Forskning & tech

Historiker: När samhället är polariserat blir statistiken viktigare

Vad kan siffror berätta om hur ett samhälle mår? Och vilken relation har sekulariseringen till den offentliga statistikens framväxt? Om detta har fPlus pratat med historikern Henrik Höjer om.

Höjer skrev sin avhandling om statistikens historia och är författare och vetenskapsjournalist. Till vardags redaktör på Forskning & Framsteg och ansvarig för tidskriftens bevakning av humaniora och samhällsvetenskap.

Vad är viktigt att känna till om forskningsresultat för att kunna placera dem i ett större sammanhang?

– Normalt sett så ska forskningen vara publicerad i etablerade vetenskapliga tidskrifter och där med vara peer-reviewade, liksom att de som står bakom forskningen ska som grund ha doktorerat. Det betyder inte att det är perfekt forskning men då är det godkänt och har i alla fall passerat ett första stadie.

– Sedan finns det jättemycket forskning som vi som vetenskaplig tidskrift inte rapporterar om, det är roligare med det som sticker ut och är en ren nyhet.

– Vi rapporterar om gedigna studier som bygger på stora undersökningar, även om vi också skriver om enstaka studier men vi vet att det kan slå fel med en enskild studie, men om fyra-sex studier säger samma sak får man en annan fingervisning. En del menar att ”en studie är ingen studie”, eftersom det kan vara konstigheter i metoder och så vidare i en enskild studie.

Vilken status har forskning och statistik i dag?

– Forskning har hög status generellt. Högst förtroende har medicin och humaniora hamnar längst ned. Men forskning generellt har hög trovärdighet, folk litar generellt på forskare.

–Det finns alltid de som slår på statistik, men jag är rätt säker på att även de som är misstänksamma mot statistik faktiskt uppskattar statistiken som bekräftar något de tror på.

Har synen på statistik och forskning förändrats över tid?

–Det fanns en väldig entusiasm i början för statistiken under 1800-talet. Vad man kan se väldigt tydligt är att när samhället är polariserat så blir statistiken allt viktigare.

–När statistiken drog igång stort sent på 1700-talet, tidigt 1800-tal, så var Sverige först i världen med en ett tabellverk för att systematisera data över befolkningen, men det fanns privatpersoner i England som sysslade med statistik redan på 1600-talet. Tabellverket registrerade bland annat antalet födda och döda. På 1800-talet växte statistiken fram som en modevetenskap. Man började se mönster i hur många som dör och grunderna för att förutspå hur många som skulle födas och avlida lades.

– De tidiga sifferuppgifterna erbjöd något annat än yvig retorik och man uppfattade att den skildrade den nakna verkligheten som den var. Man ska veta att Sverige var väldigt polariserat under 1830-talet, i likhet med det politiska läget nu. När det gällde representationsfrågan i riksdagen så var liberalerna och de konservativa på kant med varandra i det att liberalerna ville avskaffa ståndsriksdagen medan konservativa grupper tyckte det funkade bra.

– Det var också en del av sekulariseringen att man började se mönster i människors beteenden som inte hade med gud att göra. Statistik blev ett sätt att förstå saker som hittills varit förklarade med tillfälligheter eller gudomlighet, så det bidrog till ett avmystifierande av hela samhället.

– I dagens polariserade klimat kan man notera att åsiktsmotståndare slår varandra i huvudet med siffror på sociala medier. När man är överens så tror jag att siffror inte lika viktiga på samma sätt. 

I den dagliga debatten och i nyhetsmedia används statistik frekvent på olika sätt.

Vad kan egentligen statistiken berätta om hur ett samhälle mår i stort?

– Det kan berätta jättemycket. Bra framtagen statistik, som SCB:s, är otroligt värdefull. Det är ett fantastiskt dataunderlag. Ju mer statistik av god kvalitet desto bättre, det är min åsikt.

– Sedan är inte all statistik okontroversiell. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika länder i vilken statistik som är acceptabel att ta fram och inte. I många andra länder har man fört statistik på etnicitetsnivå. Sverige har fram tills ganska nyligen haft en ganska homogen befolkning vilket inte gjort att vi haft behov av etniska perspektiv på det sättet och det är närmast kontroversiellt här. Men i takt med att vår befolkning blir mer heterogen kommer kanske behovet av sådan statistik omprövas. Möjligen kommer det fortsatt vara kontroversiellt när det gäller kriminalitet men kanske inte när det gäller hälsa. 

Hur hanterar media och beslutsfattare forskningsresultat och statistik? 

– Det förekommer säkert annat missbruk av siffror, men ett klassiskt exempel är att när media rapporterar opinionsundersökning efter opinionsundersökning som nyheter trots att alla förändringar varit inom felmarginalen. Det är dålig journalistik.

– Det är också problematiskt när man bråkar om statistik och blandar ihop absoluta och relativa tal. Handlar det om en förändring i form av ett hack i kurvan eller är det en trend på tre år eller 20 år? Det finns de som drar fram det ena eller andra av olika skäl. Det bästa att göra i ett sådant läge är att titta på så många undersökningar som möjligt för att få en så bred förståelse som möjligt.

Hur kommer det sig att många blandar ihop kausalitet och korrelation?

– Vi som själva rapporterar om det här tabbar oss också ibland. Det kan handla om slarviga formuleringar. Men det är ju betydligt svårare att hitta kausalitet än korrelation.

– Vi lever i en allt mer sifferrik värld med tanke på ”big data” och det startas ju ständigt nya institut som samlar in och rapporterar data på olika sätt. På sikt tror jag att vi kan vi få en ännu bättre förståelse för skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Många av dessa institut har startats under 2000-talet, om några år betyder det att det kommer att finnas decennier långa sifferserier som kan analyseras.

– Sedan sitter också företagen på mycket mer data idag tack vare digitaliseringen. All information om kundbeteenden och annat kommer ge mycket mer underlag för olika syften framöver.

Finns det politikområden där det är särskilt viktigt att underbygga beslut med statistik?

–Finns det något där det inte är viktigt? Statistik är en stor hjälp att förstå verkligheten, men siffror kan ju aldrig helt ersätta värderingar och ideologiska prioriteringar.

Toppnyheter

Christian Gustavsson
Den svenska konjunkturen

Lista: Här är Sveriges hetaste tillväxtregioner

Stockholm – som är Sveriges stora tillväxtmotor – saktar in jämfört med övriga landet, enligt Stockholms Handelskammare som tagit fram färska preliminära siffror från SCB. Av statistiken framgår hur det går med tillväxten – län för län (se grafiken).

Det finns ljusglimtar bland länen. Södermanlands BRP landar på 5,6 procent, Uppsalas på 4,1 procent och Skånes på 4,1 procent. Dessa län utvecklas snabbast.

Bland länen som går sämst återfinns Blekinge med –1,5 procent, Dalarna med –1,3 procent och Västerbotten med 0 procent.

Stockholms andel av landets totala BNP sjunker från 32 till 31,4 procent. Stockholms bruttoregionprodukt-tillväxt (BRP) ligger på 0,9 procent, jämfört med rikssnittets 2,1 procent. För första gången sedan 2010 är tillväxttakten i Stockholms län lägre än rikssnittet.

– Vi möter större utmaningar nu än på länge och regeringsfrågan är ännu inte löst. Därför är det oroväckande att Stockholms tillväxt nu viker så tydligt. Det riskerar att drabba hela Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Handelskammaren menar att det finns stor anledning att vara orolig för framtiden och att röran kring regeringsbildningen försämrar läget ytterligare.

– Det finns ett stort behov av modiga och framåtlutade reformer från en kommande regering. Vi behöver en stor och partiöverskridande bostadsreform, en översyn av arbetskraftsinvandringen som gör det lättare att rekrytera internationella talanger och större investeringar i infrastruktur för att huvudstaden ska kunna växla upp igen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

1 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Teknikföretagen: Byggkrisen spiller över på industrin

Orderingången ökar måttligt och ligger ungefär på samma nivå som under tredje kvartalet i år. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet ökat i industrin, enligt Teknikföretagens konjunkturrapport.

– Sammantaget ökar orderingången i fortsatt måttlig omfattning, men det är oroväckande att orderingången för maskinindustrin inte tilltar. Detta är i linje med den avmattning i global efterfrågan på investeringsvaror som pågått under 2018, säger Mats Kinnwall, Teknikföretagens chefekonom.

Rapporten visar också att efterfrågan av industri- och byggutrustning är lägre än under tredje kvartalet.

– Order från Sverige för tillverkare av industrimaskiner minskar andra kvartalet i rad, vilket går hand i hand med planer på minskade investeringar 2019 som tillverkningsindustrin i Sverige nyligen rapporterat. Därutöver rapporterar leverantörer till byggindustrin en liten minskning i orderingång från Sverige. Detta är knappast förvånande och är en återspegling av allt sämre utfall i data för aktiviteten i Sveriges byggsektor, inte minst senaste årets siffror över byggnadstillstånd, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

12 dec
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Stefan Löfven.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

S-ledaren: Vill göra allt för att undvika ett nyval

Stefan Löfven hoppas fortfarande på att nå en överenskommelse med C och L för att kunna bilda en ny regering. På en pressträff inför sitt jultal sa S-ledaren att han vill göra allt för att undvika ett extra val, rapporterar flera medier.

– Väljarna förväntar sig faktiskt att vi klarar av att hantera ett valresultat, säger Löfven.

Han säger också att de förhandlingar som förts med MP, C och L har lagt grunden för vidare samtal.

– Om inte alla partier som samlas i mitten är redo att kompromissa om sakpolitik, då måste dessvärre någon kompromissa med sina grundläggande värderingar.

1 tim
Stefan Löfven under sitt jultal i Avesta.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Stefan Löfven: ”Vi ska inte bara varna för mörkret”

I sitt jultal i Avesta under söndagen fokuserade S-ledaren Stefan Löfven på högerextremismen som han menar är på frammarsch i Sverige precis som i många andra länder i världen.

– De här högerextremisterna pratar mycket om gemenskap men hela deras gärning går ut på att exkludera vissa människor ur vår gemenskap, säger han i talet.

S-ledaren betonade även att socialdemokratin inte bara ska vara emot någonting, utan även fokusera på vad den är för. Därefter radade han upp en rad områden där han vill se ett starkare och mer solidariskt samhälle.

– Vi ska inte bara varna för mörkret, vi ska visa på ljuset.

3 tim
Stefan Löfven inför jultalet. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Löfven inför talet: Vill inte ge makt åt högerextrema

S-ledaren Stefan Löfven vill ha nya samtal med mittenpartierna. Det säger han på en pressträff inför sitt jultal i Avesta i eftermiddag.

– Jag är beredd att sätta mig ner igen och fortsätta samtala och förhandla så att vi får en regering som inte ger högerextremisterna den avgörande makten över Sveriges framtid, säger Löfven.

– Vi har lagt grunden för samtal men vilka samtal det är avslöjar jag inte, förtydligar han i en efterföljande intervju med SVT Nyheter.

Löfven bekräftar att han träffat talmannen Andreas Norlén men vill inte ge några detaljer om vad som sagts.

I fredags röstades Löfven ner som statsministerkandidat av kammaren.

5 tim
Läs mer om Valet - regeringsbildningen
Bild från manifestationen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Protest mot M/KD-budget: ”Den gynnar bara de rika”

Politiker, organisationer och väljare samlades på söndagen på Medborgarplatsen i Stockholm för att manifestera mot M:s och KD:s budget, skriver TT.

Bland talarna fanns bland andra Jonas Sjöstedt (V), Alice Bah Kuhnke (MP) och företrädare för organisationer som Fältbiologerna och Jordens vänner.

– Jag är här för att visa mitt missnöje mot budgeten. Det är en tillbakagång på olika plan vad gäller klimatet och välfärden och den gynnar bara de rika, säger demonstranten Agnes Lansrot.

Liknande demonstrationer hålls under dagen även i Lund och Visby – och på onsdag i Göteborg, Umeå och Örebro.

3 tim
Matilda Ernkrans/Arkivbild.  Riksdagen/TT
Höstbudgeten

S om förslaget: ”Det måste bygga på ett löfte från SD”

Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att hon är förvånad över att M tror att det ska gå att genomföra en reform som gör grundskolan tioårig under den kommande mandatperioden. Det rapporterar Ekot.

– Det måste i så fall bygga på att man har fått ett löfte från Sverigedemokraterna att de tänker stödja Moderaterna och Kristdemokraterna i det här, säger hon.

Ernkrans menar att förslaget annars inte kommer att gå igenom, eftersom S anser att förändringen med skolplikt för sexåringar i förskoleklass räcker i nuläget. I stället för ytterligare reformer vill hon se en uppföljning av den utökade skolplikten.

2 tim
Magnus Glans
Höstbudgeten

Ekström: ”Okontroversiella” värnskatten borde ha slopats

”Med M/KD-budgeten börjar nämligen Sveriges höga skatter sänkas, vilket inte är en dag för tidigt.” Det skriver Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, på Svd Debatt. Ändå är han inte riktigt nöjd och är särskilt besviken över att M och KD inte vågade ge sig på värnskatten.

”En åtgärd som efterfrågats av en förkrossande majoritet ekonomer och experter eftersom den är så skadlig för ekonomin”, skriver Christian Ekström.

Han menar att skatten knappast kan ses som kontroversiell eftersom den var aktuell i regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man börjar betala på årsinkomster över 662 300 kronor. På all inkomst över det beloppet betalar man kommunal skatt, statlig inkomstskatt och värnskatt (5 procent).

13 dec
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer