Forskning & tech

Historiker: När samhället är polariserat blir statistiken viktigare

Vad kan siffror berätta om hur ett samhälle mår? Och vilken relation har sekulariseringen till den offentliga statistikens framväxt? Om detta har fPlus pratat med historikern Henrik Höjer om.

Höjer skrev sin avhandling om statistikens historia och är författare och vetenskapsjournalist. Till vardags redaktör på Forskning & Framsteg och ansvarig för tidskriftens bevakning av humaniora och samhällsvetenskap.

Vad är viktigt att känna till om forskningsresultat för att kunna placera dem i ett större sammanhang?

– Normalt sett så ska forskningen vara publicerad i etablerade vetenskapliga tidskrifter och där med vara peer-reviewade, liksom att de som står bakom forskningen ska som grund ha doktorerat. Det betyder inte att det är perfekt forskning men då är det godkänt och har i alla fall passerat ett första stadie.

– Sedan finns det jättemycket forskning som vi som vetenskaplig tidskrift inte rapporterar om, det är roligare med det som sticker ut och är en ren nyhet.

– Vi rapporterar om gedigna studier som bygger på stora undersökningar, även om vi också skriver om enstaka studier men vi vet att det kan slå fel med en enskild studie, men om fyra-sex studier säger samma sak får man en annan fingervisning. En del menar att ”en studie är ingen studie”, eftersom det kan vara konstigheter i metoder och så vidare i en enskild studie.

Vilken status har forskning och statistik i dag?

– Forskning har hög status generellt. Högst förtroende har medicin och humaniora hamnar längst ned. Men forskning generellt har hög trovärdighet, folk litar generellt på forskare.

–Det finns alltid de som slår på statistik, men jag är rätt säker på att även de som är misstänksamma mot statistik faktiskt uppskattar statistiken som bekräftar något de tror på.

Har synen på statistik och forskning förändrats över tid?

–Det fanns en väldig entusiasm i början för statistiken under 1800-talet. Vad man kan se väldigt tydligt är att när samhället är polariserat så blir statistiken allt viktigare.

–När statistiken drog igång stort sent på 1700-talet, tidigt 1800-tal, så var Sverige först i världen med en ett tabellverk för att systematisera data över befolkningen, men det fanns privatpersoner i England som sysslade med statistik redan på 1600-talet. Tabellverket registrerade bland annat antalet födda och döda. På 1800-talet växte statistiken fram som en modevetenskap. Man började se mönster i hur många som dör och grunderna för att förutspå hur många som skulle födas och avlida lades.

– De tidiga sifferuppgifterna erbjöd något annat än yvig retorik och man uppfattade att den skildrade den nakna verkligheten som den var. Man ska veta att Sverige var väldigt polariserat under 1830-talet, i likhet med det politiska läget nu. När det gällde representationsfrågan i riksdagen så var liberalerna och de konservativa på kant med varandra i det att liberalerna ville avskaffa ståndsriksdagen medan konservativa grupper tyckte det funkade bra.

– Det var också en del av sekulariseringen att man började se mönster i människors beteenden som inte hade med gud att göra. Statistik blev ett sätt att förstå saker som hittills varit förklarade med tillfälligheter eller gudomlighet, så det bidrog till ett avmystifierande av hela samhället.

– I dagens polariserade klimat kan man notera att åsiktsmotståndare slår varandra i huvudet med siffror på sociala medier. När man är överens så tror jag att siffror inte lika viktiga på samma sätt. 

I den dagliga debatten och i nyhetsmedia används statistik frekvent på olika sätt.

Vad kan egentligen statistiken berätta om hur ett samhälle mår i stort?

– Det kan berätta jättemycket. Bra framtagen statistik, som SCB:s, är otroligt värdefull. Det är ett fantastiskt dataunderlag. Ju mer statistik av god kvalitet desto bättre, det är min åsikt.

– Sedan är inte all statistik okontroversiell. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika länder i vilken statistik som är acceptabel att ta fram och inte. I många andra länder har man fört statistik på etnicitetsnivå. Sverige har fram tills ganska nyligen haft en ganska homogen befolkning vilket inte gjort att vi haft behov av etniska perspektiv på det sättet och det är närmast kontroversiellt här. Men i takt med att vår befolkning blir mer heterogen kommer kanske behovet av sådan statistik omprövas. Möjligen kommer det fortsatt vara kontroversiellt när det gäller kriminalitet men kanske inte när det gäller hälsa. 

Hur hanterar media och beslutsfattare forskningsresultat och statistik? 

– Det förekommer säkert annat missbruk av siffror, men ett klassiskt exempel är att när media rapporterar opinionsundersökning efter opinionsundersökning som nyheter trots att alla förändringar varit inom felmarginalen. Det är dålig journalistik.

– Det är också problematiskt när man bråkar om statistik och blandar ihop absoluta och relativa tal. Handlar det om en förändring i form av ett hack i kurvan eller är det en trend på tre år eller 20 år? Det finns de som drar fram det ena eller andra av olika skäl. Det bästa att göra i ett sådant läge är att titta på så många undersökningar som möjligt för att få en så bred förståelse som möjligt.

Hur kommer det sig att många blandar ihop kausalitet och korrelation?

– Vi som själva rapporterar om det här tabbar oss också ibland. Det kan handla om slarviga formuleringar. Men det är ju betydligt svårare att hitta kausalitet än korrelation.

– Vi lever i en allt mer sifferrik värld med tanke på ”big data” och det startas ju ständigt nya institut som samlar in och rapporterar data på olika sätt. På sikt tror jag att vi kan vi få en ännu bättre förståelse för skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Många av dessa institut har startats under 2000-talet, om några år betyder det att det kommer att finnas decennier långa sifferserier som kan analyseras.

– Sedan sitter också företagen på mycket mer data idag tack vare digitaliseringen. All information om kundbeteenden och annat kommer ge mycket mer underlag för olika syften framöver.

Finns det politikområden där det är särskilt viktigt att underbygga beslut med statistik?

–Finns det något där det inte är viktigt? Statistik är en stor hjälp att förstå verkligheten, men siffror kan ju aldrig helt ersätta värderingar och ideologiska prioriteringar.

Toppnyheter

Akrivbild på en person som arbetar med att behandla ebola i Kongo-Kinshasa. Al-hadji Kudra Maliro / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Ebolautbrotten

Den första ebolapatienten i miljonstaden Goma är död

Den präst som blev den första patienten med ebola i miljonstaden Goma i Kongo-Kinshasa har nu dött.

– Jag kan tyvärr bekräfta att patienten dog, sa guvernören Carly Nzanzu till de samlade reportrarna, enligt AFP.

Goma är den största staden i landet som har nåtts av sjukdomen, skriver Reuters. Många av regionens stora vägar går genom staden. Dessutom ligger Goma nära gränsen till Rwanda och där finns en hamn och en flygplats med förbindelser till flera andra stora städer.

Att sjukdomen har nått en så stor stad väcker oro för att smittan kan få ännu större spridning, enligt AFP. I tätbefolkade städer där mobiliteten är stor blir det svårare att isolera människor och att spåra vilka personer smittade patienter har varit i kontakt med.

16 jul
Sjukvårdspersonal i Kongo-Kinshasa. Olivia Acland / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO utlyser internationellt nödläge efter ebolautbrott

Världshälsoorganisationen WHO utlyser internationellt nödläge i samband med utbrottet av ebola i östra Kongo, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Utbrottet är ett internationellt hot mot människors hälsa, anser WHO.

”Det är dags för världen att uppmärksamma detta och fördubbla ansträngningarna. Vi behöver arbeta tillsammans i solidaritet med Kongo-Kinshasa för att få stopp på det här utbrottet och bygga upp ett bättre sjukvårdssystem”, skriver WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Sedan ebolautrbottet förra året har över 1 600 personer dött i virussjukdomen, rapporterar Ekot.

Igår 17:55
Läs mer om Ebolautbrotten
Ett kors på marken intill fallskärmsklubben i Umeå efter flygolycka där nio personer omkom. Erik Abel/TT / TT NYHETSBYRÅN
Flygplansolyckan i Umeå

Fallskärmshopparnas sista resa – minut för minut

34 minuter och 43 sekunder tog det från att fallskärmshopparna satt sig i flygplanet till att turen förvandlats till en tragedi, skriver Västerbottens-Kuriren. Tidningen har kartlagt flygturen utanför Umeå minut för minut.

Ombord fanns två kvinnor och sju män. Planet lämnar flygplatsen 13.34 och stiger som mest till en höjd på 4 170 meter, vilket är normalt.

Vid klockan 14.07.14 börjar planet att tappa höjd och faller nästan 100 meter per sekund. Den sista uppmätta höjden är 390 meter och klockan 14.08.43 försvinner signalen från planet.

Igår 16:34
En helikopter bärgar vrakdelar från flygplanet. TT
undefined

Flygplanet i Umeå har bärgats – ska undersökas

Flygplanet som störtade utanför Umeå i söndags har bärgats från olycksplatsen, skriver TT. Planet och vrakdelarna ska nu vidare till Strängnäs för att undersökas.

Bärgningen påbörjades vid 13.30-tiden på onsdagen och en helikopter med kedja användes för att flytta delarna från ön Storsandskär till fastlandet.

Polisen har under dagen bistått Haverikommissionen med dykare i vattnet och drönare i luften i sökandet efter vrakdelar. Polisen är även intresserad av tips och iakttagelser från allmänheten om man hittar föremål.

– Man får absolut inte vidröra eller flytta föremålen, det gäller även delar som ligger i vattnet, säger Malin Axroth, polisens presskommunikatör, till TT.

Igår 11:56
Flygplansdelar lyfts upp på en bärgningsbil dagen efter olyckan Erik Abel/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dykare och drönare deltar i letande efter vrakdelar

Letandet efter vrakdelar fortsätter i Umeå efter söndagens flygolycka då nio personer dog. Polisen bistår Statens haverikommission med dykare i vattnet och drönare i luften.

Om allmänheten hittar föremål som kan misstänkas vara rester från planet uppmanas man kontakta polisen.

”Det är inte tillåtet att vidröra det som påträffats. Detta gäller även ifall delar påträffas på eller under vattenytan”, skriver polisen i ett meddelande till allmänheten.

Igår 09:59
Läs mer om Flygplansolyckan i Umeå
Donald Trump.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Trumps Amerika

”Förklaringen till Trumps stöd – är mest populär”

Bara fyra republikaner valde att ställa sig bakom USA:s representanthus fördömande av president Donald Trumps ”rasistiska” Twitterinlägg. Det är en kraftig påminnelse om hur långt Republikanerna har gått från att vara ett parti som trodde på att välkomna latinamerikanska och afroamerikanska väljare, menar flera New York Times-skribenter i en analys. En viktig komponent i Trumps strategi för att bli omvald är att få motståndarna att framstå som att de inte bara ogillar honom och hans politik, utan också själva landet Amerika, skriver de.

DN:s Martin Gelin skriver i en analys att förklaringen till att hela det Republikanska partiet lojalt försvarar presidenten är enkel: Oavsett hur extremt eller vulgärt Trump uttrycker sig är han ”den i särklass mest populära politikern bland republikanska väljare”.

National Reviews Conrad Black skriver att Trump den senaste tiden gått från klarhet till klarhet medan Demokraterna imploderar.

Igår 19:23
undefined

Trump förnekar vänskap – men festade med Epstein

USA:s president Donald Trump har förnekat att han skulle ha varit vän med den sexbrottsmisstänkta finanstoppen Jeffrey Epstein – men nu visar tv-kanalen MSNBC:s arkivmaterial hur de båda festar tillsammans 1992.

I klippen syns bland annat hur Trump hälsar Epstein välkommen till festen och hur de verkar prata med varandra om kvinnor.

Epstein är misstänkt för att ha betalat minderåriga flickor för att ha sex med honom mellan 2002 och 2005. Han ska också ha betalat flickor för att rekrytera andra.

Igår 18:21
Donald Trump/Al Green.  TT.
undefined

Kongressen röstade om att ställa Trump inför riksrätt

USA:s representanthus röstade under onsdagen om en resolution om att ställa president Donald Trump inför riksrätt, rapporterar amerikanska medier. Representanthuset valde dock att bordlägga resolutionen.

Resolutionen lades fram av Texasdemokraten Al Green efter Trumps Twitter-inlägg om demokratiska ledamöter.

– President Donald Trumps rasistiska kommentarer har legitimerat, och ökat, rädsla och hat mot nya amerikaner och mot färgade människor, säger Green till NBC News.

I tisdags röstade representanthuset igenom en resolution om att fördöma presidentens uttalanden.

Igår 17:23
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer