Jan-Erik Andelin

I svenska och finska vatten simmar samma politiska idéer

Samma lösningar om skatter, boende och konsumtion går igen i de olika länderna i Norden, skriver Jan-Erik Andelin, utrikeskorrespondent i Stockholm i sin senaste krönika för fPlus.

Innan det blev klart att Sverige skulle få en regering på Andreas Norléns tredje av fyra försök, rös vi en morgon till på telefonlinjen, min nyhetschef i Helsingfors och jag i Stockholm.

Ett extraval i Sverige verkade oundvikligt. Och det kunde bli en redaktionell utmaning för oss ifall det drog ihop sig till riksdagsval i både Sverige och Finland samma söndag i april.

Lyckligtvis blev det inte så. Finland går nu ensamt till val den 14 april. Det blir också slutet på mandatperioden för den konservativa ”Åkesson-koalition” som Finland, steget före Sverige, redan har prövat i fyra år.

Statsminister Juha Sipilä har regerat på en bas som i Sverige motsvaras av M, SD och ett C som i Finland är betydligt värdekonservativare (och större) än Annie Lööfs skogsgröna liberaler.

I Finland och Sverige tycks samma politiska idéer under ytan simma ut och in i tystnaden bland politikens bryggpålar.

Finland har också en värnskatt – som av militärhistoriska skäl tycks heta så i Sverige. I Finland kallas den ”solidaritetsskatt” sedan den i vår brokiga regeringspraxis 2013 infördes av en S-finansminister under en högerstatsminister. I Finland slår den till först vid årsinkomster på över 740 000 kronor och är till skillnad från Sveriges fem procent bara två procent.

Svensk skattebild är rätt lik dagens finländska. Vi är vardera i Europas topp-fem. Finland beskattar medellöntagare och förmögenhet lite hårdare; Sverige tar ut lite mera av rika privatpersoner samt av företagen, i både skatt och arbetsgivaravgifter.

I Finland införde företagsledaren Juha Sipilä – som tog steget att bli politiker, centerledare och statsminister – år 2016 tre kiky-dagar, extra arbetsdagar för alla finländare. I en överenskommelse med arbetsmarknadens parter sänkte hans regering i utbyte mot det löneskatten för arbetstagarna, och socialavgifterna för arbetsgivarna. Kiky kommer från en finsk förkortning av ordet för konkurrenskraft.

När Stefan Löfven nu tar itu med Januariavtalets skrivningar om arbetsrätten och de svenska uppsägningsreglerna kan det vara bra att minnas vad Sverige ur finländskt perspektiv för stunden har. Det är en relativ fred på arbetsmarknaden.

Finland har tio gånger fler arbetskonflikter och strejker än Sverige. Inte sällan har de kulminerat i en förödande sympatistrejk av det finska transportfacket som framför allt har stoppat exporthamnarna.

Finland kan också ha stora politiska strejker som till exempel då FFC, Finlands LO, gick ut mot den finländska regeringens nya flexicurity-modell för arbetslösa, modellerad på Danmark.

En finländsk arbetssökande mister flera procent av sina stödpengar om hen inte under en viss tid tar emot småjobb, är minst mikroföretagare eller går på fortbildande kurser. Större klipp i stödet blir det om man inte under två månader enligt plan söker minst ett jobb i veckan.

När stora delar av Sverige oroar sig för att SD en dag ska vandra in i regering och departement, är det kanske tänkvärt att den finländska ”aktiverande flexicurityn” infördes av en idébroder och sannfinländare som arbetsminister. Jari Lindström är en före detta lokal fackpamp från en nedlagd pappersindustri i sydöstra Finland. Utan större stöd från ett rutinerat parti var han också snabbt sjukskriven för att ministerjobbet var för brett och svårt.

Att komma till makten som populist innebär inte bara att man kan orera än mera om invandringen och motorsporten, fast nu med ministerbil och Säpovakt. Man tvingas också ta itu med rikets stora löpande frågor och utmaningar, och det med risken att bli impopulär.

I det avtal Stefan Löfven gjorde med mittenpartierna ska hyrorna släppas fria. Det har också betydelse i Sverige där tre av fem av er bor på hyra. I Finland har bara hälften så många hyresbostad och tvingas i stället skuldsätta sig och äga sin bostad. Finländsk snitthyra är också högre, kring 130 kronor per kvadrat mot den svenska siffran, drygt 90 kronor.

Finland avreglerade sin hyresmarknad 1995 och saknar också den mäktiga organisation som Hyresgästföreningen i lag är i Sverige. Den finländska avregleringen skapade gott om hyresbostäder långt in på 2000-talet. Först nu har hyrorna skenat iväg särskilt i Helsingforsregionen så att allt flera behöver bostadsbidrag. Det blir dyrt för kommunerna och driver många låginkomsttagare längre ut i storstädernas periferi.

I Sverige klagar många på att S, med Margot Wallström och Peter Hultqvist, har tagit monopol på utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken. Fast i den svenska valrörelsen var det inte så många som anmälde sig för att utmana dem heller.

Sverige har samma konsensus om världen utanför landets gränser som vi i Finland har om skolan. Medan varje ny regering i Sverige vill införa nya grepp på pedagogiken – den här gången om betyg och mobiltelefoner – så är skolan i det finländska samhället en stombalk som det råder stort politiskt samförstånd kring, årtionde efter årtionde.

Därmed inte sagt att inte skolan skulle ha tagit stryk i Finland under de gångna fyra åren. Den har det långt knepigare än sitt segt goda Pisarykte i världen.

Den avgående nationalkonservativa regeringen i Helsingfors har inte heller varit särskilt vänlig mot bildning. Helsingfors universitet tvingades säga upp närmare 400 personer – utöver dem som lämnade skeppet, inte minst professorer, och sökte sig andra jobb i huvudsak utomlands.

Regeringen har också skurit hårt i Finlands ”yrkesskolor” som motsvaras av Sveriges yrkesinriktade gymnasier. I Finland håller en väldig bulk av utbildningsansvar på att skyfflas i famnen på finländska arbetsgivare och företag.

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Toppnyheter

IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

32 min
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Idag 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). TT
Alliansens framtid

Kritiken mot C: ”Svårt att se att det var helt ärligt”

M-ledaren Ulf Kristersson kritiserar i en intervju med SvD Centerpartiet för dess agerande i regeringsfrågan. Kristersson är kritisk till att C ringde och meddelade att det inte blir något Allianssamarbete 27 minuter före en pressträff då de blev stödparti åt Socialdemokraterna.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, säger han till SvD.

På frågan om han anser att C fulspelade i regeringsfrågan svarar han:

– Jag har svårt att se att det var helt ärligt.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD)/Ulf Kristersson (M)/Annie Lööf (C). TT
Alliansens framtid

Lööfs press på M och KD: Vill samla Alliansen igen

C-ledaren Annie Lööf vill samla Alliansen till nästa val, säger hon till Aftonbladet. Nu står Moderaterna och Kristdemokraterna inför ett ”vägval”, enligt Lööf.

– Det ligger ett tryck hos M och KD nu, om vilket vägval de ska göra framåt. Om de vill ha goda samtal med C och L, eller om de väljer en annan väg, säger hon till tidningen.

Alliansparterna har under de senaste veckorna inte pratat politik med varandra, men Lööf hoppas att samtalen ska komma igång.

Moderaternas toppnamn i EU-valet Tomas Tobé rasar mot Lööfs utspel och kallar det ”på gränsen till skamlöst”.

”Nu krävs att M inför nästa val måste acceptera att ge S veto mot borgerlig regering. Vad sägs om att stå upp för en borgerlig regering i stället?” twittrar han.

Igår 16:15
Läs mer om Alliansens framtid
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

1 tim
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

3 tim
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

5 tim
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

2 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild: Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

M-ledaren: Kan inte lösa allt med skattereformen

Ulf Kristersson (M) anser att det finns bra saker i januariavtalets 73-punktsprogram, men menar att prioriteringarna är märkliga.

– Men all respekt, både värnskatt och strandskydd är viktigt, men det är klart att gängskjutningarna, integrationsproblemen, kriminaliteten är vår tids riktigt stora saker, säger han i en intervju med SvD.

Om Moderaterna ska vara med på en stor skattereform måste det finnas en helhet de kan ställa sig bakom, säger M-ledaren till tidningen. Men regeringens skattereform tillsammans med L och C försöker lösa alla problem samtidigt, menar Kristersson. Och det tror han inte är möjligt.

3 tim
Irene Svenonius (M). Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Svenonius (M): Stockholm är inte landets bankomat

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) måste sluta se Region Stockholm som regeringens egen bankomat, skriver Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, i en debattartikel på Aftonbladet.

Svenonius menar att det är orimligt av Shekarabi att återuppväcka förslaget från skatteutjämningsutredningen som hon menar skulle kosta Stockholmsregionen 1,6 miljarder kronor. Pengar som hon menar behövs till sjukvård, kollektivtrafik och att möta tillväxten.

Hon anser att ansvaret för att kommuner och regioner som behöver stöd får det ska ligga på staten. ”Det ansvaret kan inte ligga på skattebetalarna i Stockholmsregionen.”

4 tim
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Löfven vill se kapitalskatt för att minska klyftorna

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Idag 13:30
Läs mer om Det svenska skattetrycket