Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Här är Ygemans nödlösning för att stoppa elkrisen

För att rädda Stockholms elförsörjning måste regeringen använda pengar från Sveriges beredskapskassa. Pengarna ska bland annat gå till en nystart av den elproduktion som regeringens skatt på kraftvärme stängde ned i våras.

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman har vid flertalet tillfällen hävdat att Sverige inte har någon elkris. Han har hänvisat till att Sverige har ett elöverskott på helåret, vilket också betyder att vi kan exportera cirka 30 TWh per år. Det har dock varit en klen tröst för företag och kommuner som inte kunnat investera eller starta upp olika infrastrukturprojekt på grund av den akuta kapacitetsbristen i elnäten. Kritiken har också varit hård mot Anders Ygeman som inte tagit krisen på allvar har man argumenterat.

Ygemans revansch?

Nyligen kunde dock Anders Ygeman meddela att regeringen löst Stockholms elkris tillsammans med nätbolaget Ellevio och kraftvärmebolaget Sthlm Exergi. Totalt ska 320 extra megawatt tillföras Stockholm de kommande 12 åren. Tillräckligt för att klara av den stora elektrifiering och utbyggnad som staden står inför, uppger parterna.

Men nu kan fPlus avslöja att regeringen kan behöva använda pengar från den svenska elberedskapskassan för att lösa upp den här knuten. Det är myndigheten Svenska Kraftnät som är ansvarig för den svenska elberedskapen och den ska se till att elförsörjningen har beredskap ”för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar, samt att förebygga, motstå och hantera allvarliga kriser i fredstid”.

Joakim Evertson, chef för elberedskap på Svenska Kraftnät, bekräftar att man just nu för en dialog om elberedskapsåtgärder inom Stockholm Exergis verksamhet, även om ett definitivt beslut inte tagits.

– Svenska Kraftnät kan som elberedskapsmyndighet bidra till att förebygga, motstå och hantera svåra påfrestningar för elförsörjningen. Det kan i sin tur finnas flera olika orsaker till en svår påfrestning och det finns också flera olika verktyg för att öka robustheten inom elförsörjningen mot detta.

– Ett sätt att gå till väga är att förstärka den så kallade ö-driften. Det är en viktig åtgärd om till exempel Stockholm inte kan bli matad med el från stamnätet. Detta är en sådan situation och Svenska Kraftnät har befogenhet att använda elberedskapsmedel för att öka robustheten i den lokala elproduktionen. Om den lokala elproduktionen i Stockholm ökas kan det också vara skäl att se över lämpliga elberedskapsåtgärder, fortsätter Joakim Evertson.

Återuppväckt kraftvärmeverk

Pengarna från beredskapskassan ska bland annat användas till att bygga om ett av Sthlms Exergis kraftvärmeverk i Värtan så att det kan börja producera de extra 320 megawatten miljövänligt. Sthlm Exergi återupptar därmed den elproduktion som man var tvungen att lägga ned efter att regeringen i våras infört en skatt på kraftvärme. Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergis, uppgav då att det var en nödvändig åtgärd för att säkra fjärrvärmens konkurrenskraft.

Joakim Evertsson ser dock ingen dramatik i att man nu måste använda beredskapsmedel för att klara Stockholm elförsörjning.

– Att man går in med robuststödjande åtgärder i sådana här anläggningar för att skapa en ö-driftsförmåga har gjorts flera gånger tidigare, även i Stockholm.

Henrik Bergström är chef samhällskontakter på Ellevio. Han är nöjd med att den kortsiktiga akuta stamnätsbristen är löst men understryker att elförsörjningen i Stockholm även fortsättningsvis är en utmaning och i behov av fler åtgärder.

– Det finns framförallt fortfarande stora investeringsbehov i de underliggande region- och lokalnäten samt att det kommer att krävas fler åtgärder som komplement till kraftvärmen såsom efterfrågeflexibilitetslösningar för att klara stamnätsbristen fram till år 2028–2030.

Även Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi, menar att det krävs flera åtgärder.

– Tillgången på eleffekt i landets storstäder är en kritisk fråga och vi är väldigt nöjda att vi kommit fram till en gemensam lösning för att säkerställa Stockholms nuvarande elbehov. Det kommer dock att krävas fler initiativ för att säkerställa eleffekt i regionen i takt med att staden och regionen växer och elektrifieringen går framåt.

Malmö har en annan lösning

Förutom beredskapsmedel kommer Ellevio att betala så kallad nätnyttaersättning till Sthlm Exergi. Den är kopplad till att energiförlusterna i näten minskar samt att kostnaderna för överliggande nät minskar som en följd av att produktionen sker lokalt. Det ska även betalas ut en ersättning via nätkapacitetsreserven.

I samband med beskedet meddelade även regeringen att elkrisen i Malmö var löst på kort sikt. Här har inga beredskapsmedel använts utan ersättningen till Heleneholmsverket går via nätkapacitetetsreserven.

Toppnyheter

Lena Hallengren, Stefan Löfven och Isabella Lövin.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Efter kritiken: Regeringen backar – ett nytt lagförslag ska hanteras rekordsnabbt

Regeringen backar kring den lag som förbereds om att ge ökad makt under coronakrisen, rapporterar SVT Nyheter. Detta efter kritik från bland annat Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

Nu har man skrivit om lagförslaget så att riksdagen ska kunna ändra eller helt och hållet häva beslut i efterhand. Det omskrivna förslaget ska skickas ut på snabbremiss på lördagskvällen.

Under 24 timmar får flera myndigheter möjlighet att lämna synpunkter – vilket gör det till en historiskt kort remissrunda.

Förslaget skulle ge regeringen möjlighet att komma med nya restriktioner utan att först få det godkänt i riksdagen.

4 tim
Socialminister Lena Hallengren, statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Professor om regeringens förslag: ”Unikt i Sverige”

Om regeringens förslag att kunna fatta långtgående beslut utan att gå via riksdagen skulle bli verklighet vore det en unik situation för Sverige, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg till TT.

Möjligheten att utlysa undantagstillstånd finns, men detta gäller bara i krigstid. I stället tvingas regeringen nu att ändra varje lag för sig.

– Men man kanske har kommit till den punkten att det är för mycket att göra, säger Klamberg.

Olle Wästberg, tidigare ordförande i Demokratiutredningen, ställer sig kritisk till förslaget, som han anser är olämpligt.

– Det är särskilt viktigt i en sådan här krissituation att de beslut som fattas blir folkligt förankrade, och tas med möjlighet till debatt i riksdagen, säger han till Expressen.

Idag 11:29
Björn Eriksson.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trots larmen: Är än så länge gott om platser i Stockholm

Trots varningar om att intensivvårdsplatserna i Stockholm skulle kunna ta slut i helgen finns det än så länge gott om platser i regionen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson till Aftonbladet.

I ett tidigare internt nyhetsbrev beskrevs läget som kritiskt när det gäller intensivvårdavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.

– Det kanske var rätt där och då för den avdelningen, men vi har tagit i ordentligt så vi har fått lite marginal, säger Eriksson.

Han beskriver läget som ”så nära normalt det kan vara”, och säger att det just nu inte finns någon risk för att intensivvården ska behöva avslutas för vissa patienter.

Även i Region Östergötland, som hör till de hårdast drabbade, är läget just nu under kontroll. Det skriver SVT Nyheter Öst.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Ny analys: Tiotusentals företag riskerar konkurs

Det finns idag cirka 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika konkurs vid en månads nedstängning trots de insatser som regeringen har gjort hittills. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, på DN Debatt.

Svenskt Näringslivs ekonomer har analyserat effekterna av coronakrisen för samtliga företag med en årsomsättning över 500 000 kronor. Ett av scenarierna är att ett av tre företag står stilla fram till hösten. Bara genom konkurser skulle det leda till en ökad arbetslöshet i storleksordningen 300 000 – 350 000 personer.

Jan-Olof Jacke pekar ut ett antal åtgärder som regeringen måste genomföra, bland annat ett förstärkt system för korttidspermittering och en räddningsersättning vid intäktsfall. ”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt” skriver han i debattartikeln.

Igår 19:32
Illustrationsbild. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenska bokhandlare vill ha stöd på 200 miljoner kronor

Försäljningen av böcker hos fysiska bokhandlare störtdyker i coronapandemins spår. Förra veckan låg försäljningen på 42 procent lägre jämfört med samma vecka förra året – och nu vill man ett krisstöd på 200 miljoner kronor, skriver TT.

– Försvinner en bokhandel kommer den antagligen inte tillbaka, säger Maria Hamrefors, ordförande hos Svenska Bokhandlareföreningen som tillsammans med Förläggareföreningen haft ett möte med kulturminister Amanda Lind (MP).

Hon tror också att försäljningstappet i bokhandeln i längden även kommer drabba förlagen och författarna.

6 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Idag 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer