Jan-Erik Andelin

I svenska och finska vatten simmar samma politiska idéer

Samma lösningar om skatter, boende och konsumtion går igen i de olika länderna i Norden, skriver Jan-Erik Andelin, utrikeskorrespondent i Stockholm i sin senaste krönika för fPlus.

Innan det blev klart att Sverige skulle få en regering på Andreas Norléns tredje av fyra försök, rös vi en morgon till på telefonlinjen, min nyhetschef i Helsingfors och jag i Stockholm.

Ett extraval i Sverige verkade oundvikligt. Och det kunde bli en redaktionell utmaning för oss ifall det drog ihop sig till riksdagsval i både Sverige och Finland samma söndag i april.

Lyckligtvis blev det inte så. Finland går nu ensamt till val den 14 april. Det blir också slutet på mandatperioden för den konservativa ”Åkesson-koalition” som Finland, steget före Sverige, redan har prövat i fyra år.

Statsminister Juha Sipilä har regerat på en bas som i Sverige motsvaras av M, SD och ett C som i Finland är betydligt värdekonservativare (och större) än Annie Lööfs skogsgröna liberaler.

I Finland och Sverige tycks samma politiska idéer under ytan simma ut och in i tystnaden bland politikens bryggpålar.

Finland har också en värnskatt – som av militärhistoriska skäl tycks heta så i Sverige. I Finland kallas den ”solidaritetsskatt” sedan den i vår brokiga regeringspraxis 2013 infördes av en S-finansminister under en högerstatsminister. I Finland slår den till först vid årsinkomster på över 740 000 kronor och är till skillnad från Sveriges fem procent bara två procent.

Svensk skattebild är rätt lik dagens finländska. Vi är vardera i Europas topp-fem. Finland beskattar medellöntagare och förmögenhet lite hårdare; Sverige tar ut lite mera av rika privatpersoner samt av företagen, i både skatt och arbetsgivaravgifter.

I Finland införde företagsledaren Juha Sipilä – som tog steget att bli politiker, centerledare och statsminister – år 2016 tre kiky-dagar, extra arbetsdagar för alla finländare. I en överenskommelse med arbetsmarknadens parter sänkte hans regering i utbyte mot det löneskatten för arbetstagarna, och socialavgifterna för arbetsgivarna. Kiky kommer från en finsk förkortning av ordet för konkurrenskraft.

När Stefan Löfven nu tar itu med Januariavtalets skrivningar om arbetsrätten och de svenska uppsägningsreglerna kan det vara bra att minnas vad Sverige ur finländskt perspektiv för stunden har. Det är en relativ fred på arbetsmarknaden.

Finland har tio gånger fler arbetskonflikter och strejker än Sverige. Inte sällan har de kulminerat i en förödande sympatistrejk av det finska transportfacket som framför allt har stoppat exporthamnarna.

Finland kan också ha stora politiska strejker som till exempel då FFC, Finlands LO, gick ut mot den finländska regeringens nya flexicurity-modell för arbetslösa, modellerad på Danmark.

En finländsk arbetssökande mister flera procent av sina stödpengar om hen inte under en viss tid tar emot småjobb, är minst mikroföretagare eller går på fortbildande kurser. Större klipp i stödet blir det om man inte under två månader enligt plan söker minst ett jobb i veckan.

När stora delar av Sverige oroar sig för att SD en dag ska vandra in i regering och departement, är det kanske tänkvärt att den finländska ”aktiverande flexicurityn” infördes av en idébroder och sannfinländare som arbetsminister. Jari Lindström är en före detta lokal fackpamp från en nedlagd pappersindustri i sydöstra Finland. Utan större stöd från ett rutinerat parti var han också snabbt sjukskriven för att ministerjobbet var för brett och svårt.

Att komma till makten som populist innebär inte bara att man kan orera än mera om invandringen och motorsporten, fast nu med ministerbil och Säpovakt. Man tvingas också ta itu med rikets stora löpande frågor och utmaningar, och det med risken att bli impopulär.

I det avtal Stefan Löfven gjorde med mittenpartierna ska hyrorna släppas fria. Det har också betydelse i Sverige där tre av fem av er bor på hyra. I Finland har bara hälften så många hyresbostad och tvingas i stället skuldsätta sig och äga sin bostad. Finländsk snitthyra är också högre, kring 130 kronor per kvadrat mot den svenska siffran, drygt 90 kronor.

Finland avreglerade sin hyresmarknad 1995 och saknar också den mäktiga organisation som Hyresgästföreningen i lag är i Sverige. Den finländska avregleringen skapade gott om hyresbostäder långt in på 2000-talet. Först nu har hyrorna skenat iväg särskilt i Helsingforsregionen så att allt flera behöver bostadsbidrag. Det blir dyrt för kommunerna och driver många låginkomsttagare längre ut i storstädernas periferi.

I Sverige klagar många på att S, med Margot Wallström och Peter Hultqvist, har tagit monopol på utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken. Fast i den svenska valrörelsen var det inte så många som anmälde sig för att utmana dem heller.

Sverige har samma konsensus om världen utanför landets gränser som vi i Finland har om skolan. Medan varje ny regering i Sverige vill införa nya grepp på pedagogiken – den här gången om betyg och mobiltelefoner – så är skolan i det finländska samhället en stombalk som det råder stort politiskt samförstånd kring, årtionde efter årtionde.

Därmed inte sagt att inte skolan skulle ha tagit stryk i Finland under de gångna fyra åren. Den har det långt knepigare än sitt segt goda Pisarykte i världen.

Den avgående nationalkonservativa regeringen i Helsingfors har inte heller varit särskilt vänlig mot bildning. Helsingfors universitet tvingades säga upp närmare 400 personer – utöver dem som lämnade skeppet, inte minst professorer, och sökte sig andra jobb i huvudsak utomlands.

Regeringen har också skurit hårt i Finlands ”yrkesskolor” som motsvaras av Sveriges yrkesinriktade gymnasier. I Finland håller en väldig bulk av utbildningsansvar på att skyfflas i famnen på finländska arbetsgivare och företag.

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Toppnyheter

Temporär intensivvårdplats på fältsjukhust i Älvsjö. JONATHAN NACKSTRAND / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

227 nya konstaterade fall i Stockholm – 85 på intensiv

Ytterligare 227 personer har under det senaste dygnet konstaterats vara smittade med coronaviruset i Stockholm, uppger Region Stockholm i ett pressmeddelande. Totalt är 1 583 personer konstaterat smittade i regionen.

85 patienter får intensivvård och ytterligare 410 patienter får annan vård på sjukhus. Totalt har 8 000 personer testats i regionen.

Tidigare i dag meddelades att ytterligare tre personer i Region Stockholm har dött, rapporterar P4 Stockholm.

5 tim
Skidåkare i Åre. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läkare vädjar inför påsken: Kom inte till fjällen

Åtta läkare i ledande positioner Region Jämtland-Härjedalen vädjar till människor att inte åka till fjällen i påsk, i en debattartikel i ÖP. De skriver att sjukvården i regionen helt enkelt inte är anpassad för den extra belastning som turister innebär.

Bo Friberg, överläkare på Östersunds sjukhus, säger till SvD att regionen ligger ungefär två veckor efter Stockholm när det gäller smittan och han räknar med att situationen i påsk kommer vara rejält ansträngd även utan skidturister.

– Vi kommer ha ett extremt ansträngt läge, säger Bo Friberg.

3 tim
På fältsjukhuset i Älvsjö byggs extra intensivvårdsplatser. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Blixtomskolningar i vården: ”Vill hjälpa till om jag kan”

Just nu expressutbildas sjukvårdspersonal för att bemanna de många extra intensivvårdplatserna i Stockholm, rapporterar SVT Nyheter. Både läkare och sjuksköterskor har anmält sig frivilligt för att kunna bidra.

– Kan jag hjälpa till så vill jag göra det, säger sjuksköterskan Mina Olsson, en av deltagarna.

En annan som anmält intresse för att rycka in och hjälpa till om det behövs är artisten Anna Bergendahl, som kom trea i årets Melodifestival. Hon utbildar sig just nu till läkare.

– Jag såg en notis om det och det var självklart. Det var någon läkarstudent som sa att man gjorde det på reflex, sa hon när hon gästade Nyhetsmorgon i TV4.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Jair Bolsonaro. Andre Borges / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Analys: Krisen kan sluta med riksrätt för Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro fortsätter hävda att coronavirusets farlighet är överdrivet – samtidigt som han vet att det är de gamla som löper störst risk att dö. Bolsonaro vill helt enkelt undvika en ekonomisk kris, som i sin tur skulle skada hans chanser att bli återvald. Det skriver Henrik Brandão Jönsson i DN.

SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler är inne på samma spår, att Bolsonaros motvilja att införa tuffa åtgärder först och främst handlar om ekonomi. ”Han har lovat sina väljare att lyfta Brasilien ekonomiskt och göra landet till en global stormakt”, skriver han.

I värsta fall skulle coronakrisen kunna leda till att Bolsonaro avsätts i en riksrättsprocess. I Brasilien är riksrätten politisk – och kan bli verklighet om presidenten förlorar sitt parlamentariska stöd. ”Två av Brasiliens fyra senaste presidenter har avsatts i förtid genom riksrätt”, konstaterar Feiler.

1 tim
Helsingfors, arkivbild/Statsminister Sanna Marin TT
undefined

Helsingforsregion isoleras – polis vaktar gränsen

Landskapet Nyland, där Helsingfors ingår, har isolerats från övriga Finland i ett försök att hindra spridningen av coronaviruset. En åtgärd som saknar motstycke i fredstid, skriver finska public servicebolaget Yle.

Fritidsresor förbjuds och man får bara röra sig över gränsen om det är nödvändigt.

Hundratals poliser har kommenderats ut för att sätta upp kontrollplatser vid större vägar. Poliser, militär personal och uppemot 750 värnpliktiga kommer att hjälpa till vid avspärrningar för att se att inga obehöriga passerar gränsen, skriver nyhetsbyrån STT enligt TT.

Landskapsgränsen kommer att vara stängd fram till och med den 19 april.

Idag 04:26
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Richard Parks skidade ensam över Antarktis. / ASSOCIATED PRESS / TT / TT NYHETSBYRÅN
Corona - tips och råd

Brittiske äventyraren om isoleringen: En ödets nyck

Den brittiske äventyraren och tidigare elitspelaren i rugby Richard Parks slog världsrekord när han åkte skidor nära 370 mil i total ensamhet över Antarktis. Nu sitter han, precis som alla andra britter, mer eller mindre helt isolerad med sin familj i sitt hem till följd av coronaviruset.

I en intervju med The Guardian jämför han de två olika formerna av isolering.

– Under varje expedition har jag önskat att jag kunde dela det med min familj. Det är en ödets nyck att jag gör exakt det nu, säger Parks.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Idag 14:41
Emma Frans, Agnes Wold och Johan von Schreeb.  TT
undefined

Experterna guidar: Hur ska man leva i dessa virustider?

Hur ska man leva sitt liv i dessa coronatider? Flera medier guidar till vanliga vardagssituationer.

Epidemiologidoktorn Emma Frans och professorn Agnes Wold säger till Expressen att man kan gå till gymmet, men att man bör hålla avståndet till andra. Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten menar att man kan byta om hemma.

Att handla, äta på restaurang och besöka frisören fungerar bra, framför allt för friska och unga personer som inte tillhör en riskgrupp. Men rådet lyder fortsatt att hålla avstånd till andra människor och stanna inne för den som har symptom. Experterna menar att det är gränsfall att åka i kollektivtrafiken.

Även SVT ger flera råd i en guide. Jobba hemifrån om möjligt, hälsa inte på äldre och sjuka, tvätta händerna noga och vidrör inte ditt eget ansikte i onödan.

Var och en måste prioritera kring vad som är viktigt i livet och ta sitt ansvar. Det säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, i DN:s guide.

– Som ung och frisk individ så är ens stora uppgift att skydda de gamla, sammanfattar han.

Idag 12:13
Bilder från gruvan och räddningsarbetet. TT
undefined

Räddade gruvarbetarnas tips: Så klarar du isolering

De gruvarbetare som satt fast under jord i över två månader efter ett gruvras i Chile 2010 ger nu sina bästa råd för att stå ut med att sitta isolerad.

Mario Sepúlveda, en av de räddade männen, tipsar i en intervju med AFP om att organisera sitt hem och hålla fast vid sina rutiner så långt det går.

Även överlevare efter en svår flygkrasch i Anderna 1972 har tillfrågats. De tvingades äta sina döda medpassagerare för att hålla sig vid liv i 25 minusgrader i väntan på räddning. En av dem, Carlos Paez, säger att det bara är att göra inget alls:

– Ni har alla bekvämligheter, tv, internet, mat. Så inget att klaga på.

Idag 08:58
Läs mer om Corona - tips och råd