Sören Andersson/TT
Klimatomställningen

Hassler: Oljan är inte problemet – lägg all kraft på kolet

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Det bästa sättet att komma till rätta med det globala klimathotet är att följa marknadsekonomins fundamentala grundprinciper om utbud och efterfrågan.

Det menar John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för SNS senaste konjunkturrådsrapport: Svensk politik för globalt klimat.

Därför vill han sätta ett globalt och enhetligt pris på koldioxidutsläpp och slopa alla fossila subventioner Ett pris som är tillräckligt högt för att aktörerna väljer att strypa utbudet och snabbt satsa på hållbara tekniker.

Då slipper man även risken för det så kallade fripassagerarsyndromet, som alltid är en risk vid internationella avtal, eftersom länder kan frestas att inte uppfylla sina åtagande när de andra gör det åt dem, resonerar John Hassler.

– Våra uträkningar visar att även ett måttligt globalt pris på utsläpp får betydande positiva effekter.

En uppgift som han givetvis förstår inte är enkel.

– Nej, men det finns inga enklare alternativ. Hittills har denna fråga inte varit uppe till seriösa förhandlingar internationellt. Det beror bland annat på att ländernas finansministrar inte är med på förhandlingarna. Nu måste vi börja skicka dem till förhandlingsbordet.

Och det är åtgärder som bör tas i tu med så fort som möjligt om det inte ska bli för dyrt, samt garantera att så många länder som möjligt är med på tåget.

– Det vetenskapliga underlaget för frågan om hur mycket utsläppen av växthusgaser kommer att påverka jordens klimat, och vilka effekter det får på världens ekonomer, är mycket osäkert. Det finns till exempel inte något starkt stöd i forskningen för att vi skulle ha passerat, eller är på väg att passera, en global ”tipping point” där klimatförändringarna skenar. Men vi menar att det är absolut fel att vänta med åtgärder trots den osäkerheten.

– För om det, trots osäkerheten, skulle vara så att konsekvenserna blir så allvarliga som en del forskning indikerar, är det viktigt att börja i tid. De samhällsekonomiska vinsterna överväger då med råge de kostnader som är förknippade med en stor global omställning. Det är inte värt risken helt enkelt, fortsätter John Hassler.

Kolet måste stanna kvar i marken

Den viktigaste åtgärden som världen har framför sig förutom att globalt prissätta utsläppen är att hitta en metod så att kolet stannar kvar i marken. Den åtgärden överskuggar allt annat, som att få bukt med olja- och bensinkonsumtionen, menar John Hassler.

– För det första så är det helt centralt att få Kina att börja fasa ut kolet och att inte Indien och afrikanska länder tar upp deras strategi, som har varit att mer eller mindre gå ”all in” på kolet för att klara av sin tillväxt. För att åstadkomma det bör även ett pris sättas på att bryta kol och på så sätt göra det ointressant.

– Kol, till skillnad från konventionella olja, är väldigt priskänslig och redan dagens pris på utsläppsrätter inom EU, om det översätts till bensinskatt motsvarar en femtioöring per liter, gör kolkraften olönsam. När klimatskadan räknas in i kalkylen är alltså kolkraft olönsam.

Andra frågor som flygets och bilarnas användning av konventionell olja är sekundära problem och han ser egentligen inga problem med att fortsätta använda konventionell olja.

– Den är inte särskilt priskänslig. En skatt skulle visserligen drabba vinsterna i oljeproduktionen, men eftersom marginalerna är så pass stora så prisar, även en hög skatt inte ut konventionell olja.

– Detta betyder också att det är samhällsekonomiskt rätt att använda den konventionella oljan även när klimatskadan tas med i kalkylen. Den konventionella oljan kan och bör förmodligen användas till den tar slut.

Däremot är det en god idé att beskatta icke-konventionella fossila bränslen som till exempel arktisk olja och gas från så kallad ”fracking” eftersom den inte, när klimatskadan räknas, samhällsekonomisk lönsam. En skatt resulterar även i att den inte är företagsekonomisk lönsam eftersom vinstmarginalerna är låga.

Er rapport riktar kritik mot den svenska klimatpolitiken. Det finns för många målkonflikter, skriver ni i rapporten?

–Den är för inriktad på utsläpp inom Sveriges gränser. Åtgärder som kan vara bra för att nå de svenska målen behöver inte vara bra från perspektivet att de kan påverka det som händer i resten av världen. Vi vill att det internationella perspektivet måste genomsyra all klimatpolitik. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård. Det måste bli tydligt att de svenska klimatmålen är ett medel för att bidra till att världen blir klimatneutral.

– Sen är Sveriges styrmedelsflora vildvuxen. Skatter och styrsystem överlappar på ett oöverskådligt sätt och har lett till att vissa delar av omställningen är extremt dyr samtidigt som många billigare åtgärder inte kommer tillstånd. Det gör omställningen onödigt kostsam.

Har du några konkreta exempel på det?

– Ett dåligt exempel på klimatpolitik är målet om att växthusgasutsläppen från den inrikes transportflottan ska minska med minst 70 procent senast 2030. Det ger ett alldeles för ojämnt omställningstryck på den svenska ekonomin. I princip all ytterligare utsläppsminskning ska ske där, men ingen alls i resten av ekonomin. Det gör att omställningen blir mycket dyr och riskerar bli mer av avskräckande exempel än positiv förebild. Man borde därför överväga att omformulera eller avskaffa transportsektormålet.

Hassler pekar också på att åtgärder som generellt uppfattas som positiva kan få negativa effekter när det globala perspektivet tas med i bilden.

– Om målet med att minska utsläppen med 70 procent ska nås genom en snabb elektrifiering riskerar den fossilfria elexporten till länder som Polen och Tyskland med mycket kolkraft att minska.

– I det reformerade systemet för utsläppshandel i EU leder det till mer kolkraft och större utsläpp där. Klimattransportmålet kan också komma att kraftigt öka importen av biobränsle med tveksam klimatnytta.

Fel att försöka stoppa Preem

Ett annat exempel på dålig klimatpolitik är beslutet att låta Mark- och miljööverdomstolen se över möjligheten att stoppa bränsletillverkaren Preems planer på att utöka sin verksamhet.

– Sveriges klimatmål omfattar också de delar av utsläppen inom Sveriges gränser som sker inom EU:s utsläppshandel. Det kan komma att kräva att Sverige styr bort utsläpp från Sverige till andra EU-länder. Men detta flyttar bara utsläpp, men minskar dem inte. Ett aktuellt exempel på detta är bränsleföretaget Preems planer för ny raffinaderikapacitet i Lysekil. För klimatets skull är det irrelevant var utsläppen sker. Därför är också EU:s utsläppshandelssystem gränslöst. Det bör Sverige respektera.

Ni är också kritiska till subventioner för olika bränsleslag?

– De fungerar inte som ersättning för ett pris, och orsaken är att utan ett pris på utsläpp så kommer vi visserligen att konsumera mer av det subventionerade energislaget, men det leder inte till att den bruna energin, dvs att kolet konkurreras ut.

Kärnkraft lyft allt mer fram som fossilfritt alternativ som inte kan uteslutas om omställningen ska lyckas?

– Vi tycker, med en reservation från medförfattarna Åsa Romson och Thomas Sterner, att man ska snabbutreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Det räcker inte med att notera att ägarna inte menar att driften är kommersiellt lönsam. Särskilt två viktiga aspekter skiljer den kommersiella och den samhällsekonomiska kalkylen.

– För det första kommer stängningen att minska elexporten till våra kolintensiva grannar. Ringhals bidrar till att tränga ut tysk och polsk kolkraft. Det har ett samhällsekonomiskt värde som inte finns med i Vattenfalls kalkyl. För det andra leder stängningen, allt annat lika, till högre svenska elpriser. Det är en pluspost i den kommersiella kalkylen men inte i den samhällsekonomiska.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer