Forskning & tech

Historiker: När samhället är polariserat blir statistiken viktigare

Vad kan siffror berätta om hur ett samhälle mår? Och vilken relation har sekulariseringen till den offentliga statistikens framväxt? Om detta har fPlus pratat med historikern Henrik Höjer om.

Höjer skrev sin avhandling om statistikens historia och är författare och vetenskapsjournalist. Till vardags redaktör på Forskning & Framsteg och ansvarig för tidskriftens bevakning av humaniora och samhällsvetenskap.

Vad är viktigt att känna till om forskningsresultat för att kunna placera dem i ett större sammanhang?

– Normalt sett så ska forskningen vara publicerad i etablerade vetenskapliga tidskrifter och där med vara peer-reviewade, liksom att de som står bakom forskningen ska som grund ha doktorerat. Det betyder inte att det är perfekt forskning men då är det godkänt och har i alla fall passerat ett första stadie.

– Sedan finns det jättemycket forskning som vi som vetenskaplig tidskrift inte rapporterar om, det är roligare med det som sticker ut och är en ren nyhet.

– Vi rapporterar om gedigna studier som bygger på stora undersökningar, även om vi också skriver om enstaka studier men vi vet att det kan slå fel med en enskild studie, men om fyra-sex studier säger samma sak får man en annan fingervisning. En del menar att ”en studie är ingen studie”, eftersom det kan vara konstigheter i metoder och så vidare i en enskild studie.

Vilken status har forskning och statistik i dag?

– Forskning har hög status generellt. Högst förtroende har medicin och humaniora hamnar längst ned. Men forskning generellt har hög trovärdighet, folk litar generellt på forskare.

–Det finns alltid de som slår på statistik, men jag är rätt säker på att även de som är misstänksamma mot statistik faktiskt uppskattar statistiken som bekräftar något de tror på.

Har synen på statistik och forskning förändrats över tid?

–Det fanns en väldig entusiasm i början för statistiken under 1800-talet. Vad man kan se väldigt tydligt är att när samhället är polariserat så blir statistiken allt viktigare.

–När statistiken drog igång stort sent på 1700-talet, tidigt 1800-tal, så var Sverige först i världen med en ett tabellverk för att systematisera data över befolkningen, men det fanns privatpersoner i England som sysslade med statistik redan på 1600-talet. Tabellverket registrerade bland annat antalet födda och döda. På 1800-talet växte statistiken fram som en modevetenskap. Man började se mönster i hur många som dör och grunderna för att förutspå hur många som skulle födas och avlida lades.

– De tidiga sifferuppgifterna erbjöd något annat än yvig retorik och man uppfattade att den skildrade den nakna verkligheten som den var. Man ska veta att Sverige var väldigt polariserat under 1830-talet, i likhet med det politiska läget nu. När det gällde representationsfrågan i riksdagen så var liberalerna och de konservativa på kant med varandra i det att liberalerna ville avskaffa ståndsriksdagen medan konservativa grupper tyckte det funkade bra.

– Det var också en del av sekulariseringen att man började se mönster i människors beteenden som inte hade med gud att göra. Statistik blev ett sätt att förstå saker som hittills varit förklarade med tillfälligheter eller gudomlighet, så det bidrog till ett avmystifierande av hela samhället.

– I dagens polariserade klimat kan man notera att åsiktsmotståndare slår varandra i huvudet med siffror på sociala medier. När man är överens så tror jag att siffror inte lika viktiga på samma sätt. 

I den dagliga debatten och i nyhetsmedia används statistik frekvent på olika sätt.

Vad kan egentligen statistiken berätta om hur ett samhälle mår i stort?

– Det kan berätta jättemycket. Bra framtagen statistik, som SCB:s, är otroligt värdefull. Det är ett fantastiskt dataunderlag. Ju mer statistik av god kvalitet desto bättre, det är min åsikt.

– Sedan är inte all statistik okontroversiell. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika länder i vilken statistik som är acceptabel att ta fram och inte. I många andra länder har man fört statistik på etnicitetsnivå. Sverige har fram tills ganska nyligen haft en ganska homogen befolkning vilket inte gjort att vi haft behov av etniska perspektiv på det sättet och det är närmast kontroversiellt här. Men i takt med att vår befolkning blir mer heterogen kommer kanske behovet av sådan statistik omprövas. Möjligen kommer det fortsatt vara kontroversiellt när det gäller kriminalitet men kanske inte när det gäller hälsa. 

Hur hanterar media och beslutsfattare forskningsresultat och statistik? 

– Det förekommer säkert annat missbruk av siffror, men ett klassiskt exempel är att när media rapporterar opinionsundersökning efter opinionsundersökning som nyheter trots att alla förändringar varit inom felmarginalen. Det är dålig journalistik.

– Det är också problematiskt när man bråkar om statistik och blandar ihop absoluta och relativa tal. Handlar det om en förändring i form av ett hack i kurvan eller är det en trend på tre år eller 20 år? Det finns de som drar fram det ena eller andra av olika skäl. Det bästa att göra i ett sådant läge är att titta på så många undersökningar som möjligt för att få en så bred förståelse som möjligt.

Hur kommer det sig att många blandar ihop kausalitet och korrelation?

– Vi som själva rapporterar om det här tabbar oss också ibland. Det kan handla om slarviga formuleringar. Men det är ju betydligt svårare att hitta kausalitet än korrelation.

– Vi lever i en allt mer sifferrik värld med tanke på ”big data” och det startas ju ständigt nya institut som samlar in och rapporterar data på olika sätt. På sikt tror jag att vi kan vi få en ännu bättre förståelse för skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Många av dessa institut har startats under 2000-talet, om några år betyder det att det kommer att finnas decennier långa sifferserier som kan analyseras.

– Sedan sitter också företagen på mycket mer data idag tack vare digitaliseringen. All information om kundbeteenden och annat kommer ge mycket mer underlag för olika syften framöver.

Finns det politikområden där det är särskilt viktigt att underbygga beslut med statistik?

–Finns det något där det inte är viktigt? Statistik är en stor hjälp att förstå verkligheten, men siffror kan ju aldrig helt ersätta värderingar och ideologiska prioriteringar.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer