Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Här har krånglet stoppat all krishjälp – ”Verkligt frustrerande”

Lättnader på tio miljarder, men fasta kostnader på 165 miljarder. Insatsen räcker inte långt som det är. Nu larmar dessutom flera branscher för att de helt utestängs från krishjälp med hyrorna. Godtycke, krångel och nonsens avgör vilka som finns med på regeringens listor, menar branschchefen Daniel Kärrholt. ”Vi har hamnat i en administrativ limbo”, säger han till fPlus.

Hyreslättnader är en av flera åtgärder för att hjälpa företag och näringsverksamheter som håller på att gå under i kölvattnet av coronapandemin.

En hyresvärd ska kunna sänka hyran för sina hyresgäster. Därefter ska fastighetsägaren få kompensation för hyresnedsättning på maximalt 50 procent av den fasta hyran.

I förra veckan sjösatte regeringen sitt förslag efter att EU-kommissionen godkände det svenska stödpaketet på upp till tio miljarder kronor.

Infekterad fråga

Men frågan har varit och är infekterad. På ena sidan krisande företag, på den andra fastighetsägare som behöver pengar för att överleva.

Till saken hör också att den svenska ersättningen är avgränsad till ett visst antal branscher som sällanköpshandel, hotell, restaurang och ytterligare konsumentnära verksamheter. Företag som faller utanför de angivna ramarna får inte tillgång till stödet även om de har stora ekonomiska problem.

”När hotell krisar, då krisar även tvätterier”

Många tvätteriföretag drabbas hårt av minskade intäkter speciellt från besöksnäringen och privatkonsumenter.

Ett hotelltvätteri är i samma läge som hotellet. Inga övernattande gäster, inte heller behov av tvättade lakan. Ett konsumenttvätteri är i samma läge som övrig sällanköpshandel där kunderna inte kommer in i butiken. Det konstaterar Daniel Kärrholt, förbundsdirektör på Sveriges Tvätteriförbund.

– När hotell och restauranger krisar, då krisar även utsatta tvätterier. Då behövs inga mjuka lakan, inga sköna frottéer. Ännu tuffare blir det när branschen inte får ta del av regeringens hyresstöd.

Faller utanför krisstöden – ”Verkar ha blivit fel”

Regeringen har tagit fram en lista på företag som kan vara berättigade till hyresstöd för att möta krisen. Listorna bygger på SNI-koder. Men någonstans verkar det ha blivit fel. Butiker som förmedlar tvätt kan söka hyresstöd (SNI 96.090) medan butiker och verksamheter som tvättar inte kan det (SNI 96.012 och SNI 96.011). Flera verksamheter klumpas ihop i kategorin övrigt, och får stöd medan likartade verksamheter inte får det, enligt Daniel Kärrholt som menar att hela hjälpsystemet bygger på godtycke.

– En lovvärd åtgärd hade varit en räddningsersättning vid intäktsfall enligt dansk modell, säger Daniel Kärrholt.

Sätter press på finansministern

Nu står hoppet till en skrivelse adresserad till finansministern.

– För mig och våra många medlemmar känns den här situationen verkligt frustrerande. Vi har hamnat i en administrativ limbo, säger Daniel Kärrholt.

Beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att det svenska hyresstödet är snålt tilltaget i jämförelse med andra nordiska länder. De visar även att Skatteverkets tolkning av gällande momsregler kommer att sätta ytterligare käppar i hjulen för svenska företag som är i akut behov av hjälp. Skatteverkets utlåtande i fredags går nämligen ut på att hyresvärdar ska debitera hyresgästen hela momsbeloppet på den rabatterade hyran, det vill säga moms för lokalhyran samt den del som motsvarar stödet från staten. I klartext betyder det att regeringens stöd äts upp av moms, och alltså inte fullt ut kommer företagen till del.

Danmark och Norge har infört ett mer heltäckande ersättningssystem där företag som upplever kraftig nedgång i omsättning kan få ersättning för sina fasta kostnader. Till exempel ersätts fler kostnader än bara hyra, som gäller för nästan alla branscher och som inte kräver medfinansiering från hyresvärden.

Lättnad på 10 miljarder – kostnader på 165 miljarder

Omräknat i miljarder för svenska förhållanden skulle ett danskt system innebära ett stöd på 86 miljarder kronor och ett norskt system 82 miljarder. Det ska jämföras med de tio miljarder som svenska företag kan få i stöd, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

– Det svenska ersättningssystemet ger alltså betydligt mindre än vad våra grannländer satsar, säger biträdande chefekonom Jonas Frycklund.

– Lättnaden på tio miljarder, från april till juni, ska ställas i relation till att svenska företag har fasta kostnader på sammantaget 165 miljarder kronor per månad, tillägger han.

Även om vi inte har lika tydliga förbud hos oss, har den reella nedstängningen slagit hårt mot många företag, som har fått uppleva kraftiga ras i omsättningen. Gradskillnaderna mellan länderna kan inte motivera den mycket stora skillnaden i stöd, anser Frycklund.

Bättre krishjälp i grannländer

Att den svenska ersättningen enbart omfattar hyra missgynnar dessutom företag som har andra fasta kostnader som till exempel leasingkostnader för maskiner eller fordon och räntor. I transportnäringen utgör de 66 procent av de totala kostnaderna. Motsvarande siffra för Hotell- och restaurangbranschen är 35 procent fasta kostnader.

Enligt Svenskt Näringsliv så kan norska och danska hyressänkningar uppgå till 80 procent om nedgången i omsättningen är tillräckligt stor, om myndigheter har beslutat om stängning av en verksamhet så kan stödet uppgå till 100 procent i Danmark och 90 procent i Norge. Den svenska ersättningen kan som mest sänka hyreskostnaderna med 50 procent.

Med hjälp av bokslutsdata har Svenskt Näringsliv också beräknat företagens uthållighet vid ett totalt produktionsstopp. Två månaders stängning av verksamheten skulle innebära att tre av tio företag är nära konkurs, men efter genomförda krisåtgärder är siffran 17 procent. Men om Sverige inför det danska systemet för täckning av fasta kostnader så halveras nästan risken för konkurs och hamnar på nio procent, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

Toppnyheter

Tegnell, illustrationsbil TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Dödshot mot Tegnell: ”Känns inte alls bra”

Sedan coronapandemin bröt ut har statsepidemiolog Anders Tegnell utsatts för upprepade hot, skriver Aftonbladet. Hoten ska ha framförts via mejl och brev. De ska ha kommit under andra halvan av mars. Via messenger ska det även ha riktats mot anhöriga till honom.

”Det känns inte alls bra. Det är lite stalker-varning på det känner jag”, säger Tegnell i polisförhör.

Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp har utan framgång försökt spåra gärningsmännen.

”Ganska snart avfärdades en person då vi bedömde att det skickade materialet inte täckte brottsrekvisiten”, skriver Kristina Forsgren, polisens gruppchef för demokrati- och hatbrottsgruppen, till tidningen.

1 tim
Walberg och Hallengren Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Just nu: Lena Hallengren håller presskonferens

Socialminister Lena Hallengren kommer att presentera en ny strategi för att öka coronatestningen, skriver Aftonbladet. Just nu håller ministern en pressträff.

Hallengren inleder pressträffen med att meddela att åldersgränsen för när äldre personer anses vara en särskild riskgrupp ligger kvar vid 70 år.

Tidigare har planen varit att regionerna ska sköta testning av sjuka, personer i riskgrupp och personer som arbetar inom vård och omsorg. Externa aktörer har haft i uppdrag att testa personer inom övrig samhällsviktig verksamhet och allmänheten. Nu tar regioner även över dessa grupper, enligt tidningen.

Just oklar ansvarsfördelning har varit en anledning till att färre tester än väntat har genomförts, säger testkoordinatorn Harriet Wallberg till DN.

– Det är en orsak till att det gått långsamt, säger hon.

Texten uppdateras.

32 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
EU-kommissionens ordförande Ursula von d - / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Hårt tryck mot ”sparsamma Sverige” från övriga EU

Frågorna är många inför dagens besked från EU-kommission, där man väntas presentera ett åtgärdspaket för att hantera de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike och Tyskland har föreslagit en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ska ges som bidrag till länderna. Detta har fått kritik från Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – kallade ”de sparsamma fyra” – som vill att pengarna ska ges ut som lån.

EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade så sent som i går de fyra länderna att ge med sig.

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest, sa han enligt TT.

3 tim
Illustrationsbild. ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare avråder staten från infrastruktursatsningar

Satsningar på infrastruktur är klassisk krispolitik som ofta lyfts fram i debatten – inte minst när räntorna är låga. Men transportekonomiforskaren Disa Asplund varnar i en ny SNS-rapport för sådana åtgärder utan en genomtänkt analys där nyttan vägs mot kostnader. Det rapporterar DI.

Hon är tveksam till större infrastrukturprojekt som konjunkturåtgärd.

– Främst därför att de tar flera år, ibland årtionden, att planera, förankra och bygga, säger hon till tidningen.

4 tim
Fredric Alm/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Höjda skatter – ett skott i foten”

Stats- och finansministerns utspel om höjda skatter för att minska statsskulden riskerar att bromsa återhämtingen, skriver Viktor Munkhammar i en DI-analys.

Bara en fingervisning om höjda skatter kan leda till en minskning i hushållens konsumtion och en svagare ekonomisk återhämtning.

Enligt Munkhammar finns det ingen anledning för sådana besparingar.

För det första för att en fördubbling av den svenska statsskulden fortfarande skulle vara lägre än statsskulden hos exempelvis storekonomin Tyskland.

För det andra för att Sveriges nominella tillväxt fortfarande kommer att vara högre än räntan på de svenska statsskulden, vilket visar på en hållbar situation i statsfinanserna.

”Ibland ger Magdalena Andersson intryck av att vara kvar i 2014 års valrörelse. Hon och Anders Borg tävlade då med varanda om vem som var mest finanspolitiskt ansvarsfull”, skriver Munkhammar.

5 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
TT
De svenska krispaketen

Tunga jurister: Utdelningsstoppet bryter mot grundlagen – ”Bedrövligt”

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Idag 05:24
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

Igår 12:24
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

Igår 13:58
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Scandic Hotels och SAS rusar på stark Stockholmsbörs

Stockholmsbörsen fortsätter uppåt på tisdagen efter gårdagens lyft på omkring 2 procent. Vid 13.15 noteras OMXS30 på sin högsta nivå sedan början av mars.

• OMXSPI: +1,0 procent
• OMXS30: +0,8 procent
En liknande utveckling syns på de globala börserna där optimismen har återvänt i spåren av vaccinframsteg och återöppnandet av ekonomier runt om i världen, skriver CNBC.

Enligt medieuppgifter väntas Tyskland följa Italiens och Spaniens exempel och öppna upp landet för turister i sommar. Nyheten lyfter hela resesektorn där SAS och Scandic Hotels klättrar 11 respektive 15 procent.

Storbolagsindexet toppas av industrijättarna SKF, SSAB och Volvo med uppgångar på omkring 3 procent. I den motsatta änden av listan syns den defensiva trion Essity, Astra Zeneca och Getinge.

Evolution Gaming passerade i går 100 miljarder kronor i börsvärde. Vd:n Martin Carlesund säger till DI att det andra kvartalet har startat bra med en hög aktivitetsnivå. Aktien stiger 5 procent.

Köksbolaget Nobia lyfter 11 procent sedan Pareto inlett bevakning med rådet köp.

6 tim
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tokyobörsen ledde breda uppgångar i Asien

Asienbörserna steg brett på tisdagsmorgonen och japanska Nikkei noterades på sin högsta nivå sedan början av mars. Vid stängning stod indexen som följer:
• Nikkei: +2,6 %
• Shanghai: +1,0 %
• Shenzhen: +2,2 %
• Hang Seng: +1,9 %
• Kospi: +1,8 %
Enligt Reuters stärktes de kinesiska börserna efter att centralbanken flaggat för ytterligare stimulanser och räntesänkningar på lån. Japan har dessutom avslutat sitt nationella nödläge och slopat vissa virusrestriktioner.

– Spänningarna mellan USA och Kina finns kvar i bakgrunden men investerare tycks ta större intryck av att många länder nu öppnar upp sina ekonomier igen, säger Rodrigo Catril, strateg på NAB, till Reuters.

Idag 03:30
Läs mer om Dagens börs