Sören Andersson/TT
Klimatomställningen

Hassler: Oljan är inte problemet – lägg all kraft på kolet

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Det bästa sättet att komma till rätta med det globala klimathotet är att följa marknadsekonomins fundamentala grundprinciper om utbud och efterfrågan.

Det menar John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för SNS senaste konjunkturrådsrapport: Svensk politik för globalt klimat.

Därför vill han sätta ett globalt och enhetligt pris på koldioxidutsläpp och slopa alla fossila subventioner Ett pris som är tillräckligt högt för att aktörerna väljer att strypa utbudet och snabbt satsa på hållbara tekniker.

Då slipper man även risken för det så kallade fripassagerarsyndromet, som alltid är en risk vid internationella avtal, eftersom länder kan frestas att inte uppfylla sina åtagande när de andra gör det åt dem, resonerar John Hassler.

– Våra uträkningar visar att även ett måttligt globalt pris på utsläpp får betydande positiva effekter.

En uppgift som han givetvis förstår inte är enkel.

– Nej, men det finns inga enklare alternativ. Hittills har denna fråga inte varit uppe till seriösa förhandlingar internationellt. Det beror bland annat på att ländernas finansministrar inte är med på förhandlingarna. Nu måste vi börja skicka dem till förhandlingsbordet.

Och det är åtgärder som bör tas i tu med så fort som möjligt om det inte ska bli för dyrt, samt garantera att så många länder som möjligt är med på tåget.

– Det vetenskapliga underlaget för frågan om hur mycket utsläppen av växthusgaser kommer att påverka jordens klimat, och vilka effekter det får på världens ekonomer, är mycket osäkert. Det finns till exempel inte något starkt stöd i forskningen för att vi skulle ha passerat, eller är på väg att passera, en global ”tipping point” där klimatförändringarna skenar. Men vi menar att det är absolut fel att vänta med åtgärder trots den osäkerheten.

– För om det, trots osäkerheten, skulle vara så att konsekvenserna blir så allvarliga som en del forskning indikerar, är det viktigt att börja i tid. De samhällsekonomiska vinsterna överväger då med råge de kostnader som är förknippade med en stor global omställning. Det är inte värt risken helt enkelt, fortsätter John Hassler.

Kolet måste stanna kvar i marken

Den viktigaste åtgärden som världen har framför sig förutom att globalt prissätta utsläppen är att hitta en metod så att kolet stannar kvar i marken. Den åtgärden överskuggar allt annat, som att få bukt med olja- och bensinkonsumtionen, menar John Hassler.

– För det första så är det helt centralt att få Kina att börja fasa ut kolet och att inte Indien och afrikanska länder tar upp deras strategi, som har varit att mer eller mindre gå ”all in” på kolet för att klara av sin tillväxt. För att åstadkomma det bör även ett pris sättas på att bryta kol och på så sätt göra det ointressant.

– Kol, till skillnad från konventionella olja, är väldigt priskänslig och redan dagens pris på utsläppsrätter inom EU, om det översätts till bensinskatt motsvarar en femtioöring per liter, gör kolkraften olönsam. När klimatskadan räknas in i kalkylen är alltså kolkraft olönsam.

Andra frågor som flygets och bilarnas användning av konventionell olja är sekundära problem och han ser egentligen inga problem med att fortsätta använda konventionell olja.

– Den är inte särskilt priskänslig. En skatt skulle visserligen drabba vinsterna i oljeproduktionen, men eftersom marginalerna är så pass stora så prisar, även en hög skatt inte ut konventionell olja.

– Detta betyder också att det är samhällsekonomiskt rätt att använda den konventionella oljan även när klimatskadan tas med i kalkylen. Den konventionella oljan kan och bör förmodligen användas till den tar slut.

Däremot är det en god idé att beskatta icke-konventionella fossila bränslen som till exempel arktisk olja och gas från så kallad ”fracking” eftersom den inte, när klimatskadan räknas, samhällsekonomisk lönsam. En skatt resulterar även i att den inte är företagsekonomisk lönsam eftersom vinstmarginalerna är låga.

Er rapport riktar kritik mot den svenska klimatpolitiken. Det finns för många målkonflikter, skriver ni i rapporten?

–Den är för inriktad på utsläpp inom Sveriges gränser. Åtgärder som kan vara bra för att nå de svenska målen behöver inte vara bra från perspektivet att de kan påverka det som händer i resten av världen. Vi vill att det internationella perspektivet måste genomsyra all klimatpolitik. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård. Det måste bli tydligt att de svenska klimatmålen är ett medel för att bidra till att världen blir klimatneutral.

– Sen är Sveriges styrmedelsflora vildvuxen. Skatter och styrsystem överlappar på ett oöverskådligt sätt och har lett till att vissa delar av omställningen är extremt dyr samtidigt som många billigare åtgärder inte kommer tillstånd. Det gör omställningen onödigt kostsam.

Har du några konkreta exempel på det?

– Ett dåligt exempel på klimatpolitik är målet om att växthusgasutsläppen från den inrikes transportflottan ska minska med minst 70 procent senast 2030. Det ger ett alldeles för ojämnt omställningstryck på den svenska ekonomin. I princip all ytterligare utsläppsminskning ska ske där, men ingen alls i resten av ekonomin. Det gör att omställningen blir mycket dyr och riskerar bli mer av avskräckande exempel än positiv förebild. Man borde därför överväga att omformulera eller avskaffa transportsektormålet.

Hassler pekar också på att åtgärder som generellt uppfattas som positiva kan få negativa effekter när det globala perspektivet tas med i bilden.

– Om målet med att minska utsläppen med 70 procent ska nås genom en snabb elektrifiering riskerar den fossilfria elexporten till länder som Polen och Tyskland med mycket kolkraft att minska.

– I det reformerade systemet för utsläppshandel i EU leder det till mer kolkraft och större utsläpp där. Klimattransportmålet kan också komma att kraftigt öka importen av biobränsle med tveksam klimatnytta.

Fel att försöka stoppa Preem

Ett annat exempel på dålig klimatpolitik är beslutet att låta Mark- och miljööverdomstolen se över möjligheten att stoppa bränsletillverkaren Preems planer på att utöka sin verksamhet.

– Sveriges klimatmål omfattar också de delar av utsläppen inom Sveriges gränser som sker inom EU:s utsläppshandel. Det kan komma att kräva att Sverige styr bort utsläpp från Sverige till andra EU-länder. Men detta flyttar bara utsläpp, men minskar dem inte. Ett aktuellt exempel på detta är bränsleföretaget Preems planer för ny raffinaderikapacitet i Lysekil. För klimatets skull är det irrelevant var utsläppen sker. Därför är också EU:s utsläppshandelssystem gränslöst. Det bör Sverige respektera.

Ni är också kritiska till subventioner för olika bränsleslag?

– De fungerar inte som ersättning för ett pris, och orsaken är att utan ett pris på utsläpp så kommer vi visserligen att konsumera mer av det subventionerade energislaget, men det leder inte till att den bruna energin, dvs att kolet konkurreras ut.

Kärnkraft lyft allt mer fram som fossilfritt alternativ som inte kan uteslutas om omställningen ska lyckas?

– Vi tycker, med en reservation från medförfattarna Åsa Romson och Thomas Sterner, att man ska snabbutreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Det räcker inte med att notera att ägarna inte menar att driften är kommersiellt lönsam. Särskilt två viktiga aspekter skiljer den kommersiella och den samhällsekonomiska kalkylen.

– För det första kommer stängningen att minska elexporten till våra kolintensiva grannar. Ringhals bidrar till att tränga ut tysk och polsk kolkraft. Det har ett samhällsekonomiskt värde som inte finns med i Vattenfalls kalkyl. För det andra leder stängningen, allt annat lika, till högre svenska elpriser. Det är en pluspost i den kommersiella kalkylen men inte i den samhällsekonomiska.

Toppnyheter

Arkivbild/Infektionskliniken på Östra sjukhuset i Göteborg. TT
Coronavirusets spridning

Virussmittad man reste med tåget till Göteborg

Mannen som smittats av nya coronaviruset under en resa i norra Italien reste med tåg mellan Stockholm och Göteborg efter att han återvänt med flyg till Sverige, skriver GP. Han bedöms då ha varit smittsam.

Nu kartlägger smittskyddsläkare mannens rörelser på tåget och vilka han kan ha exponerat för smittan.

– Grundregeln är att man kontaktar personer som sitter intill eller runtom, säger Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen.

30 min
Sjukårdare utanför sjukhuset i Piacenza i norra italien. Claudio Furlan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Varför reagerar inte Sverige på WHO:s signal?

De drygt 500 svenska intensivvårdsplatserna kommer inte att räcka vid ett större utbrott av det nya coronaviruset, skriver Benjamin Kalischer Wellander, läkare och liberal debattör i en gästkrönika på GP:s ledarsida.

Han pekar på att Italien får kritik från WHO för att de inte haft strängare karantän av inresande från Kina:

”Varför reagerar inte den svenska staten på denna signal?”

Även Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson skriver om nya coronaviruset men riktar fokus på hotet mot jobben i svenska industrier när insatsvaror från Kina börjar ta slut. Han nämner den utredning av statligt stöd för att företag ska slippa säga upp folk, till exempel i en situation som denna. Men det tar tid för förslaget att bli verklighet.

”När det är klart kan en hel pandemi ha hunnit dra förbi. Och en väldig massa jobb ha försvunnit”, skriver Persson och uppmanar statsminister Stefan Löfven till handlingskraft och få igenom förslaget i en extra budget.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning
TT
Dagens börs

Stockholmsbörsens nya ras: ”Total härdsmälta”

Stockholmsbörsens ledande index rasar på nytt och alla storbolagen i OMXS30 står på kraftiga minus snart 20 minuter in i fredagsmorgonens handel.
• OMXSPI: –2,8 procent
• OMXS30: –2,5 procent
Från den senaste toppen som nåddes så sent som 19 februari har indexen nu fallit runt 12 procent. Även på Europas storbörser är fallen djupa på fredagsmorgonen.

”Total härdsmälta”, skrev daytradern Ekka Lundin innan öppningen.

New York-börserna kollapsade under sista timmen i gårdagens handel och breda S&P 500 stängde på minus 4,4 procent – den största dagsnedgången för indexet sedan augusti 2011. Någon uppåtrekyl antyds inte från USA, tvärtom. Nattens terminshandel indikerar i stället nya nedgångar.

25 min
Illustrationsbild.  KIM HONG-JI / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kraftiga börsfall i Asien: ”Rädsla för en pandemi”

Coronaviruset och oro för sjukdomsutbrottet skapar rejäla börsnedgångar i Asien under fredagsmorgonen. Vid 05.15-tiden, svensk tid, låg indexen som följer:
• Nikkei: –4,0 %
• Shanghai: –3,7 %
• Shenzhen: –4,4 %
• Hang Seng: –2,5 %
• Kospi: –2,9 %
Rädsla att viruset ska få en kraftig spridning globalt ligger bakom säljtrycket, enligt CNBC.

– Jag tror att det som händer just nu är att investerare är oroliga att epidemin förmodligen ska bli en global pandemi, säger Chetan Seth, aktiestrateg på Nomura, till CNBC.

Även Wall Street såg stora börsnedgångar i går och de amerikanska huvudindexen föll över 4 procent.

4 tim
undefined

Branta fall på Wall Street – Tesla rasade 12 procent

Precis som de europeiska börserna föll de ledande indexen på Wall Street kraftigt på torsdagen. Dow Jones rasade över 1 000 punkter.
• S&P 500: −4,4%
• Nasdaq: −4,6%
• Dow Jones: −4,4%
Liksom tidigare i veckan är det oro över coronavirusets spridning och dess påverkan på ekonomin som ligger bakom säljvågen. Oron späddes på efter att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA bedömt att viruset är på väg att utvecklas till en pandemi, enligt Bloomberg.

Virusoron har även fått flera bolag att vinstvarna. Sist ut var Microsoft som på onsdagskvällen flaggade för att coronaviruset skapat störningar i bolagets leverantörskedja. Microsofts aktie handlades ner 7 procent på torsdagen.

Elbilsjätten Tesla rasade 12,8 procent efter att antalet registrerade bilar i Kina sjunkit med nästan 50 procent jämfört med månaden innan. Det visar statistik från LMC Automotive, skriver Reuters.

Amerikanska betalningsjätten Paypal flaggade inför öppning att det nya coronaviruset sänker bolagets intäkter. Aktien stängde ”bara” ner drygt 1 procent.

Igår 15:09
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Illustrationsbild. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

”Granska kritiskt hur vårdpengarna används”

Sjukvården går på knäna och hela tiden hörs krav från politiker, allmänhet och anhöriga om mer resurser till den. Men först bör man kritiskt granska hur vården använder sig av sina resurser i dag – där mycket av pengarna går till ren byråkrati. Det skriver överläkarna Ole Fröbert och Stella Cizinsky på Örebro universitetssjukhus på SvD Debatt.

Sedan 2014 är administrativ personal i sjukvården fler än antalet läkare. Det är heller inte ovanligt med 50–100 anställda kommunikatörer inom medelstora sjukvårdsregioner. Mer tillskott av pengar riskerar bara att driva mer byråkratisering – därför är det dags att se över vart skattepengarna går, menar de.

Igår 22:00
isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vårdmomsen kan försvinna

Den hårt kritiserade vårdmomsen kan försvinna, rapporterar DI.

Enligt tidningen har regeringen och Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om att tillsätta en utredning om lagstiftningen.

– Det finns en väldigt stor förväntan att den här utredningen kommer att föreslå lagändringar som kommer att göra att det här blir bra igen. Utredningen ska ju hitta lösningar, som kanske kan vara i kraft till den 1 januari 2022, men det är för tidigt att spekulera i det. Men tills dess ska det finnas medel i regionerna att kompensera för det här, säger  Anders W Jonsson, vikarierande partiledare för Centerpartiet till DI.

Branschorganisationen Vårdföretagarna välkomnar regeringens beslut, skriver organisationen på sin hemsida.

Igår 10:36
Läs mer om Krisen i sjukvården