Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Här är Ygemans nödlösning för att stoppa elkrisen

För att rädda Stockholms elförsörjning måste regeringen använda pengar från Sveriges beredskapskassa. Pengarna ska bland annat gå till en nystart av den elproduktion som regeringens skatt på kraftvärme stängde ned i våras.

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman har vid flertalet tillfällen hävdat att Sverige inte har någon elkris. Han har hänvisat till att Sverige har ett elöverskott på helåret, vilket också betyder att vi kan exportera cirka 30 TWh per år. Det har dock varit en klen tröst för företag och kommuner som inte kunnat investera eller starta upp olika infrastrukturprojekt på grund av den akuta kapacitetsbristen i elnäten. Kritiken har också varit hård mot Anders Ygeman som inte tagit krisen på allvar har man argumenterat.

Ygemans revansch?

Nyligen kunde dock Anders Ygeman meddela att regeringen löst Stockholms elkris tillsammans med nätbolaget Ellevio och kraftvärmebolaget Sthlm Exergi. Totalt ska 320 extra megawatt tillföras Stockholm de kommande 12 åren. Tillräckligt för att klara av den stora elektrifiering och utbyggnad som staden står inför, uppger parterna.

Men nu kan fPlus avslöja att regeringen kan behöva använda pengar från den svenska elberedskapskassan för att lösa upp den här knuten. Det är myndigheten Svenska Kraftnät som är ansvarig för den svenska elberedskapen och den ska se till att elförsörjningen har beredskap ”för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar, samt att förebygga, motstå och hantera allvarliga kriser i fredstid”.

Joakim Evertson, chef för elberedskap på Svenska Kraftnät, bekräftar att man just nu för en dialog om elberedskapsåtgärder inom Stockholm Exergis verksamhet, även om ett definitivt beslut inte tagits.

– Svenska Kraftnät kan som elberedskapsmyndighet bidra till att förebygga, motstå och hantera svåra påfrestningar för elförsörjningen. Det kan i sin tur finnas flera olika orsaker till en svår påfrestning och det finns också flera olika verktyg för att öka robustheten inom elförsörjningen mot detta.

– Ett sätt att gå till väga är att förstärka den så kallade ö-driften. Det är en viktig åtgärd om till exempel Stockholm inte kan bli matad med el från stamnätet. Detta är en sådan situation och Svenska Kraftnät har befogenhet att använda elberedskapsmedel för att öka robustheten i den lokala elproduktionen. Om den lokala elproduktionen i Stockholm ökas kan det också vara skäl att se över lämpliga elberedskapsåtgärder, fortsätter Joakim Evertson.

Återuppväckt kraftvärmeverk

Pengarna från beredskapskassan ska bland annat användas till att bygga om ett av Sthlms Exergis kraftvärmeverk i Värtan så att det kan börja producera de extra 320 megawatten miljövänligt. Sthlm Exergi återupptar därmed den elproduktion som man var tvungen att lägga ned efter att regeringen i våras infört en skatt på kraftvärme. Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergis, uppgav då att det var en nödvändig åtgärd för att säkra fjärrvärmens konkurrenskraft.

Joakim Evertsson ser dock ingen dramatik i att man nu måste använda beredskapsmedel för att klara Stockholm elförsörjning.

– Att man går in med robuststödjande åtgärder i sådana här anläggningar för att skapa en ö-driftsförmåga har gjorts flera gånger tidigare, även i Stockholm.

Henrik Bergström är chef samhällskontakter på Ellevio. Han är nöjd med att den kortsiktiga akuta stamnätsbristen är löst men understryker att elförsörjningen i Stockholm även fortsättningsvis är en utmaning och i behov av fler åtgärder.

– Det finns framförallt fortfarande stora investeringsbehov i de underliggande region- och lokalnäten samt att det kommer att krävas fler åtgärder som komplement till kraftvärmen såsom efterfrågeflexibilitetslösningar för att klara stamnätsbristen fram till år 2028–2030.

Även Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi, menar att det krävs flera åtgärder.

– Tillgången på eleffekt i landets storstäder är en kritisk fråga och vi är väldigt nöjda att vi kommit fram till en gemensam lösning för att säkerställa Stockholms nuvarande elbehov. Det kommer dock att krävas fler initiativ för att säkerställa eleffekt i regionen i takt med att staden och regionen växer och elektrifieringen går framåt.

Malmö har en annan lösning

Förutom beredskapsmedel kommer Ellevio att betala så kallad nätnyttaersättning till Sthlm Exergi. Den är kopplad till att energiförlusterna i näten minskar samt att kostnaderna för överliggande nät minskar som en följd av att produktionen sker lokalt. Det ska även betalas ut en ersättning via nätkapacitetsreserven.

I samband med beskedet meddelade även regeringen att elkrisen i Malmö var löst på kort sikt. Här har inga beredskapsmedel använts utan ersättningen till Heleneholmsverket går via nätkapacitetetsreserven.

Toppnyheter

Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

28 min
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

36 min
Bild från pressträffen  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Januaripartierna satsar fem miljarder mer på välfärden efter kraven från V och M

Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Fem miljarder är däremot mindre än vad både Moderaterna och Vänsterpartiet krävt.

1 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Demonstrant utanför Europeiska centralbanken, illustrationsbild. Kai Pfaffenbach / TT NYHETSBYRÅN
Mötet i Davos

Rapport: Inkomstklyftorna sår tvivel om kapitalismen

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

37 min
Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. ALASDAIR PAL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Irans utrikesminister hoppar över mötet i Davos

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif ställer in besöket till toppmötet i Davos, rapporterar AFP. Detta efter att ministerns program ändrats av arrangörerna, säger Abbas Mousavi, talesperson för ministern, vid en presskonferens.

– De ändrade det ursprungliga programmet som vi kommit överens om, säger han.

Världsekonomiskt forum i Davos invigs i dag och pågår till fredag. Zarifs frånvaro innebär att det inte blir någon träff mellan honom och USA:s president Donald Trump mitt under den spända relationen länderna emellan.

1 tim
Greta Thunberg.  Jean-Christophe Bott / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Att Greta står högt ger toppmötet något nytt

Det kommande toppmötet i Davos står på agendan på flera av tidningarnas ledarsidor under måndagsmorgonen. Sydsvenskans ledarsida menar att årets möte, som inleds på tisdagen, innebär någonting nytt eftersom klimatet är en så tydlig punkt för mötet.

Ett exempel på det är att klimataktivisten Greta Thunberg sätts före ”klimatskeptikern” Donald Trump när mötet marknadsförs, skriver ledarsidan, som också betonar att växthuseffekten inte kan bekämpas av enskilda länder.

”Hur saken än vänds och vrids så förblir det ett gemensamt ansvar att minska utsläppen.”

PM Nilsson på Dagens Industri är kritisk mot att mötet väntas signera ett manifest som enligt Nilsson är alltför ”överlastat”, och med för mycket fokus på att företag ska rätta sig in i ett sorts politiskt led.

”Davos-manifestet inbjuder till självförakt och underkastelse.”

4 tim
Läs mer om Mötet i Davos
Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

Statliga klimatsatsningar får kritik – ”ren idioti”

SvD har i en granskning gjort ett nedslag på Naturvårdsverkets många vidlyftiga finansieringar av klimatförbättrande åtgärder i samhället.

En av dem handlar om när myndighetens miljösatsning Klimatklivet finansierade förbundet Agenda 2030:s gycklarföreställningar, som skulle leda till kraftigt minskade utsläpp hos befolkningen i Västmanland. I utbyte mot myndighetens bidrag lovade förbundet att själva finansiera projektet med ideellt arbete för motsvarande 1,2 miljoner kronor.

Problemet var att de tillgodoräknade sig pengarna på ett godtyckligt sätt, bland annat genom att redovisa att publiken bidragit med totalt 264 000 kronor till projektet genom obetald arbetstid när de såg föreställningarna.

Flera personer som SvD har talat med beskyller Naturvårdsverket för att inte ha varit tillräckligt kritisk mot dessa glädjekalkyler.

– En motfinansiering måste ha ett riktigt ekonomiskt värde. Detta låter som något som gränsar till ren och skär idioti, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Han får medhåll av Björn Carlén, miljöekonom på Konjunkturinstitutet.

– Som ekonom och skattebetalare blir man upprörd. Det här riskerar att ge miljö- och klimatpolitiken dåligt rykte, säger han.

I nuläget ska Naturvårdsverket har tagit bort möjligheten att finansiera projekt med påstådd ideell arbetstid, enligt Nanna Wikholm, projektledare på Klimatklivet.

2 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer