Forskning & tech

Historiker: När samhället är polariserat blir statistiken viktigare

Vad kan siffror berätta om hur ett samhälle mår? Och vilken relation har sekulariseringen till den offentliga statistikens framväxt? Om detta har fPlus pratat med historikern Henrik Höjer om.

Höjer skrev sin avhandling om statistikens historia och är författare och vetenskapsjournalist. Till vardags redaktör på Forskning & Framsteg och ansvarig för tidskriftens bevakning av humaniora och samhällsvetenskap.

Vad är viktigt att känna till om forskningsresultat för att kunna placera dem i ett större sammanhang?

– Normalt sett så ska forskningen vara publicerad i etablerade vetenskapliga tidskrifter och där med vara peer-reviewade, liksom att de som står bakom forskningen ska som grund ha doktorerat. Det betyder inte att det är perfekt forskning men då är det godkänt och har i alla fall passerat ett första stadie.

– Sedan finns det jättemycket forskning som vi som vetenskaplig tidskrift inte rapporterar om, det är roligare med det som sticker ut och är en ren nyhet.

– Vi rapporterar om gedigna studier som bygger på stora undersökningar, även om vi också skriver om enstaka studier men vi vet att det kan slå fel med en enskild studie, men om fyra-sex studier säger samma sak får man en annan fingervisning. En del menar att ”en studie är ingen studie”, eftersom det kan vara konstigheter i metoder och så vidare i en enskild studie.

Vilken status har forskning och statistik i dag?

– Forskning har hög status generellt. Högst förtroende har medicin och humaniora hamnar längst ned. Men forskning generellt har hög trovärdighet, folk litar generellt på forskare.

–Det finns alltid de som slår på statistik, men jag är rätt säker på att även de som är misstänksamma mot statistik faktiskt uppskattar statistiken som bekräftar något de tror på.

Har synen på statistik och forskning förändrats över tid?

–Det fanns en väldig entusiasm i början för statistiken under 1800-talet. Vad man kan se väldigt tydligt är att när samhället är polariserat så blir statistiken allt viktigare.

–När statistiken drog igång stort sent på 1700-talet, tidigt 1800-tal, så var Sverige först i världen med en ett tabellverk för att systematisera data över befolkningen, men det fanns privatpersoner i England som sysslade med statistik redan på 1600-talet. Tabellverket registrerade bland annat antalet födda och döda. På 1800-talet växte statistiken fram som en modevetenskap. Man började se mönster i hur många som dör och grunderna för att förutspå hur många som skulle födas och avlida lades.

– De tidiga sifferuppgifterna erbjöd något annat än yvig retorik och man uppfattade att den skildrade den nakna verkligheten som den var. Man ska veta att Sverige var väldigt polariserat under 1830-talet, i likhet med det politiska läget nu. När det gällde representationsfrågan i riksdagen så var liberalerna och de konservativa på kant med varandra i det att liberalerna ville avskaffa ståndsriksdagen medan konservativa grupper tyckte det funkade bra.

– Det var också en del av sekulariseringen att man började se mönster i människors beteenden som inte hade med gud att göra. Statistik blev ett sätt att förstå saker som hittills varit förklarade med tillfälligheter eller gudomlighet, så det bidrog till ett avmystifierande av hela samhället.

– I dagens polariserade klimat kan man notera att åsiktsmotståndare slår varandra i huvudet med siffror på sociala medier. När man är överens så tror jag att siffror inte lika viktiga på samma sätt. 

I den dagliga debatten och i nyhetsmedia används statistik frekvent på olika sätt.

Vad kan egentligen statistiken berätta om hur ett samhälle mår i stort?

– Det kan berätta jättemycket. Bra framtagen statistik, som SCB:s, är otroligt värdefull. Det är ett fantastiskt dataunderlag. Ju mer statistik av god kvalitet desto bättre, det är min åsikt.

– Sedan är inte all statistik okontroversiell. Det finns också ganska stora skillnader mellan olika länder i vilken statistik som är acceptabel att ta fram och inte. I många andra länder har man fört statistik på etnicitetsnivå. Sverige har fram tills ganska nyligen haft en ganska homogen befolkning vilket inte gjort att vi haft behov av etniska perspektiv på det sättet och det är närmast kontroversiellt här. Men i takt med att vår befolkning blir mer heterogen kommer kanske behovet av sådan statistik omprövas. Möjligen kommer det fortsatt vara kontroversiellt när det gäller kriminalitet men kanske inte när det gäller hälsa. 

Hur hanterar media och beslutsfattare forskningsresultat och statistik? 

– Det förekommer säkert annat missbruk av siffror, men ett klassiskt exempel är att när media rapporterar opinionsundersökning efter opinionsundersökning som nyheter trots att alla förändringar varit inom felmarginalen. Det är dålig journalistik.

– Det är också problematiskt när man bråkar om statistik och blandar ihop absoluta och relativa tal. Handlar det om en förändring i form av ett hack i kurvan eller är det en trend på tre år eller 20 år? Det finns de som drar fram det ena eller andra av olika skäl. Det bästa att göra i ett sådant läge är att titta på så många undersökningar som möjligt för att få en så bred förståelse som möjligt.

Hur kommer det sig att många blandar ihop kausalitet och korrelation?

– Vi som själva rapporterar om det här tabbar oss också ibland. Det kan handla om slarviga formuleringar. Men det är ju betydligt svårare att hitta kausalitet än korrelation.

– Vi lever i en allt mer sifferrik värld med tanke på ”big data” och det startas ju ständigt nya institut som samlar in och rapporterar data på olika sätt. På sikt tror jag att vi kan vi få en ännu bättre förståelse för skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Många av dessa institut har startats under 2000-talet, om några år betyder det att det kommer att finnas decennier långa sifferserier som kan analyseras.

– Sedan sitter också företagen på mycket mer data idag tack vare digitaliseringen. All information om kundbeteenden och annat kommer ge mycket mer underlag för olika syften framöver.

Finns det politikområden där det är särskilt viktigt att underbygga beslut med statistik?

–Finns det något där det inte är viktigt? Statistik är en stor hjälp att förstå verkligheten, men siffror kan ju aldrig helt ersätta värderingar och ideologiska prioriteringar.

Toppnyheter

Ulf Kristersson, Annie Lööf och Michael Arthursson. TT
Alliansens framtid

C-toppens svar på kritiken: ”Förstår att M är besvikna”

Moderaterna har gjort ett annat val än Centerpartiet, säger C:s partisekreterare Michael Arthursson till SvD som svar på M-ledaren Ulf Kristerssons kritik.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, sa Kristersson om C:s beslut att agera stödparti åt S.

– Jag förstår att Moderaterna är besvikna. Men de har gjort ett helt annat vägval än vi gjort, och velat bilda en regering som i varje blockavskiljande fråga är beroende av stöd från SD, säger Arthursson till tidningen.

Igår 22:08
Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). TT
Alliansens framtid

Kritiken mot C: ”Svårt att se att det var helt ärligt”

M-ledaren Ulf Kristersson kritiserar i en intervju med SvD Centerpartiet för dess agerande i regeringsfrågan. Kristersson är kritisk till att C ringde och meddelade att det inte blir något Allianssamarbete 27 minuter före en pressträff då de blev stödparti åt Socialdemokraterna.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, säger han till SvD.

På frågan om han anser att C fulspelade i regeringsfrågan svarar han:

– Jag har svårt att se att det var helt ärligt.

Igår 19:12
Ebba Busch Thor (KD)/Ulf Kristersson (M)/Annie Lööf (C). TT
Alliansens framtid

Lööfs press på M och KD: Vill samla Alliansen igen

C-ledaren Annie Lööf vill samla Alliansen till nästa val, säger hon till Aftonbladet. Nu står Moderaterna och Kristdemokraterna inför ett ”vägval”, enligt Lööf.

– Det ligger ett tryck hos M och KD nu, om vilket vägval de ska göra framåt. Om de vill ha goda samtal med C och L, eller om de väljer en annan väg, säger hon till tidningen.

Alliansparterna har under de senaste veckorna inte pratat politik med varandra, men Lööf hoppas att samtalen ska komma igång.

Moderaternas toppnamn i EU-valet Tomas Tobé rasar mot Lööfs utspel och kallar det ”på gränsen till skamlöst”.

”Nu krävs att M inför nästa val måste acceptera att ge S veto mot borgerlig regering. Vad sägs om att stå upp för en borgerlig regering i stället?” twittrar han.

16 feb
Läs mer om Alliansens framtid
IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

Igår 21:32
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Igår 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

Igår 20:41
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

Igår 19:28
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

Igår 17:02
Läs mer om Fallet Gui Minhai

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

Igår 20:30