TT
Den svenska konjunkturen

Högljudda krislarm i fordonsindustrin – ”Detta är mycket större än finanskrisen”

”Vi har aldrig tidigare varit med om att det har gått så fort”, säger Peter Bryntesson, senior rådgivare och forskningsansvarig på Fordonskomponentgruppen till fPlus. Närmare 80 procent av de som jobbar i leverantörsledet inom fordonsindustrin är nu permitterade och krisen blir bara djupare och djupare.

Av 98 000 människor som jobbar i leverantörsledet inom fordonsindustrin är nu 77 000 permitterade, eller närmare 80 procent. Det är aldrig tidigare upplevda nivåer.

– Detta är mycket större än finanskrisen, vi har aldrig tidigare varit med om detta och att det har gått så fort, säger Peter Bryntesson, senior rådgivare och forskningsansvarig på Fordonskomponentgruppen (FKG).

Annan verklighet efter corona

Han är övertygad om att krisen kommer att innebära en vattendelare, inte bara för fordonsindustrin, utan för samhället i stort. FKG lägger nu därför mycket fokus på att försöka prognosticera ett ”post corona-scenario”.

– Vi försöker föreställa oss verkligheten efter att corona har klingat av för att vara så förberedda som möjligt. Att dra ner verksamheten innebär ofta väldigt stora problem för ett företag. Men att sedan starta upp den igen, när allt är över, kan faktiskt innebära ännu större problem, säger Peter Bryntesson.

Peter Bryntesson, senior rådgivare och forskningsansvarig på Fordonskomponentgruppen (FKG). Jeanette Larsson

FKG gör ständigt enkätundersökningar bland sina medlemsföretag om hur de upplever sin situation. Den senaste, som färdigställdes den 25 mars, koncentrerade sig på de stödåtgärder som regeringen har satt in – med särskilt fokus på korttidspermitteringarna.

Många kommer att bomma igen

Den stora mängden, cirka 85 procent, av leverantörerna till fordonsindustrin kommer att utnyttja systemet i någon av de tre olika omfattningarna. Hälften av dessa kommer att göra det till max, alltså den högsta möjliga permitteringsgraden om 60 procent. En femtedel av dem kommer att utnyttja det till nivå två, alltså en permitteringsgrad av 40 procent.

Av de 15 procent som säger att de inte kommer att utnyttja systemet så är det hälften som planerar att lägga ner helt och hållet.

– De kommer helt enkelt att bomma igen sin verksamhet. Den andra hälften, som säger sig klara sig helt utan stödet, är ofta företag som sysslar med teknikutveckling, och inte har någon egen produktion, säger Peter Bryntesson.

Ett stort problem för många av underleverantörerna är att fordonstillverkarna, som är högst i kedjan, har valt olika sätt att stänga ned sina verksamheter. Medan Volvo AB stänger ner helt och hållet i sex veckor, för att sedan gå upp på hundra procent, så har Scania och Volvo Cars valt att införa korttidsvecka i stället.

– Våra medlemsföretag försöker göra på samma sätt som fordonstillverkarna gör. Är du då leverantör till båda kan det bli problem, om du har en line till en tillverkare som stänger ner helt och en line till en tillverkare som går på halvfart, säger Peter Bryntesson.

”Måste veta hur vi sparkar igång efter krisen”

Men vad som är rätt att göra som fordonstillverkare vill han inte ha några åsikter om. Allt hänger ju på vad som händer med coronaviruset, menar han. Det är också därför de nu lägger mycket fokus på skademinimering och att kartlägga det finmaskiga nät av företag och samhällsfunktioner för att undvika de värsta såren post corona.

– Vi måste veta hur vi på bästa sätt kan sparka igång systemen efter krisen. Det kan vara oerhört svårt att komma igång i ett landskap där många länkar i kedjan har skadats. Fordonstillverkningen är beroende av ett oerhört känsligt ekosystem av företetagande, samt av att alla samhällsfunktioner fungerar som det ska, säger Peter Bryntesson.

För att ett fordon ska kunna byggas krävs att alla artiklar och alla komponenter finns på plats vid varje givet tillfälle. Om en tillverkare säger att en leverantör ska tillverka 5 000 artiklar om dagen från ett visst datum innebär det att leverantören binder upp enorma mängder kapital, inte bara i frågan om insatsvaror, utan även i form av löner.

– Den infrastruktur som omgärdar fordonsindustrin kommer att få sår av krisen. Vissa leverantörer kommer att gå i konkurs. Det finns risk att andra viktiga funktioner, som transportörer, med mera också kan ha drabbats. Allt det här är sammanflätat på både europeisk och global nivå, säger Peter Bryntesson.

Dagliga möten med Näringsdepartementet

Samtidigt ser han hur många företag nu passar på att utföra underhåll och service i sina verkstäder när produktionen ligger nere. Vissa företag passar även på att kompetensutveckla sin personal via de nya innovativa möjligheterna som den digitala utvecklingen har gett.   

– Vi skulle själva ha deltagit fysiskt i en heldagskurs i dag. Den är flyttad till nätet, med ett mycket effektivt digitalt verktyg för distansutbildning. Många kommer inse fördelarna med detta sätt att arbeta vilket kommer att påverka framtidens arbete. Redan i dag ser vi hur tillverkare använder VR-glasögon i tillverkning och får guidning av människor från andra sidan jorden, säger han. 

FKG håller tät dialog med både fordonstillverkare för att leverantörerna ska få en god bild av hur läget ser ut och för att de ska få den framförhållning som krävs. Dessutom har de så gott som dagliga möten med näringsdepartementet.

– Jag anser att departementet gör ett bra jobb och de har bidragit till att snabbt ändra regelverken. Det ska bli intressant att se, när allt summeras, hur detta snabbfotade arbete kan komma att påverka det politiska arbetet även framöver, säger Peter Bryntesson.

Toppnyheter

Guvernören Tim Walz/Kvinna grips under protesterna. TT
Polisvåldet i USA

Minnesota stämmer polisen och inleder jättegranskning

Minnesota stämmer delstatens poliskår efter George Floyds död och man ska nu undersöka om polisen har brutit mot USA:s medborgarrättslagar, skriver flera medier. Utredningen görs för att städa bort ”systematisk rasism som sträcker sig över generationerna”, säger guvernören Tim Walz enligt NBC.

– Undersökningen kommer att granska polisens regler, förfaranden och praxis under de senaste tio åren för att avgöra om avdelningen har använt sig av systematiskt diskriminerande metoder mot icke-vita, säger Walz.

Utredningen presenteras en vecka efter att Floyd dött i ett våldsamt polisingripande, som i sin tur lett till omfattande protester över hela USA.

Igår 21:53
Mark Zuckerberg.  Drew Angerer / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
undefined

Zuckerberg försvarar sig: Var rätt att inte markera

Facebooks vd och grundare Mark Zuckerberg försvarar beslutet att inte markera mot president Donald Trumps inlägg med texten ”when the looting starts, the shooting starts”, rapporterar flera medier.

På måndagen arbetsvägrade flera Facebook-anställda i protest mot sin chefs beslut att låta inlägget ligga kvar på plattformen.

Enligt Reuters ska en talesperson för Zuckerberg ha sagt att Facebook gjort en grundlig undersökning av inlägget och kommit fram till att man gjorde rätt som lät det ligga kvar.

Igår 21:26
Aysha Jones under dagens manifestation. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

60 000 deltog digitalt när protester nådde Stockholm

Över 60 000 människor checkade i dag in vid den amerikanska ambassaden i Stockholm på sina sociala medier för att visa sitt stöd för protesterna i USA. Arrangörerna krävde rättvisa för alla de svarta amerikaner som dödats av polisen i USA, skriver TT.

Aktivisten och initiativtagaren Aysha Jones säger att världens svarta människor löper högre risk att dö genom våld eller mord.

– Flera mord sker mot svarta kroppar, kroppar som min. Det kunde varit jag, mina söner, min mamma och mina bröder, säger Jones.

Hon hoppas nu att uppslutningen kommer att hålla i sig även kommande tisdagar, då fler demonstrationer planeras.

Igår 21:21
Läs mer om Polisvåldet i USA
Två tomma begravningsplatser på begravningsplatsen Nueva Esperanza i utkanten av Lima. Rodrigo Abd / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Minst 20 journalister döda i covid i hårt drabbade Peru

Minst 20 journalister i Peru har dött i covid-19 under pandemin. Det uppger landets journalistförbund enligt AFP.

Många av de döda har rapporterat om virusutbrottet. Utan tillräckligt skydd har de besökt sjukhus och marknader. Många var också frilansjournalister.

Peru har drabbats mycket hårt av coronaviruset. Med 170 000 konstaterade fall och 4 600 dödsfall har bara Brasilien fler fall i Latinamerika.

Igår 20:58
Lokalbon Lucia med sin hund Jujuba gick till stranden Arpoador i Rio de Janeiro när staden öppnade i dag. Silvia Izquierdo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Folk fyllde promenadstråk när Rio de Janeiro öppnade

Brasilien lättade på flera av restriktionerna i sexmiljonersstaden Rio de Janeiro i dag, skriver CNN. Icke-samhällsviktiga företag, kyrkor och affärer fick alla tillåtelse att öppna. Dessutom fick människor träna längs strandpromenader och bada i havet.

Det är den första restriktionslättnaden av sex. När fas ett nu inleds har delstaten Rio de Janeiro konstaterat över 54 000 virusfall och 5 462 dödsfall.

Brasilien har näst flest konstaterade virusfall i hela världen.

Igår 20:24
Gorm Kallestad / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vart fjärde norska företag utan statligt coronastöd

Norska regeringen har hittills godkänt ekonomiskt stöd till cirka 32 000 företag. Men närmare vart fjärde över 10 000 företag har fått avslag på sin ansökan. Det rapporterar dn.no

I dagsläget har det norska företagen fått 1,9 miljarder i ekonomisk kompensation för att klara den pågående coronakrisen. Hotell- och restaurangbranschen är hårt utsatt och får mest, följd av detaljhandeln och frisörerna. Sammantaget har 35 000 företag delat på pengarna.

Men av de drygt 40 000 som sökt ersättning för att täcka fasta kostnader, har drygt 11 000 fått avslag. Det innebär att närmare vart fjärde företag i Norge inte kan tillgodoräkna sig några statliga pengar.

Igår 19:06
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Illustrationsbild. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Rothstein: Coronakris kan ändra välfärden i grunden

De stora brister i äldreomsorgen som coronakrisen har blottlagt riskerar att få stora följder för den svenska välfärdspolitiken, skriver professor Bo Rothstein på DN Debatt.

Han frågar sig om det sociala kontrakt baserat på tillit till myndigheterna som politiken vilar på kommer att överleva med tanke på det stora antalet dödsfall som beror på brister som ”relativt enkelt skulle kunna ha åtgärdats”.

Han spår att allt fler nu i stället kommer att välja att köpa privata vårdlösningar och att de därmed på sikt inte kommer att vara villiga att betala skatt som behövs för att upprätthålla välfärden.

Igår 20:01
En skulptur i Lund har försetts med munskydd. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SD i Växjö vill göra munskydd obligatoriska

Sverigedemokraterna i Växjö vill att alla som bor i kommunen ska bära munskydd på offentliga platser, rapporterar P4 Kronoberg. Det framgår av en motion som partiet lagt i kommunfullmäktige.

Partiet vill också att alla ska få sin kroppstemperatur kontrollerad innan de går in i en butik och att alla som arbetar på en större arbetsplats ska kontrolleras för feber när de kommer till jobbet.

Enligt partiet bör Växjö ”visa på ett större ansvarstagande och gå fram som ett föredöme”, skriver Kvällsposten.

Igår 20:34
Sommarvädret har fått många att slarva med avstånd och restriktioner. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vårdchef: Behöver hårdare regler och fler kontroller

En ny coronavåg under sommaren kommer att slå hårt mot vården. Det säger Fredrik Sund, chef för infektionskliniken på Akademiska i Uppsala, till SvD. Han vill därför se hårdare regler och att polisen blir synligare.

– Vi måste tillgripa andra metoder och kanske hindra spontana sammankomster och ha fler inspektioner på uteserveringar och krogar, säger han.

Han tycker också att det är olyckligt att myndigheterna signalerar att Sverige tagit sig förbi den värsta smittperioden, när läget är mycket olika på olika platser. Han påpekar att det ger en felaktig bild när smittan tvärt om ökar på flera håll.

Igår 18:20
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Eva Nordmark. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Diskussionen om LAS

Nordmark: Regeringen faller inte på las-bråket

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tror inte att bråket om förslaget till förändrad arbetsrätt kommer att spräcka regeringens samarbete med C och L, säger hon till TT.

Hon säger att hon hoppas att arbetsmarknadens parter kan komma överens i sina förhandlingar så att politikerna slipper lagstifta i frågan. Om så inte blir fallet anser hon att utredningens förslag som presenterades i går måste förhandlas om.

– Vi (regeringen, C och L) har goda förutsättningar att få till stånd en slutprodukt som stämmer överens med det som vi enades om i januariavtalet och i direktiven till utredningen, säger Nordmark till TT.

Både C och L har dock tidigare meddelat att de inte är intresserade av att förhandla utan vill att utredningens förslag ska bli ny lag.

Igår 18:02
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Skamlöst fulspel av Socialdemokraterna”

I januariavtalets punkt 20 finns inget tolkningsutrymme. Att Socialdemokraterna nu försöker underminera Las-utredningen är maktens arrogans i dess mest nakna form, skriver Expressens ledarredaktion.

Efter las-utredningens slut menar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att den inte följt direktiven, som januaripartierna tillsammans skrivit. En obehaglig anklagelse, menar ledarredaktionen, som pekar på skamlös arrogans i påståendet att en av Sveriges tyngsta domare, experter, sakkunniga från regeringskansliet och en extern referensgrupp skulle ha misslyckats med uppdraget.

Liknande kritik kommer från Tobias Wikström i en ledare i Di, som menar att regeringens avfärdande av förslagen i Las-utredningen sannolikt är en del av en långtgående strategi.

”Men om stödpartierna inte genomskådar Socialdemokraternas strategi och därmed låter lagstiftningsprocessen sjunka ihop, då försvinner trycket på parterna. Och den tudelade arbetsmarknaden består”, skriver Tobias Wikström.

Igår 18:39
Läs mer om Diskussionen om LAS
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
De krångliga miljötillstånden

”Sverige planerar sorti som industrination”

Redan innan coronakrisen hade svensk industriproduktion det tufft på grund av den svenska klimatstrategin. Ett klokare Sverige måste vända på ordningen efter krisen, skriver Stefan Fölster, docent i nationalekonomi, på SvD debatt.

Strypkopplet som sitter kring den svenska industriproduktionen kan inte bara leda till en tuff tid efter corona, det kan även förvärra resten av världens utsläpp av växthusgaser i onödan, menar debattören. Framförallt är det snårskogen av mål och regleringar som stoppar industriinvesteringar och miljövinster.

”Få svenskar är medvetna om hur systematiskt svensk industris framtidsutsikter har sänkts genom en svårgenomtränglig skog av mål och regleringar”, skriver Stefan Fölster.

Igår 19:53
Lars Schröder/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

"Sverige är illa ute som rättsstat"

Allt fler miljöaktivistiska tjänstemän har lett till en myndighetskultur med liten eller ingen förståelse för grundläggande spelregler i en rättsstatlig marknadsekonomi, skriver Claes Sjölin, jurist, i en debattext i Realtid.

Långa handläggningstider och komplicerade tillståndsprocesser är bara en del av vad som gör Sverige till en allt mindre attraktiv marknad för utländska företag, menar debattören. Processen kring Preem i Lysekil är ett exempel på Sveriges varför det krävs betydande lagändringar, så att alla har en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol så fort staten kränker en konventionsrättighet och att man i den domstolen tillförsäkras en rättvis rättegång.

”Hela rättsordningen bygger på förtroendet för den offentliga förvaltningen. Det är det enda vi har. Det kan rakt inte betraktas som en harmlös socialism att under lång tid urholka Europakonventionenens äganderättsskydd. De regler vi vuxit upp med och som fortfarande lärs ut på högskolor och universitet måste få gälla”, skriver Claes Sjölin.

1 jan
Läs mer om De krångliga miljötillstånden

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Regeringen ändrar stödregler – efter rederiernas nödrop

Rederinäringen har drabbats hårt av corona och sedermera riktat stark kritik mot regeringens knapphändiga stöd. Nu har en regeländring öppnat upp för att fler rederier ska kunna ta del av stödet, skriver Di.

När regeringen lanserade sitt stöd för sjöfarten kom snabbt skarp kritik. Kriteriet för att få ta del av stödet var att bolaget fotfarande skulle ha fartyg i trafik, inte en verklighet för de flesta rederier. Efter en regeländring Nu finns det möjlighet till sjöfartsstöd även för fartyg som tagits ur trafik.

– Nu har vi säkrat upp och sett till att man får stöd även retroaktivt. Eftersom det redan är fartyg som har lagts upp. Det kommer att gälla från och med den 13 mars till utgången av 2020, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), till Di.

Igår 18:08
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ingen ljusning för företagen

Ungefär lika eländigt som för två veckor sedan. Statliga Konjunkturinstitutets (KI) extramätning av läget hos svenska företag i coronakrisen visar ingen ljusning.

75 procent av de tillfrågade tjänsteföretagen svarar att de har lägre omsättning än för två veckor sedan. I tillverkningsindustrin är motsvarande siffra 71 procent.

Jämfört med den första enkäten är minskningen i omsättning nästan oförändrad, enligt KI.

Inom byggbranschen och i handeln anger företagen ett något mindre intäktstapp än tidigare.

Företagen får också frågan om det finns en risk för att verksamheten behöver avvecklas. Den risken har minskat något.

Igår 08:05
Läs mer om Den svenska konjunkturen