inför räntebeskedet beskrev Swedbanks Andreas Wallström en oförändrad styrränta som det ”mest händelselösa beskedet i modern tid.”

Riksbanken lovar också nollränta till 2022. Senast reporäntan ändrades var 18 december 2019, då räntan höjdes från − 0,25 till dagens 0,0.

12 feb
Läs mer om Riksbankens räntepolitik