Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Här har krånglet stoppat all krishjälp – ”Verkligt frustrerande”

Lättnader på tio miljarder, men fasta kostnader på 165 miljarder. Insatsen räcker inte långt som det är. Nu larmar dessutom flera branscher för att de helt utestängs från krishjälp med hyrorna. Godtycke, krångel och nonsens avgör vilka som finns med på regeringens listor, menar branschchefen Daniel Kärrholt. ”Vi har hamnat i en administrativ limbo”, säger han till fPlus.

Hyreslättnader är en av flera åtgärder för att hjälpa företag och näringsverksamheter som håller på att gå under i kölvattnet av coronapandemin.

En hyresvärd ska kunna sänka hyran för sina hyresgäster. Därefter ska fastighetsägaren få kompensation för hyresnedsättning på maximalt 50 procent av den fasta hyran.

I förra veckan sjösatte regeringen sitt förslag efter att EU-kommissionen godkände det svenska stödpaketet på upp till tio miljarder kronor.

Infekterad fråga

Men frågan har varit och är infekterad. På ena sidan krisande företag, på den andra fastighetsägare som behöver pengar för att överleva.

Till saken hör också att den svenska ersättningen är avgränsad till ett visst antal branscher som sällanköpshandel, hotell, restaurang och ytterligare konsumentnära verksamheter. Företag som faller utanför de angivna ramarna får inte tillgång till stödet även om de har stora ekonomiska problem.

”När hotell krisar, då krisar även tvätterier”

Många tvätteriföretag drabbas hårt av minskade intäkter speciellt från besöksnäringen och privatkonsumenter.

Ett hotelltvätteri är i samma läge som hotellet. Inga övernattande gäster, inte heller behov av tvättade lakan. Ett konsumenttvätteri är i samma läge som övrig sällanköpshandel där kunderna inte kommer in i butiken. Det konstaterar Daniel Kärrholt, förbundsdirektör på Sveriges Tvätteriförbund.

– När hotell och restauranger krisar, då krisar även utsatta tvätterier. Då behövs inga mjuka lakan, inga sköna frottéer. Ännu tuffare blir det när branschen inte får ta del av regeringens hyresstöd.

Faller utanför krisstöden – ”Verkar ha blivit fel”

Regeringen har tagit fram en lista på företag som kan vara berättigade till hyresstöd för att möta krisen. Listorna bygger på SNI-koder. Men någonstans verkar det ha blivit fel. Butiker som förmedlar tvätt kan söka hyresstöd (SNI 96.090) medan butiker och verksamheter som tvättar inte kan det (SNI 96.012 och SNI 96.011). Flera verksamheter klumpas ihop i kategorin övrigt, och får stöd medan likartade verksamheter inte får det, enligt Daniel Kärrholt som menar att hela hjälpsystemet bygger på godtycke.

– En lovvärd åtgärd hade varit en räddningsersättning vid intäktsfall enligt dansk modell, säger Daniel Kärrholt.

Sätter press på finansministern

Nu står hoppet till en skrivelse adresserad till finansministern.

– För mig och våra många medlemmar känns den här situationen verkligt frustrerande. Vi har hamnat i en administrativ limbo, säger Daniel Kärrholt.

Beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att det svenska hyresstödet är snålt tilltaget i jämförelse med andra nordiska länder. De visar även att Skatteverkets tolkning av gällande momsregler kommer att sätta ytterligare käppar i hjulen för svenska företag som är i akut behov av hjälp. Skatteverkets utlåtande i fredags går nämligen ut på att hyresvärdar ska debitera hyresgästen hela momsbeloppet på den rabatterade hyran, det vill säga moms för lokalhyran samt den del som motsvarar stödet från staten. I klartext betyder det att regeringens stöd äts upp av moms, och alltså inte fullt ut kommer företagen till del.

Danmark och Norge har infört ett mer heltäckande ersättningssystem där företag som upplever kraftig nedgång i omsättning kan få ersättning för sina fasta kostnader. Till exempel ersätts fler kostnader än bara hyra, som gäller för nästan alla branscher och som inte kräver medfinansiering från hyresvärden.

Lättnad på 10 miljarder – kostnader på 165 miljarder

Omräknat i miljarder för svenska förhållanden skulle ett danskt system innebära ett stöd på 86 miljarder kronor och ett norskt system 82 miljarder. Det ska jämföras med de tio miljarder som svenska företag kan få i stöd, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

– Det svenska ersättningssystemet ger alltså betydligt mindre än vad våra grannländer satsar, säger biträdande chefekonom Jonas Frycklund.

– Lättnaden på tio miljarder, från april till juni, ska ställas i relation till att svenska företag har fasta kostnader på sammantaget 165 miljarder kronor per månad, tillägger han.

Även om vi inte har lika tydliga förbud hos oss, har den reella nedstängningen slagit hårt mot många företag, som har fått uppleva kraftiga ras i omsättningen. Gradskillnaderna mellan länderna kan inte motivera den mycket stora skillnaden i stöd, anser Frycklund.

Bättre krishjälp i grannländer

Att den svenska ersättningen enbart omfattar hyra missgynnar dessutom företag som har andra fasta kostnader som till exempel leasingkostnader för maskiner eller fordon och räntor. I transportnäringen utgör de 66 procent av de totala kostnaderna. Motsvarande siffra för Hotell- och restaurangbranschen är 35 procent fasta kostnader.

Enligt Svenskt Näringsliv så kan norska och danska hyressänkningar uppgå till 80 procent om nedgången i omsättningen är tillräckligt stor, om myndigheter har beslutat om stängning av en verksamhet så kan stödet uppgå till 100 procent i Danmark och 90 procent i Norge. Den svenska ersättningen kan som mest sänka hyreskostnaderna med 50 procent.

Med hjälp av bokslutsdata har Svenskt Näringsliv också beräknat företagens uthållighet vid ett totalt produktionsstopp. Två månaders stängning av verksamheten skulle innebära att tre av tio företag är nära konkurs, men efter genomförda krisåtgärder är siffran 17 procent. Men om Sverige inför det danska systemet för täckning av fasta kostnader så halveras nästan risken för konkurs och hamnar på nio procent, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer